Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen



Relevanta dokument
ITiS Våren Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Konstverket Air av Curt Asker

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

2A och 2B PerOlsskolan nn

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Läsår Vi har valt följande rubriker för att redovisa hur inflytandet fungerar i praktiken: - Inlärning - Socialt Eget ansvar - Råden

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass

Utveckla din IT- kompetens

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

BARN I STADEN MÖTER DJUR

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Sagor och berättelser

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

!Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker.

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Trafiken i praktiken Åk 2-3

ITiS arbete. Trafiken i skolan

nils-portfolio Table Of Contents

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

Lärar/vägledarinformation

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen Amanda, Lasse, Mats och Linda

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Årsberättelse 2013/2014

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Norrköping - Då och Nu

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

KSS projekt Skåneresan

S A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

om läxor, betyg och stress

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN

NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Kvalitet på Sallerups förskolor

Information inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43

LUNDSKOLAN LUNDBLADET. NR 3 / Sommar

Bilaga Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola Handledning. Nolltolerans

Innehållsförteckning

Informationsbrev oktober 2015

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Välkommen att känna sig inkluderad!

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Utforskarna. ålder 4-5 år

Trafiken i praktiken Åk 4-5

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

- att se sitt eget lärande.

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Transkript:

Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Kunskapsbakgrund 3 Syfte och frågeställningar 3 Genomförande 4 Resultat 5 Sammanfattning och diskussion 6 Diskussion och fortsättning 7 Inspirationskällor 8 Bilaga 1 - Info.brev ITiS 9 Bilaga 2 - Resa 1 10 Bilaga 3 - Resa 2 11 Bilaga 4 - Experiment 1 12 Bilaga 5 - Experiment 2 13 Bilaga 6 - Elevenkät 14 Bilaga 7 - Föräldraenkät 15

3 Sammanfattning Vårt projekt handlar om att få eleverna mer medvetna om sin egen inlärning och ta mer ansvar för sitt skolarbete. För att nå dit valde vi att utveckla och använda en portfoliomodell, som består av en analog och en digital portfolio. Eleverna har utifrån olika påståendebiljetter som t ex Det här är jag stolt över för att:, lärt sig att reflektera över enskilda arbeten. Vi har sett att både elever och föräldrar är positiva till detta arbetssätt. Det har skapat stor glädje i klassrummet! Introduktion När vi började projektet hade vi hört talas om portfolio och också varit på en föreläsning om hur man kan arbeta med den. Vi hade haft fortbildning med handledare från Högskolan i Kristianstad, där vi diskuterade portfolio utifrån två häften från Fortbildningsförlaget Portfolio i skolan del 1 och 2. Vi var överens om att vi ville dokumentera elevernas arbete på ett strukturerat och meningsfullt sätt och därmed få eleverna att ännu tydligare kunna se sin egen utveckling och bli mer målmedvetna. Vi ville att de skulle reflektera över sin egen inlärningssituation. Portfolierna ska också hjälpa till att tydliggöra den enskilde elevens utveckling för föräldrarna. Vi var också överens om att detta skulle ske med datorn som redskap. Kunskapsbakgrund - Var stod vi? Eleverna har under några år planerat sitt eget arbete i större eller mindre omfattning. De har utvärderat arbetet varje vecka. Även utvärdering av temaområden har skett genom att de har fått fundera över vad de behärskar bra och vad de behöver arbeta mer med. I våra kärnämnen har vi s k checklistor med målen för barnskolan och respektive årskurs i 3-5. Där har de också kunnat följa sin egen inlärnings- och kunskapsutveckling. Genom detta arbetssätt har ansvars- och medvetandeprocessen påbörjats. Vår förhoppning var att detta skulle vidareutvecklas genom portfoliomodellen. Vi vill tydliggöra ansvars- och medvetandeprocessen för eleverna genom att bättre dokumentera och utvärdera elevernas enskilda arbeten. Vi tror detta kommer att leda till att eleverna blir mer medvetna om sitt lärande och blir mer målmedvetna. Vi valde ITiS-projektet som en möjlighet till denna utvecklingsprocess. Syfte och frågeställningar Vi vill att eleverna ska bli mer medvetna om sin egen utveckling och reflektera mer över sin inlärningssituation. Vi ställde oss följande frågor. * På vilka sätt kan eleven lära sig att reflektera över sitt eget lärande? * Hur upplever eleven arbetet med portfolio? * Hur upplever föräldrarna arbetet med portfolio? * Hur kan vi använda portfolio i utvecklingssamtalen

