Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen har ofas bealas illbaka. (Inciamen) De grundläggande behove av en världsbank har minska. Idag finns en marknad för sora lån Idag har banken roll uvidgas, följer och mäer uveckling som millienniemålen,.ex. Bo Sjö Maj 2010 2 Världsbanken Noera a Världsbanken ger lån på goda men normala vilkor framför all ill länder och sora infrasrukur projek. Den del av banken som sysslar med privasekor ulåning heer IFC. Den del som sysslar med bisånd, dvs. lån uan räna ill faiga länder (med god poliik) heer IDA. IMF Efer 2:a världskrige: få konveribla valuor, föruom USD, reglerade kapialrörelser, och marknader, osv IMF blev lender of las resor för länder När e land ine kan låna någon annansans räder IMF in med illfälliga lån. IMF ger lån och säller krav på lånagaren (rådgivning) Självklar! IMF besämmer ine över hur länder använder sina budgear. De säller som vilkor a man ine accumulerar skulder på andras bekosnad, som man aldrig kan beala illbaka. Bo Sjö Maj 2010 3 Bo Sjö Maj 2010 4 Säll allid krav! Efersom lånagare har inciamen a lura den som ger kredien måse man övervaka och sälla krav. Frågan hur mycke krav och vilka krav man bör sälla på u-länder? Kondiionalie är e måse, men måse vara rimliga och bygga ekonomisk eori om människors inciamen! En ekonomisk grund för skuldanalys Ugå från enkla idenieer Bealningsbalansen och Naionalinkoms = Inkomsernas användning (Y = C +...) Bo Sjö Maj 2010 5 Bo Sjö Maj 2010 6 1
Bealningsbalansen Bealningsbalans = Handelsbalans + Neo fakorinkomser & ransfereringar = Byesbalans + Kapialbalans = 0 vid flyande valuakurs = Förändring i cenralbankens valuareserv vid fas valuakurs Bo Sjö Maj 2010 7 Byesbalansen Handelsbalans = Expor impor av varor + Ne Facor income from Abroad NFI = Neo ränebealningar, akieudelningar, bisånd, gåvor, (Remiances) = Byebalansen Skilj på handelsbalans och byesbalans Bo Sjö Maj 2010 8 Kapialbalans +Direkinveseringar (akieköp) +Långa lån +Kora Lån +Derivaa insrumen (opioner, fuures ec) +Saens lån = Kapialbalans Byesbalans + Kapialbalans = Bealningsbalans Koppla ihop BNP och byesbalans Bruo Naional Produk BNP = f(k,l,a) produkion Bruo Naional Inkoms BNI = BNP + NFA GDP: Gross Domesic Produc GNI: Gross Naional Income Inkoms idenieen: BNI = Y = C + G + I + X M Bo Sjö Maj 2010 9 Bo Sjö Maj 2010 10 Hur sker ekonomisk illväx? 1) Flya om produkionsresurser för a unyja dem bäre. Ex. flya lågprodukiva lanarbeare och bönder ill gruvor och fabriker. 2) Öka produkivieen A. Teknisk uveckling B. Friskare och kunnigare arbeskraf C. Förbära de ekonomiska insiuionerna dvs. Saens skaeuppbörd, och syrning, äganderä, lag och ordning så a konrak kan skrivas och hållas osv. Bo Sjö Maj 2010 11 Hur uppsår skuldkrisen I Grundläggande ekonomisk eori säger: Efersom faiga länder har bris på kapial, kommer kapial a söka sig di pga av högre avkasning, ekonomisk illväx uppsår och en ujämning sker mellan länder. Allså ok, a låna för a invesera öka illväxen och beala igen i framiden. (Kanada och Sverige gjorde dea under sen 1800-al med sor framgång) Bo Sjö Maj 2010 12 2
