Projekt G Kraft Alvesta Kommun. VOK AB Slutrapport: Utvärdering ESF Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud.

Transkript

1 Projekt: G Kraft ESF Diarie.Nr: VOK AB Slutrapport: Utvärdering ESF Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud Projekt G Kraft Alvesta Kommun December 2011 VOK AB Nygatan Ulricehamn Tel: peter.johansson@vok.se

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Metodval för utvärderingen Programteori/logik Projekt G Kraft Beskrivning av modellen Förhandsutvärderingens rekommendationer kontra resultat Styrgruppen: Samverkan Ökad Samverkan Resultat Samverkanspartner kontra deltagare Resultat Sammanställning/Uppföljning & Strategisk påverkan Resultat Projektets mål Uppföljning Resultat Förhandsutvärdering av valt programkriterium: Främja Samverkan Resultat Sammanfattning: Rekommendationer kontra resultat Utvärdering av fokusområden Projektets måluppfyllelse Mål på individnivå Egenmaktsutveckling Diskussion/Förslag Samverkan mellan projektteam och samverkanspartners...17

3 3.3 Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet Uppfyllelse av programkriterierna Projektets kostnadseffektivitet Långsiktliga effekter och möjligheter till implementering Projektets hinders och framgångsfaktorer Sammanfattning: Målsättningar kontra resultat...22 Bilagor 3

4 Sammanfattning Projektet G Kraft har bedrivits av Allbo Lärcentrum i Alvesta kommun. Det har varit ett ESF projekt inom programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud, vilka syftar till att minska arbetslösheten hos utsatta grupper som står långt från arbetsmarknaden. G Krafts tillvägagångssätt för att öka arbetskraftsutbudet har varit att använda en flexibel och individanpassad modell innehållande coachning på ett motiverande förhållningssätt i kombination med ett brett utbud av utbildningsinsatser, seminarium och praktikplatser. Projektets övergripande vision är att det på längre sikt ska ge ökad anställningsbarhet där deltagaren upplever att dennes självförtroende har förstärkts. En förhoppningsvis önskad effekt av detta är att arbetskraften också då stannar kvar inom regionen. Den övergripande visionen har brutits ner i tre mål specifika för projektet, som har varit den röda tråden i projektets samtliga insatser och aktiviteter. Dessa tre mål är: Egen försörjning Intensifierat företagande Högre studiegrad I siffror har ovanstående omsatts till att minst 40 procent av projektdeltagarna skall gå vidare till någon form av anställning eller eget företagande och att minst procent skall gå vidare till någon form av reguljär eller yrkesinriktad utbildning. Utvärderingen har genom en lärande utvärderingsansats använt främst kvalitativa metoder för att utröna och följa projektets väg mot att nå målen. Det kvantitativa underlaget kommer främst från projektgruppens interna utvärderingsinsatser. De områden som utvärderingen har fokuserat på är: Projektets måluppfyllelse Jämställdhetsintegrering Samverkan mellan projektteam och samverkanspartners Tillgänglighet Projektets långsiktliga effekter och möjligheter till implementering Uppfyllelse av programkriterierna Projektets kostnadseffektivitet Hinders & Framgångsfaktorer Genom stöd av intervjuer med styrgruppen och projektledningen, regelbundna samtal med projektledaren och det underlag gällande projektets kvantitativa mål som har tagits fram har utvärderaren dragit följande slutsatser. Den gemensamma bilden av projektets utfall kontra målen är mycket goda. 46 procent har fått anställning under tiden då deltagaren var inskriven i projektet och 4

5 23 procent har sökt in till någon form av utbildning. 72 procent har uppgett att de genom sitt projektdeltagande anser sig stå närmre arbetsmarknaden. Förutom projektets övergripande, prioriterade mål på individnivå har utvärderingen lagt fokus på att diskutera samverkan mellan projektteam och samverkanspartners/medfinansiärer, som har skett genom att intervjua projekt och styrgruppsmedlemmarna under två tillfällen. Resultatet visar på att det visserligen inte har utvecklats till någon större förändring nu efter projektet men att det under projektperioden har varit ett lyckat koncept att samverka sinsemellan. Samverkandet har gjort att det har blivit mer koncentrerat fokus på deltagarna och att idéer för nya projekt har kommit fram. Slutrapporten för projekt G Kraft är uppbyggt med ett inledande bakgrundavsnitt, följt av hur resultatet av förhandsutvärderingen bearbetades. Avslutningsvis beskrivs hur utvärderingen har hanterat de i anbudets angivna fokusområden och projektets faktiska resultat kontra mål. 5

