# 4 2 0 1 2 Atuell ffärsnyheter om och från in. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Kins pensionärer en ticnde bomb Kins befolning blir äldre och äldre. År 2040 ommer vr fjärde ines tt vr över 60 år och tio år senre är vr tredje ines över 60. Vd innebär dett för ett lnd som länge dominerts v stor ungdomsullr? Agnet Engqvist hr tittt på de utmningr som möter de äldre, men även regeringen och företgen. Sidn 8 Korruptionen blir huvudfrågn för prtiet i höst Korruptionen på vrdgsnivå är ett problem som drbbr de flest ineser, men den ommer ocså spel en centrl roll vid höstens prtiongress. Görn Leijonhufvud besriver problemtien. Sidn 6 World Trde Center, Klrbergsviduten 70, B4 Box 240, 101 24 Stocholm Telefon 08-588 661 11 Fx 08-588 661 90 info@sctc.se www.sctc.se Kinesern vet vd de vill Miel Lindström vr tidigre Sveriges mbssdör i Kin. Idg är hn onsult åt Huwei och Kreb och hr mycet tt lär både Sverige och Kin. Sidn 12
Innehåll 4/2012 Medlemsvärde, medlemsvärde & medlemsvärde! KINANYTT ISSN 1100-4959 Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Eonomis förening Ansvrig utgivre: Elisbet Söderström Tel: 08 588 661 11 Fx: 08 588 661 90 E-post: info@sctc.se www.sctc.se Utgivningsvec 39 Ledre Medlemsvärde, medlemsvärde & medlemsvärde! 3 Sttisti 4 Anlys Korruptionen ärnfråg inför höstens ledrsifte 6 Stor omställning när Kin blir llt äldre 8 Kröni Åter till hembygden på ålderns höst 10 Miel Lindström om Kins växnde roll 12 Ambssdörens ny roll som rådgivre 14 Svens miljöföretg behöver smrbet 16 Vrför lägger Kin in sitt veto mot Syrien i FN? 18 Borecension Kin som stormt 20 Medrbetre i dett nummer Agnet Engqvist hr rbett i Kin under hel reformperioden sedn börjn v 1980-tlet. Hon hr träfft de llr först entreprenörern och tieägrn men ocså dgens mångmiljonärer. Görn Leijonhufvud hr rbett med Kin sedn 1966 då hn om rt in i utbrottet v ultur revolutionen. Hn hr vrit sttionerd i lndet i 27 år, mest tiden som orrespondent för Dgens Nyheter. John Myrsten hr som utlndsredtör och sribent i Svens Dgbldet bevt Kins och övrig Östsiens eonomis utvecling sedn börjn v 1990- tlet. Utgivningspln KinNytt 2012 Utgivning: KinNytt distribuers med 5 6 nummer per år, fördeld över tre nummer på våren och två tre nummer under hösten 2012. Annonsprislist 2012: 4-färg 1/1 sid 12 000 SEK 1/2 sid 6 750 SEK 1/4 sid 4 500 SEK sv/v 1/1 sid 9 600 SEK 1/2 sid 5 400 SEK 1/4 sid 3 600 SEK INFORMATION: För informtion om bilgor, priser och tenis förutsättningr smt boning v nnonsutrymme i ommnde nummer ontt Elisbet Söderström på info@sctc.se eller telefon 08-588 661 11. Med reservtion för eventuell ändringr. Annonsprisern gäller för 2012. Medlemmr i SCTC erhåller 15% rbtt på ovn ngivn priser. Välomn tillb efter sommren som gått. Någr ommer ntgligen tt vits till det som sommren där llt blev vått. Vi rbetr oförtrutet vidre på tt sp sådnt medlemsvärde tt ni s unn h utbyte v det i er ffärsvrdg. Utsicet i vårs om vd som är Sveriges officiell position i vitig frågor ring Kin hr blivit mycet väl mottget. Omdömen hr vrit uteslutnde positiv och fler hr hört v sig med vittnesbörd och ommentrer ring nyttn v denn typ v ffärsstöd i Kinsmmnhnget. Dett ger medlemsvärde säger ll som hört v sig. SCTC:s syfte är tt underlätt medlemmrns strtegivl, ö ders unsper om Kin, sp och underlätt ffärsontter smt tivt bidr till erfrenhetsutbyte medlemmrn emelln. Att sp och underlätt ffärsontter smt tivt bidr till erfrenhetsutbyte medlemmrn emelln hndlr i princip om nätvernde. De tillfällen till nätvernde som vi hittills erbjudit i vårt progrmutbud räcer doc inte lltid till. Nätverndet ser oft i oli smmnhng där mn inte lltid får tid tt besriv sin egen versmhet mer i detlj för de ndr medlemmrn. Det n i sin tur innebär tt möjlig ffärsutbyten går förlorde eftersom mn inte lltid vet vd vr och en gör och därför inte n se ffärsmöjlighetern. Det vill vi nu råd bot på. Vårt utsic för en ort tid sedn om tt erbjud medlemmrn möjligheten tt presenter sin ver smhet vid ett medlemsmöte hr redn resultert i en mängd positiv ommentrer och fyr (!) medlemmr som diret ville utnyttj tillfället. Följ gärn ders exempel och hör v er med boning v ert medlemsmöte. Det ger er öt medlemsvärde. Det ger ndr öt medlemsvärde. Ytterligre två projet närmr sig sin slutgiltig form. Det först projetet vi rbetr med är en expertlist som medlemmrn s få tillgång till och som s vägled er i vlet v Kinrådgivre. I oli Kinsmmnhng frågr medlemmrn själv, medi, seminrierrngörer v oli slg, universitet, högsolor, ommuner/regioner och ndr efter Kinexperter som om det fnns personer som vr experter på llt ring Kin. Är mn expert så är mn det mot bgrund v en specilutbildning eller speciell erfrenhet och då är det br inom det speciell området mn n påstå sig vr expert. För tt vr expert s det ocså rävs tt mn hr väl doumenterd unsp och erfrenhet, helst vunnen på plts i Kin eller genom högfrevent och inte lltför ort besö och tt mn ägnr tillräcligt stor del v sin rbetstid för tt upprätthåll och utvecl denn speciell unsp och/eller erfrenhet. Arbetet är just nu i en fs där vi först definierr vil riterier det är som vgör om en person hr de vliteter som gör ders närvro på listn relevnt. Därefter börjr rbetet med tt fyll de oli tegoriern som listn blir uppdeld i oli relevnt tegorier så tt det s bli enelt tt orienter sig frm till rätt person i de situtioner då behovet uppstår. Näst projet hndlr om tt smmnställ ll de bilterl vtl som Sverige ingått med Kin så tt medlemmrn s unn nvänd relevnt vtl som stöd i sin ontter med Kin, må det vr ensilt eller i delegtionssmmnhng. Just nu gäller det tt i denn vildvuxn flor v vtl som för det mest ldrig följts upp hitt dem som fortfrnde är i rft och som på oli sätt n vr värdefull för er i er Kinffärer. Vi ommer tt håll er informerde om hur rbetet går. Sist och slutligen är jg i srivnde stund i en sitution där jg inte vet om jg s vr orolig och beymrd eller rg och frustrerd. Dgens Industris orrespondent i Shnghi hr i en röni påstått tt det är en utbredd uppfttning ocså blnd svens företgsledre på plts i Kin tt Kin sulle sts in i os om demorti sulle införs. Hr reportern verligen belägg för dett hr vi nledning tt vr mycet orolig och SCTC ommer tt h ett mödosmt rbete frmför sig tt ändr på en sådn utbredd uppfttning. Är det så tt hon inte hr belägg för påståendet hr Dgens Industri inget nnt tt gör än tt be om ursät. Hr Dgens Industris utsänd verligen tlt med så mång svens företgsledre på plts i Kin tt hon n rättfärdig påståendet om tt det är en utbredd uppfttning? Upp till bevis Jenny Hedelin, eller be om ursät! Kin Nytt september 2012 Thoms Lgerqvist ordfornde@sctc.se l e d r e 3
