Tertialrapport 3 år 2014

Relevanta dokument
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

- Den kollegiala kraften vid implementering av digitalt lärande

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT-strategi. Essviks skola 2015

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

IKT-strategi

Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Barn och unga för en hållbar utveckling

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitet Resultat: Ängelholm total

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvartalsrapport Faktisk tid i barnomsorg och skolbarnsomsorg

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Verksamhetsplan. Färentuna. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016

Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem

Arbetsplan Norrsätraskolan /18

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

Kvalitetsdokument 2015/2016 Grundskola Kevingeskolan

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro

Handlingsplan

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Lokal verksamhetsplan BUF

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

Trygghet och trivsel för en hållbar utveckling Mål

It-strategi för Väddöenheten

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Lagga. Lokal IT plan

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Plan över IKT som ett pedagogiskt verktyg för Östregårdskolan

LÄSÅR 2014/2015. Läsårsplan 2014/2015. Innehållsförteckning. Hammarbacksskolan RO. Vårt rektorsområde... 3

Kvalitet på Sallerups förskolor

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Konstverket Air av Curt Asker

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

Förskolechef Beskrivning av förskolan

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Informationsbrev oktober 2015

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan Alla barn ska bli sitt bästa jag

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Systematiskt kvalitetsarbete

LOKAL ARBETSPLAN 2014

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel. "alla ska med"

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

Villanskolan En dator per elev

BERGASKOLAN Tid: Plats: Knallen

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet

Arbetsplan förskoleklass

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk /2016

Skola för hållbar utveckling

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Kvalitetsredovisning

Kvartalsrapport Mätdata: Vårdnadshavarkonton i Rexnet. Utbildningsförvaltningen. Nya mätdata presenteras i kvartal 4

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Tjörn Möjligheternas ö

Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Transkript:

Utbildningsnämnden Tertialrapport 3 år 2014 Sammanställning alla enheter UN:s mål: Borgholms barn använder modern teknik i sitt lärande Plan för it-utveckling Ur förvaltningens Plan för it-utveckling från 2014 : Varje enhet diskuterar hur man ska nå utbildningsnämndens mål om modern teknik i lärandet och man upprättar en plan för hur man ska komma dit. Planen bör utgå från en pedagogisk diskussion men även innehålla hårdvarumässiga önskemål och en beskrivning av vilken typ av fortbildning som krävs. Varje nytt läsår utrustas åk 6 med chromebooks till en kostnad av ca 250 000 kr. Varje nytt läsår tilldelas F-5-skolorna medel för att, utifrån den plan man utarbetat, satsa på lämplig utrustning (beräknat på 4500 kr per elev i åk 1, motsvarande kostnaden för en ipad): Viktoriaskolan 117 000 kr Köpings skola 75 000 kr Rälla skola 50 000 kr Gärdslösa skola 50 000 kr Åkerboskolan (1-5) 54 000 kr Planen ska stäcka sig tre år fram i tiden och den kan bifogas tertialrapporten om det inte passar att skriva in den direkt i rapporten. Köpings skola Se IT-plan Se IT-plan Vi måste öka upp miniminivån när de gäller pedagogernas kunskapsnivå inom IT. Vi behöver utöka andelen IT-verktyg. IT måste bli en naturligare del i den dagliga undervisningen. IT-gruppen + undervisande lärare åk. 4-5 Specificera hur långt (kunna/ provat på) åk. 5 ska ha hunnit HT-15 i Elev-PIM (mål 4-6) IT-gruppen IT-gruppen Alla undervisande pedagoger ska ha genomgått fortbildning (=själva kunna o lära ut) PIM-målen minst tom. vårt lokala PIM mål Alla undervisande pedagoger ska känna sig bekväma att använda Läsåret 15/16 Läsåret 15/16 1

Temaansvariga pedagoger Rektor Rektor IT-inspiratörer (med hjälp av t.ex. AV-media) /IT-ansvarig centralt smartboards/interaktiva projektorer i undervisningen. Uppgifter/aktiviteter med ITverktygen skrivs in i temaplaneringen Inköp av Interaktiv projektor (åk. 1 klassrum) Inköp av 27 cromebooks Inköp av 25 Ipads Inköp av 25 cromebooks Workshops med IT som undervisningsverktyg Läsår 15/16 Läsår 15/16 Läsår 15/16 Läsår 16/17 Läsår 17/18 Läsår 15/16 Läsår 16/17 Läsår 17/18 IT-ansvariga gör stukturen. Alla pedagoger lägger in material för respektive tema Vi använder Googleapps för dokumentation av våra gemensamma teman (där ska finnas ett fotogalleri och temats huvudplanering) Läsår 15/16 Södra området Gärdslösa År 1: Inköp av 4 st. ipads och 12 st. cromebooks År 2: För 50 % av summan köper vi in ipads och för 50% köper vi in cromebooks. År 3: Vi fyller på med ipads och cromebooks så att det finns god täckning i alla klasser. Eventuellt köps en ny smartboard in. Rälla År 1: Inköp av 20 st. chromebooks År 2: För halva summan köper vi in ipads och för halva summan chromebooks. År 3: Köper in så att vi får en jämn fördelning av antal ipads o chromebooks. Vi har kommit fram till att det mest effektiva är nu att i första hand satsa på att det finns minst en klassuppsättning ipads och chromebooks. I vissa lägen är ipads det bästa redskapet och i andra situationer är chromebook att föredra. Vi tror också att det är bra att eleverna har fått känna på båda typerna av datorer innan de kommer till Slottsskolan. Rektor/arbetslagsledare Görainköp enligt planen Snarast 2

