Finansplan 2011, plan 2012-2013

Landstingets kansli, ekonomiavdelningen 2010-11-01 1 (14) Finansplan 2011, plan 2012-2013

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 2 (14) 1 Finansiella ramar Den övergripande finansiella inriktningen är att uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Landstingets samlade intäkter sätter gränser för hur stora kostnaderna kan tillåtas vara. Anpassning till angivna ekonomiska ramar är den övergripande restriktionen vid en eventuell målkonflikt med verksamhetens omfattning. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den service den själv beslutar om. Finansiering av 2011 års driftkostnadsramar föreslås grundat på nedan angivna förutsättningar. 1.1 Den samhällsekonomiska utvecklingen Konjunkturutveckling Tillväxten i den svenska ekonomin har under 2010 varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att tillväxttalen därför förväntas bli starka även under återstoden av året. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. År 2011 blir tillväxttalen höga med en BNP-tillväxt på närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Återhämtningen beräknas dock bli utdragen beroende på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Arbetsmarknad Utvecklingen på den nationella arbetsmarknaden har förvånat med ett betydligt mindre fall än förväntat under krisen 2008 och en tidig vändning till det bättre. Redan under fjolåret kom vändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt och antalet arbetade timmar slutade minska. SKL menar att raset under 2008 var så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. SKL menar att det tar längre tid än så och att arbetslösheten först 2015 beräknas vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Arbetsmarknaden i Kronobergs län har förbättrats jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i länet enligt Arbetsförmedlingens uppgifter var i augusti 4 945 personer eller 4,3 procent (4,6 procent 2009) av befolkningen 16-64 år. Motsvarande siffra för riket var 4,0 procent (4,4 procent 2009). Inflation Inflationen enligt KPI fortsätter att underskrida Riksbankens mål om en inflation på 2 procent. SKL bedömer dock att Riksbanken kommer att höja styrräntan i en takt av 0,75-1 procentenheter per år, vilket innebär att i början av 2014 antas styrräntan nå 4 procent. Denna utveckling menar SKL kommer att innebära att inflationen enligt KPI kommer att överstiga 2 procent redan i början på 2012. Efter att infla- 7db

