RSMH:s yttrande över delbetänkande av Utredningen om tryggare och effektivare studier Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9).

Transkript

1 Handläggare: Elin Engström U2018/01551/GV Regeringen Utbildningsdepartementet STOCKHOLM RSMH:s yttrande över delbetänkande av Utredningen om tryggare och effektivare studier Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9). Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, har genom remiss SOU 2018:9, Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. Delbetänkande av Utredningen om tryggare och effektivare studier beretts tillfälle att avge yttrande och vill med anledning av det framföra följande synpunkter. 1. Bakgrund RSMH organiserar sedan mer än 50 år på demokratisk grund människor med olika former av psykisk ohälsa. Många av våra medlemmar är personer som har eller har haft en långvarig och allvarlig psykisk ohälsa, inte sällan i kombination med olika psykiska funktionsnedsättningar. RSMH är en del av Funktionsrätt Sverige och är aktivt inom Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH. RSMH är religiöst och partipolitiskt neutralt och verkar aktivt för att motverka utanförskap och diskriminering. Underlaget för i detta yttrande framförda synpunkter är remissen av DS 2018:5 Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården, och RSMH svarar som en av Funktionsrätt Sveriges medlemsorganisationer. 2. RSMHs synpunkter RSMH tillstyrker förslagen i utredningen. Vår uppfattning är att förslagen innebär en ökad trygghet för människor som blir sjuka under studietiden, inte minst genom möjligheten till deltidssjukskrivning med studiemedel. Det är i våra ögon rimligt att de personer som under lång tid inte kunnat studera på grund av sjukdom, istället för att fortsätta uppbära studiemedel, ska fångas upp av de generella trygghetssystemen.

2 Utredningens förslag framstår alltså som förnuftiga. Vad som i övrigt skulle behöva utredas är möjligheterna för en sjukskriven person att pröva studieinriktad rehabilitering på samma sätt som man kan pröva arbetslivsinriktad rehabilitering, det vill säga utan att man dessförinnan har påbörjat någon utbildning. Lika väl som att man försöker ta tillvara arbetsförmåga, finns det anledning att försöka ta tillvara studieförmåga hos sjukskrivna som är studiemotiverade. RSMH vill gärna lyfta fram Supported education, som är en mycket lyckad rehabiliteringsmetod och som syftar till att ge personer med psykisk funktionsnedsättning stöd att lyckas med en utbildning. Metoden hjälper deltagarna att uppnå utbildningsmål i en vanlig skola oavsett om det är grundskola, gymnasium/högskola eller universitet. Syftet är att personer som har psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ska ges samma förutsättningar och möjligheter som andra. De viktigaste komponenterna är: Stöd och individanpassning Ekonomi Tid till stöd så länge deltagaren har behov av detta Metoden ger stöd och hjälper deltagarna att uppnå utbildningsmål i ordinarie skola oavsett om det är grundskola, gymnasier/högskola eller universitet. Metoden syftar till att uppnå utbildningsmål genom att: Deltagarna utvecklar förmågan att hantera stress Möjligheterna ökar för goda studieresultat/akademiska kunskaper, problemlösning, självförtroende och karriärsutveckling Få studenter att komma över hinder och förhinder till att studera klart Supported Education är en psykiatrisk rehabiliteringsmodell eller intervention. Psykiatrisk rehabilitering är en av de öppna vårdformer som har utvecklats under den period då man runt om i världen la ner de stora psykiatriska institutionerna. En utgångspunkt inom psykiatrisk rehabilitering är att det inte finns misslyckanden. Personer kan känna att de har misslyckats och behöver då få tala om sina känslor av misslyckande. Uppgiften för den som coachar personen är att lyssna och ge respons på dessa känslor men sedan stödja personen att dra lärdom av erfarenheten. Framgång och tillfredställelse i en rollövergång, kanske den från patient till student, bygger på att rollen och miljön är den rätta, att den matchar individens preferenser samt att personen har rätt färdigheter och rätt stöd. Detta betyder att det finns lärdomar att dra ur varje utbildningserfarenhet, där individen ges möjlighet att lära mer om sina styrkor, förmågor, preferenser men också om eventuella begränsningar och stödbehov. Supported Education är per definition en verkligt återhämtningsorienterad metod därför att den fullt ut vilar på personens egna studieval. Målsättningen är att hjälpa personer med psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att välja, skaffa, behålla och slutföra en utbildning. Förbättra hälsan hos unga Den allra främsta insatsen som staten och kommunerna kan göra är åtgärder som riktas in på att förbättra hälsan hos de ungdomar som mår psykiskt dåligt. Här syftar vi framför allt på sociala och psykosociala insatser, inte medicinering eller ECT. Det är det psykiska illamåendet som hindrar dem från att av egen kraft ta sig igenom en utbildning och söka arbete. Sedan måste givetvis även direkt arbets- och studieinriktade insatser till, som komplettering. 2