Viktoriaskolan Arbetslag F-3 och 4-5 Önskemål om fortlöpande fortbildning för personalen i samband med implementeringen av modern teknik. I planen bör det framgå tydligt vilka utbildningsbehov det finns på enheten. Önskemål om klassuppsättningar med Chrome-datorer, i år 1-3 en uppsättning/skolår i år 4-5 en uppsättning i varje klass. I-pads önskas 3-4 stycken/klass. Förskoleklass önskar 10 st/klass. Utrusta spec. undervisning med I-pads och datorer (ca 2st av varje) som är avsedda för spec. enbart. Dokumentkameror bör införskaffas så det finns fler på skolan. 2 st. Ev Smartboard önskas till skolår 1-3. Det önskas inspirationsbesök på andra skolor. Fritids Kompetensutveckling- kreativa appar som vi kan använda med eleverna, workshops med kreativa appar, t ex Sock Puppets, Puppet Pals, imovie och Book Creator. Vi vill få med eleverna i dokumentationen kring verksamheten, ipads är ett bra verktyg för vår verksamhet. Vi vill använda Sites som ett informationsverktyg samt ta fram tydliga riktlinjer för vilka appar/program som används och i vilket syfte. Se den bifogade IT-planen. Slottsskolan Chromebook/Ipad Slottsskolans personalen är överlag positiva till Chromebooks. Vi har beslutat att i fortsättningen köpa in Chromebook av märket Lenovo, som är robustare och förhoppningsvis tåligare än det nuvarande märket. Fördelar med Chromebooks: - Tangentbord, vilket avsevärt underlättar skrivandet - Betydligt mer hållbara än IPads - Naturlig Google-implementering - Fungerar mer som en vanlig PC vilket underlättar för eleverna när de börjar på gymnasiet - Mer ett arbetsredskap på grund av att de inte är lika spelvänliga. Negativt med Chromebooks: - Sämre verktyg för multimediaarbeten som videofilminig, fotografering. Eftersom Chromebooks är ett betydligt sämre verktyg för multimedia behöver skolan ha en uppsättning ipads för att genomföra multimediaprojekt. Slottsskolan önskar därför att i fortsättningen få behålla de ipads som inte köps ut av eleverna i år nio. All personal har idag tillgång till varsin ipad men om 2½ kommer alla elever på skolan ha Chromebooks. Vi anser därför att personalen bör få varsin bärbar dator (i stället för ipads) för att bättre kunna använda Googles appar samt ha tillgång till dvd/cd-rom spelare, ordentligt tangentbok, komma åt g:/ mm. 3

Digitala läromedel Det finns en skepsis för digitala läromedel och därför är det viktigt att vi har en diskussion kring detta. I första hand är det viktigt att läromedlet är bra, inte att vi till vilket pris som helst ska ha digitalt. Kanske ska vi överlåta åt elev och förälder, efter en prövotid t ex i år 6, att bestämma vilken form av läromedel de vill ha, bok eller digitala? Kanske ska personalens ämnesgrupper få bestämma? Smartboard Slottsskolan har idag ett antal smartboard (ca 7 st) som i huvudsak används som projektorer/whiteboards, vilket inte är bra med tanke på kostnaden för inköp. Personalen behöver bli bättre på att använda våra smartboards som de är tänkta. Det behövs inspiration för att få personalen intresserad och för dem att se alla de möjligheter som smartboarden har. Vi behöver lära oss av varandra men även få fortbildning i Smartboardanvändning. Det finns behov av en långsiktig IT-plan där vi går från teori till praktik och prioritera praktisk IT-utbildning. Slottsskolan har precis bildat en IT-grupp som ska ha ett övergripande ansvar för skolans IT-frågor. Gruppen ska utarbeta en lokal plan för hur personalen kan/ska vidareutbildas, genom att använda oss av, i personalen redan befintlig kunskap. Vi märker att kommunens fortbildning inte räcker och planerar därför att ordna workshops på arbetslagstid och även använda någon/några, för enheten vikta, studiedagar till detta. Vi planerar att först genomföra en enkät för att få grepp om personalens kunskapsnivå och sedan, utifrån enkätsammanställningen, lägga upp våra workshops. När vi flyttade årskurs 6 till Slottsskolan fick eleverna en egen IPad. Detta var både fantastiskt spännande och kul för eleverna. Oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar hos elevernas föräldrar fick alla elever tillgång till samma teknik. Den nya tekniken medförde också nackdelar. En av dessa var att det nya arbetsredskapet var så intressant att det för många elever tog fokus på annat än det som lektionen var ämnad för. Framförallt var detta ett problem för årskurs 6. Eleverna spelade spel och kollade sina olika digitala konton. Detta innebar mycket frustration och diskussioner bland både pedagoger och föräldrar. Många föräldrar var klart negativa till den nya tekniken som gjorde att deras barn tillbringade mer och mer tid framför sina Ipads och då utan att det var skolarbete de sysslade med. Pedagogerna var naturligtvis oroade över att eleverna inte fokuserade på skolarbetet i den grad man kan förvänta sig. Idag har vi ett annat läge. Våra yngsta elever har Chromebooks och de fungerar betydligt bättre. De är robustare och de är framförallt bättre att skriva på. En annan fördel är att de är mer hållbara än IPads. - Fler elever är redan vana dataanvändare när de börjar årskurs 6. Det är mera ett arbetsverktyg och inte lika mycket ett spelverktyg. - I takt med att kompetensen ökar bland personalen finner man fler och bättre användningsområden till den nya tekniken. - För vissa elever fungerar vanliga fortfarande läroböcker bättre och då ska det vara pedagogerna som tar beslutet om vad som gynnar elevernas måluppfyllelse bäst. I vissa lärsituationer fungerar IPads bättre än Chrombooks och därför kommer vi alltid att behöva en klassuppsättning av dessa. Nu har vi börjat undersöka om det skulle vara ekonomiskt möjligt att köpa in utrustning för 3D Classroom. Det vore spännande att använda oss av den mjukvaran som finns för undervisning i no, ma och ge. 4

