Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31



Relevanta dokument
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Strategi för måltider vid ordinära boenden

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Kostpolicy. Särskilt boende

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Kostpolicy. Hemtjänst

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy. Dagverksamhet

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Oktober Rapport Näringsriktig kost vid äldreboenden Östersunds kommun

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Nutritionsproblem och åtgärder

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Patientsäkerhetsberättelse

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

Kostpolicy för äldreomsorgen

Slutrapport. Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Delprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab

Strategi för måltider vid särskilda boenden

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Förebygga och behandla undernäring

Kungälvs kommun, kommunrevisionen. Matdistribution och arbetsmiljö i hemtjänsten Granskningsrapport. KPMG AB 1 juli 2014 Antal sidor: 7

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Vägledning för förskrivning och beställning av livsmedel för

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Slutrapport: Dietistprojektet i Ljusdals kommun

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Projektspecifikation

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal

Handlingsplan för ordinärt boende utifrån. Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Redovisning av års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Vad händer på Socialstyrelsen?

Svar på remiss om mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel

Patienternas kost/nutrition inom slutenvården

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Mat och ett hälsosamt åldrande

Patientsäkerhetsberättelse

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Förvaltningens förslag till beslut

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Rutin för kost och nutrition

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinjer för måltider i särskilt boende, korttidsenhet och dagverksamhet inom äldrenämndens ansvarsområde

Verksamhetsuppföljningar, avseende vårdoch omsorgsboenden, på uppdrag av äldrenämnden

Mat och måltider för äldre

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Riktlinje Nutritionsbehandling

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Mål- och riktlinjer för kostverksamheten i Östhammars kommun

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Slutrapport för Matlaget

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 104

Projektet för mat- och måltidsinspiration Maria Tladi Granquist Kostvetare, Utvecklingsledare Norrköpings kommun

Bra mat i äldreomsorgen

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider

Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen).

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster

Forskning pågår om äldre och åldrande

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Transkript:

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31

Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring... 4 Utbildning... 4 Rutiner... 4 Kostpolicy... 5 Konsistensguiden... 5 Måltidsobservationer... 5 Patienter... 5 Personalpatienter... 5 Matskola för äldre... 6 Föreläsningar... 6 Västerås... 6

Bakgrund Sala kommun, vård- och omsorgsnämnden erhöll i slutet av 2006 stimulansmedel i syfte utveckla kompetensen kring näringssammansättning vid olika sjukdomstillstånd. Behovet av denna kompetens framgår av inventeringen Äldres matsituation i Sala som genomfördes december 2005. Syfte Grundsyftet med projektet var att utarbeta rutiner så att den boendes individuella behov av matsammansättning tillgodoses. Utarbeta rutiner för fördelning av måltiderna under dygnet. Med måltider avses även mellanmål. Därefter har syftet ändrats under åren, till att ta fram kostpolicy, utbilda personal, ta fram kostombud och utbilda dem, utarbeta nutritionsrutiner, utarbeta arbetsmetod för att samtliga brukare ska få rätt nutrition till hemsidan, mäta fastetiden, sammanställa brukarnas nutritionsstatus, få samma terminologi i köken, införa konsistensguiden, ta emot egna patienter både boende och personal, delta vid personalgruppsbehandlingar m.m. Metod Dietist visstidsanställdes, vilket övergick till tillsvidareanställning efter tre år. Samarbete har varit med enhetschefer, rehabteamet, sjuksköterskor och köken. Enhetschefen utifrån det övergripande ansvaret, rehabteamet utifrån kunskaper om brukarens funktionstillstånd och sjuksköterskor utifrån allmänt hälsotillstånd, läkemedel och vikt. Styrgrupp En styrgrupp inrättades, 2007 innefattades den av: Karin Bodlund, förvaltningschef, Anita Söderberg, medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, Monica Johansson, enhetschef för sjuksköterskorna, Berit Eklöv, enhetschef för rehabteamet och Eleonor Söderberg, dietist. Därefter har Anita Söderberg utgått då hon gick i pension. MAS blev då Monica Johansson, och Torbjörn Norling blev enhetschef för sjuksköterskorna. 2010 la Karin Bodlund ut styrgruppsansvaret på områdescheferna Lena Nyström och Helena Duske, strax därefter slutade Berit Eklöv och Alette-Marie Lindgren övertog hennes roll som enhetschef för rehabteamet. I början träffades styrgruppen var tredje månad. Dessa möten var som ett bollplank för dietisten, om problem hade uppstått fick dietisten stöd och hjälp från styrgruppen, organisatoriska frågor klarades ut och där bestämdes projektets nya inriktning. 2010 minskade antalet möten till endast ett per halvår och inriktningen ändrades från att ha varit stödjande till att vara en arena där resultatet under året skulle redovisas. Efter 2010 har inga styrgruppsmöten funnits.

