Projekt Jordhammars Växtkraft Stenungsund Kommun

Transkript

1 Projekt: Jordhammar Växtkraft ESF Diarie.Nr: Projektperiod: Projektägare: Stenungsunds kommun, AME VOK AB & Näringslivshuset i Sverige AB Sammanfattande utvärderingsrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud/motverka utanförskap Projekt Jordhammars Växtkraft Stenungsund Kommun September 2013 VOK AB Garvargränden Ulricehamn Tel: peter.johansson@vok.se Näringslivshuset i Sverige AB Box Kungsängen Tel: michael.ostrelius@naringslivshuset.se

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Resultat/Effekter på individnivå... 5 Resultat/Effekter på kommun- och regionalnivå... 6 Slutsats Inledning Bakgrund Utvärderingsansats Metodval för utvärderingen Kvantitativa insatser Kvalitativa insatser Kvalitetssäkring Sammanfattning av utvärdering under projektperioden Delrapport 1: Projektlogik Jordhammars Växtkraft Delrapport 2: Individperspektivet Delrapport 3: Handläggare och chefsperspektivet Interna utvärderings- & uppföljningsinsatser ESF-indikatorer för programområde Målsättningar och önskvärda varaktiga effekter Individen: Målsättningar och önskvärda effekter Resultat på individnivå Kommun: Målsättningar och önskvärda effekter Resultat på projekt/kommunnivå Utvärdering utifrån kommunperspektivet Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter Resultat på regionnivå Utvärdering utifrån regionperspektivet Valda horisontala ESF-kriterier Främja samverkan Innovativ verksamhet Strategisk påverkan... 32

3 3.5 Jämställdhet och tillgänglighet Avslutande kommentarer, analyser och slutsats Analys Slutsats Bilagor Lugnet i ett hav av blommor 3

4 Sammanfattning Jordhammars Växtkraft har varit ett projekt som ägts av arbetsmarknadsenheten i Stenungsunds kommun. Projektet har delfinansierats av ESF, Europeiska Socialfonden, inom ramen för programområde 2 Motverka utanförskap. Projektet påbörjades 1 april 2010 och har hållit på fram till 30 september Projektets övergripande syfte har varit att arbeta långsiktigt med attitydförändringar och att producera tillgängliga strukturer, för att på så sätt förenkla för individen att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Detta har gjorts genom att arbeta med att utveckla egenmakten empowerment hos individer som står utanför arbetsmarknaden, etablera sociala företag och förändra stuprörstänkandet mellan IFO, AF och Försäkringskassan. Utgångspunkten i projektet, varifrån aktiviteterna har genomförts, är en ekologisk handelsträdgård med tillhörande arbetsuppgifter, från odling till försäljning. Grundstrukturen för hur projektet har arbetat med målgruppen är uppdelat i en trestegstrappa. Första steget, nivå 1, syftade främst på att deltagaren ska finnas på plats, jobba efter egen förmåga, eget ansvar egen makt m.m., med målsättningen att kunna öka sitt deltagande till 20 tim/vecka. I andra steget, nivå 2, skulle deltagaren bl.a. vara mentor åt deltagare i nivå 1, delta minimum 20tim/vecka, obligatoriskt att delta i utbildningar m.m. Det sista steget, nivå 3, skulle deltagaren förutom vad som tidigare har beskrivits vara med och bilda ett socialt företag, ta egna beslut, samverka med projektet, vara mentor åt deltagare i nivå 2 m.m. Under projektperioden har det förekommit uppföljning och utvärderingsinsatser av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Dessa har utförts av såväl projektpersonalen som extern utförare. Extern utvärderare upphandlades under våren 2011 och denne har sedan dess arbetat enligt den s.k. lärande utvärderingsansatsen. Till skillnad från andra utvärderingsansatser innebär den att utvärderaren kommer in tidigt i projektgenomförandet. Syftet är bl.a. att kunna föra en kontinuerlig återkoppling på olika ambitionsnivåer (från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys), studera måluppfyllelse men är medveten om att de kan förändras med tiden och att bidra till allmän debatt och generell kunskapsutbildning. Den här rapporten sammanfattar projektets utvärdering och syftar till att ge en övergripande bild av vilka målsättningar och effekter som har uppnåtts 1. Utgångsläget för att forma utvärderingsinsatserna har varit att skapa en projektlogik som visar på önskvärda resultat utifrån de tre nivåerna: Individen, kommunen och regionen. 1 Önskas en fördjupning i de specifika utvärderingsresultaten hänvisas läsaren till de enskilda delrapporterna. 4

5 Resultat/Effekter på individnivå Projektet har haft 155 deltagare inskrivna under projektperioden. Av dessa 155 deltagare har 65 individer gått vidare till egen försörjning i form av ett arbete (både i det sociala företaget och på övriga arbetsmarknaden). Det motsvarar cirka 42 procent, vilket är ett resultat som ligger väl i linje med förväntningarna. Av samtliga 155 deltagare har en betydande majoritet haft ett långvarigt utanförskap. Bland annat har 27 deltagare, som klassificerats som långtidssjukskrivna vid inskrivning i projektet, kommit i arbete. Åtta deltagare har gått vidare till någon form av reguljär utbildning. Projektets mätbara mål, att minst 75 procent av deltagarna har ökat sin arbetsförmåga med minst 50 procent, har uppnåtts. Mätningen av dessa är inbyggd i projektmodellens 3-stegstrappa. I och med att deltagaren ökar sin arbetsinsats med 100 procent vid övergång från steg 1 till steg 2 har arbetsförmågan per automatik ökats. Nu när projektet summeras har 140 deltagare gått vidare från stege 1 till antingen steg 2 eller steg 3. I procentuella tal innebär det att 90 procent av 155 deltagare har ökat sin arbetsförmåga med minst 50 procent. Projektet sociala företag, Jordhammars Handelsträdgård, har idag (sept-13) ett kundunderlag och inkomster till att finansiera åtta lönebidragsanställningar. Målsättningen vid projektstarten var att nå upp till åtminstone fem lönebidragsanställningar. Den sista kvantitativa målsättningen som beslutades initialt vid projektstart var att 100 procent av samtliga deltagare ska uppleva sin vardag mer meningsfull. Det har främst följts upp med stöd av KASAM-enkäter, men också genom intervjuer med ett urval av deltagare. KASAM är en modell/verktyg som mäter Känslan av Sammanhang och försöker förklara varför vissa människor, trots att de utsätts för olika stress, ändå strävar mot den positiva polen mellan hälsa och ohälsa 2. Mätningen har gjorts vid tre tillfällen och har upp till dags datum genomförts av 71 personer och visar på följande resultat: Genomsnitt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet 3-månaders enkät månaders enkät månaders enkät Tabell 1: KASAM-värdet, hela projektperioden KASAM-enkäten har tillsammans med deltagarintervjuer legat till grund för att kunna besvara vilka effekter som har uppnåtts. KASAM-värdet har kontinuerligt stigit vid varje mätning vilket tyder på att individen utvecklar sin känsla av att tillhöra ett sammanhang och möjligheterna att kunna påverka sitt eget liv (egenmakt). Utifrån de samtal externa utvärderare haft med deltagare stärks bilden av att 2 Se vidare avsnitt för förtydligande angående KASAM och tolkningen av dess värden. 5

6 projektet är värdeskapande för deltagaren. I samtalen kom det fram att projektet låg väl i fokus vad gäller målsättningarna/effekterna. De externa utvärderarna upplevde också en skillnad mellan de olika nivåerna där deltagaren i nivå 3, som har varit längst tid i projektet, har gjort en tydlig resa av förändringar mot ökad egenmakt och en mer meningsfull vardag. De intervjuade upplevde projektet meningsskapande och att projektets delmål med att skapa förutsättningar för meningsfullhet och social gemenskap bekräftades till fullo. Många upplevde positiva effekter både inom och utanför projektmiljön. Jag vågar ta för mig mer för att jag känner mig trygg och respekterad för den jag är (kvinna år) Utan detta hade det säkerligen varit som så att jag hängt på torget jag ångrar inte en sekund att jag gick med (man, år) Resultat/Effekter på kommun- och regionalnivå Ur ett utvärderingsperspektiv uppfyller projektet mer än väl arbetet med att sprida och förmedla projektlärandet vidare ut till andra verksamheter och organisationer. Flera av de insatser som har genomförts har också resulterat i andra permanenta insatser, som t.ex. kursverksamheter. Under projektets gång har också ett transnationellt samarbete ägt rum med verksamheter i Storbritannien. Detta transnationella samarbete har bl.a. inneburit att projektet tagits sig an nya former av arbetsmetoder, där främst kvalitetssäkringssystemet Cultivating Quality är en mer omfattande metod som kommer att anammas. Projektets fastställda plan på att verksamheten kommer att leva vidare är därtill ett vidare exempel på hur ESF vill att deras projektmedel ska användas: Prova en idé och se om den fungerar för att sedan anamma den i ordinarie verksamhet. Slutsats De bakomliggande faktorer ligger till grund för varför projektet har lyckats nå önskvärda målsättningar och effekter sammanfattas med följande faktorer: 6

7 En drivande projektgrupp Projektet har haft ett aktivt projektägarskap. Stenungsunds kommun har varit projektägare och dess representanter för styr-/projektgruppen har varit drivande för att vilja få en varaktig förändring. Ett aktivt projektägarskap och en drivande projektledning är också vad relevant litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer för att lyckas med projekt 3. Ökad självinsikt/egenmakt hos målgruppen Genom utbildningar som har stärkt självkänslan/självinsikten hos deltagaren och möjligheterna att på egen hand forma sin utveckling på handelsträdgården har projektet kunnat uppnå goda resultat. Känslan av att deltagaren själv har beslutat om den egna utvecklingen (egenmakt) har varit positiv, vilket bl.a. går att utläsa ur KASAM-enkäterna. Kommunikation och ett tydligt syfte med projektet Med kommunikation syftas på att projektteamet intensivt arbetat som navet mellan Arbetsförmedlingen, Stenungssunds kommun, Samordningsförbundet och Försäkringskassan. De har varit en resurs som tydligt har förmedlat syftet med projektet, stöttat deltagaren och varit mycket tydlig gentemot såväl deltagaren som berörda aktörer om hur projektet ska genomföras. Projektmodellen (3-stegstrappan Stenungsundsmodellen) Projektmodellen och dess struktur som har tagits fram visar hur deltagaren successivt utvecklas gentemot att komma närmre arbetsmarknaden. Den avskildhet som finns mellan de tre nivåerna gör att först när vissa kriterier har uppnåtts kan en deltagare gå ett steg i trappan. Det innebär att metoden i sig har inbyggda parametrar för att utröna deltagarens utveckling. 3 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 7