6 1 Bakgrund Projekt G Kraft är ett ESF projekt inom programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud och syftar till att minska arbetslösheten hos utsatta grupper som står långt från arbetsmarknaden. För det här projektet har det inneburit användandet av en flexibel och individanpassad modell för coachning med en projektgrupp vars förhållningssätt har präglats av motivation och lyssnande på den enskilde individen. Därtill har projektet erbjudit ett brett utbud av utbildningsinsatser och praktikplatser. Projektet har nyttjat en extern utvärderare som med stöd av en lärande utvärderingsansats fokuserade på följande områden: Projektets måluppfyllelse Samverkan mellan projektteam och samverkanspartners Jämställdhetsintegrering Uppfyllelse av programkriterierna Projektets kostnadseffektivitet Projektets långsiktliga effekter och möjligheter till implementering Hinders & Framgångsfaktorer Innan uppdraget startades upp genomförde den externe utvärderaren en förhandsutvärdering som lyfte fram riktade förslag att ta i beaktande ur ett kvalitetssäkringssyfte. 1.2 Metodval för utvärderingen Utvärderingens tillvägagångssätt har varit att tillsammans med projektledaren arbeta fram en programteori/logik som därefter mynnade ut i en förhandsutvärdering. Denna har sedan legat till grund för att fastställa en plan för fortgående utvärderingsinsatser, som har syftat till att kartlägga hur väl de i anbudet förutbestämda fokus områdena kommer att utvecklas under projektperioden. Förhandsutvärderingen visade på ett antal insatsområden som projektledningen lyfte upp för diskussion hos styrgruppen. Dessa beskrivs i nästkommande avsnitt. 6

7 1.3 Programteori/logik Projekt G Kraft Projektets programteori/logik är som följer nedan (storskalig figur presenteras under avsnittet bilaga). Figur 1: Programteori/logik Projekt G Kraft [Allbo Lärcentrum] Beskrivning av modellen Programteorimodellen är en modell som nyttjas för att klargöra sambandet mellan ett projekts resurser, aktiviteter och effekter som därigenom ska leda fram till målen, och på sikt visionerna. Resurser Aktiviteter Effekter Resurser är de inom projektets ramar tillgängliga hjälpmedel som finns till hand för att kunna driva projektet. Aktiviteter är de inom projektet beslutade insatserna som ska utföras och på sikt ge resultat i form av effekter. Effekter är det tänkta resultatet av projektets aktiviteter. 7

8 Visionen med projektet har varit att det på lång sikt ska ha gett deltagaren en ökad anställningsbarhet, ökad självförtroende och ökad konkurrenskraft som därigenom innebär att arbetskraften stannar kvar inom regionen. För att kunna nå detta har projektet arbetat med att nå tre övergripande mål: egen försörjning, intensiverad företagande och högre studiegrad. För att kunna nå dessa mål har det skett ett samspel mellan projektets resurser, aktiviteter och effekter. I projektets begynnelse fördes en diskussion mellan projektledningen och extern utvärderare om hur dessa tre delar skulle samspela med varandra och det gick då att fastställa att det fanns ett par behov att ta i beaktande. Resultatet blev en Ex Ante/Förhandsutvärderingsrapport med tillhörande rekommendationer. Hur dessa tacklades beskrivs under nästkommande avsnitt. 8

9 2 Förhandsutvärderingens rekommendationer kontra resultat Med hjälp av projektledaren arbetade den externe utvärderaren fram projektets programteori/logik och diskussion fördes om hur projektets resurser, aktiviteter och effekter skulle samspela med varandra under projektperioden. Modellen nyttjas för att kunna kvalitetssäkra projektplanen och lyfta fram åtgärder som var aktuella att bearbeta redan vid projektstart. Förhandsutvärderingens rekommendationer var att förtydliga samverkansperspektivet inom styrgruppen och deltagarurvalsprocessen, sammanställning/uppföljning av deltagarna samt också förslag på hur deras upplevelse av projektets insatser skulle kunna följas upp. Följande avsnitt presenterar vilka åtgärder som genomfördes för att bemöta rekommendationerna. 2.1 Styrgruppen: Samverkan Ökad Samverkan I projektet återfinns en önskan om effekten om att samverkan skulle stärkas mellan myndigheter och förvaltningar. Projektets styrgrupp är desamma som dess samverkanspartners och för att lägga grunden till att skapa förmånliga samverkansmöjligheter krävs det en hög delaktighet. I projektets begynnelse var det något otydliga direktiv gällande styrgruppens roll och funktion för vad samverkan skulle innebära inom ramen för projektet. Utvärderaren rekommenderade därför att ett förtydligande vad gäller styrgruppens ansvar och roll skulle arbetas fram, vilket sågs som en förutsättning för att kunna arbeta med implementering och långsiktliga effekter (strategisk påverkan). Att ovanstående tydlighet saknades visades bl.a. i att en av de deltagande finansiärerna inte visade det engagemang som projektledningen önskade (uteblev från möten m.m.) Resultat Projektledningen lyfte upp frågan vad gäller delaktighet till såväl hela styrgruppen men främst till den vederbörande deltagande organisationen. Med tiden löstes problematiken på ett sätt som innebar en viss förändring av personalresurser och engagemanget förändrades i positiv riktning. Vad gäller styrgruppens ansvar och roll till att skapa en långsiktlig effekt med tätare samverkan mellan de deltagande organisationerna så har det mottagits med blandad prioritet. För projektägaren, Allbo Lärcentrum, har det såtts frön och en god medvetenhet om vikten av att samverkan är viktigt för att målgruppen ska erhålla bra insatser som verkligen leder fram till att deltagaren känner sig närmare arbetsmarknaden. Med stöd av projektet har även projektgruppen kunnat nå ut mer effektivare till 9