4 Genomförande Så här arbetar vi nu: Som introduktion till portfolio har de vuxna spelat upp teater som beskriver det hela. Två olika karaktärer har förekommit i teatern. Den ena har från början haft mycket bra ordning på sina skolarbeten. Dessa har hon sparat på och vetat varför hon gjort det. Den andra hade ingen ordning på sina skolarbeten och visste inte varför hon sparat dessa. Med tiden fick även den andra personen klarhet i varför hon skulle spara sina arbeten. Karaktärerna har återkommit vid flera tillfällen under projektets gång bl a som inspiration vid gemensamma F-5 aktiviteter. Föräldrarna informerades dels på ett föräldramöte och dels genom ett brev hem. ( se bil.1) Eleverna har två olika portfolios, en digital och en analog. För att ett dokument ska få läggas i portfolion måste det ha en sk biljett med datum. Eleven väljer mellan dessa biljetter : Det här är jag nöjd med för att; Det här är jag stolt över för att: Så här tänker jag om detta: Det här skulle jag vilja ändra på Det här var svårt för att: Denna idé har vi hämtat från Bodil Jönssons föreläsning om Portfolio. Digital portfolio- Alla elever har fått lösenord till serven på skolan. Varje elev har en mapp som heter portfolio i sin hemkatalog. I sin digitala portfolio har de: en presentation av sig själva med foto. datorkörkort (de äldre eleverna har hjälpt de yngre) Grön Flagg aktiviteter: En resa utan bensin Experiment Ljud: Alla läser in något på svenska, de äldre även på engelska. (Inspirerade av Lars-Göran Börjessons föreläsning) andra dokument som eleven vill spara för att se sin egen utveckling. Till resorna har eleverna ritat bilder som de sedan scannat till sitt dokument. (se bil 2,3) Digitalkameran använde vi när vi gjorde experimenten (se bil 4,5). Både scanner och digitalkamera har eleverna använt vid andra tillfällen för att dokumentera andra saker till portfolion. Analog portfolio - Eleverna har fått vars en portfoliomapp i A3 format. När vi började portfolioarbetet fick eleverna välja ut arbeten som stämde överens med biljetterna. Under arbetets gång har sedan eleverna lagt dit arbeten som de vill spara. Vid utvecklingssamtalen har de äldre eleverna redan börjat visa sina portfolios. Eleven berättar själv om vilka dokument som finns och varför just dessa finns sparade.

5 För att ta reda på vad elever och föräldrar anser om arbetet med portfolio, använde vi oss av enkäter. Resultat Här nedan kommer vi att presentera svaren på frågorna vi ställde under rubriken frågeställningar. På vilka sätt kan eleven reflektera över sitt eget lärande? Genom införande av biljetter har eleverna fått lära sig att reflektera över sitt lärande. Ett ex. är en flicka som säger: Jag vet vad jag ska lägga i min portfolio. Jag är stolt över att jag har läst ut min första bok, boken om Ruben. Ett annat exempel är att många elever har valt biljetten det här skulle jag vilja ändra på när de lagt dit ett slarvigt arbete. Liknande kommentarer som vi har fått, visar på att eleverna reflekterar över sitt eget lärande, på ett tydligare sätt än tidigare. Även inspelningarna i den digitala portfolion bidrar till att eleverna blir mer medvetna om sin utveckling. Hur upplever eleven arbetet med portfolio? Enkäten-elever För att ta reda på elevernas inställning till arbetet med portfolio, genomförde vi en enkätundersökning i de tre klasserna (se bil.6). Antal elever som besvarade enkäten var 76 stycken. De flesta elever är positiva till arbetet med portfolio. Av 76 elever har 66 stycken svarat att de tycker mycket bra eller bra om den digitala portfolion och 62 stycken om den analoga portfolion. Endast tre elever tycker att den analoga portfolion är dålig. På frågan om varför vi jobbar med portfolio har 30 elever svarat att de vet varför, 18 elever har svarat att de inte vet och 28 elever är tveksamma. Det var många tveksamma elever i F-2 klassen och i den ena 3-5 klassen. 45 elever tror att portfolio är bra för dem, endast 5 elever tror att det inte är bra och 25 elever vet ej. Nästan alla elever har berättat om sina portfolios hemma utan att läraren sagt till om det. Hur upplever föräldrarna arbetet med portfolio? Enkäten - föräldrar Här nedan redovisar vi föräldrarnas svar på enkäten som skickades hem (se bil.7). Några enkäter var ofullständigt besvarade och några få har ej kommit in.