3 Tyvärr fallerar det ofta rejält just i fasen mellan den utbildning kommunen ansvarar för och det stöd en person med funktionsnedsättning får från kommunen och arbetsmarknadsmyndigheten. De flesta människor utan funktionsnedsättningar hittar arbete relativt direkt medan människor med funktionsnedsättning blir utan arbete. Det finns då en fas där de kommunala insatserna måste kraftsamlas så att RSMH:s grupper kommer ut i arbete som alla andra. Varje enskild individ som har exempelvis elevhälsans stöd eller annat stöd under skoltiden måste följas individuellt med stöd till dess vederbörande får ett arbete. Unga med psykisk funktionsnedsättning vill kunna studera Undersökningar har visat att det bland unga med psykisk funktionsnedsättning är lika vanligt med ambitioner att utbilda sig som att skaffa arbete. En grupp som traditionellt har haft svag förankring i högre utbildning är annars personer med funktionsnedsättning. Flera utredningar har tagit upp frågan om högskolestudier för unga med funktionsnedsättningar (SOU 2001/02:15; SOU 2001:13; SOU 2000:47). Frågan om högre utbildning tas också upp i Diskrimineringslagen, och där uppmanas högskolan att aktivt verka för alla studenters lika rättigheter och tillgängliggörande för alla (Diskrimineringslagen, 2009). Stockholms universitet, som har ett nationellt samordningsansvar för stöd till studenter med funktionsnedsättning, redovisade för några år sedan att av totalt studenter hade någon form av funktionsnedsättning. De siffrorna gällde studenter som själva har delgivit sin funktionsnedsättning och som till följd härav har erhållit stöd från skolans studentstödjande verksamhet. Här finns ett mörkertal. Antal studerande som väljer att inte delge funktionsnedsättningar är okänt. Om olika funktionshindergrupper skulle jämföras har gruppen unga med psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar om möjligt en ännu svagare förankring i högre utbildning. När det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar är det väl känt att utbildningsnivån är lägre samt att denna grupp i högre grad än i befolkningen som helhet avbryter påbörjade universitets- eller högskolestudier (Waghorn et al., 2004). Studier kring psykisk funktionsnedsättning och utbildning har visat på att så många som tre av fyra (74 procent) inte delger ohälsa eller funktionsnedsättning av rädsla för stigmatisering. Det råder en utbredd uppfattning att personer med psykiska funktionsnedsättningar inte klarar en högre utbildning eller ett arbete (Mueser & Cook 2012). Detta är troligen en uppfattning som också i framtiden kommer att avfärdas som felaktig. En erfarenhet från psykiatrisk verksamhet är att det kan dröja många år innan vård- och stödpersonal talar med en enskild patient eller klient om skola, arbete eller karriär. Lågt ställda förväntningar handlar om stigmatisering och hindrar att personer med psykiska funktionsnedsättningar ges tillträde till deltagande i samhället (Davidsson, 2009). Den traditionella psykiatriska vården är ofta sjukdoms- och symtomfokuserad och saknar ibland helhetsperspektiv och hopp om återhämtning Fråga om utbildning och arbete är nödvändig och viktig. Personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionshinder ska om de önskar utbilda sig och arbeta ges samma möjligheter som andra medborgare. Det är därför viktigt med tillgång till stöd i utbildning och arbete. En högre utbildningsnivå stärker den enskilda personens möjligheter att ta sig in och förankras på arbetsmarknaden. RSMH:s medlemmar erfarna vad gäller psykisk hälsa 3