10 andra insatsområden som finns för målgruppen, t.ex. genom FINSAM 1 och öppnat upp dörrarna för att forma nya projektidéer. Däremot har det varit svårt att få till en mer fördjupad samverkan med möjligheter till implementering av projektets aktiviteter mellan de olika deltagande organisationerna efter projektavslut. Det finns olika förklaringar till detta varav de främsta anledningarna som har framkommit bland styrgruppsledamöterna är att det redan inom respektive kommun finns bra samverkansstrategier och att det därför inte har varit aktuellt att behöva utveckla ytterligare strategier samt att projekt som G Kraft är mycket kostnadskrävande och att utrymmet till att integrera projektets metoder/insatser fullt ut inte är möjliga utan förändringar från högre instans. Efter halva projektperioden genomfördes en intervjuomgång med styrgruppen vad gäller samverkan efter projektavslut. Då erhölls de första tecknen på att det är önskvärt men att det av resursskäl är mycket svårt att kunna genomföra. Det finns helt enkelt inte ekonomi till att göra det, vilket också lyftes fram under den avslutande intervjuomgången. Mer om samverkan och dess resultat beskrivs under avsnitt 3.2 Samverkan mellan projektteam och samverkanspartners. 2.2 Samverkanspartner kontra deltagare I förhandsutvärderingen diskuterades målgruppen och att det förekom att projektet fick deltagare som inte fullt ut var lämpade utifrån projektets syfte. Utvärderaren förslag var då att skapa en tydlighet gentemot handläggarna som rekryterar deltagare för att säkerställa att urvalsgruppen blir korrekt. Projektdeltagarna har delats in i fyra nivåer, vilka har varit: 1. Vem är jag Individuell coachning, motivationssamtal, social träning m.m. 2. Vad vill jag Individuell coachning, samtal och föreläsningar om mål, samhällsinformation m.m. 3. Vad kan jag Coachning, skriva CV, arbete med meritportfölj, utbildningar m.m. 4. Uppnå mitt mål Personlig marknadsföring, intervjuträning, företagsbesök, utbildningar m.m Resultat Under projektperioden genomfördes avstämningar med projektledningen och allteftersom fick projektet de deltagare som projektets främst var ämnat för. Förenklat förklarat har det varit som så 1 Samordningsförbund för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting/region och kommun för finansiell samordning till rehabiliteringsåtgärder. 10

11 att projektet till att börja med fick många deltagare som ansågs tillhöra nivå 1 och 2 men med tiden jämnades det ut något. Projektledningen förde upp urvalsfördelningen till diskussion med styrgruppen med responsen att deltagare som tillhör nivå 3 och 4 oftast har möjlighet till ett större urval av aktiviteter på andra håll varför de inte alltid har valt just det här projektet. Inom någon deltagande kommun har det också förekommit riktades direktiv från beslutande organ om vad målgruppen ska erhålla för prioriterade åtgärder. Informationen och urvalsfördelningen har inneburit att projektgruppen har varit lyhört för förändringar och alltid ändrat upplägget utifrån respektive deltagares behov. Mer om projektets måluppfyllelser kontra resultat är beskrivet under avsnitt 3.1 Projektets måluppfyllelse. 2.3 Sammanställning/Uppföljning & Strategisk påverkan Ytterligare ett område som fastslogs under förhandsutvärderingen var att det var viktigt att projektgruppen kom igång med att omvandla den uppföljning som skulle genomföras före, underoch efter projektdeltagandet till statistik eftersom det skulle ligga till grund för att säkerställa att projektets låg i fas med önskat utfall, för att upprätthålla ett lärande samt också för att ha underlag för strategisk påverkan. Tydligare rutiner och struktur på insatsen var det som föreslogs Resultat Projektledningen tog tag i insatsen och började statistiken. Delar av resultatet presenteras under nästkommande avsnitt (avsnitt 3). Under projektets avslutande månader genomfördes ett seminarium/spridningskonferens om hur det går att uppnå kostnadsbesparningar genom att initialt satsa mer medel på målgruppen. Här nyttjades delar av det statistiska underlaget för projekt G Kraft i påverkanssyfte. Att följa upp projektets primära målsättningar på individnivå har ägt rum på flera sätt med olika resultat varför det till sist beslutades att det skulle ske telefonledes. 2.4 Projektets mål Uppföljning Det togs även upp en diskussion angående uppföljning av hur projektet följer upp hur deltagaren har upplevt projektets genomförda aktiviteter. Ett förslag var att använda sig av enhetliga enkäter för samtliga aktiviteter inom respektive område (utbildningar, praktik etc.). Med samtliga aktiviteter inkluderades också projektets mål om ökat företagande. På detta sätt kunde projektledningen mäta vilken genomslagskraft som de olika insatserna har. 11