S T A T i S T I K Kin exlusive Hongong Sttisti jnuri juli 2012 BNP öde med 7,8 procent under årets först sju månder och industriprodutionen öde med 10,3 procent. De förverligde utländs diretinvesteringrn minsde med 2,9 procent. Exporten öde med 7,8 procent (exporten uppgic totlt till 1 131,2 miljrder USD) och importen öde med 6,4 procent (importen uppgic till ett värde v 1 037,1 USD). Den sist juni 2012 vr vlutreserven 3 240 miljrder USD. (Käll: HKTDC) 2011 Jn Jul 2012 Mjor Economic Indictors Vlue Growth (%) Vlue Growth (%) Are (sq m, mn) 9.6 9.6 Popultion (mn) 1,347.4 1,347.4 Gross Domestic Product (RMB bn) 47,156.4 9.2 1 22,709.8 4 7.8 1 Urbn Per Cpit Disposble Income (RMB) 21,810 8.4 1 12,509 4 9.7 1 Rurl Per Cpit Disposble Income (RMB) 6,977 11.4 1 4,303 4 12.4 1 Fixed Assets Investment 2 (RMB bn) 30,193.3 23.8 18,431.2 20.4 Added-Vlue of Industril Output 3 (RMB bn) 13.9 1 10.3 1 Consumer Goods Retil Sles (RMB bn) 18,391.9 17.1 11,453.7 14.2 Consumer Price Index 5.4 3.1 Exports (US$ bn) 1,898.6 20.3 1,131.2 7.8 Imports (US$ bn) 1,743.5 24.9 1,037.1 6.4 Trde Surplus (US$ bn) +155.1 94.1 Utilised Foreign Direct Investment (US$ bn) 116.0 9.7 59.1 4 2.9 Foreign Currency Reserves (US$ bn) 3,181.1 11.7 3,240 5 1.3 Note: 1 Rel growth 2 Urbn investments in fixed ssets 3 All stte-owned nd other types of enterprises with nnul sles over RMB 5 million 4 Jn Jun 2012 5 As of end-june 2012 Sources: The Ntionl Bureu of Sttistics, Ministry of Commerce, nd Generl Administrtion of Customs. CHONGQING HONGKONG PEKING SHANGHAI 27 FLYG PER VECKA TILL KINA Finnir hr öppnt den först nonstop-linjen från Europ till Chongqing. Upptäc den snbb vägen melln Europ och Asien. Vi hr nöjet tt välomn dig ombord från Stocholm, Göteborg, Norröping och Köpenhmn. Bo din res idg på finnir.se ANNONS Svens bntjänster i Kin Vi änner oss hemm på den inesis mrnden och vill tt du s änn lidnt. Det är en stor och snbbväxnde mrnd. Det innebär tt llt fler sndinvis företg efterfrågr bnlösningr som, finnsiering i inhems och utländs vlut, trde finnce och hntering v vlutriser i Kin. Vi hjälper dig och du n dr nytt v vår tjugoårig erfrenhet v bnversmhet i Kin. Om du hr möjlighet får du gärn besö oss i Shnghi, där vi hr hft ontor sedn 2001. Swedbn Shnghi Citigroup Tower 601, 33 Huyunshiqio Rd. Shnghi, Chin + 86 21 386 126 00 4 5
A n l y s ANALYS v Görn Leijonhufvud, gorn@lionhed.se När prtiet firde sin 91-årsdg den 1 juli onstterde Folets Dgbld plitsyldigst tt förberedelsern för höstens prtiongress går smidigt. Det är då ett nytt ledrsp s utses. Men i nästn smm ndetg vrnde prtiorgnet för tt mutor och försingringr sätter prtiets hel frmtid på spel. Det är snnerligen inte först gången lrmet går. Även högste prtichefen och presidenten Hu Jinto ommer regelbundet med sådn vrningr. Och mpnjer mot orruptionen hr följt i spåren på tre årtionden v eonomis liberlisering. Den är helt enelt svår tt bli v med så länge Kin hr en blndeonomi där lågt vlönde sttlig tjänstemän reglerr tillstånd och viss instsvror och så länge som prtiet reglerr de flest rriärmöjligheter. Korruptionen tr sig mång uttryc. Bilden visr Yng Dci, en byrårt i Shnxi, som fic nätsurfrns uppmärsmhet när en fotogrf visde honom leende vid pltsen för en svår olyc. Surfrn fic sedn frm fler tidigre bilder och onstterde tt hn äger minst fem dyr rmbndsur v lyxmären oförenligt med en tjänstemnnlön. Lägg märe till de fem locorn på Yng Dcis rm. Nätborgre sämtr iblnd om liheten i uttl melln di bio 代 表 som betyder delegt, till exempel medlem v ntionell folongressen eller prtiongressen, och di bio 带 表 som betyder bär loc. Är mpnjern mot mutor seriös? Korruptionen ärnfråg inför höstens ledrsifte En huvudfråg för prtiets överlevnd. Så besriver de högst nsvrig problemet med den utbredd orruptionen i Kin. Temt är högtuellt inför höstens ongress i ommunistprtiet, särsilt med tne på turern ring den störtde mtspelren Bo Xili och sndlern ring ledrns brn. Smtidigt är orruptionen på vrdgsnivå ett efterhängset problem som drbbr de flest ineser. En nnn vitig förlring till tt problemet består är tt Kin snr fri medier som n grns överllt lltså inte br just där som prtichefern per ut för journlistern tt det för tillfället är fritt frm tt let upp och vslöj missförhållnden. Omöjligt utplån orruptionen Dessutom vågr en del röster öppet säg tt mn måste ccepter ett visst mått v orruption. I en uppmärsmmd ledrrtiel srev prtiets tvåspråig dgstidning Globl Times tt hel lndet sulle drbbs v smärt och förvirring om orruptionen sulle utplåns helt. Det är omöjligt tt utrot orruptionen i något lnd. Det vitigste är tt håll den på en nivå som llmänheten n ccepter. Och tt gör så är särsilt svårt i Kin, srev Globl Times. Ledrrtieln utlöste en ritistorm blnd lndets nätsurfre, men den n vr representtiv för hur ledningen tänt i mång år bom ulissern och nu råde en v de instt svllr. Att se genom fingrrn med ett visst mått v mutor och mygel är ett uttryc för tt prtiledrn hellre tolererr det problem de änner än str sig ut i det oänd, som en verligt seriös mpnj med öd öppenhet sulle innebär. Men när mtmissbruet blir lltför flgrnt tvings prtiet ingrip även mot högt uppstt ledre. Ett exempel är Bo Xili, den rismtise prtichefen i Chongqing som spirerde på högst mten i Peing. Hn sitter i husrrest sedn i mrs för llvrlig överträdelser v prtidisciplinen. Utnyttjd mtställning Vi väntr fortfrnde på detljerde nlgelser mot honom. Men det är uppenbrt tt även Bo Xili, som blev änd över hel lndet för en hård mpnj mot orruption och mffivälde i Chongqing, själv hr sott sig och utnyttjt sin ställning. Hn hr blnd nnt sett till tt den närmste fmiljen fått stor eonomis vinning och ndr fördelr, till exempel universitetsplts på Hrvrd i USA för sonen. Bo Xilis fru Gu Kili fic i ugusti ett villorligt dödsstrff för tt h mördt en brittis ffärsbent efter en eonomis tvist. Ytterligre en sndl str ljus över orruptionen på högst nivå och omplicerr mtmpen inför prtiongressen i höst. Den går tillb till