6 Näst intill alla föräldrar i 3-5 har svarat mycket bra eller bra på frågan vad de tycker om arbetet med portfolio. I F-2 klassen har hälften svarat mycket bra och bra, och övriga har ej svarat. På frågan vad deras barn tycker om portfolio har de flesta svarat mycket bra och bra. Några föräldrar har svarat att de inte har sett sitt barns portfolios. De flesta föräldrar har förstått tanken med portfolio och tror att portfolioarbetet är bra för deras barns utveckling. Några kommentarer som föräldrarna har skrivit på enkäten är följande: Man ser först resultatet då det används under en längre tid. Vi tror att portfolio är en mycket bra utveckling för vårt barn nu och i framtiden. Det skulle vara roligt att veta mer om det. Hur kan vi använda portfolio i utvecklingssamtalen? På våra utvecklingssamtal har eleverna visat och berättat om sina portfolios för sina föräldrar. Sammanfattning och diskussion På vilka sätt kan eleven reflektera över sitt eget lärande? Vi tror att eleverna genom användandet av de olika biljetterna har kommit vidare i sitt sätt att tänka om sitt eget lärande. Vi upplever att de har blivit mer medvetna om vad de behöver träna på. Det kan bero på följande: - att vi pedagoger blivit mer noga med att låta eleven tänka och förklara själv. - att vi oftare ställer motfrågor som leder till reflektion. - att de genom biljetterna tvingas tänka till utifrån nya frågeställningar. - att ljudinspelningarna på sikt kommer göra det lättare för eleven att följa sin läsutveckling. Detta gäller både svenska och engelska. Hur upplever eleven arbetet med portfolio? Som enkäten visar, är de flesta elever positiva och tycker det är intressant att arbeta med portfolio. Vi tycker att svaren på enkätfråga 1, om eleven har berättat om sina portfolios hemma, visar på intresse hos eleven. Genom observationer i klassrummen har vi sett att de tycker det är kul och att de är stolta över sina potfolios. Detta syns också när de berättar och visar sina portfolios för blivande lärare vid stadieövergång. Även på utvecklingssamtalen är de ivriga och stolta över att få visa upp sina portfolios. På frågan om varför vi jobbar med portfolio var det många elever som var tveksamma. Detta kan bero på att de endast är i startskedet och det är inte lätt för eleverna att se tanken med portfolio, eftersom dokumenten som finns där är så få. Av samma anledning, tror vi att det är därför många elever har svarat att de inte vet om portfolio är bra för dem.

