Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Delrapport 3 ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Juni/Juli 2012 VOK AB Garvargränden 2-4 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se peter.johansson@vok.se

Sammanfattning Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom är ett ESF-projekt inom programområde 2 Motverka utanförskap. Det syftar till att minska arbetslösheten bland ungdomar 16-24 år genom att använda en flexibel och individanpassad modell för coachning och aktiviteter i kombination med praktikplatser på företag som anmält intresse till att vilja delta i projektet och därmed ta emot praktikanter. Den övergripande visionen, dvs. den röda tråden, är att projektet ska arbeta med insatser som mynnar ut i att en modell för att få ungdomar snabbt ut i arbetslivet och att denna därefter blir regionalt förankrad. Vägen dit är att först uppnå projektets mål vilka kan definieras utifrån tre nivåer: Individen, Kommun/Projektet och Region/Nationell nivå. På individnivå ska ungdomen uppleva att projektet har bidragit till att självinsikten/självkänslan har förstärkts där 70 procent av samtliga inskrivna ska erhålla ett jobb. Genom insatserna ska även hälsoriskerna minska. På kommun/projektnivå ska det ha utvecklats ett samverkansnätverk mellan främst de deltagande organisationerna Arbetsförmedlingen, Enköpings kommun och Näringslivet. Den modell som utvecklas under projektet, dvs. L4U, ska implementeras i ordinarie verksamhet samt också få spridning regionalt. På så sätt mynnar projektet ut i en varaktig förändring och skapar ett organisationslärande. Projektet börjades 2010-01-18 och håller på till 2013-01-17. Den här delrapporten syftar till att samla ihop intrycken över vad som har fungerat bra/mindre bra och därtill försöka ge svar på varför det har utvecklats åt den ena eller andra hållet. Beskrivningen utgår ifrån de önskvärda målsättningarna/effekterna på individ-, kommun- och regionnivå. Därtill presenteras en övergripande plan för utvärderingsinsatser kopplade till projektperioden avslutande månader. Resultat/Effekter på individnivå L4U har haft en utveckling som har varit positiv. Projektets inledande månader visade på behov av förändringar vilka lyftes fram i förhandsutvärderingsrapporten 1. Dessa följdes därefter upp och det skedde ett flertal förändringar på olika nivåer, t.ex. vikten av att ha en drivande styrgrupp som har mandat till förändringar som förändrade rutiner för hur ungdomen genomför sitt deltagande i projektet. Det faktiska resultatet är övervägande mycket bra och fram till månadsskiftet april/maj 2012 har de kvantitativa målsättningarna uppnåtts. Totalt har 91 personer deltagit med följande resultat: 1 Se delrapport 1 Förhandsutvärderings- och utvärderingsupplägg 2