8 1 Inledning Jordhammars Växtkraft har varit ett projekt som har ägts av arbetsmarknadsenheten i Stenungsunds kommun. Projektet har delfinansierats av ESF, Europeiska Socialfonden, inom ramen för programområde 2 Motverka utanförskap. Inom programområde 2 kan projektägare söka stöd till insatser som har som målsättning att bidra till en ökad social sammanhållning. Genom att ha medverkat i något av projekten ska deltagarna ha ökat sina möjligheter att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Projektets övergripande syfte har varit att arbeta långsiktigt med attitydförändringar och producera tillgängliga strukturer, för att på så sätt förenkla för individen att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Det har gjorts genom att arbeta med att utveckla egenmakten empowerment hos individer som står utanför arbetsmarknaden, etablera sociala företag och förändra stuprörstänkandet mellan IFO, AF och Försäkringskassan. Utgångspunkten i projektet, varifrån aktiviteterna har genomförts, är en ekologisk handelsträdgård med tillhörande arbetsuppgifter, från odling till försäljning. Den heter Jordhammars Handelsträdgård och är etablerad i Ödsmål, cirka 5 km norr om centrala Stenungsund 4. Projektets ordinarie period har varit Under vintern 2012/13 ansökte projektledningen om en förlängning på sex månader fram till , vilken också beviljades. 1.1 Bakgrund Projektet har sitt ursprung ur en kartläggning gjord av Socialstyrelsen, som visade på att det övergripande målet med daglig verksamhet för funktionsnedsatta inte uppfylldes 5. Individens möjligheter till arbete uppfylls inte och övergångarna till lönearbete är näst intill obefintliga. Daglig verksamhet tenderar att istället bli en inlåsningseffekt, bl.a. då samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och daglig verksamhet brister. Socialstyrelsen har därför lyft fram att denna samverkan mellan arbetsmarknaden och den dagliga verksamheten för funktionsnedsatta måste utvecklas för att målet skall kunna uppnås. Den råda tråden för projektet har därför varit att försöka skapa nya möjligheter till arbete för människor med olika typer av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar genom ett koncept med 4 Jordhammars Handelsträdgård är också namnet på det sociala företaget som har etablerats. 5 SoS

9 hållbar ekologisk odling i växthus där målgruppen kan arbete i ett socialt företag efter projekttidens slut. Projektet har ändå valt att inte utesluta någon person som vill delta, men som kanske inte har någon form av diagnos. Det har varit öppet för alla som står utanför arbetsmarknaden, även om målgruppen funktionsnedsatta har varit den primära. Extern utvärderare upphandlades under våren 2011 och har sedan dess arbetat enligt den s.k. lärande utvärderingsansatsen. Till skillnad från andra utvärderingsansatser innebär den att utvärderaren kommer in tidigt i projektgenomförandet. Syftet är bl.a. att kunna föra en kontinuerlig återkoppling på olika ambitionsnivåer, från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys, studera måluppfyllelse men är medveten om att de kan förändras med tiden och att bidra till allmän debatt och generell kunskapsutbildning. För att kunna sätta strukturen utgick utvärderaren från en s.k. projektlogik. En projektlogik (tillsammans med processer och public debate) är ett centralt verktyg eller vägledande för den lärande utvärderingen 6. Insatsen är viktigt för att analysera och föra dialog om det inom projektet överhuvudtaget finns en teoretisk möjlighet att nå de tänka målen och långsiktliga effekterna. 1.2 Utvärderingsansats Inom utvärderingsområdet finns det ett stort antal olika teorier och tillvägagångssätt för att kunna hantera ett uppdrag som utvärderare. Den röda tråden för utvärderingsinsatserna har varit att använda den s.k. lärande utvärderingsansatsen. I relevant litteratur beskrivs ansatsen med stöd av åtta större karaktärsdrag vilka är 7 : 1. Är formativ, dvs. processbaserad och sker löpande 2. Kommer in tidigt i ett program- respektive projektgenomförande 3. Kräver en närhet till deltagarna 4. Ska vara till omedelbar nytta för olika berörda 5. Förutsätter en kontinuerlig återkoppling, som kan ske med olika ambitionsnivåer (från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys) 6. Bidrar med underlag för ett utvecklingsinriktat lärande och gemensam kunskapsbildning 7. Studerar måluppfyllelse, men är medveten om att målen kan förändras över tid 8. Bidrar till allmän debatt och ger en generell kunskapsbildning 6 Brulin, G (2010): Seminarium om lärande utvärdering vid Malmö Högskola 15 juni Svensson m.fl. (2009), Lärande utvärdering genom följeforskning: Lund: Studentlitteratur 9

10 För att förtydliga hur dessa åtta punkter har involverats inom projektet tar utvärderaren stöd av de två synsätt på utvärdering som går under namnen det planeringsstyrda och utvecklingsstödjande synsättet på utvärdering, vilka båda beskrivs på följande sätt 8. Utvärderingsmodell/Synsätt Planeringsstyrd Utvecklingsstödjande Inriktning Resultat (summativ) Process (formativ) Mål Mätning/Kontroll Lärande/förståelse Effekter Identifiering av avvikelser Multiplikatoreffekter Rapportering Skriftlig Muntlig och skriftlig Perspektiv Uppifrån Integrerat nedifrån och uppifrån Kommunikation Envägs Tvåvägs Förhållningssätt Distanserat Närhet Förutsättningar Slutet, förutsägbart Öppet, oförutsägbart Lärande Anpassningsinriktat Utvecklingsinriktat Tabell 2: Utvärderingsmodeller Utvärderingen för Jordhammars Växtkraft har kombinerat ovanstående två synsätt och de åtta karaktärsdrag för vad som kännetecknar en lärande utvärdering. I dialog med projektgruppen har även framgångsfaktorer och hinder som har dykt upp under resans gång diskuterats. 1.3 Metodval för utvärderingen Under projektperioden har det förekommit utvärderingsinsatser av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär. De har gjorts av både intern och extern utförare. Med stöd av projektlogiken formades de mer omfattande utvärderingsinsatserna. De har haft till syfte att kartlägga målsättningar och önskvärda effekter på individ-, kommun- och regionnivå. De indata som har erhållits har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats En hermeneutisk ansats Hermeneutik är ingen enhetlig skola utan består av ett antal skilda förhållningssätt där den gemensamma nämnaren är fokus på tolkningens roll för vår kunskap. I grova drag kan man säga att den hermeneutiska forskaren försöker svara på frågan: "Vad är det som visar sig och vad är innebörden i det?" 8 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 10

11 Med denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken använda tolkningen som huvudsaklig forskningsmetod. Man försöker dock inte söka efter en absolut sanning, eftersom det enligt den hermeneutiska kunskapsteorin inte finns någon sådan sanning. Som vetenskapsteoretiskt synsätt handlar hermeneutiken dels om metoder för förståelse och tolkning, dels om beskrivning av själva förståelsen och dess villkor. Föremål för tolkningen är meningsfulla fenomen, det vill säga fenomen som är skapade av människor, exempelvis texter, handlingar och yttranden. Förförståelsens inverkan Inom hermeneutiken talar man om förförståelse eller fördomar. Med det menas de kunskaper en uttolkare redan har, som blir bakgrunden till hans/hennes tolkning av ett fenomen. Uttolkaren bör försöka försätta sig i den intervjuades situation vid tolkningen och sträva efter att förstå detta förutsättningslöst. Upplevelser och känslor är inte intersubjektivt testbara. Det beror på vem det är som upplever och känner. Inom psykologin talas det om en projektion när vi tillskriver andra egenskaper som vi själva har. En kanske mer vanlig projektion är att vi oreflekterat utgår ifrån att andra människor upplever världen som jag själv gör. Datainsamling Med semistrukturerade intervjufrågor menas att intervjuaren har en uppsättning frågor som generellt kan beskrivas som ett frågeschema, men där frågornas ordningsföljd varierar. Intervjuaren strävar efter att genomföra intervjun som ett vanligt samtal genom att ställa följdfrågor utanför strukturen i syfte att förstå. Frågorna brukar då vara mer allmänt formulerade än vad som är fallet vid strukturerade intervjuer. Analys och tolkning Det finns inom hermeneutisk ansats många olika förhållningssätt, metoder och arbetsverktyg för tolkning av data. Att sätta in det man tolkar i rätt sammanhang, kontext, är mycket viktigt inom den hermeneutiska forskningen. De slutsatser och lärdomar som dras behöver förtydligas med utgångspunkt för i vilket sammanhang de kommit till. Det handlar alltså om att förstå och inte bara begripa intellektuellt. Den utgår ifrån att det finns en viktig kunskapskälla vid sidan av de fem sinnenas iakttagelser och den logiska analysen. Det handlar om inkännandet och empatin. De två utvärderarna har löpande haft dialog om tolkningen kring anteckningar från intervjuer och enkätresultat i syfte att skapa en fördjupad förståelse av den feedback som har kommit dem tillhanda. 11

