PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1
Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare: Rapport, dnr 1999:1844... 3 Projektets namn:... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Genomförande... 4 Samverkan... 4 Uppföljning och utvärdering... 4 Positiva erfarenheter... 5 Hinder... 5 Resultat... 5 Dokumentation... 5 Projektgruppens kommentar... 5 2
Britt-Marie Jarnhammar Enheten för ekonomistyrning Skolverket 106 20 STOCKHOLM Utvecklingsprojekt för vuxenlärare: Rapport, dnr 1999:1844 Projektets namn: Projekttid: 1999-09 2001-01 Projektgrupp: Övriga deltagare: Lilian Bergholtz (projektledare), Ann-Kathrin Hedberg, Jan G Persson, Monika Jonsson Henry Hermansson Per Hermansson Stina Hallgren Lars Hoffsten Martha Magyar Turid Hellem Leif Segerberg Anders Sundström Sven Hagvil Mats Strand Gösta Nylund Christina Lrsson Oskar Ganestål Göran Sternö Solveig Sturesson Kerstin Göransson Rosemarie Lütken Bakgrund I mars 1999 deltog projektgruppen i en 2-dagars fortbildning arrangerad av vuxenutbildarcentrum och E-läns folkhögskolor. Erfarenhetsutbytet och de tankeväckande pedagogiska diskussionerna innebar att medlemmarna i projektgruppen tydligt insåg vikten av att föra det pedagogiska utvecklingsarbetet vidare för att vara bättre rustade att möta de behov och förväntningar som finns hos de nya grupper vuxenstuderande vi möter. Projektgruppen ansåg att vi genom ett tvärpedagogiskt utvecklingsarbete skulle få ökad kompetens som professionella vuxenpedagoger. 3
Syfte Projektets huvudsakliga mål var att utveckla vår yrkesroll som vuxenlärare genom att hos respektive lärare synliggöra och medvetandegöra den pedagogiska grundsynen. Avsikten med projektet var vidare att vara tvärpedagogiskt, d v s att sammanföra lärare från olika linjer i reflektionsgrupper för att genom erfarenhetsutbyte och ökad medvetenhet i didaktiska och pedagogiska frågor göra oss bättre beredda att klara den framtida lärarrollen i folkhögskolan. Genomförande Utvecklingsarbetet inleddes med ett seminarium i september 1999 för samtliga i projektet ingående lärare under medverkan av Kjell Gustavsson, Vuxenutbildarcentrum. Syftet var att inspirera det vidare arbetet. Seminariet skapade en gemensam plattform med kunskap om olika pedagogiska synsätt samt blev en utgångspunkt för fortsatt grupp- och IT-konferensarbete. För att ytterligare stimulera den pedagogiska diskussionen erhöll varje deltagare Peter Høegs roman De kanske lämpade. Därefter vidtog grupparbete i form av reflektionsgrupper bestående av tre lärare från olika linjer på skolan. Under tiden september 1999 - mars 2000 besökte lärarna i gruppen varandra i en undervisningssituation. I direkt anslutning till besöken genomfördes reflekterande samtal vilka dokumenterades i konferens på. För att ge de i projektet medverkande lärarna möjlighet att diskutera frågor som väckts under de reflekterande samtalen, vid litteraturstudier eller i IT-konferensen anordnades ytterligare två seminarier ledda av bland annat Kjell Gustavsson. Dessa seminarier ägde rum i december 1999 (halvdag) och april 2000 (heldag). Det fortsatta arbetet inleddes i september 2000 med en föreläsning om demokratiutredningens betänkande för att väcka en diskussion om demokrati i vår pedagogiska roll. Under hösten fortsatte arbetet i reflektionsgrupperna. Projektet avslutades med seminarium och studieresa till Ölands folkhögskola för utbyte av tvärpedagogiska erfarenheter. Samverkan Vid den inledande fortbildningen (se Bakgrund) väcktes tanken på samverkan med andra folkhögskolor i Östergötland. Representanter för Vadstena, Liljeholmens, Marieborgs och Valla folkhögskolor har därför informerats om och inbjudits till vissa aktiviteter. Samarbetet med Linköpings universitet har varit betydelsefullt för projektets fullföljande. Uppföljning och utvärdering Under den tid som projektet pågått skedde en fortlöpande uppföljning genom den IT-konferens som öppnats för detta utvecklingsarbete. I samband med seminarium i april 2000 utvärderades det dittillsvarande arbetet genom redovisning från respektive reflektionsgrupp. Synpunkterna blev vägledande för det fortsatta arbetet. 4
Utvärdering av projektet i sin helhet gjordes i december 2000 genom frågeblankett med öppna frågor. Positiva erfarenheter - Det tvärpedagogiska synsättet har förankrats: mer förenar än skiljer i arbetssituationen. - Arbetet i reflektionsgrupper har bidragit till nya insikter och gett förutsättningar för ökat samarbete. - Motivationen för fortsatt pedagogiskt utvecklingsarbete har ökat. - Seminarier och litteratur har gett en teoretisk utgångspunkt som berikat den pedagogiska diskussionen. - Studieresan gav positiv stimulans. Hinder - Det har varit svårt att hitta tider för reflektionsgruppernas möten. - En grupp har upplevt svårigheter på grund av att grupparbetet har försvårats av enstaka deltagares ointresse. - En deltagare har angett att en krävande arbetssituation har tagit så mycket kraft att det varit svårt att lägga ner engagemang på projektet. Resultat Stor enighet råder om att det känns angeläget att efter projekttidens slut fortsätta det pedagogiska utvecklingsarbetet. Önskemål finns om - fortsatt arbete i reflektionsgrupper - temadagar med pedagogiskt innehåll - studiebesök på andra folkhögskolor. Många vittnar om att man i sitt fortsatta dagliga arbete kommer att dra nytta av de nya kunskaper och insikter som projektet gett. Dokumentation Dokumentation har skett som tidigare beskrivits i intern IT-konferens tillgänglig för all personal. Slutrapporten läggs i samma konferens samt publiceras även på. Projektgruppens kommentar Till vår stora glädje upplever vi att de förväntade effekterna uppnåtts. Möjligheten till diskussion via nätet har dock inte utnyttjats till fullo. 5
Inom projektets ram har tillämplig litteratur införskaffats. I utvärderingarna uppmärksammas nyttjandet av denna litteratur i mindre utsträckning. Vår uppfattning är att seminarier och grupparbete i det korta perspektivet spelat en större roll. För Projektgruppen Lilian Bergholtz Projektledare 6