Index LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 3 (14) tionen toppar på 2,5 procent år 2013, bedömer SKL att den sedan kommer att falla tillbaka i takt med att räntehöjningarnas inverkan på inflationstalen klingar av. Landstingssektorns ekonomi Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag leder till att landstingen sammantaget i år förväntas redovisa stora positiva resultat. SKL räknar med att det samlade resultatet för landstingen år 2010 kommer att uppgå till drygt 5 miljarder kr. Det motsvarar 2,3 procent av skatter och bidrag vilket är något mer än de 2 procenten som brukar betraktas som en långsiktig uthållig resultatnivå. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet för år 2010 och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar ger markant sämre förutsättningar redan 2011. SKL bedömer att landstingens intäktsökning av skatter och statsbidrag år 2011 bara kommer att motsvara drygt hälften av de rena prisökningarna. Befolkningsutveckling En positiv befolkningsutveckling är en av förutsättningarna för att förverkliga landstingets vision, Ett gott liv i ett livskraftigt län. Efter en minskning av antalet invånare i slutet av 1990-talet har trenden varit stigande varje år sedan 2002. Den demografiska sammansättningen har inneburit att andelen äldre ökat, och med det ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Diagrammet nedan visar att antalet 80 år och äldre ökat med ca 65 % jämfört med 1980. 170 Befolkningsutveckling 1980-2009, 1980=100 160 150 140 130 120 110 100 90 80 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 År 0-9 10-39 40-64 65-79 80+ Tot 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 4 (14) Det inkomstutjämningsbidrag som fördelas mellan landstingen baseras på antal invånare 1 november föregående år. En förutsättning för en positiv utveckling är att relationen mellan länets invånarantal och rikets förändras positivt, det vill säga länets befolkning måste procentuellt öka mer än rikets för att inte de invånarrelaterade bidragen ska urholkas. Tabellen nedan visar antal invånare i Kronobergs län och riket 1 november föregående år (år-1), samt procentuell förändring mellan åren. Antal inv 1 nov år -1 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kronoberg 178 341 178 430 179 586 180 608 182 108 183 081 183 707 184 880 185 918 Riket 9 008 883 9 042 663 9 107 935 9 174 464 9 248 976 9 331 619 9 413 012 9 490 093 9 560 857 Förändring, -Kronoberg 0,5% 0,0% 0,6% 0,6% 0,8% 0,5% 0,3% 0,6% 0,6% -Riket 0,4% 0,4% 0,7% 0,7% 0,8% 0,9% 0,9% 0,8% 0,7% Av tabellen framgår det att förändringen är lägre i Kronberg jämfört med riket vilket påverkar inkomstutjämningsbidraget negativt för landstinget. 1.2 Prognosantaganden Landstingsfullmäktige fattade i juni beslut om prognosantaganden för verksamhetens nettokostnad. Avtal om regionala priser och ersättningar för Södra sjukvårdsregionen 2011 har ännu inte träffats. Avvikelser från det sammanvägda kostnadsindexet kommer att behandlas i samband med tilläggsbudget 2011. Prognosantaganden 2010 2011* 2012 2013 Verksamhetens nettokostnad Personalkostnader 2,6% 2,3% 3,0% 3,5% Patientavgifter 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Läkemedelsförmånen 3,4% 1,3% 0,9% 1,1% Köpt vård 2,4% 1,4% 2,6% 2,8% Regionvårdsintäkter 2,4% 1,4% 2,6% 2,8% Övriga driftkostnader och intäkter 1,3% 1,3% 1,7% 2,0% Finansiering Skattesats, kr/skkr 10,65 10,65 10,65 10,65 Uppräkningsfaktor 1,0110 1,0240 1,0400 1,0450 Antal invånare november år -1 183 081 183 707 184 880 185 918 Not: *) Poster under verksamhetens nettokostnader fastställda av landstingsfullmäktige i juni 2010. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige fastställa finansiella ramar, hälso- och sjukvårdspeng, skattesats samt resultat- och balansbudget enligt redovisning nedan. 1.3 Ändrad nettokostnadsram Landstinget Kronobergs budgetprocess utgår från att i så god tid som möjligt ge verksamheterna besked om vilka riktlinjer och ramar som gäller för verksamheten kommande år. Detta får till följd att de beslutade ekonomiska ramarna baseras på

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 5 (14) prognoser våren innan verksamhetsåret, vilket ökar graden av osäkerhet. Efter landstingsfullmäktiges beslut i juni har förutsättningarna ändrats inom vissa områden vilket lett att landstingsstyrelsen föreslår att den av fullmäktige beslutade nettokostnadsramen för 2011 justeras enligt nedan: Ramjustering (mkr) 2011 Beslutad ram enligt LF i juni 4 083 Ökade pensionskostnader (bromsen) 36 Ökad ram psykiatrin 10 Justerad ram 4 129 Sammantaget innebär ovanstående en total nettokostnadsförändring på 46 mkr. Nedan redogörs för de olika förändringsposterna. Ökade pensionskostnader I augusti 2010 redovisade KPA nya uppgifter avseende landstingets pensionskostnader. För 2011 prognostiseras 36 mkr i ökade pensionskostnader, vilket i stort sett är att hänföra till effekter av den så kallade bromsen 1. När bromsen slår till innebär det att den allmänna pensionen sänks. På grund av särskilda samordningsregler 2 innebär det att den kommunala kompletteringspensionen kommer att öka för att täcka upp för denna minskning av den allmänna pensionen. Konsekvenser blir att verksamhetens nettokostnadsram ökar med 36 mkr för år 2011. Tillskott psykiatrin Landstingsstyrelsen beslutade i augusti 2010 3 att stödja den fortsatta utvecklingen av vuxenpsykiatrin inom Landstinget Kronoberg. Som ett led i detta beslutades om ett tillskott om 10 mkr, som istället för att tillskjutas i slutet av år 2010, utökar ramen för år 2011. 1 Pensionssystemets inbyggda broms, eller den automatiska balanseringen som det egentligen heter, ska se till att det finns balans mellan tillgångar och skulder i pensionssystemets finansiella ställning. Om pensionssystemet ska klara av att finansiera pensionsutgifterna så måste risken för underskott tas bort. Därför finns en automatisk balansering i pensionssystemet som se till att utgifterna på lång sikt inte överstiger intäkterna. Vid utgången av varje år beräknas tillgångarna i systemet i relation till skulderna. Om tillgångarna är mindre än skulderna så minskas skulderna, det vill säga de utgående pensionerna, så att den negativa balansen mellan skulder och tillgångar tas bort. Balanseringen innebär att pensionsskulden inte kan överstiga tillgångarna och på så sätt garanteras pensionssystemets finansiella stabilitet. AP-fonderna (buffertfonder för utbetalning av den allmänna pensionen) har efter börskrisen minskat kraftigt, vilket innebär att tillgångarna i pensionssystemet minskat i värde. Tillgångarna har minskat så mycket att de understiger skulden (de framtida pensionsutgifterna) och bromsen slår till och den allmänna pensionen sänks. 2 De samordningsregler (bruttosamordnade kommunala tjänstepensioner) som gäller för de som gick i pension t.o.m. år 2002 (födda 1937 och tidigare) innebär att den kommunala kompletteringspensionen ökar för att täcka upp minskningen i den allmänna pensionen. I dagsläget är det omkring hälften av pensionsutbetalningarna som berör de bruttosamordnade pensionerna. 3 Landstingsstyrelsen 2010-08-30, 123 Utveckling av psykiatrin.