40 män och 24 kvinnor är i arbete eller reguljär utbildning 13 män och 2 kvinnor åter till AF 10 män och 2 kvinnor är utskrivna Siffrorna visar på att projektet lyckas, men det mest intressanta är då att försöka utröna vad projektet gör och varför det lyckas. Till stöd har intervjuer, enkäter och analysseminarium använts varav följande två centrala nämnare har lyfts fram: Kommunikation och ett tydligt syfte med projektet Med kommunikation syftas det på projektets resurs som benämns samordnare/koordinator mellan projektet, Arbetsförmedlingen, Enköpings kommun och näringslivet. Den riktade insatsen har varit en viktig resurs som öppnat upp för att den deltagande ungdomen har haft ett högt engagemang och vilja att lyckas. Projektkoordinatorn, som delvis har haft till uppgift att söka efter potentiella företagare som är intresserade av praktikanter, har vid informationen varit mycket tydlig i att förmedla syftet med projektet dvs. att det ska finnas ett rekryteringsbehov i första hand. I de fall där företagen har haft ett flertal praktikanter efter varandra men som inte har resulterat i någon form av anställning har samarbetet med det specifika företaget avvecklats. Detta som en led i att verkligen upprätthålla att projektet ska leda fram till arbete och inte endast ytterligare en praktikinsats för den arbetssökande ungdomen. Självinsikt/Självkunskap - NLS 7D SCL Vid projektets begynnelse ägde självinsiktsutbildningen rum parallellt som praktik genomfördes. Det gjorde att deltagande ungdomar valde att hoppa av projektet då de kom till insikt att de praktikplatser som erbjöds inte var intressant för dem. En förändring ägde rum där ungdomen istället genomförde utbildningen under första deltagareveckan. Det har resulterat i färre avhopp men framförallt ett effektivare projektflöde där deltagaren innan praktikstart har kommit till insikt om de erbjudna praktikplatserna har varit något för dem. Utbildningen, som heter NLS 7D SCL Självkunskap, ger en utveckling hos ungdomarna. Resultat/Effekter på kommun- och regionalnivå Ovanstående insatser ligger till grund för att lyckas med önskvärda effekter på individnivå. Resultat för att lyckas med effekterna på kommun och regionnivå har projektet arbetat löpande med. Modellen som ska tas fram har fått en struktur och allt tyder på att den kommer att integreras i ordinarie verksamhet, först i Enköping kommun men målsättningarna enligt projektansökan är att den ska få en regional förankring. Framgångsfaktorer för varför projektet har lyckas tycks vara en 3

drivande projektgrupp men också ett aktivt projektägarskap. Enköping kommun är projektägare och dess representanter för styrgruppen har varit drivande på att vilja få en varaktig förändring. Ett aktivt projektägarskap och drivande projektledning är också vad relevant litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer för att lyckas med projekt 2. 2 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 4

Innehållsförteckning 1 Inledning...6 1.2 Utvärderingsansats...6 1.3 Projektlogik L4U Lean Life Long Learning Ungdom...7 2 Projektmål och önskvärda varaktiga effekter...9 2.1 Individen: Målsättningar och önskvärda effekter...9 2.1.1 Resultat på individnivå...9 2.1.2 Återstående utvärderingsinsats på individnivå... 13 2.2 Kommunen/Projektet: Målsättningar och önskvärda effekter...14 2.2.1 Resultat på kommun/projektnivå... 14 2.2.2 Återstående utvärderingsinsats på kommun/projektnivå... 15 2.3 Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter...15 2.3.1 Resultat på regionnivå... 15 2.3.2 Återstående utvärderingsinsats på regionnivå... 16 3 Slutsats och diskussion...17 5

1 Inledning Rapporten beskriver projektet hitintills genomförda aktiviteter och resultat och sträcker sig fram till månadsskiftet april/maj 2012. Den sammanfattar bilden av hur väl och varför projektet har nått sina målsättningar och önskvärda effekter samt ger en beskrivning av vilka insatser som kommer att bli aktuella ur ett utvärderingsperspektiv för projektet avslutande månader. Den röda tråden för utvärderingsinsatserna har varit att använda den s.k. lärande utvärderingsansatsen vilken beskrivs nedan. 1.2 Utvärderingsansats Inom utvärderingsområdet finns det många olika teorier och tillvägagångssätt för att kunna hantera ett uppdrag som utvärderare. I väsentlig litteratur beskrivs ansatsen med stöd av av åtta större karaktärsdrag vilka är 3 : 1. Är formativ, dvs. processbaserad och sker löpande 2. Kommer in tidigt i ett program- respektive projektgenomförande 3. Kräver en närhet till deltagarna 4. Ska vara till omedelbar nytta för olika berörda 5. Förutsätter en kontinuerlig återkoppling, som kan ske med olika ambitionsnivåer (från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys) 6. Bidrar med underlag för ett utvecklingsinriktat lärande och gemensam kunskapsbildning 7. Studerar måluppfyllelse, men är medveten om att målen kan förändras över tid 8. Bidrar till allmän debatt och ger en generell kunskapsbildning För att förtydliga hur dessa åtta punkter har involverats inom L4U-projektet tar utvärderaren stöd av de två synsättet på utvärdering som går under namnen det planeringsstyrda och utvecklingsstödjande synsättet på utvärdering, vilka båda beskrivs på följande sätt 4. 3 Svensson m.fl. (2009), Lärande utvärdering genom följeforskning: Lund: Studentlitteratur 4 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 6