12 2.4.1 Resultat Arbetet påbörjades och det genomfördes bl.a. enkäter vid tre tillfällen under deltagarens obligatoriska tio veckor. Där kunde deltagaren anonymt ge sin synpunkt på de olika aktiviteterna och de olika rollerna i projektet. Parallellt har det förekommit kontinuerliga avstämningar var 14:e dag där en summering av enkätresultaten och eventuellt rekommendationer för förändringar inför kommande intagningar har presenteras/diskuterats inom projektgruppen. Utöver har det varit en uppföljningsenkät av deltagaren 3 månader efter att denne hade lämnat projektet. Feedbacken från deltagaren på den sistnämnda uppföljningsenkäten var dock mycket begränsad varför projektledningen beslutade att insatsen skulle förändras till att bli mer uppsökande i form av ett telefonsamtal. Dessa insatser har inneburit en hög arbetsbelastning för projektgruppen och det har dragits en lärdom att inför eventuella kommande projekt bör det ske en förändring och försöka förenkla processen. Däremot visar insatserna på att projektet har dragit goda lärdomar och försökt förändra inför nästkommande deltagarintagningar. Enkäterna lyfte fram viktiga punkter som har varit relevanta att förändra, t.ex. att det har förekommit felaktig information, att deltagare har känt sig lurade av såväl handläggare och projektteam. Det är viktiga aspekter att ta fram och ligger helt i linje med ett lärande under projektperioden, samtidigt som det innebär en hög arbetsbelastning. Det är alltså en balansgång mellan insatser och behovet som alltid behöver övervägas. Projektledningen har dock fått lärdom och input om vilka aktiviteter som fungerar bra och mindre bra varför det finns anledning att anse att de olika enkätutvärderingarna också kan ligga till grund för att forma kommande liknande insatser. 2.5 Förhandsutvärdering av valt programkriterium: Främja Samverkan Projektet valde att fokusera på kriterium Främja Samverkan, vilket är ett av de fyra möjliga horisontella kriterier inom ESF projekt (främja samverkan, lärande miljöer, innovativ verksamhet och strategisk påverkan). Varje projektägare måste välja åtminstone ett av dessa för att få chans att få ekonomiska medel från ESF beviljat. Utvärderingsinsatserna för att lyfta fram samverkan har varit en röd tråd i hela utvärderingsuppdraget. Mellan projektledning och utvärderare fördes initialt samtal om vad främja samverkan inom projektet skulle innebära. Främst skulle det betyda att styrgruppen/samverkanspartners skulle ta ett ansvar för att sprida projektidén och dess resultat samt för att skapa möjligheter till implementering. I ansökan lyfts också samverkan fram i form av att projektet kommer att innebära möjligheter för socialförvaltningarna och arbetsförmedlingarna att erbjuda extra insatser till behövande på ett sätt som annars inte skulle var möjligt. 12

13 2.5.1 Resultat Projektledningen, tillsammans med utvärderare, beslutade att intervjuer skulle genomföras med styrgruppsledamöter där fokus ska ha varit att utröna intern/extern samverkan samt möjligheterna till implementering. Ett tydligt resultat av att projektet har samverkat mellan deltagande organisationer/myndigheter är att det har framkommit att projektet har öppnat upp för att kunna erbjuda målgruppen extra insatser, som annars inte skulle vara ekonomiskt möjliga i den ordinarie verksamheten. Det har konkret lyfts fram från en av styrgruppsledamöterna som en faktor till varför det är viktigt att delta i projekt som G Kraft. Ett mer detaljerat resultatet beskrivs under avsnittet 3.1 projektets måluppfyllelser. 2.6 Sammanfattning: Rekommendationer kontra resultat Sammanfattningsvis vill extern utvärderare lyfta fram att genom förhandsutvärderingen har projektledaren tagit rekommendationerna väl i beaktande och försökt att förändra och arbeta med att förändra de åtgärder som har varit aktuella utifrån förhandsutvärderingen med ett gott resultat. Vad som skulle kunna ha fått än bättre genomslagskraft är hur samverkan efter projektperioden skulle kunna äga rum, samtidigt som det är viktigt att lyfta fram att det framkommit att styrgruppsledamöterna redan upplever att det finns väl utformade samverkansstrategier inom respektive kommun. Samverkan och implementering efter projektavslut är också en resursfråga, dvs. vem som ska ta det övergripande ansvaret för att samverkan kommer att fortsätta efter projektperioden och hur det ska finansieras. Hur projektets faktiska resultat har utvecklats beskrivs under nästkommande avsnitt. 13