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 6 (14) 1.4 Verksamhetens ekonomiska ramar 2011 Efter genomförd omorganisation till centrumindelning sommaren 2010, har hösten präglats av att omfördela ramarna 2010 till den nya organisationen. Centrumen har i mitten av oktober lämnat in verksamhetsplaner för år 2011. För att få ett så bra och genomarbetat underlag som möjligt kommer under slutet av november och början av december genomgångar ske med de olika centrumen för att kommunicera förutsättningarna för ekonomi och verksamhet. Därefter fastställs ramarna i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut i juni 2010. Den totala driftramen har, jämfört med landstingsfullmäktiges beslut i juni, utökats med 46 mkr (se avsnittet ovan) och fördelas enligt följande. Driftram 2011 (mkr) Hälso- och sjukvård 3 186,0 Vårdval 762,4 Grimslövs folkhögskola 6,9 Bidrag Kulturinstitutioner 25,3 Regionförbundet 40,8 Länstrafiken 86,8 Övriga bidrag 21,1 SUMMA 4 129,3 Driftramen för vårdval har jämfört med landstingsfullmäktiges fastställda budget i juni utökats med en halv miljon kronor vilket påverkat hälso- och sjukvårdspengen. Orsakerna till detta beskrivs närmare i avsnittet nedan. Förändringen är en omfördelning från ramen för Hälso- och sjukvård, vilket innebär att det inte påverkar den totala ramen. 1.5 Förändring av hälso- och sjukvårdspengen I juni fastställde Landstingsfullmäktige 2011 års hälso- och sjukvårdspeng till 3 291 kr/listpoäng exklusive kompensation för momskostnader. Inför år 2011 görs vissa omfördelningar som justerar hälso- och sjukvårdspengen för år 2011 till 3 294 kr/listpoäng (inkl momskompensation 3 360 kr): Hälso- och sjukvårdspeng 2010 3 246 Indexuppräkning, LPI (1,4 %) 45 Hälso- och sjukvårdspeng 2011 LF beslut juni 2010 3 291 Omfördelning ramar 3 Hälso- och sjukvårdspeng 2011 3 294 Åtgärderna är en omfördelning av driftkostnadsramar beroende på att kostnadsansvaret har förändrats. En översyn har skett av vårdvalets ersättningsmodell. Förslag till ny modell finns som innebär att hälso- och sjukvårdspengen ersätts av en kapiteringsersättning som