4 RSMH:s medlemmar består i huvudsak av människor som själva är eller har varit brukare av psykiatrisk vård. Vi har olika diagnoser och skilda problem och representerar en mångfald av personer med psykisk ohälsa. Hela vår verksamhet bygger på att ge röst åt våra medlemmars upplevelser och situation. Genom olika verksamheter utvecklar vi gemenskap och dialog, utbyter erfarenheter och erbjuder varandra stöd och uppmuntrande hjälp som gör att vi bättre kan bemästra våra problem. I våra föreningar och distrikt har vi dagligen kontakt med ett stort antal personer som vill diskutera och ställa frågor om psykisk ohälsa ur många olika aspekter. Vårt arbete spänner över hela det psykiatriska fältet vilket tillför allmänhet, vårdgivare, myndigheter och institutioner information, kunskap och stöd. Vi har en unik kunskap om vad som hjälper vid psykisk ohälsa. Genom att sammanställa och strukturera den kunskapen kan vi formulera hur vi tycker att den framtida vården, stödet och rehabiliteringen bör vara utformade. Det absolut viktigaste är att alla insatser måste utgå från den enskildes behov, villkor och önskemål. Gör den det är chansen stor att återhämtningen från psykisk ohälsa lyckas. I brukar- och anhörigorganisationer och i andra frivilligorganisationer och arbetskooperativ finns fungerande modeller för återhämtning, rehabilitering och stöd i utbildning och arbete som behöver utvecklas. Brukar- och anhörigorganisationernas kunskaper och erfarenheter bör alltid tas tillvara när det gäller rehabilitering, och exempelvis utbildning och återgång i arbete för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Vår erfarenhet visar att bäst resultat uppnås om samhällsbaserad rehabilitering kombineras med stödjande och återhämtningsinriktade insatser från brukarorganisationer. För att kunna leva ett liv på egna villkor behöver personer med psykisk ohälsa också få samma möjligheter som andra att kunna vara delaktiga i samhället. Det innebär att vi inte längre är passiva mottagare av vård- och stödinsatser utan att vi får kontroll och inflytande över våra liv och det fulla ansvaret för den egna återhämtningen. Rätt till deltagande och återhämtning En stat som antagit en FN-konvention ansvarar för att människors rättigheter förverkligas i hela samhället. Från den 1 januari 2009 har Sverige skrivit på att följa FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den syftar till att främja, skydda och säkerställa gruppens rättigheter och grundläggande friheter liksom att bidra till respekten för människors värdighet. Konventionen betonar vikten av att bekämpa stereotypa uppfattningar och fördomar samt undanröja hinder som kan motverka den enskildes fulla och verkliga deltagande i samhället på samma villkor som andra. Trots det pågår en påtaglig diskriminering och stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Därtill har personer med psykisk ohälsa sämre ekonomi och lägre levnadsstandard än befolkningen i övrigt och sämre fysisk hälsa än andra grupper i samhället. En konkret följd av det sistnämnda är att människor med psykisk ohälsa lever kortare liv än genomsnittet. Vid diagnosen schizofreni är skillnaden år. Att förebygga är bättre Samhället behöver utveckla förebyggande arbete för att förbättra den allmänna hälsan för personer med psykiska funktionsnedsättningar genom friskvård och förändrad livsstil. Sådana satsningar är vanligt för dem med somatiska sjukdomar men saknas ofta för personer med psykisk ohälsa. Bra friskvård innebär att man får kunskap om mediciner och deras biverkningar, vad som är nyttigt att äta och hur man kan förbättra sin fysik. Friskvård innebär också att möjlighet ges till somatiska läkarundersökningar. Dessa krav behöver ställas på 4

5 5 kommuner och landsting som också måste ta fram strategier för att minska användningen av droger och alkohol. Målet för alla hjälp-, stöd-, rehabiliterings- och habiliteringsinsatser är att personer med en funktionsnedsättning ska kunna leva ett fullvärdigt liv. Det måste även gälla personer med psykiska funktionsnedsättningar. Insatserna för den gruppen måste fokusera på möjligheten till egen bostad, utbildning och arbete. Familj och vänner ett fungerande socialt nätverk samt meningsfull sysselsättning och fritid med tid för vila och återhämtning är också viktiga ingredienser i ett fullvärdigt liv. Riksförbundet för Social och Mental hälsa Jimmie Trevett Förbundsordförande Kristina Båth Sågänger Kanslichef CC: Funktionsrätt Sverige NSPH SKL