Rektor och pedagoger är gemensamt ansvariga för att utveckla och följa upp och undervisningen i stort men även att se på för och nackdelar med den nya digitala tekniken. Våra IT-inspiratörer och vår nybildade IT-grupp ser till att frågan hålls levande. Både inom skolan och i samarbete med andra skolor. T.ex. interna Workshops där lärare presenterar goda idéer för varandra. Kontinuerligt. I det systematiska kvalitetsarbetet följer vi upp vår verksamhet och där ingår IT frågor Åkerboskolan Planen för IT-utveckling bifogas Delad i Google presentationer https://docs.google.com/a/utb.borgholm.se/presentation/d/14j3j8mbsovmxfcuigsn5lrx ers-l2_npdp8hqpiirqu/edit?usp=sharing Centrala förskolorna Skogsbrynet: På förskolan har vi inga uppnåendemål. Men en viss förkunskap får barnen med sig till skolan så de känner sig bekväma med verktygen (i-pad, dator, digitalkamera, smartboard). Då vi inte vet vart utvecklingen tar vägen är det svårt att svara på vart vi befinner oss om tre år. Hasselbacken: För att vi ska kunna nå mål behövs att vi har Ipad med bra prestanda samt att det vore önskvärt med en till smartboard; d v s en på varje avdelning. Björkviken: Mer utbildning på smartboarden. Utvecklingen inom it går med en rasande fart. Det vi lärt oss ersätts med ngt nytt och kanske innan alla hunnit lära sig det senaste fullt ut och blivit bekväm med detta (t ex från Edwise till Google). Att göra en konkret treårsplan känns därför svårt. Vi måste hålla oss uppdaterade vad som är aktuellt, se möjligheterna inom utvecklingen som ett redskap och skaffa oss kunskaper om dessa. Förskolechef, arbetslagsledare, arbetslag Använda oss av Jan-Erik Karlsson för uppdatering vad som händer inom området, lyfta arbetslagens Kontinuerligt efter behov. 5

frågeställningar, få information och utbildning. IT-inspiratörernas arbete Beskriv hur ni på bästa sätt kan se till att it-inspiratörerna verkligen får en möjlighet att fungera på ett inspirerande och ledande sätt i arbetslagen. Köpings skola obs rektor och IT-inspiratörerna It-inspiratörerna är drivande i att planera innehållet i IT- arbetslagsträffar ca 4g/ termin, för det framåtsyftande IT-arbetet (workshops, erfarenhetsutbyte kompetensutveckling inom smartboards, cromebooks, ipad, goggle apps m.m.) It-inspiratörerna är en drivande del i IT-gruppen. Inspiratörerna kan stödja/tipsa/uppmuntra den enskilda pedagogen i sitt användande av IT-verktyg i undervisningen. Rektor (boka in i läsårsplaneringen) IT-inspiratörer (innehåll) Arbetslagsträffar med fokus på IT planeras in i kalendern Kontinuerligt under planens gällande. Rektor IT-gruppen träffas kontinuerligt och planerar utifrån planen Kontinuerligt under planens gällande. Södra området It-inspiratören får avsatt tid på ae-konf. och på APT-möten, där nyheter och tips kan lyftas fram. Arbetslagen inventerar då och då kring vad arbetslaget skulle vilja utveckla med hjälp av it-inspiratören. Det finns en it-blogg på södra rektorsområdet som är fylld med tips och idéer och är till för att inspirera kolleger att komma igång och vidare med it-användandet. Jag hade från början endast en it-inspiratör i förskolan och en i skolan. Men i förskolan har jag utsett tre stycken en på varje förskola som kan driva arbetet. Jag märker också att dessa inspiratörer också inspirerar och sporrar varandra att utveckla arbetet. I höst planerar jag därför att tillsätta en it-inspiratör på Rälla skola. IT-inspiratörerna har regelbundna träffar och ibland bjuder de in mig för att kunna stämma av vissa frågor. Träffarna man har centralt som Jan-Erik K. kallar till är också mycket uppskattade. Särskilt när man delar upp i grupper så att förskolans it-inspiratörer träffas för sig och kan utbyta erfarenheter. Jag skickar också mina IT-inspiratörer till SETT-mässan i Stockholm. (SETT står för Scandinavian Educational Technology Transformation" och är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet.) 6