en spetulär bilrsch en sen ntt i Peing i mrs, men detljern unde inte beräfts förrän i börjn v september. I en vddd Ferrri återfnns Ling Gu, sonen till president Hu Jintos närmste medrbetre Ling Jihu. Där vr ocså två ung vinnor. Ling Gu vr död och vinnorn svårt sdde. All tre i bilen vr nn eller hlvnn, så någon form v sexle tycs h bidrgit till olycn. Krschen utlöser två frågor. Hur unde den unge Ling Gu h råd med en bil för cir sex miljoner yun? Och hur påverr den president Hu Jintos ryte som en ledre som inte ssociers med orruption i sin närhet? För gemene mn beräftr de uppseendeväcnde detljern ring den unge mnnens död bilden v tt ledrns brn lever ett liv i sus och dus fjärrn från vnlig männisors vrdg. Snbbtåg, mutor och sex Nästn li uppmärsmmt är fllet med järnvägsministern Liu Zhijun. Hn nlgs för tt h försingrt llmänn medel smt tgit otilllåtn provisioner på ontrt i smbnd med den forcerde utbyggnden v snbbtågsnätet. På så sätt s hn h tillsnst sig närmre 800 miljoner yun (drygt detsmm i ronor). Hn hde hjälp v en privt ffärsvinn som byggde upp ett nät v ontter och leverntörer. Hon hjälpte honom ocså med sexontter. Det är ett mönster som vi änner igen från tidigre orruptionsfll på hög nivå. Stor fror i vrdgen Det heter iblnd i ett sorts försvr v mutväldet i utveclingsländer tt orruptionen smörjer ugghjulen så tt ser och ting fungerr smidigre. Men i Kin finns det ett otl exempel på tt den i stället utsätter männisor för stor fror. Byggbrnschen är ett exempel. De som upphndlr ett projet fusr inte sälln genom tt sff billigre och sämre mteril och sedn stopp mellnsillnden i egen fic. All solhus som rsde som orthus över brnen vid jordbävningen i Sichun 2008 vr en övertydlig påminnelse om sådnt missbru. Uppåt 10 000 brn miste livet, enligt en tidig hlvofficiell rpport. Regeringen hr vägrt tt ge en officiell siffr. I ndr fll lrr sig mång byggfusre med en dusör till inspetörern så tt dess släpper igenom brister. Fusrn lrr sig till den dg då en llvrlig olyc inträffr och iblnd även efter det. Livsmedel är en nnn brnsch där männisor utsätts för fr i vrdgen. Mutde ontrollnter n titt åt ndr hållet inför undermålig, iblnd diret giftig produter. Nu senst vr det giftig onserverd frut som blev ett sorgligt bevis på en ffärsmorl i upplösning och en översyn med stor brister. Premiärminister Wen Jibo hr tlt om sndlern ring livsmedel som exempel på en frånvro v integritet och ett morlist jordsred i lndet. Önsemål om trnsprens Det långt gångn mtmissbruet v män som Bo Xili och Liu Zhijun hr fått reformvänner inom prtiet tt pläder för öd trnsprens och öt nsvrstgnde. De vill till exempel tt prtiledrn på högre nivåer offentligt s redogör för sin eonomis tillgångr, och tt även ders frur och brn s gör det. Någr hopps tt vice president Xi Jinping, som llmänt tipps som ny prtiledre i höst, s fullfölj vd hn sgt om tt beämp mutväldet och myglndet. Knse är det tlnde tt när nyhetsbyrån Bloomberg i somrs publicerde en detljerd rpport om vil riedomr som Xi Jinpings slätingr smlt på sig, blev nyhetsbyråns hemsid genst blocerd v censuren. 6 7
Vrje morgon smls pensionärern i Fuxingpren i Shnghi för någon timmes elegnt prdns. Bilden på näst sid visr en nnn grupp i smm pr som bildr en informell ör som nostlgist sjunger de ptriotis sångern från sin ungdom. Foto: Görn Leijonhufvud Kins åldrnde befolning är en tidsinställd bomb. Den ställer helt ny rv på regeringen i Peing tt i god tid förbättr välfärden. Andelen äldre ör snbbt. Smtidigt öppnr dett stor möjligheter för inhems och utländs företg, när pensionärern vill h ny produter och tjänster. Fler och fler pensionärer, en tidsinställd bomb: Stor omställning när Kin blir llt äldre Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Foto: Görn Leijonhufvud Vr fjärde ines ommer tt vr över 60 år 2040. Efter ytterligre tio år är vr tredje över 60. Det är en stor förändring i ett lnd som länge dominerts v stor ungdomsullr. Fol lever längre och smtidigt är de yngre åldersgruppern inte li stor längre på grund v fmiljeplneringen. Dett innebär tt socilförsäringrn måste byggs ut. Alldeles ovsett tt ndelen äldre växer är regeringen tvungen tt förstär förmånern inom välfärden för tt sp en nnn blns i eonomin. Målet är ju tt växl från en modell där exporten i dg svrr för det mest v tillväxten till en modell där den inhems onsumtionen driver eonomin frmåt. Om fol s unn slppn v och lätt på plånboen måste de änn tt pensioner och sju försäringr räcer till, vilet de inte gör i dg. Kineserns hög sprnde beror till stor del på tt det socil syddsnätet är ihåligt. Därför plnerr de styrnde tt invester inte mindre än 6 000 miljrder yun (ungefär detsmm i ronor) under innevrnde årtionde, enligt den sttlig tnesmedjn Chin Development Reserch Foundtion. Siffrn motsvrr hälften v regeringens totl budget för i år. Men de styrnde börjr ocså förbered medborgrn på tt pensionsåldern måste höjs. Annrs blir ndelen ice produtiv för hög. En förlring till Kins rftig BNP-tillväxt hr vrit tt lndet hft en lång period med en stor ndel v befolningen i rbetsför ålder. Dett håller lltså på tt ändrs grdvis. Höjd pensionsålder är något som mång länder tillämpt för tt grnter en stbil utvecling v socilförsäringrn. Men det är en omplicerd fråg och vi måste studer effetern för oli grupper, sde socilministern Yin Weimin på ett välfärdsforum. Retionern på förslget vrierr. Arbetre som hr hård jobb vill inte förläng yreslivet, enligt intervjuer i inesis press. Och mång studenter är rädd tt det blir svårre tt få jobb om pensionsåldern höjs. I dg pensioners männen vid 60 års ålder, vinnlig tjänstemän vid 55 års ålder och vinnlig rbetre vid 50 års ålder. De gränsern återspeglr förhållnden i börjn v 1950-tlet då folrepublien just grundts och medellivslängden vr mycet lägre. I mång ung pr hr båd mrn växt upp som end brnet i fmiljen på grund v den strit fmiljeplneringen i städern. Det betyder tt två ung mr i dg n h fyr äldre tt sörj för. Därför börjr lltfler let efter br vårdhem eller lägenheter för sin föräldrr i stället för tt de gml s bo hemm hos dem som vrit normen hittills med tre genertioner under ett t. Regeringen hr börjt släpp in privt törer i äldrevården för tt lätt på trycet för sttlig finnsiering. Mång v de ny vårdhemmen drivs i privt regi v entreprenörer som hr rätt tt t ut vinster. Kin väntr ännu på