Camilla Bogarve camilla@veckla.se



Relevanta dokument
Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete

Camilla Bogarve och Anna Glistrup

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

STÖD TILL ÅTERHÄMTNING:

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Supported Education. Studier med stöd

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient

Möjlighetens metoder 2009 Göteborg

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Workshopens upplägg. Uppmjukning Grunderna i metoden Frågeställningar/samtal Varför Supported Education? Film: Skolan dödar motivationen

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

Vägen. tillbaka - möjligheter. och hinder? Återhämtningsinriktade. rehabilitering Forskning och vision. Från återhämtning till rehabilitering

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Återhämtningsinriktat arbetssätt.

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

-Stöd för styrning och ledning

Pengar, vänner och psykiska problem

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Aktivitet Relation - Identitet

Framgångsrik Rehabilitering

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Evidens. vård och utbildning

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Institutionen för socialt arbete 1

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

RSMH:s yttrande över delbetänkande av Utredningen om tryggare och effektivare studier Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9).

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Omvårdnad AV, Hälsa och rehabilitering inom öppna vårdformer, 10,5 hp

På väg Enkät för den unge

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Institutionen för socialt arbete 1

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Vård- och stödsamordning

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SPB310. Socialpedagogiskt arbete med människor med psykiska funktionshinder, 7.

Funktionshinderplan, region Norrbotten

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Stöd till ensamkommande barn och ungdomar perspektiv och erfarenheter

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Case management enligt ACT

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Bättre hälsa: antagande

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Supported employment, en egen väg till arbete

Patient-Centered Medicine

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Stöd och behandling för en enklare vardag

ADHD på jobbet. En guide till arbetsgivare och medarbetare

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Samtal med den döende människan

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Fastställd av kommunstyrelsen

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

ATPB34, Arbetsterapi: Psykisk ohälsa, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Mental Health, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

(O)Hälsan bland unga

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Att arbeta inom Stöd och service

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng

Transkript:

Camilla Bogarve camilla@veckla.se

Vision för det psykiatriska fältet Varför fokus på utbildning? Är allt stöd i utbildningsmiljöer Supported Education? Principer Process och teknik Forskning Erfarenheter bland brukare och personal Framtiden

The Presidents New Freedom Commission on Mental Health, USA, 2003

Ett socialpsykiatriskt dilemma? Personen går in i väggen En individ söker hjälp Psykiatri Soci alpsykiatri Samhällsliv Vi har ambitionen att återföra individen till ett liv i samhället En vägg av negativa attityder Rosenberg, 2009

Stigma och negativa attityder - förstärker sjukdomsidentiteten Förstärkt identitet som hopplös och oduglig nu en självuppfyllande profetia Duktig patient - personen får positiv bekräftelse då den är följsam och anpassar sig till omgivningens förväntningar Professionella tar över Chamberlin, 1978

Personer som arbetade var mer nöjda med sin dagliga sysselsättning och bedömdes fungera bättre. Ingen signifikant skillnad i upplevd livskvalitet mellan personer med sysselsättning och personer som inte hade någon sysselsättning Eklund, 2004

O De flesta studenter är unga vuxna O Under perioden som ung-vuxen finns en ökad risk att utveckla psykiatriska symtom O I många psykiska sjukdomar sker det första insjuknandet i åldrarna 17 25, just då många påbörjar en högre utbildning och en yrkeskarriär Hanze University Groningen, Research Department of Rehabilitation

En angelägenhet att lära (71 %) Karriär (29%) Megivern, Pellertio & Mowbray, 2003

Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess som kan omfatta nya attityder, värderingar, känslor, mål och roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Det innebär att skapa ny mening sitt liv och om att växa förbi den katastrof sjukdomen kan ha åsamkat. Anthony, 1993

Allvarlig psykisk sjukdom är livslång Sjukdomsinsikt det första steget i återhämtning Diagnos och funktionsnedsättningar ger information om återhämtningspotential Det är viktigt att personer med psykisk sjukdom inte utsätter sig för belastning

Anthony, Cohen, Farkas, 2002

Vi måste ifrågasätta perspektivet att människor med psykisk sjukdom kan skaffa sig ett liv först efter att man blivit fri sjukdomen. Davidsson, 2009

Personer med psykisk funktionsnedsättning kan öka sin kompetens och behöva hjälp att utveckla nya färdigheter och få tillgång stöd för att klara att inta önskade roller. Anthony, Cohen, Farkas, Gagne, 2002

Om vi vill stödja människor till verklig delaktighet behövs ett sammansatt stöd Detta stöd bör bygga på principer som stödjer återhämtning och syftar till att stödja individen i hans/hennes egna livsmål? Diagnos- eller symtomorientering Omvårdnadsorientering Behandling Socialt stöd Utvecklings orientering Rehabilitering Korevaar, 2010