Rektor Rektor Ge dem en punkt på APT Skicka it-inspiratörerna på fortbildning/inspirationsmässa Varje APT En gång/år. Viktoriaskolan Arbetslag F-3 och 4-5 It-inspiratören bör ges fortbildning som sedan kan implementeras via kollegialt lärande. It-inspiratören bör i sin tur fortlöpande informera om appar, organisera appar i ämnesmappar samt utbilda och tipsa kollegor (förslagsvis på a-lagstid) med jämna mellanrum. Gärna flera studiedagar med skräddarsydd utbildning inom IT enligt ITplanen som upprättas. Fritids IT-inspiratören ska kunna tipsa om nya appar, vi vill kunna rådfråga, ha workshops samt att denne skulle kunna diskutera med eleverna på fritids om vad de vill utveckla när det gäller IT. IT-inspiratörerna på skolan är med och påverkar arbetet med våra IT-verktyg, hur vi på bästa sätt ska arbeta med dessa samt hur vi praktiskt ska organisera arbetet. Det kan handla om allt från appar, lösenord, förvaring och konton till hur vi ska använda verktygen i undervisningen. IT-inspiratörerna fungerar som ett stöd till övrig personal i dessa frågor. En av IT-inspiratörerna har också under studiedagen i november varit med och planerat och genomfört en fortbildning för skolans personal samt visat på bra sätt att arbeta med eleverna. Att låta IT-inspiratörerna vara med och leda workshops är ett bra sätt att arbeta på. IT-inspiratörerna Hålla frågor kring IT levande genom att lyfta intressanta frågeställningar, inspirera genom att visa bra exempel i undervisningen samt vara ett stöd för övrig personal Regelbundet under läsåret på arbetslagsmöten och APT Slottsskolan Det behövs en tydlig uppdragsbeskrivning för IT-inspiratörerna och innan den skrivs behövs beslut om den ska vara kommunövergripande eller lokal. IT-inspiratörerna ska inte ha ett IT-supportuppdrag utan de ska inspirera personalens IT-användande, tipsa om pedagogiska program och arbetsmetoder som involverar IT. Slottsskolans lokala IT-grupp, där it-inspiratörerna ingår, ska utarbeta en lokal rollfördelning så det är klart vem på skolan som har ansvar för vad. Det är bra att skolan nu bildar en IT-grupp som mera ingående utarbetar en plan för skolans utvecklingsfrågor inom IT-frågor. Namnet inspiratör beskriver deras huvuduppgift och jag tycker att de lever upp till sitt namn och detta vill de utveckla ännu mera. Våra it-inspiratörer fungerar mycket bra och delar med sig av sina kunskaper på 7

ett inspirerande sätt till sina kolleger. Gruppen och rektor i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att ge dem tid för att planera och inspirera andra. På arbetslagstid, Apt och vid ämneskonferenser. Även vid studiedagar Åkerboskolan It-inspiratörerna har en egen punkt på dagordningen på Apt. Använda dem som stöd och rådgivare Ge möjlighet till att ta del av information och och utveckling genom tex besök på både svenska och internationella Bett -mässor Vara kontaktpersoner och länkar till Avmedia. Centrala förskolorna Skogsbrynet: Vi har precis utsett en it-inspiratör. Vi hoppas att it-inspiratörerna får den utbildning de behöver och tid så de hinner sätta sig in i det som behövs. Hasselbacken: För att befästa kunskap behövs att man arbetar kontinuerligt med verktyget och att det blir en del i det dagliga arbetet. För att it-inspiratörerna ska kunna inspirera arbetslagen behövs tid till både eget arbete och till information och inspiration i arbetslaget. Björkviken: Det har inte varit avsatt tid till det. Varken egen tid för inspiratören eller för att delge pedagogerna. Önskvärt är avsatt tid direkt efter it-träffarna, när allt är nytt och aktuellt i minnet. Särskild tid för inspiratörerna på förskola och förskoleklass önskas. Tid önskas från alla som arbetar inom förskolorna. Oavsett om det gäller it, enskild planering, gemensam planering och reflektioner tillsammans (både förskolorna inom enheten och tillsammans med andra rektorsområden). Förskolorna har inga studiedagar, vi försöker hitta möjliga lösningar utifrån våra förutsättningar. Svårigheterna för oss är ju att samla all personal samtidigt, vilket då måste ske kvällstid, som innebär att timmar tas från schema dagtid då vi har barnen på förskolan. Att kartlägga i arbetslagen vad vi använder den tid vi har till kanske kan vara en väg att skapa tid. 8

Kontinuerligt. Förskolechef, arbetslagsledare, arbetslag Diskuteras på apt, husmöte, ledningsmöte och i arbetslag. Google-implementeringen Hur gör ni som skolledare och arbetslag för att se till att Google Apps blir det dominerande verktyget för information och kommunikation på era enheter? Köpings skola Lär oss lite i taget. Vi ska använda det i vår vardag så att det blir en naturlig del. Använda kalendern som ett levande verktyg. Vi ska använda Googleapps för dokumentation av våra gemensamma teman (där ska finnas ett fotogalleri och temats huvudplanering) ( rektor och IT-inspiratörer) Kontinuerligt Rektor/ a-lagsledare/administratör Köping har en aktuell kalender i Google Apps It-inspiratörerna Skolgemensam googlemapp för dokumentation av våra gemensamma teman. Ht-15 Södra området Vaktmästaren har visat hur vi kommer till sites-sidan där vi lägger in ärenden. Protokoll finns att läsa på kommunens sites-sida. Rektor planerar att starta en kalender som ska vara tillgänglig för oss medarbetare. Fortbildning för all personal inom förskolan hos Jan-Erik Karlsson i Skoldatateket. Jag har bett it-inspiratörerna i förskolan att tillsammans med Jan-Erik Karlsson planera en fortbildning anpassad till förskolan. Vi har valt att lägga det vid tre tillfällen på eftermiddagstid med ett par/tre stycken från varje förskola vilket gör sex/åtta varje gång. Vi hade något liknande när vi hade PIM-utbildning vilket var mycket uppskattat av personalen. En sådan eftermiddag tror jag kan ge en bra skjuts i arbetet. Jag brukar skicka ut min veckoplanering till personalen så att de vet var jag är och när och var de kan träffa mig. Nu planerar jag att istället lägga in mitt veckoschema i en Google kalender som jag delar med all personal. Det är viktigt att jag som skolledare använder mig av Google om jag vill att personalen ska göra det. Utbildningsförvaltningen har ju också satsat på en central fortbildningsdag för all skolpersonal som var mycket uppskattad. en av den på kommande studiedag 9