sin först Cremdebtt. Dgens inesis pensionärer hr oft en gns br eonomi och lltfler företg ser ny möjligheter tt sälj vror och tjänster till dem, medn mrnden för bebisproduter börjr rymp. Guldet ligger i silvret säger ett nytt tlesätt blnd inesis entreprenörer, där silver syftr på gråhårig eller vithårig pensionärer (fst mång v dem gillr tt färg håret svrt). För inte så länge sedn nöjde sig de äldre tt gå till pren med en burfågel, gymnstiser eller dns diso. Nu är de flest pensionärer i städern ännu mer tiv och hr mer pengr. De vill h upplevelser och de vill res. Ders öprft blir tre gånger så hög 2015 som 2005, enligt reditortsföretget Mstercrd. De inesis pensionärerns inomst per cpit är ännu br nppt en fjärdedel v vd ders jämnårig i de utveclde ländern n rän med. Men de utgör en stor grupp som närmr sig 200 miljoner männisor. Tillsmmns hmnr ders årlig inomster någonstns melln 300 och 400 miljrder yun. Det är den interntionell ffärsonsulten Ogilvy & Mther som ränt ihop de äldres pensioner, inomster från deltidsjobb och penninggåvor från fmiljen. De företg som ignorerr denn mrnd gör så på egen ris, onstterde rpportens förfttre Kunl Sinh. Rpporten om 2009 och vr något v en väcrloc för mång bolg. Att de inhems företgen ser möjlighetern är lätt tt onstter under de lång relmpusern på inesis teve. Där är det gott om pigg gmlingr som visr upp mediment och osttillsott. Ett tecen i tiden är tt det är teleom som är den störst posten i de inesis pensionärerns budgetr efter mt, dgligvror och räningrn för el, vtten och gs, enligt Ogilvy & Mther. Ders utlägg för dtorer och mobiler är högre än för hälso- och sjuvård. En vitig förlring är tt de vill håll ontt med brn och brnbrn vi internet och mobilnät. Inte så få spelr dessutom på börsen vi internet. Foto: Görn Leijonhufvud socilförsäringr svrr för 6 procent v Kins BNP. I mogn eonomier svrr de för runt 40 procent. in hr fem sorters socilförsäringr, nämligen pension, häls, rbetslöshet, rbetssd och hvndesp. Omfttningen vrierr från plts till plts. 12,5 procent v inesern är över 60 år i dg. Men 2050 är vr tredje ines över 60 år. i Sverige är redn drygt 30 procent v befolningen över 60 år i dg. Den ndelen ör gns långsmt. den förväntde medellivslängden vr br 46 år för dem som föddes 1950, nu är den 73 år. stteinomster från tre och en hlv yresversmm personer försörjer en pensionär för närvrnde. År 2035 vänts två yresversmm försörj en pensionär. den genomsnittlig pensionen för dem som vrit nställd i företgssetorn är 1 362 yun i månden, en fördubbling sedn 2005. Privt vårdhem i Peing och Shnghi tr melln 1 000 yun och 1 300 yun per månd. De mest exlusiv n t 5 000 yun i månden, en summ som som nses motsvr en god måndslön i storstädern. vårdhem i mindre städer tr cir 1 000 yun i månden. f t 8 9
Åter till hembygden på ålderns höst r ö n i v Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Foto: SCANPIX/AFP PHOTO/Mr Rlston Den inesis pyrmiden hr fortfrnde en tydlig botten, men toppen blir bredre för vrje år, befolningen blir äldre och äldre. Kinesern runt omring tycte synd om dem. Tän tt de måste bo så här. Men svensrn som vr på besö på det inesis ålderdomshemmet vr vundsju. Tän om det ändå fnns något motsvrnde i Sverige, sde de. Jg ledde en res för Dgens Nyheters läsre, en socil res som sulle ge mer inblic i hur inesern levde. Det vr i mitten v 1980-tlet. På det nyöppnde ålderdoms hemmet i byn Tinm i Sichun hde ll mycet enl rum med endst en sml säng och ett litet bord. I stort sätt ing textilier. All fic bädd sin säng och städ sitt rum själv och hjälp till med övrigt sötsel v ålderdomshemmet, även i öet. Det som fscinerde de svens resenärern vr den prunnde östrädgården. Där dröjde ll vr. I bussen därifrån tlde ll om tt tt dett vr en idé som borde importers till Sverige. Men för de flest ineser är det hemst tt inte h brn eller slätingr som tr hnd om en när mn blir gmml och sröplig. Att behöv tillbring sin sist tid i jordelivet tillsmmns med oänd personer är inte br belgligt utn något försräcligt. Redn de först måndern i Kin, 1981, stötte jg på en mn på nästn 90 år, en nmärningsvärd ålder även i dgens Kin. Hn unde nppt tl, än mindre rör på sig. Hn vr invrterd på en midjehög brits som vr end möbeln i ett litet rum vid ingången till sin brorsons lill lägenhet i Peing. Som besöre hörde jg frbrodern stön högt då och då. Brorsonens fru försvnn med jämn mellnrum för tt mt honom, byt på honom och pyssl om honom. Efter något hlvår hörde jg tt hn hde dött. När Mo Zedong utropde folrepublien Kin den 1 otober 1949 vr medellivslängden br 35 år. I smbnd med 60-årsjubileet 2009 försöte jg få till en intervju med en mn som vrit Mos personlige sereterre. Dörrvt vr sereterrens fru. En dg på försommren meddelde min ontt tt hon ftist sgt j till tt jg sulle få omm. Men efter någr dgr om llduschen: Mos personlige sereterre s nej. Hn vr då över 90 år och ville inte tt hns sist år sulle unn förstörs genom en intervju med en wiguo jizhe, en utländs journlist. I stället fic jg börj sö på nytt för tt finn ett intressnt intervjuobjet och hittde en v Mos personlig livvter och hn ställde upp. Jg undrde om hn hde någon ungdomsbild. Jo en, ett svrtvit bröllopsfoto. Mrn såg väldigt ung ut. Det visde sig tt de vr br 15 respetive 16 år. Men det vr så tidigt mn gifte sig på den tiden, för mn levde ju sälln längre än till drygt 30 år. I dett fll lever doc båd mrn fortfrnde, de bor i Peing hr både brn och brnbrn. Kin hr ju inte den onstig upp och nervänd befolningspyrmid som Jpn hr. Den inesis pyrmiden hr fortfrnde en tydlig botten, men toppen blir bredre för vrje år, befolningen blir äldre och äldre. Bättre ost, men frmför llt bättre hygien och vccintioner hjälper till tt håll befolningen vid liv längre och dder år till inesens livspnn. Hur mång som stryer med i förtid på grund v miljöförstöringen i lndet finns ingen ordentlig sttisti på, men en undersöning sponsrd v EU hävdde tt den dålig luften förortr Peingborns liv med ått år. När livets slut närmr sig vill mång ineser återvänd till hemjorden. Jg vet tt i börjn v 1990-tlet när jg hde Hongong som bs vr det lång väntetid för de död tt få omm tillb för tt bli begrvd i fäderneslndet. En fmilj vi änner om till den inesis huvudstden i börjn v 1950-tlet. Efter över 50 år i Peing ände mmmn i fmiljen tt det vr dgs tt