7 Hur upplever föräldrarna arbetet med portfolio? Föräldrarna i de båda 3-5 klasserna har varit mycket positiva till arbetet med portfolio, medan hälften av föräldrarna i F-2 klassen inte har besvarat frågan. Anledningen till detta beror på att föräldrar i 3-5 har fått se sitt barns båda portfolios på utvecklingssamtalen. I F-2 klassen kom arbetet med den digitala portfolion igång senare p.g.a. lösenord till eleverna inte delats ut tidigare. Därför kunde inte föräldrarna få se deras digitala portfolio på utvecklingssamtalen. De flesta föräldrar har svarat att de har förstått tanken med portfolio. Det har framkommit genom diskussion på utvecklingssamtal, på föräldramöte och föräldraenkäten. Majoriteten av föräldrar tror att det är bra för sitt barns utveckling. Vi som pedagoger tycker att det är viktigt att föräldrarna är positiva till vårt portfolioarbete, och det inspirerar oss i vårt fortsatta arbete. Hur kan vi använda portfolio i utvecklingssamtalen? Som vi tidigare nämnt befinner vi oss i början av portfolioarbetet, därför har eleven endast kunnat visat upp ett fåtal dokument. Elevens utveckling kommer man först kunna se efter en viss tid. Vårt mål är att eleven själv ska kunna visa på sin utveckling och leda sitt eget utvecklingssamtal. Diskussion och fortsättning Införandet av den digitala portfolion har på ett naturligt sätt lett till att eleverna har fått lära sig att använda digital teknik t.ex. scanner, digitalkamera och ljudinspelare. Vår vision är att vi till hösten ska kunna lägga in rörliga bilder i den digitala portfolion, där även de praktiska ämnena kan dokumenteras t.ex. idrott, teater/drama och slöjd. Vi ser även att vi kan utveckla användandet av ljudinspelaren inom t.ex. musiken. Vi anser att den analoga portfolion är ett viktigt komplement till den digitala, eftersom vi tycker att handskrivna arbeten, bildarbeten och vissa slöjdarbeten gör sig bäst i en analog portfolio. Vi tycker att vårt projektarbete har varit roligt, utvecklande, inspirerande och givande och hoppas att portfolioarbete kommer att spridas till våra kollegor på skolan.

8 Inspirationskällor Vi har haft olika källor att hämta kunskap, idéer och erfarenhet av Muntliga källor har varit föreläsningar om portfolio av Lars-Göran Börjesson och Bodil Jönsson. Vi har gjort studiebesök på var sin arbetsplats för att ta del av olika användningsområden för datortekniken Skolverkets videofilm om Portfolio Vi har läst följande litteratur: -hämtade från www.itis.gov.se i januari 2001: Johansson, Ann-Chaterine: Det finns ingen IT-pedagogik Hylén, Jan: Fönster mot omvärlden- Europeiska skoldatanätet Sandström-Madsén, Ingegärd: Att tänka med penna och dator Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord / Redskap för källkritik BUF-IKT-policy för Kristianstad Kommun Granström, Kjell m fl: Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Cronsjö, Ingela: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Dessutom har vi läst: Skolverket: Portfolio del 1 och 2 FortbildningsFörlagen Skolverket: Internet på gott och ont www.skolverket.se KK-Stiftelsen: Med eller utan filter www.kks.se/om/publikationer/index.html

9 Bil 1 ITiS - projekt 2001-02-08 Under våren kommer klass F-2d, 3-5c och 3-5b att arbeta med ett ITiS-projekt (ITiS - IT i skolan). Projektet kommer att handla om att eleverna ska samla utvalda arbeten i en sk portfolie. En portfolie kan liknas vid en mapp, där utvalda arbeten samlas, tillsammans med en motivering av eleven, varför man har valt att lägga just det arbetet i portfolien. Vi kommer att använda oss av både en digital portfolie (på datorn) och en konkret portfolie (en form av mapp/pärm). Syftet med projektet är bl a: Att vi pedagoger, elever och föräldrar ska bli medvetna om elevens inlärning och utveckling på ett tydligare sätt. Att eleverna ska ta ansvar för sitt eget arbete och sin skolsituation. Vår förhoppning är att portfolien kommer att vara ett stöd vid utvecklingssamtalen, där vi tillsammans med er föräldrar kan följa en del av ert barns arbete under terminen. Har ni frågor, funderingar eller synpunkter kring vårt ITiS-projekt är ni mycket välkomna att höra av er till oss. Vi hoppas på en givande och lärorik vår tillsammans! Anita, Marie, Christina Sofia, Sylvia Elin och Lena

