Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1



Relevanta dokument
DX II MEQ VT 2015 (21p)

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Läs anvisningarna innan Du börjar

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT poäng MEQ

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht Totalt 21 poäng

Delexamination 3. Klinisk Medicin poäng MEQ 1

MEQ-fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt18/ht Totalt 20 poäng

Klinisk Medicin vt poäng MEQ 2

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

MEQ-fråga. 9 poäng. Anvisning:

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

Delexamination 1. Klinisk Medicin ht poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin vt poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 11 augusti poäng MEQ 2

Del 2_7 sidor_14 poäng

MEQ fråga DX1. Totalt 20 poäng. Anvisning:

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 10 april poäng MEQ 2

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Skrivtid: Nummer:...

DX poäng MEQ 2

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamination3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng

DX Klinisk Medicin ht poäng MEQ 1

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin Max 10p.

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Delexamen 4 Infektion Facit MEQ-fråga Sida 1 (7)

Integrerande MEQ-fråga 2

Del 3. 7 sidor 13 poäng

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX Klinisk Medicin vt poäng MEQ 1

1.1 Ange 4 viktiga anamnestiska frågor som du vill komplettera med för att komma vidare i din diagnostik. Motivera! (2p)

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin poäng

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15. Totalt 20 poäng

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

Delexamination 2 MEQ

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

Integrerande MEQ fråga 2. Delexamination Totalt 19 poäng

Läs anvisningarna innan Du börjar

Del 3_7 sidor_14 poäng 1.1

1. Innan du går vidare med riktad anamnes och status funderar du över möjliga diagnoser. Nämn de tre mest sannolika diagnoserna!

Klinisk Medicin ht poäng MEQ 2

Delexamination 1 MEQ

Delexamination MEQ 19 poäng

Del 6_6 sidor_16 poäng

1.2 (2 poäng) Vilka är de 2 mest vanliga bariatriska ingreppen som genomförs på överviktiga patienter i Sverige?

Del 7_7 sidor_15 poäng

Delexamination poäng

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

1.1 Vilka differentialdiagnoser tänker du på? (2p)

Skrivtid: Nummer:...

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

Delexamination 1. Klinisk Medicin ht poäng MEQ

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning:

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Totalt 22 poäng. Anvisning:

Del 3. 6 sidor. 14 poäng

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht14/vt15. Totalt 20 poäng

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

MEQ-fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht16/vt Totalt 19 poäng

1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför?

MEQ fråga Nr..

Delexamen 4 Infektion FACIT

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov Kursansvarig: Per Odencrants

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Delexamination poäng

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014

Fråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p

Del 6_7 sidor_19 poäng

DX1DX1DX1DX1DX1DX1DX1DX1DX1

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder.

Chockseminarium SVK HT 2014/ VT 2015

Delexamination 1 VT Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar

Transkript:

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida. Endast en sida får vara rättvänd i taget. Det är inte tillåtet att gå tillbaka till en redan besvarad sida. Skriv Ditt skrivningsnummer på samtliga sidor. Om det står nämn två alternativ, så rättar vi bara de två första alternativen. När Du är färdig med bägge MEQ-frågorna lämnar Du in kuvertet till skrivningsvakten och ber om kortsvarsfrågorna. 1

Du jobbar på akutmottagningen i Eskilstuna. In med ambulanslarm kommer Lasse, en 53 årig ingenjör som efter mångårigt alkoholmissbruk är arbetslös och frånskild. Efter 3 veckors hårt drickande har han nu slutat sedan något dygn i samband med att hans dotter kom på besök. Han har ätit dåligt, men inte kräkts. Då han uppträtt desorienterat och hade ett allmänt dåligt allmäntillstånd ringde dottern ambulans. Enligt ambulansrapporten framgår: Temp 37,5 grader, syresättning 98 %, Blodtryck 175/100, Puls 122 slag/min (oregelbunden). Fråga 1. Ange hur du strukturerat undersöker patienten på akutmottagningen! (3p) Fråga 2. Ange 3 allvarliga differentialdiagnoser till patientens sänkta allmäntillstånd och orienteringsgrad som måste misstänkas i detta fall och ange även minst ett fynd som du letar efter i status (utöver konfusion) som skulle stödja respektive differentialdiagnos! (3p) Fråga 3. Finns det något/några läkemedel som du vill ordinera direkt? (1p) 2

grader, syresättning 98 %, Blodtryck 175/100, Puls 122 slag/min (oregelbunden). Du undersöker patienten strukturerat AT: slö,magerlagd,kardiellt kompenserad i vila. Hjärta: oregelbunden rytm, 120/minut, inga blåsljud.buk: mjuk, oöm, utspänd med tydligt vågslag. Neurologi: Tremor, ej orienterad, misstänkt hallucinos. Ögonrörelser svårbedömda, pat medverkar dåligt, dock misstänkt blickpares. Tydlig ataxi. Hyperreflexi. Babinskis tecken saknas bilat.. Patienten har lite intorkat blod efter en sårskada över höger öra. Du ordinerar prover, neurobion och stesolid och inser att patienten kommer att behöva läggas in. Fråga 4. Vilka undersökningar (ej blodprover) är indicerade för den här patienten på akuten och under det första dygnet. Motivera! (2p) Fråga 5. Patienten uppvisar leverstigmata. Nämn 4 leverstigmata som man skulle kunna se på den här patienten! (2p) 3