14 3 Utvärdering av fokusområden Inför upphandlingen arbetade extern utvärderare fram ett utkast till hur uppdraget utifrån valda fokusområden skulle tolkas. Dessa har sedan varit utgångspunkt för de samtal som fördes under de två inledande mötena mellan projektledaren och extern utvärderare den 19 april 2010 respektive 11 maj 2010 och flertalet av de i utkastet beskrivna insatserna blev förtydligade. Hur respektive fokusområden har utvecklats under projektets gång och dess resultat presenteras nedan (insatserna beskriv utifrån de i anbudet primära fokusområden). 3.1 Projektets måluppfyllelse VOK AB, som extern utvärderare, har valt att med stöd av genomförda intervjuer/samtal med såväl projektledningen, projektgruppen och styrgruppen samla in information angående synen på hur projektet utifrån målen utvecklades. Resultatet har kompletterats med projektgruppens egna interna utvärderingsinsatser. För att göra målbeskrivningarna mer tydliga har utvärderaren fördelat dem utifrån ett individ och regionperspektiv. Målen på individnivå har varit egen försörjning, intensiverad företagande och högre studiegrad. Förvandlat i siffror motsvarar de följande: Minst 40 % av projektdeltagarna skall gå vidare till någon form av anställning eller till eget företagande % av deltagarna skall gå vidare till utbildning 80 % av deltagarna ska uppleva att de står avsevärt närmare arbetet än tidigare (tre månader efter lämnandet av projektet) Dessa mål har varit de primära för projektet att arbeta med att uppnå, men det har också funnits ett mål som mer berör hur de olika deltagande organisationerna arbetar sinsemellan. Det handlar om att främja samverkan och att projektet har haft som målsättning att det ska mynna ut i långsiktliga effekter om ökade möjligheter till implementering. Hur det här målet har utvecklats beskrivs nedan under avsnitt Mål på individnivå Totalt har 253 deltagare varit inskrivna i projektet. Med inskrivning syftas det på samtliga individer, oavsett om de bara deltagit någon timme eller aldrig varit med i några aktiviteter. För att kunna mäta 14

15 och få en relevans bakom projektets resultat har därför de deltagare som inte tagit del av projektets utbud men ändå varit inskrivna sorterats ut. Det rör sig om deltagare som t.ex. har blivit påkomna med missbruk vilket har lett till uteslutning i projektet, deltagare som har rört sig på gränsen mellan godtagbar/ej godtagbar närvaro m.m. dvs. personer som inte kan ge en representativ bild av projektets innehåll. Denna grupp omfattar cirka 42 deltagare. Därutöver har också projektets sista intagningsgrupp, bestående av 48 personer, valts att inte tas med eftersom de befinner sig i aktiviteter och uppföljningen bygger på vilket tillstånd deltagaren har tre månader efter avslutat projektdeltagande. Sammanfattningsvis innebär det att projektets målsättningar kan mätas kvantitativt gentemot en deltagargrupp på motsvarande 173 personer. Uppföljningen har skett telefonledes och totalt har 138 personer besvarat enkäten. Det motsvarar cirka 79 procent av 173 deltagare. Resultatet är som följer: 59 (43 %) deltagare har fått anställning under tiden då denne var inskriven i projektet. 32 (23 %) deltagare har sökt in till utbildningar och 16 deltagare har fått inköpt branschutbildning genom projektet. 4 (mindre än 1 %) deltagare har gått starta eget utbildning, varav en har startat eget företag. 43 [övriga] (31 %) ingen åsikt/förändring Mål på individnivå Målsättning Resultat 100% % i förhållande till målsättning 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vidare till anställning/eget företagande Vidare till utbildning Målsättning 40% 15% 80% Resultat 44% 23% 72% Målsättning Uppleva sig närmare arbetsmarknaden Tabell 1: Mål på individnivå 15