den 12 mars verkar också mycket lovande och blir säkert ännu mer uppskattad. Jag hör personalen ofta säga att man önskar tid för att ägna sig mer åt vad man fått tips om. Så det är bra att vi har en balans med både påfyllnad av nytt och tid för att befästa och själv testa nya kunskaper innan man tar det med eleverna. Rektor Rektor Fortbildning för förskolans personal Kalender Vid tre tillfällen under våren Efter påsk Viktoriaskolan Arbetslag F-3 och 4-5 Via fortbildning och inspiration av varandra använder vi flertalet Google-verktyg, exempelvis Kalendern, Drive och Dokument och en del använder Sites. Mycket information mejlas, genom att regelbundet använda verktygen försöker vi få med fler och fler. Genom träning kommer fler att bli säkrare och använda det mer. Fritids Våra protokoll delas i drive, vi använder mailen/kalender och vi vill använda sites som informationsverktyg. Vi har redan kommit en bra bit på vägen när det gäller att använda oss av Googles tjänster. All personal och alla elever använder Googles mail, rektor har alltid en uppdaterad kalender som all personal har tillgång till, arbetslagen delar minnesanteckningar via Drive, alla protokoll från APT och VLG (Viktoriaskolans ledningsgrupp) läggs ut på siten Borgholm utbildning, rektor har en Rektorsblogg som alla har tillgång till, rektors brev läggs ut via siten Rektorsbrev, många av eleverna använder delade dokument och bland de äldsta eleverna börjar även Google Classroom att användas. Vi haft ett antal workshops för personalen, både för skolans personal och för fritidspersonalen. Vi har också haft uppe frågor kring IT på våra APT. Studiedagen 24 november ägnades helt åt IT i skolan. Dagen inleddes med vad den senaste forskningen säger om IT och var vår skola är på väg. Vår IT-inspiratör visade sedan goda exempel på hur arbetet i klassrummet kan se ut med hjälp av olika IT-verktyg och Google. Under resterande delen av dagen fick personalen utifrån olika nivåer, ägna sig praktiskt åt att lära sig mer om att hantera Googles tjänster. Denna dag utformades på detta sätt utifrån önskemål från personalen. Det är viktigt att personalen känner sig säker för att utvecklingen kring IT ska gå framåt. Förvaltningen/IT-inspiratörerna Fortbildning/föreläsning kring Google Studiedagen 3 februari och 12 mars 2015 IT-inspiratörerna Workshops kring Googles tjänster På APT och arbetslagsträffar under 2015 och 2016 10

Slottsskolan I dagsläget använder vi både Apples- och Googleappar. Det skulle underlätta om man bara använder ett system. Apples appar behöver plockas bort för att ytterligare underlätta för implementeringen. Är Google ett säkrare val än att använda Apples-appar? Googles appar används redan idag till stor del, både bland personal och bland elever på Slottsskolan. Magnus Livbom har tipsat personalen om och visat hur han arbetar med Google Classroom. Det finns personal som har skapat en Google site för sin klass, vilken eleverna själva sköter. Den används för att visa klassens föräldrar om vad som pågår på skolan, informera om kommande aktiviteter, läxor mm. Skolans IT-grupp har som mål att en sådan site skapas för alla sexor vid terminsstart, med start ht 2015. Skolans LPP:er görs numera nästan alltid som delade dokument i Google drive. Jag ser att Google implementeringen börjar ta fart och en studiedag för alla gav förhoppningsvis alla en extra kick. It-inspiratörerna tar på vår skola ett stort ansvar för implementeringen. Varje år vid det systematiska kvalitetsarbetet. De får avsätta tid för detta på arbetslagstid. Kontinuerligt när behov uppstår och i takt med att personalen upptäcker nya användningsområden som de vill dela med sig av. Åkerboskolan Kommunikation via Google med Drive, classroom och delade dokument Återkoppling av elevarbeten med Google doc Använda Forms för undersökningar kring elevers lärande Använda Forms för undersökningar kring personalen inställning till vissa frågor Flippat klassrum för att kunna använda lärarens tid med eleverna till samtal kring det lärande man arbetar med. Använder blogg för kommunikation med elever tex Åk 4 och Hkk Använder blogg som kommunikationsform för ledningsgruppen Arbeta med att utveckla blogg som kommunikationsformen kring kvalitetsarbetet Google kalender för att skapa ett mer levande och flexibelt kalendarium. Använda både studiedagar och arbetsplatsträffar för workshops kring Google-användning. IT-planen är gjord i Google presentation 11