12 1.3.1 Kvantitativa insatser De uppföljnings- och utvärderingsinsatser under projektperioden av kvantitativ karaktär har främst varit enkäter i samband med utbildningsinsatser och KASAM-verktyget. Projektet har haft två större utbildningsblock; socialt företagande och mentorskapsutbildning. Dessa har utvärderats av respektive leverantör och resultatet har delgetts projektgruppen. Utvärderarna har tagit del av dessa och vägt in dem i sin totala bedömning av projektet. En sammanfattande bild av enkäterna presenteras under avsnitt 2.5. Till stöd för hur individen har utvecklats i projektet genomförde varje deltagare också en KASAMenkät vid vardera 3e, 6e och 12e månad. KASAM är en modell/verktyg som mäter Känslan av Sammanhang och försöker förklara varför vissa människor, trots att de utsätts för olika stress, ändå strävar mot den positiva polen mellan hälsa och ohälsa. KASAM utvecklades av Aaron Antonvsky ( ), som var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba (Israel). Antonvsky ansåg att för att en person ska klara av motgångar och bibehålla en god hälsa samt tillägna sig de erfarenheter man gör på ett positivt sätt, så behöver tillvaron vara sammanhängande. Enligt Antonvsky är det möjligt när tillvaron görs Begriplig, Hanterlig och Meningsfull. Han utvecklade därför ett formulär som mäter graden av KASAM och de tre nämnda komponenterna. Höga värden innebär att individen har en stark känsla av sammanhang och därmed en hög förmåga att hantera utmaningar. Detta skulle kunna leda till att de inte upplever stress på samma sätt som personer med lågt KASAM och därför lyckas de bibehålla en god hälsa 9. Riktvärden för KASAM är som följer 10 : KASAM-skala Totalt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Normal värde Mellan >35 >35 >30 Tabell 3: KASAM-beskrivning Resultatet från KASAM enkäterna har utvärderarna använt i arbetet med att genomföra en övergripande bedömning över hur projektets målsättningar och önskvärda effekter på individnivå har utvecklats. KASAM-formuläret är utformat efter en skala där svarsalternativen varierar från till exempelvis mycket sällan eller aldrig som ger 1 poäng till svarsalternativet mycket ofta som ger 7 9 Antonvsky, Aaron (1987): Hälsans mysterium, bokförlaget Natur & Kultur: Stockholm 10 Se bilagor för förklaring till KASAM-skalan och redovisning av påståendena 12

13 poäng. Formuläret består av 29 frågor 11. En sammanfattande bedömning av KASAM-värdet för samtliga deltagare presenteras under avsnitt Kvalitativa insatser De kvalitativa insatserna har genomförts av både intern personal och de externa utvärderarna. Projektgruppen har använt muntliga utvärderingar i samband med att det har förekommit studiebesök, vilka sedan har dokumenterats. De externa utvärderarna har därtill genomfört intervjuer med projektdeltagare, handläggare och deras respektive chefer vid IFO, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det har gjorts vid tre tillfällen. Resultaten har presenterats i form av delrapporter som också har blivit publika inom hela Stenungsunds kommun Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring inom ramen utvärderingsuppdraget har handlat om att säkerställa att de indata som har erhållits utifrån intervjuerna har tolkats korrekt. Det handlar alltså främst om att få feedback på de genomförda intervjuerna från handläggarna och cheferna. Efter att intervjuerna hade genomförts sammanställdes de per organisation och skickades sedan tillbaka per e-post till berörda handläggare vid två olika tillfällen. I korrespondensen förtydligades det att utebliven feedback efter ett specifikt datum kommer att tolkas som ett godkännande. Cirka två veckor ställdes till förfogande för att ge feedback på texten vid respektive utskick. Vad gäller intervjuerna med cheferna valde utvärderarna att göra en enkät med frågor där cheferna själva fick författa sin text. På så sätt gavs det möjligheter för dem att besvara enkäten när det passade dem bäst. Varje chef hade cirka två veckor till förfogande. Vad gäller indata som erhölls från cheferna har återkoppling ägt rum vid ett tillfälle. Utifrån enkätsvaren skapade utvärderarna en sammanfattande text, som sedan skickades tillbaka för granskning. Även om det i mångt och mycket är respektive chefs egna ord så har återkopplingen gjorts för att 100 procent säkerställa innehållet. 11 Se bilaga 1 och 2 för detaljerad beskrivning av formuläret, resultatet på påstående samt förklaring hur KASAM ska tolkas. 13

14 Varje delrapport har efter delgivning till projektgruppen följts upp med ett möte där det funnits tillfällen för projektgruppen att få förtydliganden om så har varit fallet. Justeringar som upplevdes vara relevanta gjordes innan delrapporten blev publik för hela Stenungsunds kommun. Utvärderarnas eget lärande Projektets anlitade utvärderare har tidigare utvärderat projekt och aktiviteter av olika slag, från relativt omfattande projekt inom ESFs båda programområden till utvärderingar av mindre slag, t.ex. attitydpåverkan, medarbetarundersökningar etc. Genom att bli anlitade till att genomföra utvärderingen av det här projektet, Jordhammars Växtkraft, har också vi själva upplevt ett lärande, som har tagits med, spridits och använts i andra projektinsatser. Utifrån individperspektivet har t.ex. utvärderarna lärt sig mer om KASAM och hur det kan användas för att mäta deltagarens känsla av sammanhang samt också hur dess resultat kan tolkas. Verktygen används nu i ett flertal andra ESFrelaterade uppdrag. På kommunnivå dvs. handläggareperspektivet, har utvärderarna fått en kännedom om svårigheterna med kommunikationen mellan olika myndigheter/förvaltningar och deras regelverk samt att hur dessa samverkar. En hortonom som delar med sig av sin kunskap 14

15 2 Sammanfattning av utvärdering under projektperioden Nedan ges en sammanfattning över de utvärderingsinsatser som har genomförts under projektperioden och som har genererat en delrapport av de externa utvärderarna 12. Även en övergripande beskrivning av de interna utvärderingsinsatser som har ägt rum presenteras. 2.1 Delrapport 1: Projektlogik Jordhammars Växtkraft Den första insatsen syftade till att samla ihop intrycken av vad som ägt rum under projektets första 18 månader ur ett utvärderingsperspektiv. Av diverse skäl, bl.a. en överklagan av tidigare genomförd upphandling, inleddes den externa utvärderingen först under augusti/september 2011 (projektledningen har dock på egen hand genomfört utvärderingsinsatser på intern basis). För att de externa utvärderarna skulle få en tydlig, strukturerad bild av vad projektet ska uppnå och därefter enkelt kunna förmedla denna till intressenter togs en projektlogik fram 13. Det är en modell som nyttjas för att klargöra sambandet mellan projektets resurser, aktiviteter och effekter för att därigenom nå målen, och på sikt visionerna. Beroende på hur detaljerad den ska bli kan modellen byggas upp med flera olika komponenter. För att skapa en tydlig överblick valde de externa utvärderarna att bygga den utifrån följande tre beståndsdelar: Resurser Aktiviteter Effekter Resurser är de inom projektets ramar tillgängliga hjälpmedel som finns till hand för att kunna driva projektet. Aktiviteter är de inom projektet beslutade insatserna som ska utföras och på sikt ge resultat i form av effekter. Effekter är det tänkta resultatet av projektets aktiviteter. Tabell 4: Beskrivning av de olika delarna i projektlogiken 12 För ytterligare information hänvisas till respektive delrapport och specifika enkätresultat 13 Kan också benämnas programteori, programlogik m.m., se t.ex. Svensson, Brulin m.fl. (2009): Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur 15

16 Figur 1: Projektlogik Jordhammars Växtkraft mat och gemenskap det vi sår idag Den övergripande visionen har varit att projektet på sikt ska ha bidragit till att utveckla ett samhälle där alla individer, oavsett bakgrund, ses som en resurs. Stegen mot visionen är att uppnå projektets målsättningar och effekter. De har brutits ner på tre nivåer: individ, kommun och region. Förtydligat innebär dessa: 16

17 Individ: 75 procent av alla deltagare ska ha ökat arbetsförmågan med minst 50 procent. Med effekter som: o Upplever sig kommit närmre arbetsmarknaden o Förändrat syn på jämställdhet, värdegrunder o Känsla av egenmakt, ser möjligheten att bestämma över sig själv, upplever vardagen mer meningsfull o Utveckla processer för att stödja attitydförändringar hos deltagaren o Ökat intresse för företagande (sociala företag) Kommun: En modell för etablerande av sociala företag, förändrat samverkan mellan IFO, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Med effekter som: o Effektivare användning av samhällets resurser, förståelse mellan IFO, AF och Försäkringskassan. o Etablerat ett innovationscentrum för rådgivning/bollplank till personer som vill skapa ett socialt företag. o Fler sociala företag har etablerats och det finns en bärande modell för hur de kan etableras/utvecklas. Region: Ett resultat som en del av lärande inom universitet/högskola Med effekter som: o En etablerad och regionalt spridd strategi för hur sociala företag kan etableras. o Erfarenhet som används i lärande syfte vid universitet och högskolor. Det är utifrån den här projektlogiken som utvärderarna formade frågeguider som har använts vid intervjuer med deltagarna, handledarna och cheferna. 2.2 Delrapport 2: Individperspektivet Delrapport två lade fokus på projektets utveckling mot målsättningarna och önskvärda effekter som är på individnivå, dvs. att utröna hur väl projektets insatser och metoder skapar förutsättningar för att utveckla egenmakten och uppleva den egna vardagen som mer meningsfull. 17