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 7 (14) tar hänsyn till vårdtyngd och socioekonomiska förutsättningar. Under förutsättning att landstingsstyrelsen godkänner förslaget kommer den nya ersättningsmodellen att träda i kraft 1 maj 2011. Förändringen innebär ingen justering av den totala ramen för vårdvalet utan det är de inbördes delarna som fördelas utifrån den nya modellen. 2 Finansiering 2011-2013 Delposterna inom finansieringsbudgeten för 2011 och plan 2012-2013 framgår av sammanställningen nedan och utgår ifrån aktuella förutsättningar i oktober 2010. Finansiering (mkr) 2009 2010 2011 2012 2013 Preliminärskatt 3 331 3 221 3 286 3 408 3 537 Avräkning -108 67 16 - - Inkomstutjämningsbidrag 444 438 455 485 517 Kostnadsutjämningsavg -210-228 -241-242 -244 Strukturbidrag 42 42 42 42 43 Regleringsbidrag 21 79 147 116 101 Konjunkturstöd - 77 0 - - Bidrag läkemedel 435 438 447 456 465 Statsbidrag pandemi 12 8 0 - - Övriga statsbidrag 18 12 7 7 7 Återbetalning SKL 10-0 - - Pensionsförvaltning 54 5 0 - - Räntekostnader o intäkter -15 11 10-2 -7 Summa 4 033 4 170 4 169 4 270 4 419 I budgeten som fastställdes i juni, redovisades en prognos på finansieringen för 2011 som uppgick till 4 143 mkr. Ovanstående prognos för år 2011 är en förbättring med 26 mkr, vilket framförallt beror på ändrade förutsättningar för skatter och utjämning samt minskade statsbidrag läkemedel enligt följande: Finansiering (mkr) 2011 Prognos finansiering 2011 (juni 2010) 4 143 Förändrat preliminärskatt inkl avräkning -16 Förändring utjämning och regleringsbidrag 57 Statbidrag Läkemedel -11 Ränta finansiell del pensionskostnad -3 SUMMA 4 169 I avsnitten nedan beskrivs mer ingående de olika delposterna inom finansieringen och dess budget för år 2011.

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 8 (14) 2.1 Skatteintäkter Skattintäkterna är två tredjedelar av landstingets totala intäkter. Skatteintäkterna är beroende av skatteunderlagets och samhällsekonomins utveckling samt den skattesats som fastställs av landstingets förtroendevalda. Skatteunderlagsutveckling Efter en svag ökning av skatteunderlaget år 2009 2010 tilltar ökningstakten de närmaste åren. Den ser ändå inte särskilt imponerande ut, år 2013 växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som genomsnittet hittills under 2000-talet. Den svaga utvecklingen 2009 förklaras av att antalet arbetade timmar minskade som en följd av lågkonjunkturen. Nu har en återhämtning av konjunkturen inletts men enligt SKL det ser ut som om effekten på sysselsättningen inte kommer att bli så stor. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökar kan den därför till stor del tillgodoses genom ökad produktivitet, varför antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till en nedväxling av löneökningstakten, framför allt i år. Pensionsinkomsterna bromsas också under flera år för att säkerställa att AP-fondens tillgångar tillsammans med framtida pensionsavgifter ska täcka pensionsskulden. I och med att regeringen fastställt uppräkningsfaktorerna för preliminärskatt 2010 och 2011 till 1,9 % respektive 1,1 %, kan SKL lämna en prognos för avräkning 2011. Tabellen nedan visar att SKL:s bedömning av skatteunderlagsutvecklingen totalt sett är något mer positiv än regeringens men med variationer mellan åren. För 2011 är SKL:s prognos högre än regeringens, vilket medför att prognosen för avräkningen blir positiv. Prognos har lämnats på +87 kr/invånare, vilket innebär +16 mkr för Landstinget Kronoberg. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2009 2010 2011 2012 2013 2009-2013 SKL, okt 2010 1,5 1,8 1,6 3,9 4,4 14,0 Budgetpropositionen, okt-10 1,5 1,9 1,1 4,0 4,5 13,6 Skatteunderlaget, uttryckt i kr/invånare, utvecklas sämre för Kronobergs län jämfört med riksgenomsnittet. Till viss del kompenseras landstinget för detta via inkomstutjämningen. Systemet beaktar också skatteväxlingars omfattning, vilket missgynnar Kronoberg som tillhör de landsting som skatteväxlat mest i samband med huvudmannaskapsförändringar. Länets egen skattesats har däremot ingen betydelse för utjämningen.