16 Under uppföljningen har deltagaren också fått besvara om de känner att de står närmare arbetsmarknaden genom sitt deltagande i G Kraft. Här uppgav 103 personer att de har kommit närmare arbete, studier eller eget företagande. Det ligger också i linje med det faktiska resultatet ovanför, där totalt 95 ( ) personer av deltagarna tydligt kommit närmare arbete än tidigare. 95 personer motsvarar cirka 69 % av totalt 138 besvarande. På frågan hur deras psykiska/fysiska hälsa är idag jämfört med tiden innan G kraft svarar 62 % att det är bättre, 3 % sämre och 35 % oförändrat. Ovanstående resultat tyder på att projektet har haft aktiviteter som har motsvarat förväntningarna bland deltagarna och att de har gett resultat. Framgångsfaktorer som lyfts fram bland styrgruppsledamöterna är bl.a. projektformen som har öppnat upp för att kunna erbjuda deltagarna mer omfattande insatser än vad som är möjligt inom respektive ordinarie verksamhet. Den här synen har också projektgruppen lyft fram i form av ett strategiskt påverkansseminarium där just vikten av att satsa mer resurser initialt på målgruppen öppnar upp för kostnadsbesparningar på längre sikt. På frågan om deltagaren upplever sig närmare arbetsmarknaden genom sitt deltagande i projektet är resultatet 75 procent. Målsättningen har varit 80 procent. Resultatet i sig är mycket positivt men för att försöka få fram svar på varför projektet inte riktigt nådde önskvärt resultat har såväl projektgruppen som styrgruppen fått föra fram sina synpunkter och det finns vissa gemensamma nämnare. Några av dessa är att intagningsomgångarna har varit täta och därmed skapat hög arbetsbelastning med följd av att tid till individuella coachsamtal inte alltid kunde erbjudas utifrån egen önskvärd uppfattning. Bristande motivation hos deltagaren och ibland oklar information till dem har varit andra signaler om varför projektmålen inte riktigt har nåtts fram. Det handlar dock framförallt mycket om att det är individen/deltagaren själv som har bedömt/lämnat sin åsikt och den är mycket subjektiv och bedöms utifrån flera olika faktorer, inte bara projekt G Kraft: Känslan/upplevelsen av att stå närmare arbetsmarknaden är individens subjektiva åsikt/bedömning. Denna bedömning påverkas inte bara av allt det som deltagaren är med om i projektet, utan också av vad som händer runt individen i familjen och samhället i stort (Projektgruppsmedlem) Egenmaktsutveckling En intressant aspekt att beakta i projekt som riktar sig gentemot personer utanför arbetsmarknaden är hur egenmakten utvecklats dvs. om deltagaren upplever att denne genom sitt projektdeltagande har förbättrats. Projektgruppen som har arbetat i närhet av deltagaren har fått ge sin syn på om det 16

17 går att utröna om egenmakten i form av att deltagaren utstrålar mer glädje, ökad välmående och motivation har förändrats under projektet. Den gemensamma synen är att så är fallet. Flera exempel har lyfts fram och deltagaren har uppgett att de mår bättre, det har märkts genom deras kroppshållning och att de vågar ta sig an mer utmanande arbetsuppgifter. Vidare har det uppmärksammats genom att deltagarna har peppat varandra, vågar en deltagare ta sig an nya uppgifter och ansvar har det blivit lättare för andra att också prova på det: Mental träning har varit stor under 2011 och jag upplever att många deltagare genom dessa aktiviteter har visat ett större engagemang i förändringsarbetet kring den egna livssituationen, (projektgruppsledamot) Diskussion/Förslag Vad utvärderaren vill lyfta fram som ett förslag till framtida eventuella insatser är att undersöka möjligheterna till s.k. egen remittering dvs. att deltagaren själv väljer att söka sig till projektet. Det kan fungera som en åtgärd till att eliminera felaktigheter som t.ex. otydlig information och att liknande projekt får deltagare som inte alltid är ämnade för projektet eller som mer eller mindre har blivit tvingande till att delta (har framkommit i utvärderingar). Ytterligare ett förslag är att inför kommande gemensamma insatser skapa någon form av avsiktsförklaring mellan de olika organisationerna. Det skulle kunna ligga till grund för att försöka undvika att situationer som bristande engagemang uppstår. 3.2 Samverkan mellan projektteam och samverkanspartners Utvärderingen har lagt fokus på att kartlägga och utröna projektets insatser vad gäller samverkan. Främja samverkan är projektets valda horisontella kriterium varför en del av utvärderingen har haft det som ett fokusområde. För att kartlägga samverkansmöjligheterna genomfördes samtal med representanter från styrgruppen i mitten av projektperioden och under projektets avslutande månader. Målsättningen har bl.a. varit att kunna mäta attityder på synen av samverkan. Utvärderingen har belyst både den interna och externa samverkan. Under den första intervjuomgången gav styrgruppen input om att för styrgruppen har samverkan inom projektets ramar i första hand varit ett sätt att ytterligare stärka kontakterna mellan de deltagande verksamheterna. Styrgruppen poängterade nämligen att det förekom även en bred 17

18 samverkansinsats utanför projektets ramar där dessa frågeställningar bearbetas men då som en del i ett mer omfattande program. Det har funnits samverkan i många år och här hos oss i kommunen finns det en god medvetenhet om vikten av att samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (styrgruppsledamot). Med den här informationen är det därför svårt och det skulle även vara fel att framhäva att samverkan/engagemanget har förändrats genom projektet. Projektet har däremot öppnat upp för en mötesplats där det finns möjlighet att diskutera deltagarnas behov utifrån mer omfattande resurser än vad som finns tillgänglighet inom ordinarie verksamhet. Vad gäller positiva egenskaper för projektdeltagarna ur ett samverkansperspektiv framhävde främst styrgruppen att mixen av deltagare från olika orter har signalerat att problematiken inte är kopplat till vissa orter utan att det finns överallt i landet. Projektledningsgruppen lyfte också fram egenskapen om att deltagarna genom projektet får tillgång till mer resurser och därmed fördjupat satsning än vad som vanligtvis är möjligt. Tillsammans uppgavs även det positiva att projektet har individuella planer utifrån varje individs förutsättningar samt att det är en så pass hög aktivitetsgrad vilket ger deltagaren en mer strukturerad vardag. I den uppföljande intervjun/enkäten lyfte styrgruppen specifikt upp att när insatser som har ingått erbjuds för målgruppen i projektform ger det utökade möjligheter till att satsa mer resurser. Det här projektet har fungerat som ett kvitto på att det verkligen också ger resultat genom utökade resurser. Genom att delta som medfinansiär stärks också viljan att det ska bli ett bra resultat av projektet i sin helhet. Att förändra de olika samverkansaktörernas syn på den egna budgeten och utgifter kopplade till denna är ett långsiktigt arbete som jag ändå hoppas på att kunna påverka, om än långsiktigt, (projektgruppsledamot) Projektledningen är också överens med styrgruppen vad gäller den interna samverkan mellan de deltagandeorganisationerna. Det handlar om att projektledningen ser att det förekommer ett gott erfarenhetsutbyte (lär av varandra) och att projektet gör att problematiken bryts ner på individnivå, som i sin tur resulterar i att ansvarstagande blir högre. Detta är något som projektgruppen också märker av hos deltagarna. 18