18 En deltagare som valde att skriva in sig i projektet utvecklade sitt deltagande i en trestegstrappa. Första steget, nivå 1, syftade främst på att deltagaren ska finnas på plats, jobba efter egen förmåga, eget ansvar egen makt m.m., med målsättningen att kunna öka sitt deltagande till 20 tim/vecka. I andra steget, nivå 2, skulle deltagaren bl.a. vara mentor åt deltagare i nivå 1, delta minimum 20 tim/vecka, obligatoriskt att delta i utbildningar m.m. Det sista steget, nivå 3, skulle deltagaren förutom vad som tidigare har beskrivits vara med och bilda ett socialt företag, ta egna beslut, samverka med projektet, vara mentor åt deltagare i nivå 2 m.m. Tillvägagångssättet för att få input om hur väl målsättningarna utvecklas i relation till de tre nivåer har varit att genomföra 22 intervjuer med slumpmässigt utvalda deltagare från respektive nivå sex personer från nivå 1 och åtta personer från varje nivå 2, respektive nivå 3. När denna insats genomfördes har lite drygt 60 personer varit inskrivna i projektet. Därutöver vägdes också KASAMvärdet in i den totala bedömningen av att utvärdera projektets målsättningar och effekter som var på individnivå. Resultatet visade på att projektet ligger väl i fokus vad gäller målsättningarna. Utvärderarna upplevde en skillnad mellan de olika nivåerna där deltagaren i nivå 3, som hade varit längst tid i projektet, hade gjort en tydlig resa av förändringar mot ökad egenmakt och en mer meningsfull vardag. De intervjuade upplevde projektet meningsskapande och projektets delmål att skapa förutsättningar för meningsfullhet och social gemenskap bekräftades till fullo av deltagarna. Många upplevde positiva effekter både inom och utanför projektmiljön. Samma bild har också fåtts av KASAM-enkäterna, som vid intervjutillfället hade stigit från första- till tredje enkättillfället. Genomsnitt Totalt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet 3-månaders enkät månaders enkät månaders enkät Tabell 5: Det sammanlagda KASAM-värdet vid intervjutillfället (feb/mars-12) Vid intervjutillfället hade 56 deltagare gjort 3-månaders enkät, 6-månaders enkät hade en svarsfrekvens på 31 deltagare och 12-månades enkät hade 21 deltagare hunnit besvara. Den input som erhölls från deltagarna visade också på förbättringar. Utvärderarna kunde utröna att det fanns olika behov utifrån de tre nivåerna. För deltagare i nivå 1 fanns det signaler om bl.a. vikten av att utveckla mötesstruktur/teknik i syfte att ytterligare stärka trygghet, delaktighet och framförallt 18

19 förebygga oro. Detsamma lyftes också fram bland deltagare i nivå 2 medan för deltagare i nivå 3 tycktes det finnas en viss oro över hur det sociala företaget skulle komma att utvecklas. Delrapporten följdes upp med ett möte med projektgruppen där det fanns möjligheter till frågor. För vidare information hänvisas till delrapporten. Många samtal vid odlingsborden 2.3 Delrapport 3: Handläggare och chefsperspektivet Delrapport 2 hade som syfte att samla in intrycken över projektets insatser i förhållande till målsättningarna och önskvärda effekter på kommunnivå dvs. de målsättningar som är mer övergripande för alla som på något sätt arbetar eller är i kontakt med projektet. Fokus var att tolka hur samverkan mellan myndigheter, organisationer m.fl. som har arbetat med målgruppen har fungerat under projektperioden. Att främja samverkan har också varit ett av projektets valda horisontella kriterier. Totalt genomförde utvärderarna intervjuer med 22 handläggare representerande Stenungssund kommun (AME, IFO), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Samordningsförbundet. Därtill fick respektive chef besvara en enkät utifrån det resultat som framkom från intervjuerna med handläggarna. 19

20 Resultatet av handläggarintervjuerna visade på att Jordhammars Växtkraft har varit en betydelsefull resurs och att det är viktigt att kunna erbjuda flera alternativ till insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden/utanförskap. Samtidigt framkom det tydligt att det fanns en konflikt mellan regelverket och deltagarens frivillighet till att delta i Jordhammars Växtkrafts aktiviteter. T.ex. är försörjningsstödet villkorat men en potentiell deltagare ska ändå kunna välja att delta i projektets aktiviteter. Vidare erhölls signaler om att verksamheten inte alltid upplevdes som lämpad för den vida målgrupp, som projektet har arbetat med. Utifrån enkätintervjuerna med cheferna gavs liknande signaler om ett behov av ökad samverkan och dialog rörande Jordhammars Växtkrafts framtida struktur och innehåll. Vid en jämförelse enkäterna sinsemellan visade det sig att intrycken om hur Jordhammars Växtkraft i framtiden, efter projektavslut, ska kunna bibehålla sin höga kvalité (avsaknad av ESF-medel) varierade kraftigt. Projektgruppen satte sig därefter ner för att få formen för hur verksamheten ska kunna drivas vidare och de planerna har nu fastställts. Stenungsunds kommun och Samordningsförbundet kommer att avvara medel för att behålla befintlig personal, exklusive administratör och hortonom. Därtill kommer Samordningsförbundet och lokala Arbetsförmedlingen att vara med och finansiera verksamheten i form av köp av arbetsträningsplatser. För att bibehålla en hög kvalitet kommer också ett internationellt erkänt kvalitetssäkringssystem för trädgårdsterapi att införas. Det heter Cultivating Quality och är utgivet av Thrive. Thrive är en nationell välgörenhetsorganisation i Storbritannien, som arbetar för att hjälpa människor som lever med ett funktionshinder eller psykisk ohälsa att förändra sina liv genom trädgårdsarbete. De har tagit fram kvalitetssäkringssystemet, som kan användas för att påvisa att deltagarna utvecklas och att det är väl investerade medel 14. Den input som erhölls från handläggarna visade också på förbättringar som var mer på operativ nivå, som t.ex. att det fanns behov att förtydliga kommunikationsprocessen mellan personalgruppen och myndighetsrepresentant samt också att fastställa de olika rollerna dvs. vem som skall ta beslut om t.ex. framtida individuella insatser. För vidare information om intervjuerna och dessa resultat hänvisas till delrapporten

21 2.5 Interna utvärderings- & uppföljningsinsatser Under projektperioden har intern utvärdering och uppföljning skett på flera olika sätt. Det har används självutvärderingar under projektgruppsmöten där fokus har varit på att reflektera över den gångna perioden eller över en specifik insats som t.ex. ett studiebesök, utbildningsinsats stegen vidare m.fl. 15 Projektets två större utbildningsblock, mentorskap och socialt företagandet har utvärderats med enkäter. KASAM-enkäter har använts kontinuerligt under projektperioden och sammanställts både på individoch projektnivå. KASAM har varit ett verktyg för att kunna synliggöra specifika behov utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan ha kommit fram hos den enskilde individen. Vid projektets avslut hade 71 personer genomfört KASAM vid tre tillfällen. Sammanställningen visar på följande resultat: Genomsnitt Totalt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet 3-månaders enkät månaders enkät månaders enkät Tabell 6: KASAM värdet vid projektavslut (aug/sept-13) Socialt företagande Inom ramen för projektet har deltagarna erbjudits en utbildning inom socialt företagande. Utbildningen genomfördes med två olika grupper. Den har utvärderats med stöd av en enkät, bestående av fem öppna frågor. Utbildningen anordnades av Companion i Göteborg och förutom de grundläggande begrepp som ekonomisk förening, styrelse- och affärsplan diskuterades också hur offentliga upphandlingar fungerar. Enkäten påvisade att deltagarna har varit engagerade i flera ämnen och att utbildaren har lyckats förmedla budskapet runt socialt företagande. Deltagarna uttalade sig positivt till utbildningen, dock noterades att några delar av utbildningen inte innehöll den nödvändiga lagstadgade information runt styrelse arbeten och stadgar. 15 Se specifika utvärderingsresultat, rapporten belyser endast de två större utbildningsblocket, mentorskap och social företagande. 21

22 Att en utomstående (opartisk) utbildare anordnades sågs som positivt eftersom kommunen är en part i den framtida samverkan. Utbildningen var anpassad efter individens förmåga att tillgodogöra sig kunskap. Den andra gruppen som genomförde utbildningen hade däremot ett annat utgångsläge. Vid den första gruppens utbildning hade verksamhetsidéerna och grupprocesserna tydligt formats långt tidigare innan utbildningen startat. Utbildaren behövde enbart fylla på med kunskap som var aktuell för det färdiga konceptet (det sociala företaget). Den andra gruppen hade ingen tydlig affärsidé (handelsträdgården var upptagen av den första gruppen) dessutom var förutsättningarna att tillgodose sig kunskap mer sprid i denna grupp. Resultatet av utbildningen blev också helt annat. Några sökte sig vidare inom näringslivet, andra till andra sociala företag och några till det befintliga sociala företaget Jordhammars Handelsträdgård. Vid projektets slutskede fanns endast 2 st av den 15 st stora grupp nr. 2 kvar på Jordhammars Växtkraft. Mentorskapsutbildning Mentorskapsutbildningen har använt en enkät. Enkäten bestod av totalt 19 påståenden. 14 av dessa har haft en bedömningsskala på 1-6 och syftade till att få in deltagarens perspektiv på kursens innehåll och metodik. Två påståenden hade bedömningsskalan på 1-3 och berörda kursens längd och antal tillfällen, De tre sista påståendena/frågorna var s.k. öppna frågeställningar. De hade tagits fram i samråd mellan utbildningsanordnaren och projektgruppen. Under projektperioden har 46 deltagare fullföljt utbildningen, varav 45 besvarade enkäten 16. Utbildningen har genomförts vid tre tillfällen och har tagits emot väl. De gemensamma värdena för påståendena som har belyst kursens innehåll och metodik visade på följande resultat: Påståenden Genomsnitt Omgång 1 4,35 4,75 4,53 4,6 4,53 4 4,07 4,14 3,92 3,64 4 3,57 4,66 5,43 4,30 Omgång 2 4,83 5,16 4,75 4,66 4,5 4,41 4,58 4,33 4,57 5,25 5 4,25 5,16 5,58 4,79 Omgång 3 4,7 5,35 5 4,68 4,58 4,47 4,76 4,52 5,4 4,86 4,57 4,35 4,88 5,52 4,83 Tabell 7: Redovisning av enkäten för mentorskapsutbildningen Sista kolumnen genomsnitt är genomsnittet för samtliga påståenden. Påstående 14 formulerades på följande sätt vad vill du ge kursens helhetsbedömning. Kursen har löpande tagits emot väl och varit omtyckt. Detsamma gäller upplevelsen om kursens längd och antalet kurstillfällen. Några av de frivilliga kommentarerna som deltagarna har uppgett har varit: Man blev uppmärksam på hur man egentligen bemöter andra människor välkomnande, respektfullt, m.m. 16 Under avsnittet bilagor återfinns hela enkäten 22