Resultat Fastemätningar och undernäring Först gjordes en pilotstudie på tre enheter för att utarbeta rutiner och åtgärder för att minska fastan och i ett tidigt skede identifiera och åtgärda riskfaktorer för att minska antalet undernärda, bilaga 1. Därefter har regelbundna fastemätningar gjorts, bilaga 2a och b samt i april varje år har boendes nutritionsstatus sammanställts, bilaga 3. Utbildning Under 2007 utbildades vårdpersonal som deltog i kompetensstegen i undernäringsproblematik samt nutrition vid olika sjukdomar. Kostombud har tagits ut vid varje enhet. Dessa kostombud grundutbildades under fem tillfällen. Grundutbildningen innehöll näringslära, livsmedelshygien, undernäring, berikningstips, diabetes och läkemedelsbiverkningar. Därefter har de utbildas årligen, dels av dietisten men även av produktspecialister från olika företag. Ett år anordnades en bussresa till Stockholm för kostombuden där de under en dag fick delta på inspirerande föreläsningar. Sjuksköterskorna har utbildats av både dietisten och produktspecialister. Dietisten har även deltagit på deras MAS-möten med information samt redovisat fastemätningar och sammanställningar av nutritionsstatus. Föreläsningar anordnades för all vårdpersonal, kökspersonal och sjuksköterskor i samband med införandet av konsistensguiden. Hemtjänstpersonal har utbildats i två omgångar. Den första omgången hölls av Salas dietist och en dietist från Västerås stad samt med hjälp av två metodutvecklare från kompetenscenter för hälsa i landstinget Västmanland. Dietisterna föreläste om undernäring och metodutvecklarna om motiverande samtal. Den andra utbildningsomgången gavs av en sjuksköterska om diabetes, en sjukgymnast om stroke, en arbetsterapeut om äthjälpmedel och dietisten om energi- och näringsbehov, enkla berikningstips samt fick personalen prova att mata varandra. Rutiner Nutritionsrutiner och åtgärder har arbetats fram (dessa finns med i kostpolicyn). Dietist har tillsammans med MAS tagit fram: Kvalitetsuppföljning av nutritionsrutiner (finns i kostpolicyn), System för kvalitetssäkring gällande nutrition inom vård och omsorgsboenden, bilaga 4, Ansvar och dokumentation rörande nutrition (finns i kostpolicyn), Rutin för beställning av nutritionsprodukter, bilaga 5, samt Arbetsmetod för att samtliga brukare ska få rätt nutrition till kommunens hemsida, bilaga 6.

Kostpolicy Dietist har efter den första styrgruppens önskningar arbetat fram en kostpolicy men när styrgruppens deltagare ändrades blev kostpolicyn aldrig godkänd eller ens visad för nämnden. I kostpolicyn tydliggörs exempelvis ansvarsfördelning i nutritionsfrågor, hur kosten skall vara utformad, vilken måltidsordning som ska kunna erbjudas, rutiner för vägning och nutritionsscreening, krav på specialkoster och konsistensanpassningar och vilken organisation som krävs för att hålla en god kvalitet på nutritionsomhändertagande, bilaga 7. Konsistensguiden För att köken ska använda sig av samma terminologi samt för att följa livsmedelsverkets- och socialstyrelsens rekommendationer infördes konsistensguiden i kommunens kök. Först utbildades all kökspersonal i hur man tillagar dessa konsistenser. Därefter utbildades vårdpersonal och sjuksköterskor i dysfagi och de olika konsistenserna. Därefter infördes de nya konsistenserna, bilaga 8. En utvärdering efter sex månader gjordes för att se om det fungerade. Måltidsobservationer Två måltidsobservationsstudier har gjorts på samtliga boenden i Sala kommun. Den första gången 2010, då observerade dietist och arbetsterapeut boendena under lunchen, bilaga 9. Andra gången 2012, gjordes observationerna av dietist och sjukgymnast även då under lunchen, bilaga 10. Efter första observationsstudien skickades en enkät ut till enhetscheferna på boendena för att få information om vad som har förbättrats. Utifrån resultaten har checklista vid måltidssituationen tagits fram, bilaga 11, samt individuell checklista, bilaga 12. Patienter Ofta har dietist anlitats av sjuksköterska som konsult vid svårare patientfall. Tredagars matoch vätskeregistreringar och blodsockerkurvor har dietist analyserat och därefter gett råd och tips om behandling av patienterna. Dietist har även haft individuella patienter dels ute på boenden men även i hemmen i ordinärt boende. Patientarbetet har exempelvis handlat om: Hantering av kosttillägg Enteral nutrition Hur man kombinerar enteral nutrition med nutrition per os Viktförlust, undernäring och aptitlöshet Trycksår, diabetessår Uppskattning av energibehov och bedömning av energiintag Nutritionsbehandling vid olika sjukdomstillstånd, t.ex. diabetes och Parkinson Övervikt Personalpatienter Dietist har deltagit vid gruppbehandling av personal, så som överviktsgrupper, sluta röka grupper och vid kompetensutveckling hälsa grupper. Därefter har deltagarna fått möjlighet att träffa dietist vid enskilda samtal.

Matskola för äldre Under hösten 2010 hölls matskola för äldre. Deltagarna var sju pensionärer som träffades fem gånger i Kungsängsskolans restaurangkök för utbildning och för att laga mat tillsammans. Projektet genomfördes av dietist och med hjälp av en hemtjänstpersonal. Föreläsningarna har berört ämnen som mat och hälsa på äldre dar, hantering och förvaring av mat, att tillaga mat från grunden eller köpa färdigmat. Konceptet Matskola för äldre är framarbetat av Uppsala Universitet. I den praktiska delen fick deltagarna tillaga lättlagade och näringsrika måltider, som sedan avnjöts tillsammans. Deltagarna fick även en portion mat med sig hem. Utvärderingen som gjordes vid sista träffen visade att deltagarna var väldigt nöjda och ville gärna se en fortsättningskurs. Föreläsningar Dietist har föreläst på Senior alert dagar i både Västerås och Fagersta samt för hälsoinspiratörer, svenska kyrkan, KPR, aktiva seniorer och vid vård- och omsorgsutbildningen samt vid anhörigstöds träffpunkter. Västerås Under hela året 2011 var dietist uthyrd till Västerås stad på 75 procent.