Centrala förskolorna Skogsbrynet, Björkviken och Hasselbacken: Vi använder oss av kalendern. Själva jobbar vi med word dokument då vi känner oss mer bekväma i det just nu. Jan-Erik lägger ut dokument och filmer i sites. Där gäller det för oss att veta hur man hittar. Vi frågar varandra om vi inte kan något annars kontaktar vi Jan-Erik om hjälp. Det går för fort. När man satt sig in i något ändras det och nya rön kommer. Endast kalendern används och jag instämmer med förskolornas analys. Och återigen, tid till att lära sig allt nytt. Goda exempel på lärande med IT Inventera på era enheter vilka i personalen som kan visa på goda exempel hur man kan arbeta pedagogiskt med den nya tekniken. Köpings skola Vi har ännu inte gjort detta. Vi ska göra en inventering av detta. Vi ska delge varandra våra kunskaper på skolan (rektor och IT-inspiratörer) Ht-15 IT-inspiratörerna planerar in tid Alla pedagoger bidrar. Genom teachmeet, på våra ITträffar Södra området Gärdslösa Lena Kerbosch kan mycket om animering, fotoredigering. Använder också gärna Nasas site för att visa eleverna livebilder från rymden. Susanne Rydqvist och Annika Pieplow arbetar gärna med imovie, Pages och Keynote i klasserna i olika ämnen. Susanne Rydqvist har en hemsida på sites för klassen och föräldrarna. Susanne låter ofta eleverna visa vad de lärt sig genom att de använder ipaden och spelar in egna små filmer där de berättar och visar vad de lärt sig. IPadsen används flitigt på olika sätt i de flesta ämnena i klasserna 4 och 5 där det är 12

1:1-användning. Paula Liljegren använder olika appar inom engelskaundervisningen. Inom musiken använder Paula ofta youtube och garageband. Rälla Eleverna gör små redovisningsfilmer på sina ipads. Skriver berättelser med bilder redovisar på ipads. Även appen Movie används flitigt för redovisningar t.ex. kring hälsa. Appar används i musiken för att skapa musik. I ämnet teknik finns visst läromedel endast på webben (t.ex. teknikspanarna) Youtube används vid skolarbeten t.ex. mattefilmer och vid temaarbeten som rymden. Jag tror att det är viktigt att man gör en sådan här inventering av kunskaperna och hur tekniken används. Vi kan nog ha mycket mer internutbildning där man träffas och inspirerar varandra att testa något nytt. IT-pedagog/rektor Studiedag liknande den 12/3 Minst en per år. Viktoriaskolan Arbetslag F-3 och 4-5 Vi hjälps åt med att ge varandra tips och idéer. När det handlar om de yngre barnen används Chromedatorerna regelbundet för att skriva texter. Fördelar med detta är att man på ett smidigt sätt kan redigera och skriva ut texter, texten sparas automatiskt. Bland de äldre barnen används Chromedatorerna på samma sätt men där använder vi fler appar, t ex Öva klockan används som ett sätt att färdighetsträna kunskaper. Nomp används av flertalet elever i matematikundervisningen. Vi har också använt program som till exempel Book Creator. Fritids Vi dokumenterar elevernas aktiviteter genom att filma och fotografera. Vi har ett samarbete kring datorn mellan elever, vi använder Wii (dance) som ger mycket glädje och fysisk aktivitet. Datorn/nätet används som inspiration/uppslagsverk, det är mycket lättillgängligt. Vi använder även sångtexter, Garage band (musikskapande) och Låtoteket. Även om vi är inne i en utvecklingsfas när det gäller det digitala lärandet så finns det redan nu många goda exempel på lärande med IT på skolan. Jag tror mycket på att personalen lär av varandra, det kollegiala lärandet. Därför är det viktigt att vi ser till så att det finns tid för detta erfarenhetsutbyte. Ett bra sätt att skaffa inspiration är också att besöka andra skolor som använder sig av framgångsrika arbetssätt med digitala verktyg. Viktoriaskolans ledningsgrupp Besök på andra skolor Under läsåret 2015/2016 Slottsskolan Det finns ett flertal lärare på Slottsskolan som är goda exempel på hur man kan använda IT i undervisningen. Google Classroom, Google Sites, Google Drive, smartboard, avmedias tekniklådor (mätutrustning kopplad till ipads), filmskapande med ipads är några exempel på detta. 13