23 Många Aha -upplevelser, höra hur andra ser på saker och ting + deras behov. Alla är olika vilket lätt glöms bort. Många deltagare, så att vi alla förstår innebörden med ordet Mentor. Alla lär sig att använda sunt förnuft ESF-indikatorer för programområde 2 Indikatorerna har tagits fram av ESF inför uppstart av den nuvarande programperioden ( ) och genomförs av alla ägare till ESF-projekt. Vid projektets avslut visade statistiken på följande fördelning: Indikatorer Totalt antalet deltagare: 155 Vid projektavslut) %-fördelning (totalt & inom varje indikator) Totalt antalet deltagare i arbete 65 Män Kvinnor 41,93 % Varav Utrikesfödda: % Långtidssjukskrivna: % Totalt antalet deltagare i reguljär utbildning 8 Män Kvinnor 5 % Varav Utrikesfödda: ,5% Långtidssjukskrivna: ,5% Åldersgruppen år: ,00 % Totalt antalet deltagare i annan arbetsmarknadspolitisk utbildning 16 Män Kvinnor 11 % Varav Utrikesfödda: ,5% Åldersgruppen år: % Projektet fullföljt 68 Män Kvinnor 43,8 % Varav Utrikesfödda: % Långtidssjukskrivna: % Åldersgruppen år: ,00 % Tabell 8: Programindikatorer Av projektets 155 deltagare har 65 personer kommit vidare i arbete. Att notera är att så pass många som nästan hälften av dessa 65 personer, 27 deltagare, har tagit sig ur en långtidssjukskrivning. Totalt cirka 42 procent har kommit i arbete vilken är mer än vad som förväntades vid projektstart. 23

24 Fem procent har börjat reguljär utbildning, elva procent har påbörjat annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd och 43,8 procent har fullföljt projektet. Deltagare under ett utbildningspass Företaget på marknaden 24

25 3 Målsättningar och önskvärda varaktiga effekter Projektets övergripande mål och önskvärda varaktiga effekter är indelade i tre delar: individ-, projekt- och regionnivå. De beskrivs nedan utifrån respektive del. 3.1 Individen: Målsättningar och önskvärda effekter Projektets målsättningar och önskvärda effekter på individnivå är att 75 procent av alla deltagare ska ha ökat arbetsförmågan med minst 50 procent. Önskvärda effekter är att deltagaren ska uppleva sig ha kommit närmre arbetsmarknaden, förändrat och ökat förståelsen om jämställdhet och värdegrunder. Känna egenmakt, se möjligheten att bestämma över sig själv, uppleva vardagen mer meningsfull samt öka sitt intresse för företagande (sociala företag) Resultat på individnivå Projektets kvantitativa målsättning om att 75 procent av alla deltagare ska ha ökat arbetsförmågan med minst 50 procent är inbyggt i metodiken, som är uppbyggd i en trestegstrappa. Första steget, nivå 1, syftade främst på att deltagaren ska finnas på plats, jobba efter egen förmåga, eget ansvar egenansvar m.m., med målsättningen att kunna öka sitt deltagande till 20 tim/vecka. I andra steget, nivå 2, skulle deltagaren bl.a. vara mentor åt deltagare i nivå 1, delta minimum 20 tim/veckan, obligatoriskt delta i utbildningar m.m. I det sista steget, nivå 3, skulle deltagaren förutom vad som tidigare har beskrivits vara med och bilda ett socialt företag, ta egna beslut, samverka med projektet, vara mentor åt deltagare i nivå 2 m.m. Av alla som har blivit inskrivna i projektet (totalt 155 personer) har 140 tagit steget och gått vidare till nivå 2. Till nivå 3, har 39 deltagare gått vidare. Det innebär att projektet mer än väl har uppnått den kvantitativa målsättningen. För att kunna mäta och utvärdera de önskvärda effekterna har KASAM och intervjuerna med deltagare används. KASAM, som mäter känslan av sammanhang, har sammanlagt stigit under de tre mätningarna. Det bekräftades också genom de intervjuer som externa utvärderare har gjort med 22 slumpmässigt utvalda deltagare (se avsnitt 2.2) Utvärdering utifrån individperspektivet Utvärdering utifrån individperspektivet visar att projektet har haft en påverkan. Resultatet visar att projektet har legat väl i fokus vad gäller målsättningarna. Utvärderarna upplevde en skillnad mellan 25

26 de olika nivåerna där deltagaren i nivå 3, som har varit längst tid i projektet, har gjort en tydlig resa av förändringar mot ökad egenmakt och en mer meningsfull vardag. De intervjuade upplevde projektet meningsskapande och att projektets delmål med att skapa förutsättningar för meningsfullhet och social gemenskap bekräftades till fullo. Många upplevde positiva effekter både inom och utanför projektmiljön. Samma bild har också fåtts av KASAM-enkäterna, vars värde har stigit från första- till tredje enkättillfället. Hade jag inte hittat det här projektet så hade jag nog gått hemma och skrotat det känns bra att man får lära sig något nytt och att vara behövd (kvinna, år). Här har jag har en möjlighet att slå av på takten, inte drabbas av prestationsångest och slippa låtsas må bra, (man år) 3.2 Kommun: Målsättningar och önskvärda effekter Målsättningar och önskvärda effekter på kommun/projektnivå har varit att projektet ska ha öppnat upp för ett utvecklat/förstärkt samverkansnätverk mellan deltagande organisationer och mynnat ut i en varaktig förändring. Projektet ska kunna bli en del i lösningen med att försöka eliminera eller åtminstone minska det s.k. stuprörsperspektivet mellan IFO, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Tanken är också att projektet ska ha etablerat ett innovationscentrum för rådgivning/bollplank till personer som är intresserade av att skapa ett socialt företag, en form av bärande modell för hur ett socialt företag kan etableras Resultat på projekt/kommunnivå Projektet har kommit en steg närmre en lösning med att främja samverkansperspektivet och att försöka minska ner på det s.k. stuprörstänkandet. Intervjuerna med handläggare och chefer visade att verksamheten har varit en betydelsefull resurs och att det är viktigt att kunna erbjuda flera alternativ till insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden/utanförskap. Samtidigt har det framkommit att det tydligt finns en konflikt mellan regelverket och deltagarens frivillighet till att delta i Jordhammars Växtkrafts aktiviteter. T.ex. är försörjningsstödet villkorat men en potentiell deltagare ska ändå kunna välja att delta i projektets aktiviteter. Vidare erhölls signaler om att verksamheten inte alltid upplevs som lämpad för den vida målgrupp, som projektet idag arbetar med. Ett intressant perspektiv är att denna bild inte delas med 26

27 deltagarna själva som i samtal med projektgruppen upplevt att deltagarna uppskattar en bredd av deltagare med olika bakgrunder och behov. Utifrån enkätintervjuerna med cheferna gavs liknande signaler om ett behov av ökad samverkan och dialog rörande Jordhammars Växtkrafts framtida struktur och innehåll. Vid en jämförelse enkäterna sinsemellan visar det sig att intrycken om hur Jordhammars Växtkraft i framtiden, efter projektavslut, ska kunna bibehålla sin höga kvalité (avsaknad av ESF-medel) varierar Utvärdering utifrån kommunperspektivet Den sammanfattande analysen av alla intervjuer genomförda hos de berörda parterna visar på en blandad syn av projektet och verksamheten på Jordhammars Växtkraft. En tydlig skiljelinje som har uppmärksammats är att ju hårdare en part är styrd av sin egen organisations regelverk desto fler signaler om att projektet inte riktigt är anpassat för deras respektive målgrupp. Det är svårt att kunna kombinera projektets syn på att deltagaren är på Jordhammars Växtkraft helt enligt egna önskemål och premisser, samtidigt som regelverket hos ett par av de involverade parterna kräver vissa åtaganden på de personer som de arbetar med. Det är en form av organisationskulturskrock som är svår att övervinna och som i det här fallet bl.a. har inneburit att handläggaren gör en mer fördjupad analys kring en klient/individ innan förslaget om ett deltagande presenteras. Här delas bilden bland handläggarna och deras respektive chefer om att en tätare dialog mellan personalgruppen och förvaltningen/enheten kan vara en väg att gå för att kunna skapa flexiblare förhållningssätt till regelverket. Mest tydligt visar sig detta hos IFO (försörjningsstöd) men också inom Försäkringskassan fanns det ett liknande synsätt. Projektets möjligheter till långsiktlig samverkan såg samtliga positivt på och från Stenungsunds kommun har det beslutats att verksamheten på Jordhammars Växtkraft ska finnas kvar efter ordinarie projektperiod. Ett intressant perspektiv att lyfta fram var då hur finansieringen skulle gå till. Handläggarna för Arbetsförmedlingen lyfte t.ex. fram verksamheten på Jordhammars Växtkraft kontra offentlig upphandling. För dem är det svårt att kunna köpa platser när projektperioden är över. Intressant är också att Arbetsförmedlingens chef hellre lyfter fram att projektet behöver arbeta vidare med att kunna stå på egna ben. Det kan tolkas som att projektet inte bör göra sig alltför beroende av att Arbetsförmedlingen eventuellt köper platser i framtiden. Ett förslag som lyftes fram är hur Samordningsförbundet skulle kunna spela en mer aktiv roll efter projektperioden. Vilka möjligheter finns det att de får utrymme till att ha fler deltagare i aktivitet på Jordhammars Växtkraft. Det var en frågeställning som behövde lyftas högre upp i organisationshierarkin. I 27