19 Vad gäller hinder ur ett samverkansperspektiv har det löpande framkommit svårigheten att engagera samtliga deltagande organisationer, som bl.a. statistisk om fördelning av platser visar på där några aktörer har haft ett fåtal inskrivna) men framförallt att få till en långsiktlighet, även efter projektperioden. Framförallt har det varit en av de deltagande organisationerna som har visat ett svagt intresse för projektet under hela perioden. Ett förslag är att inför kommande insatser skapa någon form av skriftliga gruppkontrakt i likhet med vad som beskrivs under avsnitt dvs. att det mer tydligt framgår vilka rättigheter och skyldigheter varje deltagande organisation åtar sig genom att delta. 3.3 Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet Under förhandsutvärderingen fördes, i samråd med projektledaren, diskussion om hur det i anbudet förutbestämda utvärderingsavsnittet rörande jämställdhetsintegrering och tillgänglighet inom projektet skulle behandlas. Ur projektansökan ges bl.a. beskrivningen om att projektgruppen ska aktivt verka för att erbjuda och att få deltagarna att söka praktikplatser på arbetsplatser som traditionellt domineras av det motsatta könet. Projektdeltagarna skall även göra jämställdhetsanalyser av såväl arbetsmarknaden som sina respektive praktik och utbildningsplatser, och frågor om mäns/kvinnors roller inom otraditionella yrken skall vara i ständigt fokus. Under projektets gång har det förekommit samtal, diskussionsforum och arbetsuppgifter som belyst jämställdhet och det finns tecken på att projektet har lyckats väcka medvetenheten hos deltagaren. I en del fall har projektgruppen fått feedback från deltagarna om att de har uppskattat arbetet med jämställdhet. Projektgruppen har också tryckt på och visat att alla kan söka till de branscher som är av intresse, oavsett om den specifika branschen är mer eller mindre dominerad av den ena eller andra könet. Det finns därmed inte något som tyder på att jämställdhet inte har varit aktuellt för projektet utan insatser i att väcka medvetenhet och viss påverkan har ägt rum. 19

20 3.4 Uppfyllelse av programkriterierna I anbudet lyftes frågan att utvärderaren ska fokusera på att utvärdera uppfyllelsen av valda programkriterier. Projektets valda programkriterium är Främja Samverkan och resultatet av detta beskrivs i tidigare avsnitt, se de två tidigare avsnitten; projektets måluppfyllelse och samverkan mellan projektteam och samverkanspartners. 3.5 Projektets kostnadseffektivitet Med utvärdering av projektets kostnadseffektivitet syftades det främst på att mäta hur effektiva de inplanerade insatserna i projektet är i relation till kostnaden. Med effektivitet syftas på det resultat som insatsen har givit deltagaren, i det här fallet utfallet av projektmålen. Utfallet av projektet är utifrån målen bra där de utifrån de bestämda parametrarna har uppnåtts. Det tyder på att insatserna har fungerat men såväl projekt och styrgruppen har framfört att insatserna är kostnadskrävande. Det här är en balansgång och för att få än mer belägg för att insatserna har gett resultat är det en idé att inför kommande eventuellt projekt utföra en enklare samhällsekonomisk analys dvs. vad projektet kostar i förhållande till dess resultat. 3.6 Långsiktliga effekter och möjligheter till implementering Projektets långsiktliga effekter kopplas samman med indikatorerna för programområde 2 2. Resultatet av dessa beskrivs under avsnitt 2.3 Projektets mål och avsnitt 3.2 Samverkan. 3.7 Projektets hinders och framgångsfaktorer Styrgruppen har framhävt att projektet har upplevts som genomtänkt och att samverkan mellan projektteam och de deltagande medfinansiärerna har fungerat bra. En tydlig framgångsfaktor har varit den täta, tydliga informationen som har gått ut till handledarna där information om projektet, dess innehåller och möjligheter har delgivits. Det har öppnat upp för att löpande påminna handläggarna om projektets möjligheter men också som en intern strategisk påverkansfaktor dvs. att projektet verkligen nyttjas av handläggarna. Vidare har det lyfts fram från såväl projekt som 2 program/socialfonden/informationsdokument/projekthandledningar/ 20