Syfte Supported education är en psykiatrisk rehabiliteringsmodell designad för personer som planerar att påbörja eller återuppta högre studier (Moxley, Mowbray & Bown, 1993) Supported education erbjuder stöd och assistans till personer med psykisk funktionsnedsättning så att de kan få tillgång till, integreras i och fullfölja högre studier (Collins, Mowbray, 2005)

vänder sig till personer med funktionsnedsättning som önskar fortsatt utbildning erbjuder stöd i reell studiemiljö studiecoachen arbetar enbart med stöd i studier samverkar med andra stödpersoner/nätverk erbjuder ekonomisk rådgivning vägleder till fortsatta studier och yrkesliv

Stödet i Supported education omfattar: planering assistans praktiskt stöd emotionellt stöd coaching hjälp att utveckla personligt viktiga färdigheter skapa tillgång till personligt viktigt stöd.

För-rehab Diagnos Planering Intervention Skapa kontakt Övergripande rehabiliterings mål Upprätta en rehabiliterings plan Bedöma beredskap Funktions (färdigheter) bedömning Färdighets utveckling Utveckla beredskap Resurs (stöd) bedömning Resurs utveckling

1. Medicinering 2. Dygnsrytm 3. Personlig hygien 4. Kost och Motion 5. Ekonomi 6. Städa sin bostad/sitt rum 7. Familj 8. Vänner 9. Skola eller arbete

1. Skola eller arbete 2. Familj 3. Vänner 4. Medicinering 5. Dygnsrytm 6. Personlig hygien 7. Kost och Motion 8. Ekonomi 9. (Städa sin bostad/sitt rum)

Rehabiliteringsplaneringsprocesser vilja - välja - skaffa - behålla

Förtidigt stöd förmedlar brist på tillit För sent stöd kan leda till att problem/hinder växer eller avbrott i studier Vi behöver ta reda på vad, när, hur, vem

Välja Skaffa Behålla 1. upprätta studiemål 2. välja skola 3. välja program eller kurs 4. studie och yrkesvägledning 1. upprätta en studieplan 2. praktiskt stöd med ansökning och antagning 3. anordna studiefinansiering 4. emotionellt och praktiskt stöd vid kursstart 1. skaffa tillgång till personligt viktigt stöd 2.identifiera och lära viktiga studierelaterade färdigheter 3. hjälp med anpassningar av studier och studiemiljö.

Kognitivt 70% Socialt 41% Emotionellt 26% Koncentrera sig Lära sig arbetsuppgifter Arbeta självständigt Lösa problem Organisera sitt arbete Interagera med andra Läsa av sociala signaler Hantera stress Reglera känslor (MacDonald-Wilson, 2003)

hantera stress planera studier fokusera i klassrum småprata med klass/kurskamrater be om hjälp sätta gränser planera veckan redovisa inför klass/tala inför grupp Uppsatsarbete Arbeta i grupp Skiva salstentamen Använda dator Delta i

Personer Platser Saker Aktiviteter Familj Cafeteria Mobiltelefon Avslappningsteknik Vänner Vilorum Lunchmat Studentkåren Studiecoach Klassrum Busskort Stödgrupp Mentor Aula Pengar Yoga Psykiatriker Datasal Medicin Gympa

Färdigheter Stöd Anpassningar i miljön

Finns sedan länge också evidens på att rätt stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning bidrar till förbättrad förmåga att fungera i önskade livsroller och livsdomäner (Pratt, Gill, Barrett & Roberts, 1999). I två ambitiösa litteraturstudier (Collins, Mowbray, 2002, Rogers, Anthony, Farkas mfl., 2009) konstateras att SEd ännu är ett outforskat område. Ännu har forskning om SEd fokuserat mest på studenters upplevelse av studier, livskvalitet, empowermet. Det finns preliminära resultat som antyder att SEd kan leda till att fler studenter med SMI (server mental illness) fullföljer sina studier och upplever en ökad grad av empowerment (Collins, 1989, Rogers, 2009). Finns ännu inga RCT-studier eller andra välkontrollerade studier som påvisar att SEd leder till att fler studenter fullföljer studier eller att dessa studenter verkligen kommer ut i arbete (Mowbray, 1999), (Rogers, 2009).

1. Klassrumsmodellen 2. Individuellt stöd på plats 3. Mobilt stöd 4. Frivilligmodellen

1) Fortsatt praktik och metodutveckling 2) Fortsatt forskning 3) Arbeta för en inkluderande skolmiljö 4) Synsätt i det omgivande samhället

Personhood The recognition that people with mental health illness are people too with needs and wants as everyone else. Anthony, 2004