Utvärderingsmodell/Synsätt Planeringsstyrd Utvecklingsstödjande Inriktning Resultat (summativ) Process (formativ) Mål Mätning/Kontroll Lärande/förståelse Effekter Identifiering av avvikelser Multiplikatoreffekter Rapportering Skriftlig Muntlig och skriftlig Perspektiv Uppifrån Integrerat nedifrån och uppifrån Kommunikation Envägs Tvåvägs Förhållningssätt Distanserat Närhet Förutsättningar Slutet, förutsägbart Öppet, oförutsägbart Lärande Anpassningsinriktat Utvecklingsinriktat Utvärderingen för L4U har kombinerat ovanstående två synsätt och de åtta karaktärsdrag för vad som kännetecknar en lärande utvärdering. Den röda tråden för utvärderingsuppdraget har dock varit de i anbudet angivna skallkraven, vilka kan sammanfattas på följande sätt: Projektets måluppfyllelse Samverkan mellan projektteam, samverkanspartners och deltagande företag Jämställdhetsintegrering Uppfyllelse av valda programkriterierna: Samverkan och Strategiskt Påverkan Hinders- & Framgångsfaktorer 1.3 Projektlogik L4U Lean Life Long Learning Ungdom För att få en tydlig bild av vad projektet ska uppnå och därefter enkelt kunna förmedla ut denna till intressenter har en projektlogik tagits fram 5. Det är en modell som nyttjas för att för att klargöra sambandet mellan projektets resurser, aktiviteter och effekter för att därigenom nå målen, och på sikt visionerna. Resurser Aktiviteter Effekter Resurser är de inom projektets ramar tillgängliga hjälpmedel som finns till hand för att kunna driva projektet. Aktiviteter är de inom projektet beslutade insatserna som ska utföras och på sikt ge resultat i form av effekter. Effekter är det tänkta resultatet av projektets aktiviteter. 5 Kan också benämnas programteori, programlogik m.m., se t.ex. Svensson, Brulin m.fl. (2009): Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur 7

Figur 1: Projektlogik L4U Visionen är att projektet på sikt ska skapa en etablerad modell som kan nyttjas regionalt för att få ungdomar snabbt in i arbetslivet och därmed minska ungdomsarbetslösheten i regionen och på sikt Sverige. Projektets övergripande mål är tre stycken, vilka kategoriseras utifrån individ- och kommun och regionnivå: individen/ungdomen ska ha utvecklat självinsikten/självkänslan, 70 procent av samtliga deltagare ska ha fått ett arbete efter avslutat projektdeltagande, minskade hälsorisker och fått ett ökat kontaktnät med näringslivet. Kommunen/Projektet ska ha utvecklat samverkan mellan deltagande organisationer och näringslivet ska uppleva att projektet har underlättat generationsskiftet och fått tag på efterfrågad kompetens. På regionnivå ska en etablerad modell för effektivare rekrytering av ungdomar på arbetsmarknaden ha kommit på plats. I det följande beskrivs projektets utveckling mot målsättningarna, önskvärda effekter och vad som är aktuellt att genomföra under projektets avslutande månader. 8