28 synnerhet då bilden var mycket varierad. Handläggare lyfter fram det som ett alternativ medan cheferna hade ett mer restriktivt förhållningssätt till tanken. Det verkade som det fanns en rädsla för att det kommer att kosta för den respektive organisationen, samtidigt som det har varit tydligt att insatserna har kommit målgruppen till gagn. Projektgruppen satte sig därefter ner för att få formen för hur verksamheten ska kunna drivas vidare och de planerna har tidigare beskrivits i rapporten (se avsnitt 2.3). Stenungsunds kommun och Samordningsförbundet kommer att avvara medel för att behålla befintlig personal, exklusive administratör och hortonom. Därtill kommer Samordningsförbundet och lokala Arbetsförmedlingen att vara med och finansiera verksamheten i form av köp av arbetsträningsplatser. 3.3 Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter Målsättningar och önskvärda effekter på regionnivå är att projektlärandet blir en del av ett organisationslärandet inom högskolor och universitet Resultat på regionnivå Resultatet härleds till föregående avsnitt om målsättningarna och önskvärda effekterna på projektnivå men med följande tillägg. Därtill handlar resultatet på regionnivå mycket om strategisk påverkan. Under förprojekteringen började det strategiska påverkningsarbetet, då huvudsakligen bland tilltänkta medfinansiärer med behov och problem som huvudämne. Under projektets genomförande har därefter en rad av strategiska påverkansinsatser ägt rum, bl.a. Föreläsningar inom social-pedagogiskt program på Högskolan i Väst, både på arbetsmarknads- och psykiatri inriktade ämnen. Föreläsningen ledde till en rad studiebesök av både studenter och andra kommuners arbetsmarknadsenheter. Projektets tydliga struktur har hos både utvärderare och ESF handläggare lett till att andra projekt, som har varit i behov av en dialog/studiebesök, har kunnat kopiera eller lära sig av modellen (Stenungsundsmodellen) som har utvecklats under genomförandet. Landsbygdsenheten hos Länsstyrelsen har under flera år stimulerat olika projekt eller näringslivet med ekologisk inriktning samt bevarande av äldre växthus/handelsträdgårdar. Eftersom Jordhammars Växtkraft faller inom båda kategorierna har vi kunnat förmedla 28

29 alternativa finansieringsformer av att bevara gamla handelsträdgårdar med hjälp av socialt arbete. Flera grannkommuner har under projekttiden startat liknande projekt. Vid flera tillfällen har vi haft studiebesök och ordnat föreläsningar för dessa grupper. Samverkan med Institution för socialt arbete Göteborg har skett genom deltagande i den så kallade RIO gruppen. Därtill har projektgruppen genomfört flera presentationer och föreläsningar för studenter på utvalda dagar. Samverkan kommer att leda till att fler deltagare kommer att kunna ta del i en gemensam kurs på högskola med socionomstudenter under hösten Gemensamma kurser har tidigare genomförts med Fontänhusets medlemmar i både Stockholm, Lund och Göteborg. Dessa har efter utvärdering lett till en större förståelse för varandra. Projektet har under genomförandet vid flera tillfällen noterat att det har funnits kommunikationssvårigheter mellan socialsekreterare och deltagare. Kursens syfte ska med detta upplägg öka insikt och kommunikation mellan dessa grupper. Under projektets sista två veckor har också en spridningskonferens arrangerats dit personer från såväl olika kommunala förvaltningar, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan som Västra Götalandsregionen har deltagit. Under spridningskonferensen informerades om projektets resultat och effekter Utvärdering utifrån regionperspektivet Ur ett utvärderingsperspektiv uppfyller projektet mer än väl arbetet med att sprida och förmedla projektlärandet vidare ut till andra verksamheter och organisationer. Flera av de insatser som genomförts har också resulterat i andra permanenta insatser, som t.ex. kursverksamheter. Under projektets gång har också ett transnationellt samarbete ägt rum med verksamheter i Storbritannien. Detta transnationella samarbete har bl.a. inneburit att projektet har tagits sig an nya former av arbetsmetoder, där främst kvalitetssäkringssystemet Cultivating Quality är en mer omfattande metod som kommer att anammas. Projektets fastställda plan på att verksamheten kommer att leva vidare är därtill ett vidare exempel på hur ESF vill att deras projektmedel ska användas: Prova en idé och se om den fungerar för att sedan anamma den i ordinarie verksamhet. 3.4 Valda horisontella ESF-kriterier Utlysningen inför projektansökan öppnade upp för att kunna välja mellan tre av de fyra horisontella kriterier som ESF har tagit fram: Lärande miljöer, Främja Samverkan, Innovativ verksamhet och 29

30 Strategiskt påverkansarbete. Jordhammars Växtkraft valde att fokusera på utlysningens samtliga valbara kriterier: Främja Samverkan, Innovativ verksamhet och Strategiskt påverkansarbete Främja samverkan Främja samverkan inom Socialfonden bygger på tanken om partnerskap. Det är en samverkan som utgår från att olika aktörer gemensamt driver en utveckling. En bred sammansättning av aktörer är viktig för att få flera perspektiv och för att kunna genomföra en förändring. Tanken är att varje aktör ska bidra med sin specifika kompetens och erfarenhet och därigenom öka förändringskraften i ett projekt. Samverkan handlade alltså om att några gör något tillsammans som man inte skulle göra lika bra var för sig. Projektet har arbetat i enlighet med ovanstående. Målsättningen har varit att öka samverkan, både mellan kommunens olika förvaltningar, och med försäkringskassa, arbetsförmedling samt organisationer som samlar sociala företag och nätverk för ekonomiskt och miljömässigt hållbara odlingsmetoder etcetera, i syfte att hitta effektivare sätt att hjälpa människor ut ur bidragsberoende. Ett sätt har varit den externa utvärderingens intervjuer med handläggare och chefer för att kunna analysera hur väl projektets intentioner med att förändra stuprörstänkandet har lyckats. Intervjuerna visade på att projektet har varit en bra resurs men också att ett visst motstånd till att vilja vara med och finansiera verksamheten framkom. Hur det därefter har lösts har beskrivits under avsnitt Innovativ verksamhet Innovativa idéer och insatser inom ESF-projekt handlar om att nya strategier, koncept m.m. som möter olika sorters behov hos målgruppen ska komma till användning och att det ger ett mervärde. De lyckade idéerna ska spridas för ytterligare användning 17. Några frågeställningar ur ett innovationsperspektiv kan t.ex. vara: 1. Finns det en vidgad syn på vad innovationer kan vara och inom vilka nya områden som de kan tillämpas? 2. Går det att använda resultatet från innovationen i den egna verksamheten? 3. Sker innovationen i en gemensam process, där nya metoder och samverkansformer prövas?

31 4. Finns det en omvärldsanalys som visar vad som är innovativt i projektet? 5. Finns det en idé om hur man kan lära av misslyckanden? För projektet har innovativ verksamhet inneburit två perspektiv. Den första har handlat om att möta målgruppen på ett positivt möjlighetsorienterat förhållningssätt till livet i stort. Den andra har syftat till att lyfta perspektivet och försöka förändra strukturer i det offentliga rummet. Kortfattat att uppnå en attitydförändring vilken kan förklaras med följande citerade mening från projektansökan: I syfte att långsiktigt förändra och ännu bättre anpassa rådande system för målgruppen, gällande arbetsmarknadsinträdet, och alltså underlätta inträdet till densamma, samt att genom professionellt understödjande fokusera på målgruppens förtjänster, samt även alla de förtjänster som idag rör sig under ytan, gällande arbetskapacitet vill vi medverka genom att underbygga samt genomsyra hela växthusidén av ett mentorprogram - finns omnämnt detaljerat i projektrapporten, samt i ansökan om genomförande, under lärande miljöer -, som arbetats fram under förprojekteringen och kommer att utvecklas vidare i linje med projektutvecklingen i genomförandefasen, och vilket samtidigt skall säkerställa kriterier såsom värdegrund avseende jämställdhet, likaberättigande, demokratiskt handlande och mångfald (ur projektansökan, avsnitt innovativ verksamhet). Det har inneburit att användandet av icke etablerade strukturer där varje deltagare har haft medbestämmanderätt i allt som berört projektet och dess utveckling. Det syftar också till att etablera ett innovativt utvecklingscenter som ska ha säkerställt att de demokratiska processerna har förankrats, genom att möjliggöra ett utlopp för alla de idéer och reflektioner som deltagarna har erhållit under i första hand projekttiden. Projektteamet har under projektet arbetat och analyserat en rad innovationer inom verksamhetens ansvarsområden. Några exempel på den innovativa fronten är: Självstyre Genom ett högre självstyre inom organisationen med deltagare har arbetet kunnat genomföras med färre pedagogisk personal något som Steungsunds kommun kan komma att ta med in i den egna verksamheten. Blandade målgrupper Att blanda målgrupper med olika behov och bakgrund har uppfattats av deltagare som positivt och att det skapar möjligheter att komma vidare ifrån den (ibland diagnostiserade) arbetshinder. Projektteamet upplever att det framtida samarbetet mellan 31

32 Arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen och Dagligverksamhet kommer att vara utvecklande för IFO organisationen. Anpassade utbildningar Projektet har genomfört en rad anpassade utbildningar som har lett till individens utveckling och självkänsla. Utbildningsinsatserna är centrala för att personer ska snabbare kunna komma vidare mot egen försörjning. Ej villkorat deltagande Att inte villkora deltagandet på Jordhammars Växtkraft har lett till högre kontinuitet och en högre upplevd känsla av meningsfullhet hos individen (KASAM-enkäten). Den låga tröskeln för att överhuvudtaget kunna delta i projektet, har varit avgörande för många individer att börja på Jordhammars Växtkraft. Utveckling efter individens egen förmåga Att rehabilitering mot arbetsmarknaden får ta tid (veckor-år). Att individen själv styr över detta gör att en upplevd känsla av tillit på att individens egen förmåga att återställa sig blir viktiga framgångsfaktorer. Nivåstrukturen/3-stegstrappan Nivåstrukturen (3-stegstrappan) som Stenungsundsmodellen utvecklat har gett tydlig struktur för deltagaren och även skapat intentionen om att komma vidare i projektet. Det är ett tankesätt som kan komma att finnas med i befintlig verksamhet. Sociala företag Utveckling av flera sociala företag och en eventuell omvandling från befintliga verksamheter till sociala företag är att se om det finns förutsättningar. Behovet av en framtida analys av det kvarstår och kommer att vara en del av projektledarens framtida ansvarsområde. Projektteamet upplever också att i det finns ett behov och syfte med att behålla deras nuvarande funktion, inte enbart mot Jordhammars Växtkraft utan också för att upprätthålla samverkan. Projektteamet kommer att fortsätta under namnet SER (social ekonomisk resurs) Strategisk påverkan Strategisk påverkan inom Socialfonden handlar om att ta vara på resultat och erfarenheter från projekt i ordinarie verksamhet. Det gäller såväl berörda arbetsplatser och organisationer som andra verksamheter där projektresultaten ska bidra till att förändra arbetet på ett varaktigt sätt. Strategisk påverkan riktar sig därmed mot de relevanta aktörer på lokal, regional och nationell nivå som är 32