gör den över 30 timmr lång tågresn tillb till den lill hemstden i Hunn. En v sönern följde med. Hn berättr tt mmmn vr i mycet dåligt sic när hon bordde tåget och hon sov mest hel tiden under resn, men när de börjde närm sig hemstden så vnde hon till och börjde prt. Det ritigt lyste om henne. Väl frmme hmnde hon i om. Fyr dgr senre vr hon död. Hon blev begrvd som hon önsde bredvid men, hns föräldrr och ders föräldrr i den slätens hemby lldeles utnför stden. Det är på en äng med ett berg bom. Sonen berättde: I fler dgr om över hundr männisor från fmiljens hemstd och visde sin vördnd. Hn hde tårr i ögonen när hn berättde det här, men s tt hn vr gld tt hn vrit lyhörd för sin mmms önsn tt res hem. Köp boen på www.llulor.com/in. För större upplgor (nse med ditt företgs logotype på?) - ring VD Hns-Olov Öberg diret på 070-6300088 eller mil hoo@llulor.com Kins eonomi hr de senste decenniern tvinnts så tätt smmn med världsonjunturen tt nästn ll numer berörs Frédéric Cho Ur innehållet: Kpitel 1 Kpitel 2 Kpitel 3 Kpitel 4: Kpitel 5 Kpitel 6: Kpitel 7 10 11
Miel Lindström, Sveriges mbssdör i Kin 2006 2010. I dg senior rådgivre med uppdrg för det interntionell ommunitionsbolget Kreb Gvin Anderson smt för den inesis teleomjätten Huwei. Ålder: 68 år. Bor: Sedn två år tillb i fmiljens vill i Dnderyd efter ått år i Asien, de fyr sist i Peing. Fmilj: Hustrun Kerstin, distritssöters, och tre vuxn brn: Osr, nlytier på Dnse Bn i Stocholm, Sofi, jurist på Stteveret och Olof, finnsnlytier på Världsbnen i Wshington. Fyr brnbrn. Studier: Jur nd 1967 och fil nd (eonomi och sttsunsp), 1970, båd vid Uppsl universitet; mster of lws i USA 1969. Krriär: I yngre år sttionerd i Pris, Wshington och Genève. Ambssdör i Indonesien 1994 98, i Jpn 2002 2006 smt i Kin otober 2006 september 2010, därefter rådgivre i hndelsministerns personlig stb till och med ugusti 2011. Strtde sommren 2011 egn onsultbolget Sweden Asi Consulting AB. Kopplr v med: Film, onst och littertur. På nttdusbordet: Ev Frnells nyutomn Prtiet. Fvoritpltser i Asien: Bli för en ro och esteti som är en lis för själen. Kmur med ll sin tempel inte långt utnför Toyo men med så mycet mer v en svunnen tid. Qinghi i Kin med lmtempel som ändes som tt förflytt sig till en nnn värld, en nnn dimension. Kommer från en fmilj med filmbgrund. Pppn strtde Stocholms studentfilmstudio i börjn på 1930- tlet och vr ett tg chef för Sttens biogrfbyrå. Därefter i mång år hög tjänstemn i Förent ntionerns seretrit i New Yor, Wshington, London, Genève och Köpenhmn. Dett påverde Miel Lindströms uppväxt. Som brn bodde hn sex år i New Yor, som tonåring fic hn gå i svens interntsol. Fstern, Bibi Lindström, vr änd filmscenogrf som medverde i ett 50-tl svens långfilmer, blnd nnt ett pr med Ingmr Bergmn. Foto: KREAB Gvin Anderson Efter tre mbssdörsjobb i Asien, senst i Kin 2006 2010, är Miel Lindström onsult hos Kreb Gvin Anderson och till den inesis teleomjätten Huwei. KinNytt hr intervjut mbssdör Miel Lindström om de ny jobben som senior rådgivre och om hur hn ser på ineserns önde betydelse i världen. Miel Lindström, tidigre mbssdör i Peing om Kins växnde roll i världen: Kinesern vet vd de vill idg Min ontter med ineser är slig och oftst vänlig. Svensr och ineser hr gns lätt tt umgås. Men hn frmhåller tt olletivt, som ntion, n tongångrn vr tuffre och där n mn mär rrogns. Värst tycer jg är den extrem ntionlism som syns i den follig bloggosfären. I utriespolitien ser hn tydligt hur Deng Xiopings gml förmning om tt dölj sin frmgångr och bid sin tid inte längre styr. I grunden tror hn doc tt Kins öde självförtroende är något positivt: Reltionern till ndr blir mer jämli och nturlig och på det sättet långsitigt stbilre. I ffärslivet tycer Miel Lindström tt bilden är blndd. Att rtt enorm opertioner hemm och h stor finnsiell resurser gör inte nödvändigtvis tt mn vet hur det är tt söt en globl ffärsversmhet. Att vr Sveriges mbssdör i Kin hr hög sttus och det öppnr dörrr för svens företg, till exempel till provinserns guvernörer. J, så är det. En svens mbssdör s ställ upp för svens företg när det behövs och går och det gäller lldeles särsilt i Kin. Oft blir det när problem uppstår, men det n ocså vr i mer positiv smmnhng till exempel vid invigningr och ndr ceremonier. Ambssdörens medvern visr sig nyttig för de svens företgen när vrdgen ommer och företgens nställd hr tt gör med lägre tjänste män. Då n de hänvis till vilen eller vil hög chefer som vrit på invigningen, till exempel guvernören eller prtisereterren, tc vre tt mbssdören vr där. Det är vnligt tt tillsmmns med företgen profiler svenst unnnde och svens erbjudnden, säger Miel Lindström. Blir det ldrig mer tydlig ffärssitutioner? Jo, iblnd blir rbetet särsilt ffärsnär. Exempelvis hde Sweco inte fått sin ontrt ring eostden Cofeidin utn min ontt med prtisereterren. Ett nnt exempel på ontt på hög nivå vr när Miel Lindström besöte Chongqing våren 2009. Där hde hn ett möte på nästn tu mn hnd med den då mätige prtisereterren Bo Xili, som i mrs i år blev vstt för disciplinär brott. Det vr ndr gången mbssdör Lindström träffde honom. Båd gångern inleddes smtlen med rätt så onstig omplimnger från Bos sid. Hn sde sådnt som tt din inder är rosig, i Chongqing finns de näst ortste v ll ineser. Ni i Sverige är lång och ståtlig. Jg vlde tt tol det som lssis, inesis rtigheter. Smtidigt unde Bo Xili soj. När jg föreslog tt hn ocså sulle sff en förlängd Volvo S80, som jg frmhöll tillverdes i Chongqing, s hn srttnde tt då sulle hn få smtl från fru Merel, som nturligtvis vill tt inesis ledre s fortsätt nvänd Audi. Teleombolget Huwei Technologies Co hr i år gått om Ericsson i totl omsättning. Hr sålt nät och tjänster till 45 v världens 50 störst teleopertörer. Tillverr även onsumentvror som mobiltelefoner, surfplttor och mobil modem. Kontor: Finns i 140 länder med huvudontoret i Shenzhen i sydinesis provinsen Gungdong. FoU- centrum: Hr 20 runt om i världen. Antl nställd: 150 000, vrv näst hälften sysslr med forsning och utvecling. Omsättning: C 204 miljrder yun 2011, något mer i ronor. Ägre: Personlägt. Hemsid: www.huwei.com Kommunitionsbolget Kreb Gvin Anderson hr blnd nnt lobbying och rishntering som specilitet. Är ett v de fyr störst lobbyföretgen i Bryssel. Kontor: Finns i 26 länder runt om i världen, till exempel i Peing, Hongong