2 Projektmål och önskvärda varaktiga effekter Projektets övergripande mål är minimera slöseri med resurser och tid minskad ungdomsarbetslöshet. Det övergripande målet innehåller delmål med tillhörande önskvärda effekter på såväl individ-, kommun/projekt- och regionnivå. 2.1 Individen: Målsättningar och önskvärda effekter Projektets målsättningar och önskvärda effekter på individnivå är att utveckla självinsikten/självkänslan. Vidare ska projektet resultera i minskade hälsorisker och deltagaren ska uppleva att det har skett ett ökat kontaktnät med näringslivet. I siffror ska minst 70 procent av samtliga deltagare komma i arbete eller studier. Totalt har 91 personer deltagit. 2.1.1 Resultat på individnivå Den kvantitativa uppföljningen av deltagaren har kontinuerligt ägt rum och för att få en bild av vad som har skett efter avslutat projektdeltagande har projektledningen kopplat uppföljningen delvis till ESFs egna programindikatorer för programområde 2 6. Detta för underlag på att minst 70 procent av samtliga deltagare går vidare till arbete eller studier. För att undersöka projektet målsättningarna och effekterna som är mer subjektiva i sin bedömning har såväl enkäter och analysseminarium genomförts. Enkäter som har sätts i relation till den aktuella praktikplatsen har varje deltagare haft möjligt att fått besvara. Enkäter till företagsledare har också nyttjats där de har fått ge sin bedömning på projektet och praktikanten. Då input har varit något begränsad valde projektledningen istället att genomföra ett analysseminarium under april 2012 med företagsrepresentanter, utvärderare och utbildningsanordnare med följande frågeställningar: Vad/Vilka är de största framgångsfaktorerna i L4U och varför har projektet blivit framgångsrikt? Vad kan vi göra för att etablera en varaktig förändring av projektets framgångsfaktorer? 2.1.1.1 Uppföljning av deltagaren 90 dagar efter projektavslut Den nämnda uppföljningen av deltagaren har utgått utifrån följande tre punkter: 6 http://esf.se/sv/vara-program/socialfonden/informationsdokument/projekthandledningar/ 9

1. Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i arbete. 2. Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i reguljär utbildning. 3. Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt har gått till annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Det totala resultatet upp till månadsskiftet april/maj 2012 visar på följande siffror. Antal Fördelning: Huvudsakligt mål 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 40 24 13 10 2 2 Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Händelse per kön 1- Är i arbete eller reguljär utbild. 2- Åter till AF 3 - Utskrivna Deltagare 40 24 13 2 10 2 Diagram 1: Kvantitativ uppföljning av deltagare 90 dagar efter projektlämnandet (april/maj-12) Totalt 64 personer har kommit i arbete eller reguljär utbildning 90 dagar efter att ha lämnat projektet. Det motsvarar 70,3 procent av totalt 91 deltagare. Det är ett bra resultat och helt i linje med intentionerna med projektet. Relevant är därför att lyfta resultatet ytterligare en nivå och analysera hur eller varför projektet har lyckats. Till stöd för ovanstående har enkäter används där deltagaren har fått ge sin bedömning inför-, under- och efter en praktikperiod. Deltagaren har fått besvara följande påståenden: 1. Informationen om projektet, dess innebörd samt inför praktiken har varit god. Jag fick en bra bild av det skulle innebära, tider, lokal etc. 10