33 viktiga för att resultaten ska tas till vara och bidra till förbättringar inom området. Denna påverkan syftar till att kommunicera och förankra projektresultaten. Hur projektet har arbetat med strategisk påverkan har beskrivits utförligare under avsnitt Resultat på regionnivå. Kortfattat har projektet på egen hand arbetat med att sprida projektidén i form av deltagande i seminarier på bl.a. högskolan i väst, besökt andra projektverksamheter, genomfört transnationella aktiviteter med bl.a. besökt i England (Shaping our lives) m.fl. Den externa utvärderingens tredje delrapport har också fungerat i strategiskt påverkanssyfte genom att lyfta upp och föra fram de olika perspektiven från respektive organisation/myndighet till varaktig förändring. Transnationell samverkan med shaping our lives Under projektets avslutande två veckor arrangerades en spridningskonferens. Spridningskonferensen blev ett forum för lärande och påverkan. 3.5 Jämställdhet och tillgänglighet Jämställdhet har varit som en röd tråd i projektets alla aktiviteter. Projektet har byggt på delaktighet och demokrati genom principen en person en röst. Att detta också har förekommit framkom tydligt i de intervjuer som externa utvärderare gjorde med deltagarna. Några av deltagarna kunde nämligen 33

34 beskriva hur processen gick till och att det medbestämmande som har förekommit ibland upplevdes som att det gick långsamt fram. På måndagar är det möte och då tar vi beslut, ibland känns det som det tar väldigt lång tid när alla ska säga sitt (man, år). Ovanstående citat är positivt, även om deltagaren i sig upplevde det som mindre värdefullt, i den mening att det ger uttryck för att alla projektdeltagare kontinuerligt har fått möjlighet att ge sin åsikt om hur projektet och arbetet på handelsträdgården utvecklats, även om just denna specifika individs intryck var att det upplevdes som långsamt. Utifrån projektgruppens perspektiv har också de blandade målgrupperna öppnat upp för ökad jämställdhet. Även om det har funnits deltagare som har stått närmare arbetsmarknaden har alla haft samma möjligheter. De deltagare som har varit längst bort från arbetsmarknaden har då kunnat uppleva att inte någon grupp favoriserats. Handläggare från bl.a. daglig verksamhet beskrev också hur projektet tjänade jämställdhetsintegreringen genom att låta personer med någon form av funktionsnedsättning inkluderas bland övriga deltagargrupper. På så sätt har projektet också öppnat upp för att få den här målgruppen att känna sig delaktig på den ordinarie arbetsmarknaden dvs. som en i mängden. Jämställdhet har även varit en del i utbildningspaketet och då i mentorskapsutbildningen. Projektet har utformat mötesstrukturerna i samverkan med deltagarna genom deltagardemokratiska mötesmodeller, såsom framtidsverkstäder, sökkonferenser, dialogmöten m.m. och alltid under devisen att en person är att likställa med en röst. Storforum har också ägt rum flera gånger per år, då viktiga frågeställningar däribland jämställdhetsintegrering, kontinuerligt har hanterats. Projektet har heller inte använt sig att diverse olika styrorgan, såsom styrgrupp, samverkansgrupp och så vidare, avseende dess traditionellt hierarkiska position utan istället låtit dem få agera som stödsystem. Projektdeltagare har också fått möjlighet att medverka i den kommunalt utformade policyn om kvinnofrid och våld i nära relationer. 34

35 Delar av projektteam på studiebesök hos Thrive Projektets arbete med tillgänglighet har kontinuerligt förbättrats. Utgångspunkten har varit ett studiebesök vid Thunbergs Handelsträdgård. Utifrån erfarenheterna därifrån upprättades en handlingsplan för anpassningen av växthusen i Ödsmål i samråd med kommunens ansvariga för tillgänglighet av fastigheter. En handlingsplan, innehållande bl.a. åtgärder för parkeringsplats, gångväg mellan parkering för åtgärder m.m., togs fram. Deltagare i projektet har sedan haft möjlighet att aktivt arbeta med de åtgärder som har ingått i handlingsplanen. Arbetet med den förståelse och medvetenhet om andra människors behov har därtill varit ett återkommande ämne i mentorskapsutbildningen. Inom ramen för projektet har också projektgruppen deltagit i de av ESF framtagna utbildningsdagarna inom jämställdhet och tillgänglighet. 35

36 4 Avslutande kommentarer, analyser och slutsats Projekt Jordhammars Växtkraft har pågått sedan april 2010 och många goda lärdomar och erfarenheter har kommit fram. Ett viktigt syfte med projekt som finansieras av ESF är att de ska göra skillnad. Det betyder att projektresultat, såväl goda som mindre goda, ska visas upp och analyseras. Vad som varit bra/mindre bra och varför är viktiga aspekter. ESFs program ska ge ett mervärde till den nationella och regionala politiken genom att ge förutsättningar för utvecklingsarbete och nya idéer. Det innebär att projektet inte får finansiera ordinarie verksamheter 18. Synsättet kan förklaras med stöd av följande modell. Figur 2: Lärande miljöer och strategisk påverkan, fritt efter föreläsning vid Högskolan i Halmstad (2012) 19 För att ESF-rådets intentioner ska kunna uppfyllas krävs en ansträngning för att överbrygga distansen mellan projektlärandet och organisationslärandet. Det lärande som uppstår i projektet bör föras över till ordinarie organisationer. Ett stort ansvar ligger därigenom hos projektansvariga att bidra till att bryta linjen mellan projekt och organisationer. 4.1 Analys Vilka är då de främsta lärdomarna utifrån projektet, och vilka signaler ges om att de kommer att föras över i ordinarie verksamheter? Det finns ett par mer omfattande punkter som är intressanta att gå vidare med: Lärande Utvärdering och Strategiskt Påverkan (LUSP), 7.5p. Arrangerad av Högskolan i Halmstad våren

37 Jordhammars Växtkraft lämplig för alla? Med detta syftas det på de indikationer som har erhållits från vissa handläggare om att verksamheten inte fullt ut är anpassad för så pass bred målgrupp som faktiskt kan ta del av Jordhammars Växtkrafts utbud. Samtidigt har det framkommit ur deltagarintervjuerna och utifrån samtal med projektteamet att de deltagare som har varit inskrivna i projektet har upplevt det som positivt att det har varit så pass breda målgrupper. Det finns en tydlig skiljelinje mellan hur deltagaren själv upplever deltagandet och hur handläggaren har upplevt den breda målgruppen. Om projektet och verksamheten i framtiden kommer att fortsätta behålla den breda målgruppen är det av relevans att alla berörda också får en tydlig insikt i varför det har fungerat dvs. att alla talar samma språk. Deltagarfrivillighet kontra Svensk lagstiftning Frågan är hur det ska kunna hanteras. Hos de parter där det egna regelverket ställer krav på de personer som de arbetar med återfanns en viss eftertanke innan projektets insatser kommer till fråga för en individ. Det tyder på ett fortsatt önskemål om någon form av kontroll som kan innebära att känslan av egenmakt motverkas. Utifrån projektgruppens perspektiv lyfts det fram att de beslutande organisationerna behöver släppa på makten för att det ska vara möjligt att uppnå en högre tillit på deltagarens egen förmåga att förändra sin situation. När Svensk lagstiftning används som argument kommer Empowerment aldrig att kunna ske i samråd med handläggare-deltagare (projektteamsmedlem). Ett sätt skulle kunna vara att upprätthålla tätare dialog mellan projektet och IFO-handläggare om varje deltagares utveckling. På så sätt finns frivilligheten kvar samtidigt som det ur ett myndighetsperspektiv inte är villkorslöst. IFO skulle t.ex. när som helst kunna dra i handbromsen. Externa utvärderare vill dock poängtera att det inte ligger i deras ansvar att komma med förslag på hur det skulle kunna lösas. Att ge rekommendationer kräver nämligen både yrkesmässiga och politiska kunskaper inom det specifika området där behovet av någon form av åtgärd finns. Det är kunskaper som inte kan förutsättas att extern utvärderare har trots kunskaper om utvärdering 20. Rollen är att med stöd av producerat underlag visa att det finns en konflikt och att det behöver lyftas upp för dialog. 20 Karlsson Vestman, O. (2011) Utvärderarens konst. Lund: Studentlitteratur. 2 uppl. 37

38 Deltagarens utvecklingsprocess utifrån personalgruppen Dokumentation Utifrån de samtal som har genomförts från de olika involverade parterna har utvärderarna tolkat det som att det efterfrågas en ökad dokumentation utifrån hur den enskilde individen utvecklas i projektet. En intressant tanke att lyfta upp för diskussion är att det främst är från de parter där det finns ett tydligt eget regelverk som önskemålet lyfts, både utifrån handläggar- och chefsperspektivet. Det finns två perspektiv av ökad dokumentering om en deltagare. Först kan det innebära att det rubbas på frivilligheten dvs. deltagaren är i projektet på egna villkor. En ökad dokumentation kan innebära ett steg tillbaka till att den enskilde individen upplever ett presterandekrav dvs. en del av frivillighetsperspektivet går förlorat. Det kan också innebära att deltagarens misstänksamhet gentemot myndigheter ökar, vilket resulterar i passivitet. Rädslan av att visa arbetsförmågan och då bli av med ersättningen ökar. Projektteamet lyfter också fram farhågan om att en ökad dokumentation kan innebära att fokus flyttas från deltagarens egen vilja till att tillfredsställa myndigheterna. Samtidigt ligger det en poäng i vad vissa parter har lyft fram rörande dokumentationen, dvs. att det kan ligga till grund för att bättre kunna utveckla gemensamma insatser och utveckla samverkan mellan myndighetsgränserna, som kan göra att det s.k. masknätet täpps till ytterligare. En ökad dokumentation kan också underlätta införsäljningsprocessen. Efter att projektet har avslutats kan externa parter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bli intresserade av att köpa platser hos dem. Frågan att lyfta är om en ökad dokumentation om hur en deltagare utvecklas kan underlätta den införsäljningsprocessen. Vilket tillvägagångssätt personalgruppen väljer är inte upp till externa utvärderarna att bedöma utan ligger på personalgruppen. En tanke är dock att kanske arbeta utifrån de förslag som ESF själva ger på hur ett projekt kan skapa lärande miljöer Slutsats Framgångsfaktorer för varför projektet har utvecklats mycket positivt gentemot önskvärda målsättningar och effekter anser externa utvärderare bero på följande sammanfattande faktorer: En drivande projektgrupp Projektet har haft ett aktivt projektägarskap. Stenungsunds kommun har varit projektägare och dess representanter för styr-/projektgruppen har varit drivande i att vilja få en varaktig 21 kument/projekthandledningar/faktablad%20om%20programkriterierna,% pdf 38