och Toyo. Huvudontoret ligger i Stocholm. Antl onsulter: Över 350 v 40 ntionliteter. Hr 65 nställd i Stocholm och 45 i Bryssel. Globl omsättning 2011: c 55 miljoner euro, 463 miljoner ronor. Ägre: Huvudägre Mgnor, Kreb-grundren Peje Emilssons fmiljeföretg 51 procent; Omnicom/DAS strtegist holdingbolg listt på New Yor-börsen 49 procent. Hemsid: www.rebgvinnderson.com f t f t Mejldress: m.lindstrom@swedensi.com Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Tycer du tt tuppmmen växt på inesern, tt de blivit rrognt? Mång år v eonomis frmgångr gör tt både regeringstjänstemän och ineser i gemen hr fått en öd självsäerhet. Är besösrummet fullt med fol som vill erbjud dig vror och tjänster blir ttityden nnorlund, tuffre, än när du vr ointressnt för omgivningen, säger Miel Lindström. Kinesern vet vd de vill. De behöver inte omvärlden på smm sätt i dg. De går inte med htten i hnd längre. Miel Lindström säger tt hn personligen inte hr någr upplevelser v inesis rrogns. Men hn inser tt det n vr nnorlund för den som hmnr i en ffärsmässig onflit. Då n det omm frm ritigt otrevlig beteenden. Trist fol finns i ll länder. Hn säger tt historist intresserde nse ser en onflit någon gång i frmtiden melln den uråldrig inesis uppfttningen om Kin som världens mitt och den västerländs synen på världen som en smling principiellt liställd länder. Själv är jg inte så orolig. Kins utvecling hr en lång väg vr tt gå och den vägen ommer inte vr r och oomplicerd. Hn tycer tt inesern är personlig och vspänd, tt de n soj och är individulister. HANDSLAG I KINA. Ambssdör Miel Lindström hälsr på Kins premiärminister Wen Jibo hösten 2009 då Sverige vr EU:s ordförndelnd. Foto: Privt 12 13
Miel Lindström, rådgivre åt Huwei: Vitigt med utbyte över gränsern Någon nse höjde på ögonbrynen när mbssdör Miel Lindström blev rådgivre åt Huwei. Den inesis teleomjätten är numer Ericssons störst onurrent. Uppdrget fic hn förr året efter tt hn slutt som Sveriges mbssdör i Kin och efter mer än fyr årtionden inom UD. Hn berättr för KinNytt hur hn ser på uppdrget och vd det går ut på. Bildtext Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Ambssdör Miel Lindström Jg vlde diplomtyret därför tt jg tror strt på värdet v umgänge över gränsern och på frihndel. Jg tror ocså tt det är till stor fördel för Sverige tt utländs företg ommer hit och investerr. Miel Lindström ser Huwei som ett utmärt exempel. Från ingenting hr företget på tio år vuxit till 500 nställd i Sverige. Därv rbetr två tredjedelr med forsning och utvecling i Kist och Lund. Visst onurrerr Huwei med Ericsson men det är inget br säl tt vänd företget ryggen när dess närvro hjälper Sverige tt förbli lednde inom mobilt teleom. Miel Lindström tlde med Ericssons dåvrnde ordförnde Michel Treschow innn hn ccepterde uppdrget och vr gld tt hör hns förstående retion. Jg förmedlr ing hemligheter, säljer inte Huweiproduter och utnyttjr inte inflytnde på ett sumt sätt. Min roll är tt berätt om det svens smhället när det behövs, hur vi täner och vd vi förväntr oss och tt ge råd om hur Huwei n ger, säger den forne Peingmbssdören. Hn tror tt hns tid i en frmsjuten position i Kin ger legitimitet åt sådnt som mång v de svens nställd li gärn unde berätt. Att ge Huwei bättre reltioner med fcet i Sverige ser Miel Lindström som sitt nse vitigste bidrg hittills som företgets rådgivre. För ledningen i Sverige och i Kin hr jg berättt om de trditionellt god förbindelsern melln rbetsgivre och fcföreningr, om Sltsjöbdsvtlet och om hur mycet mer hrmonis situtionen är här än i mång ndr länder. Det hr nog hft viss betydelse. Miel Lindström hr ocså medvert till tt Huwei fått en välfungernde reltion till migrtionsveret, vrs beslut i tillståndsfrågor är vitig för bolg som vill driv forsning och utvecling i Sverige. Hn hr även gett synpunter när Huwei vill uppgrder sitt rbete med corporte socil responsibility, företgets medborgrnsvr, och hn s finns till hnds i frågor v ice-tenist och ice-ommersiellt slg. I vårs fic jg under nästn tre dgr smtl med hel oncernledningen från Kin tillsmmns med intressnt rådgivre från ndr länder. Det vr spännnde. Blnd de 20-tlet rådgivrn från hel världen fnns till exempel en före dett utriesminister från Austrlien, en före dett jpns finnsminister, två lorder från Englnd och en före dett minister från Indien. Miel Lindström ser Huwei som på mång sätt en föregångre när det gäller interntionli Jg vlde diplomtyret därför tt jg tror strt på värdet v umgänge över gränsern och på frihndel. Jg tror ocså tt det är till stor fördel för Sverige tt utländs företg ommer hit och investerr. sering v Kins näringsliv. Det är Kins störst privt bolg, men br nummer 30 efter en lång rd sttlig bolg. Företget hr lång väg tt gå när det gäller tt bli snt globlt i sitt mngement, i sitt sätt tt funger internt, det vet de om och de lyssnr på utländs rådgivre för tt hitt vägen frmåt. Men vem är det egentligen som äger Huwei, finns inte inesis stten med på ett hörn? Nej, det är de nställd som äger företget. Grundren Ren Zhengfei är fortfrnde tiv. Hn är upptgen v tt gör det interntionell Huwei till ett globlt bolg, säger Miel Lindström. Enligt honom äger Ren Zhengfei närmre tre procent. Ren är ingen inesis miljrdär. I företgets börjn, i slutet v 1980-tlet fnns det br ett 20-tl medrbetre. När det vr ont om pengr för lön vlde hn tt ge ägrndelr som en del v ersättningen. På den vägen hr det fortstt. I dg är det över 30 000 nställd som äger företget. Miel Lindströms intryc är tt Ren är en djup mn med visioner. Hn täner utnför det vnlig. I styrelsen vill hn till exempel h nyfin personer som inte är självbelåtn utn som ser tt det finns mer tt gör. Hn hr hittills inte hft stor mbitioner tt syns offentligt, säger mbssdör Lindström. Konsultr även för Kreb Uppdrget som onsult hos Kreb Gvin Anderson fic Miel Lindström efter tt hn redn vr igång med Huwei. Jg reryterdes just för tt jg hr Kinompetens och de ville ö den ytterligre. Ett exempel är tt vi hjälpte ett svenst företg i Kin som hft problem med föresrifter som är vsedd tt gynn inhems företg. Vi behövde lyft frm hur det svens företget tillför värde för Kin och därför bör behndls väl. I sitt ny jobb uppsttr Miel Lindström utmningen i tt hn som fristående rådgivre ständigt måste vis tt hn gör säl för rvodet. Det är nnorlund mot offentlig setorn där instsen värders mer på sit, genom befordrn och ett gott nmn. I privt setorn är det mer bråttom, ingen vill betl för tjänster där mn inte omedelbrt märer värdet, säger hn. I somrs hjälpte Miel Lindström Bn of Chin, BoC. I smbnd tt de öppnde ontor i Stocholm och bnens ledning om från Kin ordnde vi en fest i Stdshuset. 