2. Introduktionen på arbetsplatsen var bra, jag fick en bra bild om vad som skulle ske, vem som var ansvarig över vad, vart jag skulle vända mig vid frågor m.m. 3. Handledaren har varit bra, varit tydlig, informerat mig, bemött och stöttat mig under praktikperioden 4. Övergripande hade jag arbetsuppgifter över hela projektperioden 5. Arbetsuppgifterna var anpassad utifrån min kompetens och kunskap dvs. de var utmanande och hanterbara samt upplevdes meningsfulla 6. Jag har övergripande varit nöjd med min arbetsplats 7. Jag kan tänka mig att arbeta inom valt praktikområde 8. Jag upplever att mina möjligheter att komma ut i arbetslivet har förbättrats Totalt har 54 enkäter (46 män, 15 kvinnor) besvarats av totalt 91 inskrivna i projektet. Resultatet upp till månadsskiftet april/maj-12 är som följer: Genomsnitt per påstående Man Kvinna Tillsammans 4,00 3,35 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 3,33 3,40 3,34 3,24 3,28 3,41 3,40 3,47 3,41 3,30 3,34 3,17 3,13 3,33 3,16 3,26 3,24 3,25 3,07 3,27 3,52 3,27 3,46 3,32 0,00 1 3 4 5 6 7 8 9 Genomsnitt Del I: Inför Del II: Under Del III: Efter Man 3,35 3,24 3,41 3,30 3,17 3,33 3,24 3,52 3,32 Kvinna 3,33 3,40 3,40 3,47 3,13 3,07 3,27 3,27 3,29 Tillsammans 3,34 3,28 3,41 3,34 3,16 3,26 3,25 3,46 3,31 3,29 3,31 Tabell 2: Genomsnitt per fråga per kön vid praktikutvärdering Ett totalt genomsnitt på 3,31 av högst 4 visar på att praktiken har varit till nytta och att deltagaren har kommit arbetsmarknaden. På påståendet om att deltagaren upplever sig ha kommit närmare arbetsmarknaden är resultatet 3,31 av högst 4. När deltagaren har fått besvara enkäten visar det på att insatsen/praktiken har mycket väl motsvarat projektets intentioner. Varför projektet har lyckas leverera lyftes därefter upp för diskussion i form av ett analysseminarium mellan projektägare, näringslivet, Arbetsförmedlingen, utvärderare och utbildningsleverantörer. Det pågick under två timmar där diskussionen ledde fram till följande resultat: 11

Vad/Vilka är de största framgångsfaktorerna i L4U och varför har projektet blivit framgångsrikt? Diskussion fördes och följande utifrån resultat kan följande punkter lyftas fram som framgångsfaktorer för projektet. 1. Varumärket L4U är ett bra namn 2. Kommunikation Samordnare (Koordinator mellan kommun och näringsliv) 3. Möjligheten att testa olika personer = målgrupper 4. Urvalet av deltagarna, mer engagemang 5. Måndagarna påverkar deltagarnas attityder 6. Självkunskapsutbildningen NLS 7D SCL Självkunskap 7. Trend är man med i L4U får man jobb, 70 procent går ut i jobb och det blir viktigt för deltagarna då det signalerar ett skarpt läge. Det upplevs som en merit att få vara med i projektet, något att fylla i CV. 8. Företagen anställer. 9. Praktikens längd 7 veckor, inte kortare. Flexibilitet är en möjlighet i framtiden 10. Medverkande företag har en social intelligens, dvs. har en känsla för samhället, ungdomarna/samhällsnyttan etc. Dessa företag kan agera som ambassadörer för andra potentiella företagare 11. Modellen fungerar, på målgruppen återkopplar varje steg Peka på de bästa/mesta framgångsfaktorerna Det fördes en fördjupande diskussion kring ovanstående punkter där två av dessa fick en betydande majoritet av bedömningen av projektets framgångsfaktorer. Dessa är: Framgångsfaktor 1: Kommunikation Samordnare (Koordinator mellan kommun och näringsliv) Visar på ett engagemang gentemot deltagaren. En utökad resurs som kan erbjuda mer än vad som är möjligt inom ordinarie verksamhet (arbetsförmedlingen). Samordnaren har tydligt signalerat till potentiella företagare att ett deltagande i projektet skall innebära att det finns ett rekryteringsbehov och att det kommer att följas upp för att undvika att det sätts i system att använda sig av praktikanter. Konkreta fall där samarbetet har avbrutits på grund av detta har ägt rum. På desamma sättet har signalen sänds ut till ungdomar som har varit intresserade av att delta. Projektet arbetar med den här målsättningen och det är viktigt med ett högt engagemang. Det har gjort att ungdomarna som deltagit har haft höga förväntningar på projektet och det finns signaler om att 12

