Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver detta uppskattar Folkhälsoinstitutet att omkring 900 000 personer har en riskabel konsumtion av alkohol. (2) Alkoholberoende är en sjukdom, men också ett tillstånd som är möjligt att framgångsrikt behandla med läkemedel. Ändå skrevs det 2009 ut läkemedel mot alkoholberoende som motsvarar behandling av endast 24 000 personer. (3) Ordet missbruk används i olika betydelser och därmed kan det bli otydligt vad som egentligen menas med alkoholmissbruk. (4) En diagnostisk term för att beskriva ett tillstånd som vanligen förekommer innan ett beroende har uppstått (definition längre ner i detta avsnitt). En juridisk bedömning av all användning av farmakologiska substanser som finns med i Läkemedelsverkets förteckning över narkotikapreparat. I denna betydelse kan missbruk bytas ut mot illegalt bruk av droger. En allmänt nedsättande beskrivning av personer som använder exempelvis alkohol på sätt som strider mot gängse normer och värderingar. I denna betydelse kan missbruk bytas ut mot det mer neutrala konsumtion. Termen riskbruk är relativt ny och har ingen medicinsk definition. Termen anger att bruket av exempelvis alkohol innebär risker som den enskilde kan få svårt att hantera på sikt. (4) Från riskbruk till beroende Risken för att glida över från riskbruk till beroende har ett starkt samband med hur ofta och hur mycket man dricker. De ungefärliga gränserna för att hamna i riskzonen för detta ligger enligt Läkemedelsverket vid en långvarig veckokonsumtion av: För kvinnor 5 till 9 burkar starköl eller 1,5 till 2,5 flaskor vin eller 30-55 cl starksprit. Allt utöver detta leder till hög risk för missbruk och beroende.
För män 7 till 12 burkar starköl eller 2-3,5 flaskor vin eller 40-75 cl starksprit. Allt utöver detta leder till hög risk för missbruk och beroende. (5) Högre risk för kvinnor Hög konsumtion av alkohol är av flera skäl mer riskabelt för kvinnor än män. Deras ämnesomsättning och annorlunda fördelning av vätska och fett i kroppen gör att de fysiologiska effekterna kommer snabbare och blir kraftigare. Förutom kön har även arvsanlag, kroppsstorlek och andra individuella faktorer betydelse för riskerna för att utveckla beroende av alkohol. Psykiska och fysiska symtom Långvarig hög konsumtion av alkohol kan ge en rad symtom, både psykiska och fysiska. Trötthet, sömnsvårigheter, oro, ångest, nedstämdhet och depression är vanligt liksom känslor av skuld och skam. Kroppsliga tecken kan vara hjärtklappning, magbesvär, ryggont, högt blodtryck (i synnerhet det undre, diastoliska trycket). Påfrestningar på levern ger höga levervärden och nivåerna av triglycerider, en typ av blodfett, stiger. Långvarigt svårt alkoholmissbruk kan orsaka förfettning av levern, åderbråck i matstrupen, inflammation i bukspottkörteln (pankreatit), nervskador i armar och ben och i grava fall skador i hjärnan. Till detta kan komma problem i nära relationer, olika sociala sammanhang, i arbetslivet och med ekonomin. Utredning och diagnos Eftersom det kan vara svårt att upptäcka symtom och tecken på att en patient missbrukar alkohol är det angeläget att läkare ställer frågor om patienters alkoholanvändning. Läkaren ska vara vänlig och empatisk. Det saknas vetenskapligt stöd för att konfrontation är framgångsrik.
Det är viktigt för läkaren att ta reda på om patienten även har psykiatriska symtom som är en följd av alkoholförbrukning (t ex om en depression är orsakad av alkoholproblem, social fobi etcetera) innan läkaren tar ställning till vilken behandling som ska erbjudas patienten. (6) Kriterier för beroende och missbruk Missbruk (enligt DSM IV, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders en handbok som ges ut av American Psychiatric Association) om minst ett av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod: 1. Upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2. Upprepat bruk i situationer som medför betydande risk för fysisk skada (t ex rattfylleri). 3. Upprepade problem med rättvisan då personen varit påverkad. 4. Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av berusning. Beroende (enligt DSM IV) om minst tre av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod: 1. Ökad tolerans behov av påtagligt ökad mängd p g a påtagligt minskad effekt. 2. Abstinens karakteristiska abstinenssymptom eller återställare. 3. Använder t ex alkohol i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket. 5. Mycket tid ägnas åt att få tag på t ex alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten. 6. Viktiga aktiviteter på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter etc, överges eller minskas på grund av bruket. 7. Bruket av ex alkohol fortsätter trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär förvärras. Utöver detta finns olika medicinska tester som CDT (Carbohydrate- Deficient Transferrin, en alkoholmarkör) som bland annat kan visa om alkoholkonsumtionen är så omfattande att den börjat ge skador på levern.
Dödlighet och sjuklighet År 2007 var antalet alkoholrelaterade dödsfall i Sverige, där alkohol nämns som direkt eller indirekt dödsorsak, omkring 2 200 varav 1 700 män och 500 kvinnor, enligt Socialstyrelsen. Det innebär att dödligheten ökat med drygt 10 procent sedan 1997. Till detta kommer 3 000 till 5 000 dödsfall (självmord, skador, olyckor) som har samband med alkohol. (7) År 2008 vårdades drygt 100 män per 100 000 invånare och drygt 60 kvinnor per 100 000 invånare för alkoholförgiftning. För män motsvarar det en ökning med nära 50 procent och för kvinnor drygt 70 procent jämfört med i slutet av 1990-talet. (7) Omkring 20 procent av platserna inom akutsjukvården används för patienter med alkoholorsakade sjukdomar och symtom. Mellan 10 och 15 procent av patienterna på en allmänläkarmottagning har ett riskbruk, missbruk eller beroende som bakomliggande orsak till besöket. (8) För ungdomar och unga vuxna har fallen av alkoholförgiftning i åldrarna 15 till 19 år ökat mellan 1998 och 2008 med 37 procent för pojkarna och 68 procent för flickorna. (7) Samhällets kostnader Samhällets totala kostnader för alkohol beräknas år 2002 ha varit 20,3 miljarder kronor, motsvarande 2 800 kronor per invånare över 15 år. Av det beräknas 2,2 miljarder kronor falla på hälso- och sjukvården, 4,4 miljarder på socialtjänsten för vård, behandling och insatser för missbrukares familjer, och 3,5 miljarder på alkoholrelaterad brottslighet. Det finns även högre uppskattningar, från 30 miljarder kronor och uppåt, bland annat beroende på hur man räknar produktionsbortfall vid sjukfrånvaro. (9) (1) Läkemedelsbehandling av alkoholberoende behandlingsrekommendation (Information från Läkemedelsverket 1:2007) (2) Nationella folkhälsoenkäten, 2004-2007, Folkhälsoinstitutet
(3) Socialstyrelsens rapport om läkemedelsförmånen 2009 (4) Diagnostik av missbruk och beroende (Dick Mossberg, Beroendecentrum, Stockholm 2003) (5) Beroendetillstånd. FASS. (6) www.internetmedicin.se. (7) Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. Missbruksutredningen (S 2008:04). (8) Läkemedelsboken 2005-2006, Apoteket. (9) Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002. Johan Jarl med flera. Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning (SoRAD), Rapport nr 37, 2006.