180 personer om trots tt det vr i semestertid, säger mbssdör Lindström. Hn tycer det är intressnt tt BoC ommit hit och ser tt det n sp ny ffärer. Frmöver ser jg fler inesis investeringr i Sverige. Geely/Volvo-ffären hr öppnt för mer. Nästn lltid ommer det tt behövs hjälp tt till inesis sidn förlr hur ser går till i Sverige och det finns mång änsligheter. Till exempel tt den svens opinionen initilt n vr septis. Och Kin i sin storle n srämm någr. SAMLING I KISTA. I mitten på först rden ses mbssdör Miel Lindström, rådgivre till Huwei, tillsmmns med Gordon Luo, företgets chef för Norden och delr v den nordis personlen. Bilden togs tidigre i år utnför Huweis huvudontor i Stocholm. Foto: Huwei 14 15
Jons Törnblom, Envc: Svens miljöföretg behöver smrbet Sverige verr tpp sitt försprång i miljötenien och svens företg borde smrbet mer i Kin, nser Envcs vice vd Jons Törnblom. För hns företg är en v utmningrn tt Kin prägls v mång ortsitig beslut. En nnn är tt viss inesis onurrenter ger sopsugtenien dåligt ryte. AV JOHAN MYRSTEN, john.myrsten@comhem.se Jons Törnblom, Jons Törnblom är sedn sex år nsvrig för mrndsföring, public reltions och ffärsutvecling på Envc. Förr året utnämndes hn till vice vd. Sedn 2011 är hn styrelsemedlem i SCTC. Jons Törnblom föddes 1958 och tog exmen som eonom vid Hndelshögsoln i Stocholm 1982. Hn börjde med miljöteni 1988 på ett fmiljeägt luftreningsföretg i Düsseldorf, där hn vr vice vd. Efter återomsten från Tyslnd till Sverige 1998 rbetde hn tre år på ett litet filtreringsföretg innn hn börjde tjänstgör på Envc hösten 2001. 2008 2010 vr hn ordförnde för Exportrådets styrgrupp för SymbioCity. Hn vr ocså med och orgniserde Sveriges deltgnde vid världsutställningen i Shnghi, Expo 2010. Jons Törnblom hr blivit en profil i de svens ffärsonttern med Kin. Hn är Envcs nsite utåt i mång smmnhng, och hn gör gärn sin röst hörd i oli debtter. Jons Törnblom är vice vd på vfllshnterings företget Envc och hn tillbringr fem sex vecor per år i Kin. Lisom Envcs vd Christer Öjdemr träffr hn ocså mång inesis delegtioner i Sverige, till exempel i Hmmrby Sjöstd där Envcs sopsugsystem för ett pr år sedn väcte stort intresse hos Peings prtichef. Kin svrr för 10 15 procent v Envcs årlig omsättning på drygt en miljrd ronor. Än är mrnden för vfllstenis nläggningr rätt liten, och dessutom är byggonjunturen inte li positiv som tidigre. Men Kin är enligt Jons Törnblom definitivt en v företgets vitigste mrnder eftersom urbniseringen är str och behovet v ny lägenheter stort. Sopsugsystem är omplex lösningr som n räv lång processer innn de instllers, påper hn. Ett dilemm är ocså tt mång n tjän på en investering i vfllsteni, inte minst smhället i stort, medn beställren själv sälln n t hem hel vinsten. Jons Törnblom ser två stor utmningr för Envc i Kin. Den en är tt få beslutsfttre tt välj smm infrstruturlösningr som mer utveclde länder och inte tän ortsitigt. Den ndr är det lssis problemet tt vinn upphndlingr om mn inte hr det nätver (gunxi) som inesis onurrenter hr. Jg upplever tt mn är väldigt ortsitig i Kin fst ll säger tt inesern hr så långsitig perspetiv. De ser sälln på onsevensern v dgens beslut. Enligt Jons Törnblom hr uppfttningen hittills vrit tt Kin hr så mycet billig rbetsrft som n hämt vfllet mnuellt. Mång tror fortfrnde tt mn n h en gubbe som ncr dörr och hämtr vfll vrje väll. Men löneostndern stiger och det är br en tidsfråg innn mn inser tt frmtiden räver tenis lösningr. Det försöer vi övertyg inesern om, och delvis tror jg vi lycs. Under tiden inritr sig Envc främst på projet i eostäder och på system för rbetspltser som sjuhus och flygpltser med hög hygien- och hnteringsrv. En nnn sorts utmning uppstår när onurrenter inte lrr vd de lovt, vilet hr hänt både i Kin och ndr länder. Det gäller blnd nnt ett flertl uppdrg i Shnghi, Knton, Shenzhen och Peing. Då beslutsfttrn inte n medge tt de vlt fel leverntör syller de på tt tenien som sådn inte fungerr. Det innebär tt även om vi lrr tt leverer så väljer de bort tenien. Men det är inte så onstigt tt företg inte är medvetn om ll problem när de ger sig in i något nytt, tillägger Jons Törnblom. De ommer säert tt lär sig på sit. Därför är det så vitigt tt vi i Sverige hel tiden utveclr oss. Det som händer i Asien är en enorm utmning för oss i Väst, och smtidigt en fntstis chns. Jons Törnblom tror tt få är medvetn om vd den onurrensen n innebär. Det gäller Jons Törnblom hopps på en bättre frmtid smvern melln svens företg och politier och hr drgit igång SCTC:s inititiv tt bild en miljögrupp vrs syfte är tt utbyt erfrenheter och sml företgen gentemot svens och inesis främjndemyndigheter. tt bli både snbbre och effetivre i näringslivet och smhället, och inte minst i utbildning och forsning. Vitigt är tt företgen själv hittr sätt tt smrbet med vrndr, frmhåller hn. Därför drog jg i gång inititivet tt bild en miljögrupp inom Sweden-Chin Trde Council. Hittills hr ett 30-tl medlemsföretg uttryct intresse för gruppen. Syftet är tt utbyt erfrenheter, men ocså tt sml företgen gentemot svens och inesis främjndemyndigheter. Ett väldigt br exempel vr smrbetet melln privt och offentlig intressen vid det svens deltgndet vid världsutställningen i Shnghi, Expo 2010 där jg vr involverd. Det visr vd vi n lr v i Sverige och vd vi bör gör mer v. Även de stor svens företgen är så pss små i Kin tt de hr svårt tt or med llting, men n mn smrbet inom oli plttformr n vi sp bättre förutsättningr. I bgrunden finns fler problem, enligt Jons Törnblom. Svens industri hr länge hft ett gott ryte och unn reryter br medrbetre, men nu tppr Sverige i hip-ftor och igenännnde i världen. Exporten v svens miljöteni till Kin hr visserligen öt rftigt, men enligt fler rpporter tr onurrernde länder in på det försprång Sverige hittills hft. Miljötenistsningen hr vrit väldigt splittrd i Sverige. Det finns mång främjndeorgnistioner med oli gendor. Det hr märts i Kin, säger Jons Törnblom. Regeringen hr på senre år slutit ett 20-tl