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 9 (14) Skatteunderlag, år -2 (kr/inv) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kronoberg 138 646 143 621 149 505 155 780 162 416 162 987 Riket 147 015 151 509 156 852 164 358 171 779 172 833 Förändring, - Kronoberg 3,4% 3,6% 4,1% 4,2% 4,3% 0,4% - Riket 2,7% 3,1% 3,5% 4,8% 4,5% 0,6% Skattesats Landstingsstyrelsen föreslår att skattesatsen för planperioden 2011-2013 fastställs till 10,65 kr per skattekrona. Preliminär skatt och kollektiv avräkning Preliminär skatt för 2011 budgeteras enligt prognos för det slutliga skatteunderlaget 2009, uppräknat till 2010 års nivå. Uppräkningsfaktorerna för 2009 och 2010 har fastställts i regeringens budgetproposition. I budgetpropositionen 2011 (oktober 2010) fastställdes höjt grundavdrag för pensioner, vilket minskar skatteunderlaget. Skattesatsen har antagits till 10,65 kronor per skattekrona under planperioden, vilket för 2011 ger en preliminärskatt på 3 286 mkr. SKL:s prognos efter att uppräkningsfaktorerna fastställts ger en positiv kollektiv avräkning med 16 mkr. 2.2 Statsbidrag och utjämning Budget och plan för statsbidrag och utjämning grundas på uppgifter från SKL. Inkomstutjämningsbidraget budgeteras år 2011 till 455 mkr. Jämfört med 2010 och i enlighet med budgetpropositionen (oktober 2010) är det en ökning med 17 mkr som är att hänföra till generella tillskott på 23 mkr, statsbidrag för höjt grundavdrag pensionärer + 50 mkr och nettoeffekt på utjämningen med -56 mkr. År 2010 ingick konjunkturstöd som en engångspost med 76,5 mkr. Posterna bör ses ihop med strukturbidraget (oförändrat) och regleringsbidraget som ökar med 68 mkr, se kommentarer nedan. Den slutliga inkomstutjämningen meddelas i december när skatteunderlaget för 2009 har fastställts. Kostnadsutjämningsavgiften budgeteras till 241 mkr år 2011. Jämfört med 2010 är detta en ökning med 13 mkr, varav 6 mkr är hänförbara till delområdet kollektivtrafik och 11 mkr avser delområdet hälso- och sjukvård. För år 2010 hade Kronoberg en avgift på knappt 5 mkr som avsåg kompensation till landsting med kraftig befolkningsökning. För år 2011 har denna avgift minskat med 3,5 mkr och uppgår till drygt 1 mkr. Strukturbidraget är det bidrag som tidigare benämndes kompensation till små landsting. Bidraget är oförändrat och utgår med 230 kr/inv eller 42 mkr. Regleringsbidraget uppkommer genom differensen mellan landstingens utjämningssystem och regeringens tillskott till sektorn. För 2011 väntas detta uppgå till 147 mkr, vilket är en ökning på 68 mkr jämfört med år 2010 och är att hänföra till framförallt till höjt grundavdrag för pensionärer.