21 styrgruppen att genomförandet av sådana här projekt öppnar upp för att kunna erbjuda mer intensifierade individuella insatser än vad som är möjligt inom ordinarie verksamheter. Deltagarna har t.ex. fått såväl personlig och ekonomiskt stöd i att kunna ta ett körkort (med ekonomiskt stöd syftas på att projektet har stöttat genom inköp av utbildningar). Samtidigt som det sistnämnda lyfts fram som en framgångsfaktor upplevs möjligheterna till att driva det vidare efter projektslut som mycket svårt. Problematiken att sådana här projekt är mycket kostsamma och samtliga representanter från styrgruppen har framfört sina synpunkter om att det skulle vara svårt att få tillgång till de medel som är nödvändiga för att kunna erbjuda projekts insatser inom ramen för ordinarie verksamhet. Den här synen vad gäller tillgången till ekonomiska resurser delas också av projektledningsgruppen. Behoven hos deltagarna ser alla som arbetar inom projektet men samtidigt är medvetenheten om projektets kostnadskalkyl god, varför det framhävs som svårigheter att detta ska kunna bli ett projekt som lever vidare inom ramen för ordinarie verksamhet. Möjligtvis skulle det kunna ske i en mer begränsad form dvs. att man lägger fokus på endast en viss grupp av deltagare och att fokus är endast på ett av de nuvarande projektmålen. Genom att det finns signaler om att projektets insatser ger resultat har också strategisk påverkan i form av seminarium anordnats. Samtliga är medvetna om att det är en lång process att förändra den här bilden bland beslutande organ. Projektet i sig är därför en del i den totala påverkansprocessen. Projektets mål om ökad företagande har med tiden upplevts som ett svårt delmål att uppnå. Det visade sig allteftersom kunskap om deltagarna utvecklades. Att starta en egen verksamhet är ett mycket omfattande arbete och i kombination med att projektet har i majoritet haft deltagare från gruppnivå ett och två har det upplevts att det inte finns utrymme till att kunna satsa på företagande alternativt ansetts varit för omfattande för deltagaren. 21

22 4 Sammanfattning: Målsättningar kontra resultat Sammanfattningen över projektets resultat och vad utvärderingen visar på samt rekommendationer att ta i beaktande inför kommande insatser presenteras i följande tabell. Målsättning Resultat Kommentar/Att fundera vidare på Minst 40 % av projektdeltagarna Totalt 46 procent av urvalsgruppen har uppnått Att fundera på är s.k. egen remittering dvs. inför kommande projekt förändra skall gå vidare till någon form av målsättningen. Svarsfrekvensen är motsvarande inskrivningsprocessen av deltagare som gör att resultatet kan bli än högre anställning eller till eget 72 procent. företagande % av deltagarna skall gå Totalt 23 procent av urvalsgruppen har uppnått Kan vi dela upp det i än fler grenar vilken form av utbildning som påbörjas? Kan vidare till utbildning målsättningen. Svarsfrekvensen är motsvarande 72 procent. vara intressant för att därefter kunna undersöka vilka former av utbildningar som har större chans att leda fram till jobb 80 % av deltagarna ska uppleva Totalt 72 procent av urvalsgruppen har uppnått Att fundera på är s.k. egen remittering dvs. inför kommande projekt förändra att de står avsevärt närmare arbetet än tidigare (tre månader efter lämnandet av projektet) målsättningen. Svarsfrekvensen är motsvarande 72 procent. inskrivningsprocessen av deltagare som gör att resultatet kan bli än högre. Viktigt är lyfta fram att det är en subjektiv bedömning och att många andra faktorer kan ha betydelse för resultatet. Viktigt är marknadsföringen, har vi de rätta kanalerna Långsiktliga effekter och möjligheter till implementering Har ägt rum i olika former En sammanfattning av tidigare nämnda punkter, se dessa kommentarer för diskussionsunderlag. Då det upplevs som att det redan inför projektet har funnits en form av samarbete kan t.ex. ett förändrat förarbete inför kommande projekt vara en väg att gå för att tydligt fastställa vilken och vad samverkan ska resultera i.

23 Kanske en form av avsiktsförklaring kan vara aktuellt inför kommande insatser där det tydligt framgår varje aktörs deltagande och insatser. Projektets kostnadseffektivitet Finns tecken på det Projektet har givit goda resultat utifrån målsättningarna och därmed antas att projektets kostnader är motiverande. Projektets strategiska påverkansarbete har också visat på detta. För att göra det än mer tydligare kan en enklare form av samhällsekonomiskkalkyl vara aktuellt i kommande projekt (om just kostnadseffektiviteten ska mätas) 23

24