10 Bil 2 LISEBERG Vi tar hästar med husvagn efter. Vi stannade på halva vägen och tältade vid en sjö. Första dagen kom vi till Halmstad vi bytte hästar vid Halmstatravet. VI tog med oss tre kastspön och tre metspön. Vi fiskade och sen på kvällen stekte vi dom och åt dom. Vi gick upp tidigt nästa morgon och då åkte vi iväg och efter 6 timmar kom vi fram. Vi blev in stängda vid stängningsdags så vi åkte hela natten, vi styrde karusellerna själva. På morgonen blev dom som ägde Liseberg arga på oss. Vi skulle åka hem nu. Vi kom till Halmstad och bytte hästar till våra hästar och nästa dag kom vi till Kristianstad. Av:Louise,Marcus,Fanny,Felicia,Elias och Evelina.

11 Bil 3 En resa till Lappland!! Vi är fem stycken som vill åka till Lappland, men hur ska vi ta oss dit?? Vi började att cykla kl. 3 på natten. När vi var framme nästa dag var kl. 3 på natten igen. Det tog alltså ett dygn att cykla dit. Sedan tältade vi i en hage. Nästa morgon skulle vi fortsätta att cykla men då var det punktering på två av våra cyklar. Men som tur var hittade vi 3 stycken dressin- cyklar som vi åkte i väg på. När vi hade cyklat i fem långa dagar var vi äntligen framme i Lappland. Direkt när vi kom dit åkte vi skidor hela dagen. När vi sedan skulle hem hittade vi några cyklar som var gratis, vi tog dom och byggde på några vingar och sen flög vi hem. SLUT!!

12 Bil 4 MUGGVATTENHJUL Gissa: Snurrar lite för att vissa glas fick hål. Iaktta: De snurrade kanon bra fast att det var hål i några muggar. Varför: Muggarna fick vatten i sig och blev tunga och började snurra. Det var många muggar, så det gick ännu bättre. Av: Anna, Johanna, Annie, Johannes, Rasmus och Joel.

13 Bil 5 Vattenhjul av värmeljus Gissa: Mårten tror att någon kartong bit kommer ramla av. Evelina tror att den kommer funka och David tror samma och Felicia och Josse tror att den kanske funkar. Iaktta: I början snurrade det väldigt sakta men sen så flyttade vi hjulet längre ut och då gick det bättre. Varför: Det blev kraft när vi flyttade hjulet och vattnet kom längre ut på kartongen så att det blev mer kraft på vingen.en kartongbit gick av. Av: Josse,Felicia,Evelina,Mårten och Marielle.

14 Bil 6 Till elever i klass F-2d, 3-5b och 3-5c 01-04-30 Några frågor om portfolio Namn: 1. Har du berättat något om din portfolio hemma, utan att din lärare har sagt till dig? Ja Nej 2. Har du berättat om din portfolio i datorn? Ja Nej I vanliga mappen? Ja Nej 3. Vad tycker du om dina portfolios? I datorn? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt I vanliga mappen? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 5. Vet du varför vi jobbar med portfolio? Ja Nej Tveksam 6. Tror du att portfolio är bra för dig? Ja Nej Vet ej Tack för Er medverkan! Hälsningar: Anita, Marie, Christina, Elin, Lena, Sofia och Sylvia

15 Bil 7 Till föräldrar med barn i klass F-2d, 3-5b och 3-5c 01-04-30 Några frågor om portfolio Hur upplever Ni föräldrar arbetet med portfolio? Elevens/elevernas namn: Förälders/vårdnadshavares underskrift: 1. Har ditt barn berättat något om sin portfolio hemma? Ja Nej 2. Har du sett ditt barns portfolio? Digital portfolio i datorn? Ja Nej I vanliga mappen? Ja Nej 3. Vad tycker du om dem? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 4. Vad tycker ditt barn om portfolio? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 5. Har ni förstått tanken med portfolio? Ja Nej Tveksam 6. Tror du att tanken med portfolio är bra för ditt barns utveckling? Ja Nej Vet ej Kommentar: Tack för Er medverkan! Tillbaka till skola senast 27 april 2001. Hälsningar: Anita, Marie, Christina, Elin, Lena, Sofia och Sylvia.