Vid klassrums besök så ser jag goda exempel på lärande med IT. I arbetslagens analys beskriver de hur fler och fler inspireras av varandra och hitta nya sätt att använda IT i sin undervisning. Eleverna verkar positiva och uppskatta detta. Vi behöver ge föräldrarna en inblick i alla de goda exempel som vi ser. Ett sätt blir att presentera några exempel på ett Öppet hus som vi kommer att ordna i vår. Här är en spridning av goda exempel ett gemensamt ansvar som jag tycker fungerar bra på skolan. I det systematiska kvalitetsarbetet. Det är viktigt att alla vill och våga lyfta goda exempel inför varandra. Det tekniska kunnandet är högt bland de flesta och mycket bra hos några. Apt, studiedagar, arbetslagsmöten, planeringstider och vid ämneskonferenser. Åkerboskolan Classroom används parallellt med Drive Flera exempel på flippat klassrum både med egna filmer och filmer från tex Youtube och UR. Blogg används av flera lärare Inlästa läromedel är möjlighet för alla elever Formativ bedömning genom delade dokument och kommentarer. Centrala förskolorna Skogsbrynet: Ingen känner att man har sådan kunskap att man kan åka runt och visa andra hur man kan göra. Vi anser att vi har en generell kunskap för det vi använder. Hasselbacken: Vi är alla bra på att visa goda exempel men allting tar tid och det finns inte just nu. Björkviken: Visa mycket på smartboarden, söker efter, reflekterar tillsammans med barnen, visar dokumentationer och dokumentkamera används dagligen. Mycket gympadans och lärandeprogram. Samtliga pedagoger inom enheten är intresserade av utvecklingen som sker inom it. Man delar med sig av appar, hur man kan dokumentera barns utveckling och lärande för att visa för vårdnadshavare. Med facit i hand tror jag att det var en miss från mig att introducera både I-pad och Smartboard samtidigt. Samtliga tog till sig I-paden först. Man kan ta med den hem. 14

Ped. Led.gr Mer kunskap om smartboards önskas. Frågan tas upp och diskuters på ledningsgrupp. Datorutbyten Under 2015 ska, enligt it-avdelningen, 92 datorer bytas ut eller skrotas i skolor och förskolor. Gå igenom listan och ta ställning till vilka datorer som helt kan tas ur drift och vilka som absolut måste finnas kvar i verksamheten. Motivera i så fall varför de ska finnas kvar. Notera om ni vill byta ut några av datorerna mot annan teknik, t ex ipad eller chromebook. De datorer som är markerade med rött har inte varit i bruk under detta läsår och kommer inte att bytas ut. Utbyten 2015 Köpings skola Skicka det ifyllda dokumentet till jan-erik.karlsson@utb.borgholm.se Södra området Vi tänker oss att byta ut de stationära datorerna till laptops. Lena O som arbetar med spec.undervisning vill ha kvar två stationära datorer i sitt klassrum. Det verkar som om det har mognat fram en insikt om att det blir smartast att byta ut de stationära datorerna mot laptops. Så vi kommer att fasa ut de allra flesta av våra fasta datorer när det blir dags för utbyte. De bärbara innebär en mycket större flexibilitet vid användandet när vi nu har trådlös anslutning på våra förskolor/skolor. 15

Rektor/Arbetslagsledare Byta fasta datorer mot laptops Vid kommande utbyten Viktoriaskolan Arbetslag F-3 och 4-5 Alla dessa datorer ska bytas ut mot laptops. Vi vill ha en klassuppsättning för att kunna ha möjligheten att arbeta vid en vanlig dator. De datorer som ska bytas ut hos oss är våra bärbara datorer. Vi har beslutat att vi, även i fortsättningen, vill ha tillgång till en klassuppsättning. IT-avdelningen Bytes mot likadan Under 2015 Slottsskolan Inga av Slottsskolans datorer ska skrotas och vi vill enbart byta datorer mot datorer. Se ovan Åkerboskolan De datorer vi har kvar behövs för att vara stöd till dataprojektorer och Smartboards. 16

Centrala förskolorna Björkviken: Ersätts med samma, stationär. Björkviken: Ersätts med samma stationär. Kommunens hemsida Ett arbete pågår tillsammans med Kreation för att göra skolors och förskolors hemsidor mer innehållsrika och attraktiva. IT-inspiratörerna har blivit ombedda att skicka in tre bilder samt en liten beskrivande och välkomnande text för sina enheter. Tabellen visar i vilken utsträckning det blivit gjort. Bilder Text Björkviken ok ok? Hasselbacken ok ok? Skogsbrynet ej ok? Gärdslösa fsk ok ok Rälla fsk ok ok Runstens fsk ej ok Åkerbos fsk ej ok? Rälla skola ok ej Gärdslösa skola ok ej Köpings skola ej ok? Viktoriaskolan ok ok Slottsskolan ej ok? Åkerboskolan ok ok? betyder att där finns någon form av text men att den bör ses över. Den kanske är för kort eller för lång. Köpings skola Den text som ska skickas in bör vara kort (högst 120 ord), informera om verksamheten, gärna om det finns något som speciellt utmärker skolan eller förskolan. Texten ska också vara välkomnande. (Om ni vill informera om mer än vad som ryms i texten finns det möjlighet att senare skapa undersidor.) IT-inspiratörer rektor Ta nya foto o skicka in Redigera texten Snarast Snarast 17