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 10 (14) Statsbidraget för läkemedelsförmånen budgeteras år 2011 till 447 mkr. Nivån utgår ifrån att landstingen i september 2010 fick uppgifter från SKL att återbetalning ska göras av 2010 års statsbidrag för läkemedel (Kronoberg 11 mkr). Prognos för år 2011-2013 utgår ifrån samma nivå som för år 2010. Definitivt besked om storleken på statsbidraget förväntas under senhösten efter att överenskommelse träffats mellan Finansdepartementet samt Sveriges Kommuner och Landsting. Under övriga statsbidrag budgeteras den del av sjukskrivningsmiljarden som finansierar del av vårdvalets hälso- och sjukvårdspeng. 2.3 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter har för åren 2011-2013 budgeterats på genomsnittliga likvida medel respektive år inklusive avkastning från pensionsförvaltning. Finansiella kostnader har för åren 2011-2013 budgeterats till räntekostnaden för intjänandedelen på pensionsskulden. Till detta kommer den finansiella kostnaden för genomsnittlig långfristig upplåning samt utnyttjad checkkredit respektive år. Realisationsvinster/-förluster samt nedskrivningar och eventuell återföring av pensionsförvaltningens tillgångar budgeteras inte. 3 Balanskravet och finansiellt mål Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras inom de närmast följande tre åren. Dessa bestämmelser är det så kallade balanskravet. Undantag från detta får dock göras om det finns synnerliga skäl. Det lagstadgade kravet på ekonomisk balans innebär att landstinget har att återställa det ackumulerade underskottet på -141,2 mkr för åren 2004-2009. Helårsprognosen för år 2010 på 144 mkr, med justering av pensionsförvaltningen och realisationsvinster, indikerar att större delen av det ackumulerade resultatet kan återställas redan under år 2010 och därmed bidra till att Landstinget Kronoberg uppfyller balanskravet. Landstingsfullmäktige har fattat beslut om det finansiella målet att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatter och statsbidrag, vilket motsvarar ca 80 mkr. Antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen ligger till grund för den ekonomiska planeringen. Ofta avviker dessa antaganden, både på kostnads- och intäktssidan, från det verkliga utfallet. Därför måste den finansiella planeringen innehålla en marginal för att finansiellt och resultatmässigt kunna stå emot de svängningar i konjunkturerna som alltid inträffar.

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 11 (14) En faktor som kommer att påverka landstingets ekonomiska ställning de kommande åren är framtida pensionsutbetalningar. Landstinget ska också ha en förmåga att klara finansieringen av en långsiktig investeringsnivå utan extern upplåning. Diagrammet nedan visar Landstingets resultatutveckling utifrån senast kända förutsättningar. Resultat (mkr) 200 150 100 50 52 35 120 70 70 144 105 80 80 80 80 71 71 40 0-50 -100-150 -120 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Budget Bokslut/Prognos Landstingsfullmäktiges resultatmål Diagram 1: Landstinget Kronobergs resultatutveckling utifrån förutsättningar i oktober 2010. Det övergripande syftet med ett finansiellt resultatmål är att skapa en verksamhet med ekonomi i balans samt ett finansiellt handlingsutrymme. Prognosen för år 2010 visar att det finansiella resultatmålet kommer att uppfyllas detta år, mycket tack vare det tillfälliga konjunkturstödet och ett bättre skatteunderlag än vad som indikerades när budget 2010 fastställdes. Finansplanen som nu föreslås innebär att det finansiella målet inte kommer att uppnås för år 2011 och 2012 men att det är bättre förutsättningar år 2013. Landstingsfullmäktiges i juni fastställda budget år 2011 visade ett resultat på 60 mkr, vilket framgår i diagrammet nedan.

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 12 (14) 200 Resultat (mkr) 150 120 150 125 100 50 52 70 70 35 71 80 80 87 80 80 60 0-50 -100-150 -120 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Budget Bokslut/Prognos Landstingsfullmäktiges resultatmål Diagram 2: Landstinget Kronobergs resultatutveckling redovisade vid landstingsfullmäktiges beslut om budget 2011 i juni 2010. Utifrån ändrade förutsättningar bland annat i augusti 2010 med 36 mkr i ökade pensionskostnader samt förändringar i skatteunderlag och utjämning i budgetpropositionen i oktober 2010, uppgår istället ett prognostiserat resultat för år 2011 till 40 mkr. Förändringarna framgår nedan. Resultatjustering (mkr) 2011 Resultat enligt LF i juni 60 Skatteunderlag o avräkning -16 Utjämning och reglering (bl.a. kompensation höjt grundavdrag pensionärer) 56 Minskad bidrag läkemedelsförmånen -11 Finansiell del pensioner -3 Ökade pensionskostnader (bromsen) -36 Ökad ram psykiatrin -10 Justerad ram 40 Budgeterat resultat år 2011 på 40 mkr jämfört med prognostiserat resultat för år 2010 på 144 mkr 4 visar en resultatförsämring på 104 mkr. Orsaken till detta är framförallt att finansieringen, det vill säga skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnettot, totalt sett inte förbättras 2011 jämfört med år 2010. Det är tvärtom en minskning med 1 mkr. Sammantaget med en nettoökning av driftramen år 2011 med drygt 100 mkr förklarar det den kraftiga resultatförsämringen. Förändringens delposter redovisas nedan: 4 Prognostiserat resultat år 2010 på 144 mkr grundar sig på att finansieringen uppgår till 4 170 och verksamhetens nettokostnader till 4 026 mkr.