39 förändring. Ett aktivt projektägarskap och drivande projektledning är också vad relevant litteratur lyfter fram som framgångsfaktorer för att lyckas med projekt 22. Ökad självinsikt/egenmakt hos målgruppen Genom utbildningar som har stärkt självkänslan/självinsikten hos deltagaren och möjligheterna att på egen hand forma sin utveckling på handelsträdgården har projektet kunnat uppnå goda resultat. Känslan av att deltagaren själv har beslutat om den egna utvecklingen (egenmakt) har varit positiv, vilket bl.a. går att utläsa ur KASAM-enkäterna. Kommunikation och ett tydligt syfte med projektet Med kommunikation syftas på projektteamet som intensivt arbetat som navet mellan Arbetsförmedlingen, Stenungssunds kommun, Samordningsförbundet och Försäkringskassan. Det har varit en resurs som tydligt har förmedlat syfte med projektet, stöttat deltagaren och varit mycket tydlig gentemot såväl deltagaren som berörda aktörer om hur projektet ska genomföras. Projektmodellen (3-stegstrappen Stenungsundsmodellen) Projektmodellen som har tagits fram visar hur deltagaren successivt utvecklas mot att komma närmare arbetsmarknaden. Den avskildhet som finns mellan de tre nivåerna gör att först när vissa kriterier har uppnåtts kan en deltagare gå ett steg i trappan. Det innebär att metoden i sig har inbyggda parametrar för att utröna deltagarens utveckling. Friskvård i Dalsland 22 Brulin & Svensson (2011), Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur 39

40 Små plantor blir stora 40

41 Referenslitteratur Brulin, Göran & Svensson, Lennart (2011). Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur. 2 uppl., kap 2-3 ISBN: Karlsson Vestman, Ove (2011). Utvärderarens konst. Lund: Studentlitteratur. 2 uppl., ISBN: Svensson m.fl. (2009). Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. 1 uppl., Kap 3, 6, 8 och 14. ISBN: Antonvsky, Aaron (1987): Hälsans mysterium, bokförlaget Natur & Kultur: Stockholm Internet Föreläsning Holmquist, Mats (2012), Lärande Utvärdering och Strategiskt Påverkan (LUSP), 7.5p arrangerad vid Högskolan i Halmstad Brulin, G (2010): Seminarium om lärande utvärdering vid Malmö Högskola 15 juni 2010

42 Bilagor Bilaga 1 KASAM-Förklaring Under 100 KASAM indikerar behov av hjälp att på ett strukturerat vis upprätta och påbörja genomförandet av en personlig handlingsplan, förenkla sitt liv mm. Om B-poängen (begriplighet) är lägre än 35 signalerar det att den vardagliga livssituationen är mer komplex än man för tillfället har intellektuell kraft att klara av, eller att man har språkliga och/eller sociala svårigheter i sin nuvarande miljö. Ibland orsakas svag B-värde av alltför många negativa och oroande tankar, oförmåga att själv styra sina reaktioner, dåligt självförtroende. Om H-poängen är lägre än 35 (Hanterbarhet) indikerar det en tillitsbrist och resurssvaghet i förhållande till vardagens krav. Det kan stå för både otillräcklig kompetens, dålig ekonomi, bristande samhörighet eller att man blivit överrumplad av livets komplexitet när jobb, familj, ekonomi m.m. ställer större krav än man för närvarande mäktar med. Självförtroende, dvs. förmågan att tro sig om att kunna påverka och vara stark, är en viktig faktor. Om M-poängen (Meningsfullhet) är lägre än 30 tyder det på bristande engagemang i de vardagliga situationer som man befinner sig i. Då bör det satsas på att utveckla perspektivförmågan och oftare bli försatt i situationer som individen tycker om. Låga poäng kan också bero på depression och emotionell utmattning. 42

43 Bilaga 2 KASAM-formuläret Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om du instämmer i det som står under 1, så ringa in 1:an om du instämmer i det som står under 7, så ringa in 7:an. Om du känner annorlunda, ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Ge endast ett svar på varje fråga. 1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de förstår dig? (B) [O] Har aldrig den känslan Har alltid den känslan 2. När du har varit tvungen att göra någonting som krävde samarbete med andra, hade du då en känsla av att det (H) Kommer säkert inte att bli gjort Kommer säkert att bli gjort 3. Tänk på de människor du kommer i kontakt med dagligen, bortsett från dem som står dig närmast. Hur väl känner du de flesta av dem? (B) Tycker att de är främlingar Känner dem mycket väl 4. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? (M) [O] Mycket sällan eller aldrig Mycket ofta 5. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer du trodde du kände väl? (B) [O] Har aldrig hänt Har ofta hänt 6. Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken? (H) [O] Har aldrig hänt Mycket ofta 7. Livet är: (M) [O] Alltigenom intressant Fullständigt enahanda 43

44 8. Hittills har ditt liv: (M) helt saknat mål och mening genomgående haft mål och mening 9. Känner du dig orättvist behandlad? (H) Mycket ofta mycket Sällan/Aldrig 10. De senaste tio åren har ditt liv varit: (B) Fullt av förändringar utan att du visste vad som skulle hända härnäst Helt förutsägbart utan överraskande förändringar 11. De flesta saker du gör i framtiden kommer troligtvis att vara: (M) [O] Helt fascinerande Fullkomligt urtråkiga 12. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra? (B) Mycket ofta mycket Sällan/Aldrig 13. Vilket påstående beskriver bäst hur du ser på livet? (H) [O] Det går alltid att finna en lösning på livets svårigheter Det finns ingen lösning på livets svårigheter 14. När du tänker på ditt liv, händer det mycket ofta att du: (M) [O] Känner hur härligt det är att leva Frågar dig själv varför du över huvud taget finns till 15. När du ställs inför ett svårt problem är lösningen: (B) Alltid förvirrande och svår att finna Fullständigt solklar 16. Är dina dagliga sysslor en källa till: (M) [O] Glädje och djup tillfredställelse Smärta och leda 44

45 17. I framtiden kommer ditt liv förmodligen att vara: (B) Fullt av förändringar utan att du vet vad som händer här näst Helt förutsägbart och utan överraskande förändringar 18. När något otrevligt hände tidigare brukade du: (H) Älta det om och om igen Säga»Det var det«och sedan gå vidare 19. Har du mycket motstridiga känslor och tankar? (B) Mycket ofta Mycket sällan/aldrig 20. När du gör något som får dig att känna dig väl till mods: (H) [O] Kommer du säkert att fortsätta att känna dig väl till mods Kommer det säkert att hända något som förstör den goda känslan 21. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna? (B) Mycket ofta Mycket sällan/aldrig 22. Du är inställd på att ditt personliga liv i framtiden kommer att vara: (M) Helt utan mål och mening Fyllt av mål och mening 23. Tror du att det i framtiden alltid kommer att finnas människor som du kan räkna med? (H) [O] Det är du säker på Det tvivlar du på 24. Händer det att du har en känsla av att du inte exakt vet vad som håller på att hända? (B) Mycket ofta Mycket sällan/aldrig 25. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en»olycksfågel«. (H) [O] Aldrig Mycket ofta 26. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att: (B) Du över- eller undervärderade dess betydelse Du såg saken i dess rätta proportion 45

46 27. När du tänker på svårigheter som du troligtvis kommer att möta inom viktiga områden av ditt liv, har du då en känsla av att: (H) [O] Du alltid kommer att lyckas övervinna svårigheterna Du inte kommer att lyckas övervinna svårigheterna 28. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv: (M) Mycket ofta Mycket sällan/aldrig 29. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? (H) Mycket ofta Mycket sällan/aldrig 46

47 Bilaga 3 Enkät för mentorskapsutbildning 1 I vilken grad har utbildningen motsvarat de förväntningar du hade? 2 I vilken grad tycker du att utbildningen har följt den värdegrund som gäller i projektet? 3 I vilken grad har du haft möjlighet att påverka utbildningen efter dina behov? 4 I vilken grad upplever du att du varit delaktig i utformningen av utbildningen? 5 I vilken grad har kursen inneburit att du utvecklat din förmåga att bemöta människor? 6 I vilken grad tycker du att utbildningen har förbättrat din förmåga att kommunicera med människor? 7 I vilken grad upplever du att du utvecklat din förmåga att lyssna på andra människor? 8 I vilken grad upplever du att du blivit bättre på att ge feedback? 9 Hur tycker du att upplägget och checklistan för studiebesök fungerar? 10 Hur tycker du att upplägget för introduktion och checklistan för nya deltagare fungerar? 11 Upplever du att det skett någon förändring, när det gäller ditt självförtroende att ta hand om nya deltagare? Inte alls Helt och hållet Inte alls I mycket hög grad Inte alls I mycket hög grad Inte alls I mycket hög grad Inte alls I mycket hög grad Inte alls I mycket hög grad Inte alls I mycket hög grad Inte alls I mycket hög grad Inte bra Mycket bra Inte bra Mycket bra Inte alls I mycket hög grad