Hur uppsår Skuldkrisen II Opps, änke ine på de a lånade medel bör gå ill produkiva inveseringar, ine konsumion eller bara misslyckade inveseringar. Och inveseringar måse övervakas Konsekvensen av (dålig?) poliisk syrning, slapp kredigivning och överro på a bara man inveserar blir de bra. Konkre från A) ill E): A) Bris på Ekonomiska Insiuioner Dvs fungerande marknader, äganderä, och insiuioner som juridisk sysem, civilrä, konkurslagar Hur uppsår III B) Kalla kriges konsekvenser. Sof or hard loans? Lån eller gåva, ingen brydde sig? C) Korrupa regeringar som lånar ill sin egen konsumion - Illegiima skulder. D) Oljekrisen på 70-ale gav OPEC länder sora mängder av kapial a låna u, de blev lä a låna, uan a bli granskad. E) Oansvariga kredigivare Länder kan ine gå i konkurs ingen riskanalys. De senare en funkion av dålig reglering av banker. Too big o fall. Går de å helvee kommer någon (saen) och räddar mig. Bo Sjö Maj 2010 13 Bo Sjö Maj 2010 14 Om e land ine kan beala? Samma som för oss andra, accord. Man sänker skuldsocken så a den blir hanerbar, i ubye mo ågärder som garanerar inkomsen i hos långivaren. En kosnad för långivaren, men också en läxa för båda. Y = GNI Hur uppsår eknik Y = C + G + I + X M C priva konsumion G offenlig konsumion I inveseringar (X-M) byesbalans neo Om X M < = 0 undersko, lande lånar pengar, om (X-M) > 0 översko, lande inveserar (lånar u) ill omvärlden Bo Sjö Maj 2010 15 Bo Sjö Maj 2010 16 (X-M) Implikaioner? Över- eller undersko är inge självändamål, eller problem! Kom ihåg varför man lånar! Sor undersko, eller ulandskuld hel ok om jag är kan & är beredd a beala illbaka. Vilke är enkel om jag låna ill produkiva inveseringar. (X-M) Implikaioner Ekonomhisoriker har visa a framgångsrika uvecklingsländer (och fd uvecklingsländer) dvs. hög BNP illväx & lägre faigdom, ofas har exporera kapial samidig (översko X-M). Varför? De har haf en hög sparande, bra avkasning på inveseringar (grundläggande ekonomiska insiuioner har fungera) men ine kunna assimilera all sparande inom lande. Bo Sjö Maj 2010 17 Bo Sjö Maj 2010 18 3
Lie djupare analys Skriv om så a X M = S I Byesbalans = Neosparande Sar: Y = C + G + I + X M Hia sparande (S) i ekonomin, hur?. Börja så här Y C G = I + X M Den oala inkomsen Y kan konsumeras eller sparas (S). Dvs. Sparande är S = Y C G, och vi har S = I + X M, vilke ger S I = X M. En grundläggande idenie, Byesbalansen mosvarar landes neosparande Lie mer avancera, dela på priva och offenlig neoupplåning: (S - I) + (G - T) = (X - M) Meod Om vi ve a byesbalansen är lika med neosparande, kan vi definiera hur skulden uppsår och om den är för sor? De gör vi genom a fråga om de går a skapa e illräcklig sor neosparande i framiden så a skulden kan äckas, omsäas, eller ränorna bealas. Använd summa eckne, sora sigma för a symbolisera en summa av al, bakå eller framå i iden. Bo Sjö Maj 2010 19 Bo Sjö Maj 2010 20 Skuld och Konkurs Dagensskuld, är summan av alla hisoriska byesbalansundersko, =id. Hållbar skuld? Bealaränor på låne, och ine a upp yerliggare lån Konkurs? När summan av alla framida förvänade, diskonerade byesbalansöverskoen ine räcker för a beala skulden. Skuld = ( X M ) i= Ränor = r Skuld Tillgång = j= 1 (X - M) j ( 1 + r) i + j Skuld och Konkurs I princip konkurs närskuld > Tillgång Förra bilden, förenkling av skulden, inga valuakurser ogs med. En sor skuld är i sig inge problem. Hela skulden behöver ine beals illbaka. De är ränorna som skall bealas. Problem när skulden ökar snabbare än illgångarna, dvs illväxen i byesbalansunderskoen är en indikaor! Och när ränor och skuld blir en belasning för landes illväx. Bo Sjö Maj 2010 21 Bo Sjö Maj 2010 22 Grekland Noera a Grekland (= saen) är i en siuaion där ingen vill låna u efersom de ine kan beala illbaka om man ine för en poliik som kan generera illväx och översko i byesbalansen. Anpassa konsumionen efer inkomsen. En hållbar skuld? Skuld framida konsumpion = framida översko? Hållbar skuld? Jusera skulden med konsumpion så a bara den hållbara skulden finns kvar, där ränor kan beala skulden och landes illväx blir opimal Bo Sjö Maj 2010 23 Bo Sjö Maj 2010 24 4