grader, syresättning 98 %, Blodtryck 175/100, Puls 122 slag/min (oregelbunden). Du undersöker patienten strukturerat och finner en magerlagd man som är kardiellt kompenserad i vila. Vitalparametrar enligt ovan. Cor auskulteras utan blåsljud, men oregelbundet, tachykard. Buk,: mjuk, oöm, utspänd, med tydligt vågslag. Neurologi: Tremor, ej orienterad, misstänkt hallucinos. Ögonrörelser svårbedömda, pat medverkar dåligt, dock misstänkt blickpares. Tydlig ataxi. Hyperreflexi. Babinskis tecken saknas bilat. Tydliga leverstigmata. Patienten har lite intorkat blod efter en sårskada över höger öra. Du ordinerar prover, neurobion och stesolid och inser att patienten kommer att behöva läggas in. Du gör en CT skalle som inte påvisar någon blödning. Ultraljud buk och diagnostisk ascitestappning planeras under dygnet. På grund av den oregelbundna hjärtrytmen ordinerar du ett EKG som påvisar ett förmaksflimmer och du bestämmer att han ska övervakas med telemetri. Ur tidigare journalanteckningar framgår att Lasse tidvis behandlats för hypertoni och ekokardiografi för 3 år sedan visade lätt sänkt ejektionsfraktion, 45 %. Fråga 6. Resonera kring behandling av patientens förmaksflimmer! (2p) Fråga 7. Vilka riskfaktorer hade Lasse för att utveckla förmaksflimmer? (1p) Fråga 8. Med anledning av förmaksflimret, är det någon ytterligare undersökning som du vill göra? (1p) 4

grader, syresättning 98 %, Blodtryck 175/100, Puls 122 slag/min (oregelbunden). Det framgår också att patienten hade ett kort krampanfall i ambulansen som hävdes med i.v. stesolid. Du undersöker patienten strukturerat och finner en magerlagd man som är kardiellt kompenserad i vila. Vitalparametrar enligt ovan. Cor auskulteras utan blåsljud, men oregelbundet, tachykard. Buk,: mjuk, oöm, utspänd, med tydligt vågslag. Neurologi: Tremor, ej orienterad, misstänkt hallucinos. Ögonrörelser svårbedömda, pat medverkar dåligt, dock misstänkt blickpares. Tydlig ataxi. Hyperreflexi. Babinskis tecken saknas bilat. Tydliga leverstigmata. Patienten har lite introrkat blod efter en sårskada över höger öra. Du ordinerar prover, neurobion och stesolid och inser att patienten kommer att behöva läggas in. Du gör en CT skalle som inte påvisar någon blödning. Ultraljud buk och diagnostisk ascitestappning planeras under dygnet. På grund av den oregelbundna hjärtrytmen ordinerar du ett EKG som påvisar ett förmaksflimmer. Ur tidigare journalanteckningar framgår att Lasse tidvis behandlats för hypertoni och ett EKG för 3 år sedan visade lätt sänkt ejektionsfraktion, 45 %. Provsvaren börjar nu komma in och de visar bland annat ett CRP på 12 mg/l, Hb 144 g/l, PK INR 1,8, ASAT 5,44 mikrokat/l, ALAT 2,84 mikrokat/l, billirubin 48 mikromol/l, albumin 30 g/l. Ultraljud över lever påvisar levercirros. Vid ascitestappning finner man en albuminhalt av 14 g/l. Vid ronden följande dag mår Lasse lite bättre, och ögonmotorik rubbningen är borta. Ni fortsätter med högdos neurobion och sätter preliminärt diagnosen Wernicke-Korsakows syndrom som den primära orsaken till det akuta insjuknandet. Vidare kan ni konstatera att patienten har en ascites, sannolikt sekundärt till levercirros. Fråga 9. Är det ytterligare några utredande prover som du vill ta på Lasse? Nämn minst tre prover/provtagningspaket med olika fokus som du vill ta för att utesluta alternativa/bidragande orsaker till Lasses leversvikt. Motivera! (2p) Under eftermiddagen utförs ett EKO på Lasse som visar ett EF om 40 %, inga signifikanta klaffvitier. Man kan också konstatera att Lasse spontant verkar ha slagit om till sinusrytm Fråga 10. Nämn tre tänkbara orsaker till Lasses hjärtsvikt som är rimliga att misstänka! (1p) 5