ungdomarna upplever att de får en individuell bekräftelse genom ett coachande och peppande förhållningssätt. Framgångsfaktor 2: Självkunskapsutbildning: NLS 7D SCL Självkunskap Självkunskapsutbildning som öppnar upp för att deltagaren kommer till insikt i vad han/hon verkligen vill göra. Utbildningsinsatsen ger signaler om att deltagaren får ett ökat engagemang och förståelse för de egna styrkorna, vilka ger en ökad motivation. Dessa två framgångsfaktorer pekar de aktörer och personer som arbetar nära projektet som de mest relevanta och som har gjort att projektet har utvecklats positivt. Alla delar upplevs leda fram till de önskvärda effekterna dvs. det är helheten, modellen, som har fungerat. En viktig aspekt som bör lyftas upp är ändå Vad säger deltagarna själva? Detta leder in på nästkommande punkt som berör utvärderingsinsatser under projektets avslutande månader. Det genomförs för att få underlag och belägg från deltagarna själva på varför projektet har lyckats, utöver den input som har hämtats från praktikenkäten. 2.1.2 Återstående utvärderingsinsats på individnivå Ovanstående resultat ger en tydlig bild av vad som har fungerat och gjort att projektets målsättningar och önskvärda effekter på individnivå uppnås. En återstående aspekt är att lyfta fram är att ta in mer underlag från deltagaren dvs. hur deltagaren har upplevt projektet. Enkäterna ger en övergripande bild men är mest fokus på praktikplatserna och för att för ett bredare underlag kommer utvärderaren att genomföra ett urval av intervjuer med deltagare där de kommer att få besvara frågeställningar som t.ex.: 1. Vad är det bästa med L4U? 2. Hur kommer det sig att det blev det här projektet, varför ville du gå med? 3. Vad hade du för förväntningar inför deltagandet i det här projektet? a. Har dina förväntningar uppnåtts upp till dags datum? 4. Trivs du med din roll här i projektet och hur den utvecklas? a. Varför/varför inte? 5. Känner du att du får det stöd och de insatser som du behöver (unika för dig och inte för hela gruppen)? 13

6. Vilka framgångsfaktorer och hinder har du hitintills upplevt i ditt projektdeltagande En komplett frågeguide kommer att diskuteras med projektledningen inför insatsen som äger rum under sensommaren/hösten 2012. 2.2 Kommunen/Projektet: Målsättningar och önskvärda effekter Målsättningar och önskvärda effekter på kommun/projektnivå är främst att projektet öppnar upp för ett utvecklat/förstärkt samverkansnätverk mellan deltagande organisationer där projektet mynnar ut i en varaktig förändring. Önskvärda effekter är bl.a. en förbättrad socio-ekonomisk situation i Enköping kommun och att modellen, L4U, integreras i ordinarie verksamhet. 2.2.1 Resultat på kommun/projektnivå En fördjupande insats angående samverkan har genomförts där styrgruppen intervjuades av utvärderare 7. Fokus var på intern samverkan och möjligheterna till långsiktlig samverkan/implementering. Resultatet visade på att det fanns en god samsyn med ett par förbättringsåtgärder vad gäller bilden av hur den interna samverkan fungerade. Den långsiktliga samverkan, som bl.a. har som målsättning att integrera L4U-modellen i ordinarie verksamhet var vid tidpunkten då intervjuerna genomfördes svår att bedöma eftersom det inte fanns tillräckligt underlag till att kunna ge en objektiv bedömning. Löpande därefter har styrgruppen diskuterat samverkan och möjligheterna till en varaktig förändring och idag finns det tydliga signaler om att Enköping kommun kommer att etablera projektidén inom ordinarie verksamhet men i mindre omfattning. Återigen speglar detta vad tillämplig litteratur inom projektstyrning och projektägarskap lyfter fram som framgångsfaktorer dvs. varför ett projekt överlever den s.k. projektbubblan, nämligen en varaktig förändring kräver ett aktivt projektägarskap/styrgrupp 8. Projektägaren till L4U har varit drivande till att det blir en förändring och utifrån det resultat som nu finns till handa är förutsättningarna mycket goda till att det också blir integrerat inom ordinarie verksamhet. Projektledningen har också varit drivande och har bl.a. tagit fram en socio-ekonomisk bild av hur mycket en kommun sparar genom att det satsas på ungdomar så att det kommer i arbete. Det socioekonomiska underlaget har legat till grund för att kunna påverka strategiskt dvs. att få till en varaktig förändring. 7 Se vidare delrapport 2 8 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 14