Dellösning! Skapa illräckliga byesbalansöversko för a få ned skulden så a 1) ränorna kan bealas och 2) man kan ev. a upp nya lån när så är önskvär Måse minska konsumionen (C+G) och bealar av skulden så fixar de sig. Kan Y öka snabbare ännu läare. Men sora sociala kosnader i lidande om konsumionen vingas ner mycke. Men Sverige, Syd-Korea och andra, valde rä poliik.. Poliik, hålla undan särinressen, förroende för regeringen osv. Slulig lösning Ändra den ekonomiska poliiken så a illväx skapas. I dagsläge måse konsumionen hållas illbaka, sparande öka och därmed också inveseringar. Hia den skuldsock som maximerar värde på alla framida inkomser (knepig joviss). Maximera Landes förmögehe = = ( + r) 1 1 GNI Bo Sjö Maj 2010 25 Bo Sjö Maj 2010 26 Orsaker & Lösning Lösningen ligger ine i avskrivning av skulder uan i avskrivning i kombinaion med ekonomisk poliiska förändringar som ar bor orsaken ill krisen. Den poliik som generar skuld. Borde vara självklar men är de ine. Mosånde är välorganisera. Lokala inressegrupper blockerar beslu. De finns lokala grupper som lever go på a inge förändras. Bo Sjö Maj 2010 27 De räcker ine a praa De krävs rikiga reformer, som håller på lång sik Srukuranpassning e måse. Resurser måse u ur improdukiva sekorer ill mera produkiva sekorer. Många länder har i ubye mo bisånd och nya lån lova reformer men aldrig genomför den. Andra har gjor halvhjärade reformer Idag undersryker Världsbanken även good governance, accounabiliy för regeringar och den offenliga sekorn i kombinaion med lag och rä. Kom ihåg a Världsbanken och IMF bara kan ge råd. De är de enskilda regeringarna som besämmer, ros alla hel- och halvprofessionella gråerskor som skyller all världens elände på Värlsbanken och IMF. Bo Sjö Maj 2010 28 Hur ser de u i framgångsrika länder? Äganderä, marknader, enrepenörer som kan pröva olika ideer och i övrig ekonomiska insiuioner som möjliggör a resurser allokeras ill illväx sekorer och ine låsas in i improdukiva sekorer. Framgångsrika länder är ofas neo exporörer av kapial, S-I = X-M > 0, dvs de genererar så mycke sparande (ro på framiden) a de ine kan invesera alla pengar som skapas i lande idag. Dock för Kina kom ihåg a de har mycke reglerad ekonomi och ingen anpassning av ränor och neoupplåning på människors villkor, uan saen besämmer mycke. Ränan kan ine anpassa sig mo omvärlden.ex. Bo Sjö Maj 2010 29 Skuldavskrivning Heavily Indebed Poor Counries HIPC 38 länder har erkäns som HIPC och få hjälp med avskrivningen Principen: För en poliik som gynnar illväx, och de faiga. Ju bäre poliik ju mer avskrivning. Många bra exempel som Uganda och Mozambique. Bo Sjö Maj 2010 30 5
Moral Hazard Problemen med skuldavskrivning är 1) Meningslös om ine orsakerna ågärdas 2) Moral Hazard. Om man kan låna uan a behöva beala illbaka raseras syseme. Får alla skuldavskrivning vid problem, blir de lönsam a skapa problem. Resulae av avskrivning uan krav, blir moral hazard och a de blir svårare för länder som behöver a låna i framiden! (PS Moral Hazard är e vikig begrepp) Bo Sjö Maj 2010 31 6