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 13 (14) Resultat förändring jämfört med 2010 (mkr) Prognos resultat 2010 144 Förändring finansiering totalt -1 Sänkning arbetsgivaravgifter 2010 (förändring ram) 20 Övriga ramförändring 2010 9 Prisuppräkning 2011-72 Förändring driftram 2011 (LT juni-10): Nya/prioriterade områden verksamheten -43 Länstrafik, Bidrag externa, försäkring etc -26 Avskrivningar 5 Kostnadsreducering 1,5% 50 Ökade pensionskostnader (bromsen) -36 Utökad ram psykiatrin -10 Budgeterat resultat 2011 40 4 Resultat - och balansräkning Resultaträkningen visar samtliga intäkter och kostnader (exklusive interna poster) samt hur det egna kapitalet förändras under räkenskapsåret. Landstinget Kronobergs budget för år 2011 ger ett resultat på +40 mkr. RESULTATRÄKNING (mkr) Bokslut Budget Prognos BUDGET Plan Plan 2009 2010 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens intäkter 659 624 674 619 630 643 Verksamhetens kostnader -4 393-4 462-4 520-4 559-4 636-4 762 Avskrivningar -179-191 -181-189 -194-195 Verksamhetens nettokostnad -3 913-4 028-4 026-4 129-4 200-4 314 Skatteintäkter 3 223 3 209 3 288 3 302 3 408 3 537 Generella statsbidr & utjämning 297 413 408 403 401 418 Övriga statsbidrag 465 462 458 454 463 472 Finansnetto -6 14 12 10-1 -8 Pensionsförvaltning 54 5 Årets resultat 120 70 144 40 71 105 Balansräkningen redovisar i sammandrag landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ansvarsförbindelser tas upp inom linjen. Ansvarsförbindelsen avser pensionsförmåner intjänade före år 1998. Årets budgeterade resultat för år 2011 framgår i balansräkningen som förändringen av eget kapital jämfört med föregående år (prognos 2010) och uppgår till +40 mkr.

LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-01 14 (14) BALANSRÄKNING (mkr) Bokslut Budget Prognos BUDGET Plan Plan 2009 2010 2010 2011 2012 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar 1 275 1 372 1 376 1 422 1 449 1 388 Omsättningstillgångar 1 538 1 188 1 644 1 714 1 852 2 122 Summa tillgångar 2 812 2 560 3 020 3 136 3 301 3 510 Eget kapital, Avsättningar och Skulder Eget kapital 1 002 960 1 146 1 186 1 257 1 362 Avsatt till pensioner 696 730 748 813 895 988 Ersättningsreserv 118 134 129 140 152 164 Långfristiga skulder 0 0 0 0 0 0 Kortfristiga skulder 996 736 996 996 996 996 Summa skulder, avsättn och eget kapital 2 812 2 560 3 020 3 136 3 301 3 510 Ansvarsförbindelse 2 821 2 909 2 791 2 846 2 835 2 839 LIKVIDA MEDEL (UB), (mkr) 678 479 804 790 947 1 238 SOLIDITET 35,6% 37,5% 37,9% 37,8% 38,1% 38,8% Förändringen av likvida medel (kassaflödet) för budgeten år 2011 uppgår till -14 mkr och beräknas som förändringen mellan likvida medel vid utgången av år 2011 jämfört med år 2010. Soliditet anger långsiktig betalningsförmåga (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) och budgeteras 2011 till 37,8 %. 5 Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta: att fastställa prognosantaganden, resultat- och balansbudget för år 2011, att fastställa 2011 års nettokostnadsram till 4 129 mkr och finansiering till 4 169 mkr, att fastställa skattesatsen till 10,65 kronor per skattekrona för år 2011, att fastställa hälso- och sjukvårdspengen till 3 294 kr per listpoäng för år 2011. Landstingsfullmäktige den 23 november 2010