2.2.2 Återstående utvärderingsinsats på kommun/projektnivå Den återstående insatsen handlar främst om ett strategiskt påverkansarbete. För att underlätta är idén om att bjuda in politiker i Enköping kommun till den tänka strategiska påverkanskonferensen, som kommer att äga rum under september 2012. Till denna konferens kommer såväl andra projektägare till liknande projekt som politiker på nationell nivå att närvara. Anledningen till att de behöver påverkas är kopplat till hur beslutsprocessen är inom offentlig/kommunalverksamhet. Störst förutsättningar för att påverka är att vända sig till den som har högsta beslutanderätt dvs. politikerna. Den externa utvärderingen kommer även att innefatta en uppföljande intervjuomgång med projektets styrgrupp. Under detta tillfälle kommer projektet i sin helhet att diskuteras, men med fokus på de önskvärda effekterna rörande ökat samverkan mellan de deltagande organisationerna. Projektets intentioner med att underlätta övergången i generationsskiftet och av efterfrågad kompetens hos de deltagande företagen har varit som en röd tråd i projektsamordnarens uppdrag i att finna potentiella företagare som har rekryteringsbehov. Någon specifik insats för denna effekt kommer därför inte att genomföras. Effekten är inbyggd in modellen. 2.3 Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter Målsättningar och önskvärda effekter på regionnivå är att det utvecklas en modell för hur det effektivare går att få ungdomar ut på arbetsmarknaden. En modell som river de byråkratiska murarna och öppnar upp för ökad arbetsintegrering av ungdomar. Målsättningen är också att den sedan helst få regional förankring i hela Uppsala län. I Enköpings kommun ska det komma på plats i ordinarie verksamhet men i något mindre omfattning är vad projektet har varit. 2.3.1 Resultat på regionnivå Projektledningen har utifrån de lärdomar och erfarenheter som har erhållits under den gångna projektperioden format en modell. Att få modellen dokumenterat har varit en av utvärderingens tidigare synpunkter och som projektledningen därefter har arbetat vidare med. I dagsläget finns nedanstående flödesprocess på plats och det återstår egentligen att sätta ord på respektive insats dvs. vad mer det konkret kan innebära. En något enklare beskrivning finns dock redan klar, som används mer övergripande i spridningssyfte. Ett mer detaljerat underlag kommer att arbetas fram. Detta som en åtgärd för att nyttja dokumentationen senare vid den regionala spridningen dvs. att få modellen på plats i övriga Uppsala län. Modellen kan förklaras på följande sätt: 15

Figur 2: L4U-Modellen, efter Sundström, Henrik (projektkoordinator för L4U) 2.3.2 Återstående utvärderingsinsats på regionnivå Den återstående utvärderingsinsatsen vad gäller målsättningar och effekter på regionnivå går hand i hand med insatsen inom kommun/projektnivå. I samråd med projektledningen ska en form av spridningskonferens anordnas. Utvärderarens roll blir att i dialog bidra till att forma denna spridningskonferens och som utvärderare lyfta fram vad som har varit bra och varför det har varit bra i projektet. Utvärderare kommer också att agera i stöttande och störande form för att få modellen detaljerad beskrivet. 16