vtl med Kin, men i de flest hr företgen lyst med sin totl frånvro. Resultten hr i mång fll blivit så mgr tt en rd vtl br blivit vit elefnter. Nu hopps Jons Törnblom på en bättre frmtid smvern melln svens företg och politier, blnd nnt i disussionern om den miljrd euro som Kins premiärminister Wen Jibo i vårs plötsligt utlovde till svens-inesis projet som främjr innovtioner, hållbr utvecling och stdsutvecling. Envc instllerde 1961 världens först vuumsystem för sophntering på ett sjuhus i Sollefteå. Sedn dess hr Envc sålt sin sopsugteni och ndr system för vfllshntering (till exempel självtömmnde pppersorgr) i en rd länder. Företget ränr sig fortfrnde som världslednde i sin nisch. Omsättningen nådde en topp på drygt 1,3 miljrder ronor 2008 och 2009. År 2011 vr den 1,1 miljrder medn orderboen vr uppe i nästn 2,9 miljrder ronor. Nettovinsten 2011 blev 72 miljoner ronor. Envc hr ontor i cir 20 länder. Sydore och Spnien hr vrit de störst mrndern de senste åren. Antlet nställd är 600, vrv cir 100 i Kin. Blnd Envcs tiviteter i Kin märs blnd nnt projet i eostädern i Tinjin och i Wuxi. Projetet i Tinjin s invigs i börjn v näst år. Christer Öjdemr är vd för Envc sedn 2004. Envc ingår i Stengruppen. f t 16 17
Vrför lägger Kin in sitt veto mot Syrien i FN? Våren och sommren hr präglts v blodig nyheter från Syrien; vinnor och brn hr dödts i strider melln rebeller och den Assdtrogn regimen medn världen rävt tt FN s ingrip mot våldet. Men både Kin och Rysslnd hr lgt in sin veton i FN:s säerhetsråd vid vrje resolution som sulle h gett FN mndt tt ger. Att Rysslnd, som hr str intressen i Syrien lägger sitt veto är en s, men vrför gör Kin det? Av KRISTINA SANDKLEF, ristin.sndlef@estcpitl.com Svret finns delvis i ice-inblndningsprincipen, som är en v grundpelrn i Kins utriespoliti och hör smmn med tnr ring ll länders suveränitet. Enligt ice-inblndningsprincipen lägger sig inte Kin i ndr länders inre ngelägenheter utn respeterr ders suveränitet. Genom tt nvänd sig v denn princip n Kin invester och h reltioner med länder som mång västländer vänt ryggen. I fllet Syrien innebär det tt Kin lägger in sitt veto i FN:s säerhetsråd för tt mn inte vill lägg sig i Syriens inriespoliti eller rän Syriens suveränitet. En nnn sid v ice-inblndningsprincipen, som är minst li vitig, är tt den även legitimerr tt Kin inte vill tt ndr länder s lägg sig i Kins inre ngelägenheter. Kins inre ngelägenheter innefttr Xinjing, Tibet, Tiwn och llt som ser inom lndet, vilet innebär tt Kin inte vill h riti för hur mn hnterr intern problem. Den inesis ice-inblndningspolitien till trots är det vitigt tt understry tt Kin inte lltid följer den. Det finns mång rpporter om hur Kin tivt påvert ndr länders gernden. Exempelvis påverde Kin den sudnesis regeringen så tt den tillät FN-trupper i Drfur 2007. Liså är det inte ovnligt tt Kin i en sitution där en regim håller på tt förlor mten smtidigt för smtl med regimmotståndrn. Ju mer tivt Kin blir globlt, desto svårre ommer det tt vr för lndet tt lev efter sin ice-inblndningsprincip eftersom ndr länders inriespoliti ommer tt påver inesis intressen och medborgre. Liså drbbs även Kin v nycfull dittorer som n ost inesis företg mycet pengr. Dessutom sdr det Kins försö tt frmstå som en fredligt uppstignde supermt om lndet lierr sig lltför mycet med länder som hr dåligt ryte interntionellt. Officiellt hävdr Kin tt det end sättet tt lös Syrien-risen är rent politist genom medling. Mn hr därför stött Kofi Annns, numer nedlgd, fredspln för Syrien och tgit emot både regimtrogn och representnter för oppositionen i Peing. På dett sätt menr Kin tt Syrienonfliten s löss fredligt och utn ett blodigt rig lit det som utspeldes i Libyen förr året. Hur FN hnterde Libyen förr året är ocså en delförlring till Kins gernde i Syrienfrågn idg. Då lde Kin ner sin röst i den sist omröstningen i FN:s säerhetsråd, vilet ledde till tt det infördes flygförbud över Libyen och NATO påbörjde sitt nfll, som ledde till Khdffis fll. Just dett hr i efterhnd upprört både Rysslnd och Kin, eftersom det i förlängningen innebär tt USA och västvärlden med FN:s mndt n hjälp till tt stört utoritär regimer, något som i förlängningen sulle unn hot även Rysslnd och Kin. Kinesis företg förlorde dessutom stor eonomis värden i smbnd med Libyenriget förr året då Kin tvingdes evuerde över 30 000 ineser. Vren Rysslnd eller Kin vr för övrigt särsilt lyclig över den rbis våren förr året, vilet gör de båd ländern, till sillnd från västvärlden, mindre benägn tt stött ytterligre en jsminrevolution. Oft n mn finn svr i Kins gernden i oli länder genom tt studer hur vitigt lndet är rent eonomist för Kin. I fllet Syrien är lndet inte så vitigt för Kin som exempelvis grnnlndet Irn är. Förvisso är Kin det lnd Syrien importerr mest från: 2010 exporterde Kin vror för 2,48 miljrder dollr till Syrien och totlt hr runt 30 inesis företg investert när 17 miljoner dollr i Syrien. Kin hr ett stort hndelsöversott gentemot Syrien, till sillnd från hndeln med Irn som förr året uppgic till över 29 miljrder dollr, vrv 18 miljrder dollr utgjordes v inesis import. Irn är en vitig gsoch oljeleverntör för Kin och Kin är snnolit orot över hur ett eventuellt regimsifte i Syrien sulle unn påver den irns regimens stbilitet och de inesis investeringrn i Irn. Slutligen finns det även en religiös spet på vetonppen: Om Assd-regimen störts är det troligt tt den ny regimen i Syrien får islmistis inritning. För Kin, som oror sig för uighuris islmister och terrorister i Xinjing, är det i det perspetivet lättre tt tryc på vetonppen eftersom mn idg vet vd mn hr i Syrien, men inte vd mn får. Kristin Sndlef rbetr som mroeonom med fous Kin på Est Cpitl och hr tidigre rbett på både Ericsson och Försvrsmten. Mång undrr vrför Kin lägger in sitt veto mot Syrien i FN. Här ses premiärminister Wen Jibo vid ett tidigre tl i FN i New Yor. ANNONS SÖKES: Svens företg som strtr upp ffärssmrbeten, t ex med en lol distributör eller leverntör, i Kin eller på ndr tillväxtmrnder. FINNES: Finnsiellt stöd upp till 750 000 SEK. Stödet ges som ett lån som srivs v efter ett genomfört och godänt projet. Hr du ett svenst företg med: 5-249 nställd en årsomsättning på högst 50 MEUR och/eller en blnsomslutning på högst 43 MEUR RING Swedprtnership på 08-725 98 85 www.swedprtnership.se 18 19