grader, syresättning 98 %, Blodtryck 175/100, Puls 122 slag/min (oregelbunden). Det framgår också att patienten hade ett kort krampanfall i ambulansen som hävdes med i.v. stesolid. Du undersöker patienten strukturerat och finner en magerlagd man som är kardiellt kompenserad i vila. Vitalparametrar enligt ovan. Cor auskulteras utan blåsljud, men oregelbundet, tachykard. Buk,: mjuk, oöm, utspänd, med tydligt vågslag. Neurologi: Tremor, ej orienterad, misstänkt hallucinos. Ögonrörelser svårbedömda, pat medverkar dåligt, dock misstänkt blickpares. Tydlig ataxi. Hyperreflexi. Babinskis tecken saknas bilat. Tydliga leverstigmata. Patienten har lite introrkat blod efter en sårskada över höger öra. Du ordinerar prover, neurobion och stesolid och inser att patienten kommer att behöva läggas in. Du gör en CT skalle som inte påvisar någon blödning. Ultraljud buk och diagnostisk ascitestappning planeras under dygnet. På grund av den oregelbundna hjärtrytmen ordinerar du ett EKG som påvisar ett förmaksflimmer. Ur tidigare journalanteckningar framgår att Lasse tidvis behandlats för hypertoni och ett EKG för 3 år sedan visade lätt sänkt ejektionsfraktion, 45 %. Provsvaren börjar nu komma in och de visar bland annat ett CRP på 12 mg/l, Hb 144 g/l, PK INR 1,8, ASAT 5,44 mikrokat/l, ALAT 2,84 mikrokat/l, billirubin 48 mikromol/l, albumin 30 g/l. Ultraljud över lever påvisar levercirros. Vid ascitestappning finner man en albuminhalt av 14 g/l. Vid ronden följande dag mår Lasse lite bättre, och ögonmotorik rubbningen är borta. Ni fortsätter med högdos neurobion och sätter preliminärt diagnosen Wernicke-Korsakows syndrom som den primära orsaken till det akuta insjuknandet. Vidare kan ni konstatera att patienten har en ascites, sannolikt sekundärt till levercirros. Lasse återhämtar sig allt eftersom på vårdavdelningen och man börjar planera för hemgång. Fråga 11. Hur bör man behandla Lasses ascites polikliniskt? Nämn två hörnpelare i behandlingen! (1p) 6

grader, syresättning 98 %, Blodtryck 175/100, Puls 122 slag/min (oregelbunden). Det framgår också att patienten hade ett kort krampanfall i ambulansen som hävdes med i.v. stesolid. Du undersöker patienten strukturerat och finner en magerlagd man som är kardiellt kompenserad i vila. Vitalparametrar enligt ovan. Cor auskulteras utan blåsljud, men oregelbundet, tachykard. Buk,: mjuk, oöm, utspänd, med tydligt vågslag. Neurologi: Tremor, ej orienterad, misstänkt hallucinos. Ögonrörelser svårbedömda, pat medverkar dåligt, dock misstänkt blickpares. Tydlig ataxi. Hyperreflexi. Babinskis tecken saknas bilat. Tydliga leverstigmata. Patienten har lite introrkat blod efter en sårskada över höger öra. Du ordinerar prover, neurobion och stesolid och inser att patienten kommer att behöva läggas in. Du gör en CT skalle som inte påvisar någon blödning. Ultraljud buk och diagnostisk ascitestappning planeras under dygnet. På grund av den oregelbundna hjärtrytmen ordinerar du ett EKG som påvisar ett förmaksflimmer. Ur tidigare journalanteckningar framgår att Lasse tidvis behandlats för hypertoni och ett EKG för 3 år sedan visade lätt sänkt ejektionsfraktion, 45 %. Provsvaren börjar nu komma in och de visar bland annat ett CRP på 12 mg/l, Hb 144 g/l, PK INR 1,8, ASAT 5,44 mikrokat/l, ALAT 2,84 mikrokat/l, billirubin 48 mikromol/l, albumin 30 g/l. Ultraljud över lever påvisar levercirros. Vid ascitestappning finner man en albuminhalt av 14 g/l. Vid ronden följande dag mår Lasse lite bättre, och ögonmotorik rubbningen är borta. Ni fortsätter med högdos neurobion och sätter preliminärt diagnosen Wernicke-Korsakows syndrom som den primära orsaken till det akuta insjuknandet. Vidare kan ni konstatera att patienten har en ascites, sannolikt sekundärt till levercirros. Lasse återhämtar sig allt eftersom på vårdavdelningen och man börjar planera för hemgång. Till att börja med är Lasse stabil, kommer på återbesök och är följsam i sin behandling. Även om han skurit ner mycket på sin alkoholkonsumtion så lyckas han inte sluta dricka helt. Drygt ett år senare inkommer Lasse till akutmottagningen somnolent och med flapping tremor. Du tolkar symptomen som leverencephalopati. Fråga 12. Nämn minst tre utlösande faktorer till leverencephalopati som man bör tänka på i det här fallet! (2p) 7

Tack vare att du tidigt kunde identifiera den utlösande faktorn kunde förloppet vändas och Lasse skrevs ut från sjukhuset en vecka senare. Han lovade att göra ett nytt försök att bli helt nykter och komma i fråga för en levertransplantation. SLUT. 8