3 Slutsats och diskussion Projekt L4U har pågått sedan januari 2012 och många goda lärdomar och erfarenheter har kommit fram. Ett viktigt syfte med projekt som finansieras av ESF är att de ska göra skillnad. Det betyder att projektresultat, såväl goda som mindre goda, ska visas upp och analyseras. Vad som varit bra/mindre bra och varför är viktiga aspekter. ESFs program ska ge ett mervärde till den nationella och regionala politiken genom att ge förutsättningar för utvecklingsarbete och nya idéer. Det innebär att projektet inte får finansiera ordinarie verksamheter 9. Synsättet kan förklaras med stöd av följande modell. Figur 3: Lärande miljöer och strategisk påverkan, fritt efter föreläsning vid Högskolan i Halmstad (2012) 10 För att ESF-rådets intentioner ska kunna uppfyllas krävs en ansträngning för att överbrygga distansen mellan projektlärandet och organisationslärandet. Det lärande som uppstår i projektet bör föras över till ordinarie organisationer. Ett stort ansvar ligger därigenom hos projektansvariga att bidra till att bryta linjen mellan projekt och organisationer. Vilka lärdomar visar projektet på upp till dags datum, vilka lärdomar ges det signaler om att de kommer att föras över i ordinarie verksamheter? Framförallt har projektet visat på goda effekter och en tydlighet i att det ska leva vidare i ordinarie verksamhet. Den styrgrupp som har drivit projektet har varit aktiv och haft beslutanderätt, vilken är en viktig aspekt för att få projektresultaten att leva vidare. Även relevant litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer. För L4U-projektet har det börja 9 http://www.esf.se/sv/vara-program/socialfonden/om-socialfonden/ 10 Lärande Utvärdering och Strategiskt Påverkan (LUSP), 7.5p. Arrangerad av Högskolan i Halmstad våren 2012 17

arbetas fram en plan på hur modellen kommer att integreras i Enköping kommuns ordinarie verksamhet. Ett hinder svårt att kunna överbygga är dock Arbetsförmedlingens roll i framtiden. Arbetsförmedlingen, en centralt styrt organisation, har fler aspekter att ta i beaktande för att kunna starta upp någon som liknar L4U. En form av samverkan kommer dock ändå att äga rum. Projektets innehåll med självinsiktsutbildning och en drivande projektsamordnare har gett resultat som speglar sig i de kvantitativa målens utveckling där i nuläget cirka 70 procent har av deltagarna har kommit i arbete. Till grund för detta ligger ett gemensamt analysseminarium där såväl projektgruppen som företagare diskuterade framgångsfaktorer och hinder med projektet. Även deltagarnas enkätundersökning ligger till grund för att bedöma projektets innehåll. En kommande intervjuomgång med projektdeltagare kommer att genomföras för att underbygga resultatet. Projektets intentioner och målsättningar då ansökan författades har utvecklats väl. Utifrån de indata som har erhållits finns det inte något som tyder på att projektets resterande månader skulle utvecklas i negativ riktning (givetvis kan yttre faktorer som t.ex. kraftig inbromsning av tillväxten påverka projektet). Vissa insatser har fått stått tillbaka för andra, t.ex. är bilden något oklar om det kommer att ske något aktiv förankring av modellen inom Uppsala län utöver den planerade spridningskonferensen. Det i sig ska ändå inte ses som något negativt då projektets i sin helhet har lyckas väl. 18

Bilagor Större version av diagrammet som visar hur praktikperioden har motsvarat deltagarnas förväntningar. Genomsnitt per påstående Man Kvinna Tillsammans 4,00 3,35 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 3,33 3,40 3,34 3,24 3,28 3,41 3,40 3,47 3,41 3,30 3,34 3,17 3,13 3,33 3,16 3,26 3,24 3,25 3,07 3,27 3,52 3,27 3,46 3,32 0,00 1 3 4 5 6 7 8 9 Genomsnitt Del I: Inför Del II: Under Del III: Efter Man 3,35 3,24 3,41 3,30 3,17 3,33 3,24 3,52 3,32 Kvinna 3,33 3,40 3,40 3,47 3,13 3,07 3,27 3,27 3,29 Tillsammans 3,34 3,28 3,41 3,34 3,16 3,26 3,25 3,46 3,31 3,29 3,31

20