Södra området Runstens förskola har både text och bild på hemsidan Gärdslösa förskola har både text och bild på hemsidan Rälla förskola har både text och bild på hemsidan Gärdslösa skola har både text och bild på hemsidan. Rälla skola har både text och bild på hemsidan Jag tycker att it-inspiratörer/arbetslagsledare har gjort ett gott arbete. Bilder och text berättar på ett trevligt sätt om förskolan/skolan. Roligt att det är flera bilder som visas i ett bildspel så att man kan fånga både utomhus och inomhusmiljön. Kanske det kan ingå i företaget som står för skolfotograferingen att när de fotograferar på våra skolor de tar lite extra vimmelbilder som inte bara är till för fotokatalogen utan även kan användas till hemsidan. Viktigt att it-inspiratörerna inför varje nytt läsår kollar om det finns bilder med barn som slutat på förskolan/skolan vilka i så fall byts ut. Rektor It-inspiratörerna Överenskommelse med fotoföretaget Kolla av hemsidans bild o text. Varje år Aug/Sep varje år. Viktoriaskolan Arbetslag F-3 och 4-5 Ser bra ut för Viktoriaskolans del. Det är viktigt att våra olika enheter presenterar sig på ett bra sätt på vår hemsida och att de olika enheternas unika innehåll framkommer. Samtidigt är det viktigt att vi visar vår röda tråd. Vi har utarbetet begreppet Trygga barn växer här samt våra tre budskap Trygghet som ger glädje, Lärande som ger framtidstro och Förväntningar som ger resultat. Dessa budskap borde finnas med på alla enheters sidor. Rektorsgruppen genom ITpedagog Jan-Erik Visa vår röda tråd genom att presentera Trygga barn växer här på alla enheters sidor Under vårterminen 2015 Slottsskolan Bilder till Slottsskolans sida är på gång och kommer att uppdateras inom kort. Texten är uppdaterad och kommer ständigt hållas uppdaterad av IT-gruppen. 18

Det finn tankar på att låta elever ha en aktiv del i hemsidan. Det kan handla om en särskild plats där eleverna kan berätta om sin skola. Vi behöver bli bättre på att marknadsföra oss. Under våren. Rektor och skolans nya ITgrupp kommer att ett särskilt ansvar men alla måste bidra med idéer. IT- gruppen har redan planer på att göra förändringar. Åkerboskolan Textdelen förskolans del har uppdaterats. Centrala förskolorna Åtgärdat. Skall vara åtgärdat från samtliga förskolor. 19

Protokoll och grafiska mallar Arbetet med Kreation ledde bland annat till att det skapades ett antal grafiska mallar. Rektorskonferensen har tagit ett gemensamt beslut om att använda dessa mallar i olika typer av dokument, till exempel de protokoll som skrivs vid APT och som ska publiceras på sajten Borgholm utbildning. Tabellen visar i vilken utsträckning protokoll visas på sajten och om de i så fall är skapade i de grafiska mallarna. Senaste protokoll Grafiska mallar Centrala förskolorna oktober ej Södra området ej ej Köpings skola december ej Norra området oktober ok Viktoriaskolan december ok Slottsskolan december ok Köpings skola Åtgärdat. Men åsikter på skolan finns om att mallen inte är användarvänlig (läsvänlig) med den bakgrundsbild som är med. Försvårar läsning för de som t.ex. har dyslexi. Inte så klart och tydligt dokument när det nu också ska användas i t.ex. veckobrev m. m. Mallen är också svår att använda om du ska ha mer än en sida ( vi kan ialafall inte ta bort sidhuvudet på de kommande sidorna) stor del av dokumentet blir vitt??!! Södra området Vi andänder loggan i veckobrev och i protokoll. I södra ro. har vi inte börjat använda de grafiska mallarna förrän efter årsskiftet. Det beror på att jag ville att vi först skulle hinna prata igenom ordentligt vad det står för. Vi har därför under hösten på APT(förskolan) och halv studiedag (skolan) avsatt tid för att gå igenom vad värdeorden betyder på våra förskolor/skolor. Därför har jag sagt till personalen att vi börjar använda de nya mallarna fr.om. jan 2015. Jag har också informerat föräldrarna om detta på ett föräldramöte. Ett problem som jag ser är att förskolorna inte har någon mall att använda. Jag fick ta hjälp och göra egna på deras likabehandlingsplaner. Jag tycker att det är viktigare med en tydlig avsändare på sådana dokument än protokoll. Ett annat litet bekymmer är att jag skulle vilja ha en logga kopplat till södra ro. För när vi har våra APT så är det ju inte bara en skola. Likaså på protokollen från våra Allmöten (min ledningsgrupp bestående av mina arbetslagsledare). Jag har nu valt att använda loggan trygga barn växer här. Men borde kunna få till det med handen. Jag skulle vilja 20

att det togs fram en rätt storlek på handen som matchade Borgholmsloggan. För när man förstorar alternativt förminskar handen blir den oskarp. Sedan är jag inte för att man skriver protokoll med bakgrundsfärgerna på papperet. Det gör texten mera svårläst. På södra ro har vi tidigare inte publicerat några protokoll på sajten Borgholm utbildning, men nu har personalen börjat fråga efter det och då känns det befogat. Nu finns alla våra protokoll fr.o.m. hösten 2015 utlagda. Dock har vi inte lyckats få med någon logga. Rektor Förvaltningen Maila in nya protokoll till Jan- Erik K. som publicerar. Kreation får i uppdrag att ta fram en lämplig storlek på profilen. När protokollet är klart. Snarast Viktoriaskolan Vi använder dessa mallar i stor utsträckning. Stavningskontroll saknas dock. På Viktoriaskolan använder vi de nya grafiska mallarna på alla våra protokoll, veckobrev, rektorsbrev och andra dokument såsom exempelvis Likabehandlingsplan, inbjudningar, pedagogiska planeringar och trivselregler. Viktoriakolans ledningsgrupp Se till så att vi fortsätter att använda våra mallar Under läsåret 2015/2016 Slottsskolan De grafiska mallarna används kontinuerligt i skolans mötesprotokoll, i gemensamma dokument och som signatur i mail. De grafiska mallarna används nu. Alla Alltid Kontinuerligt. Vi får hjälpas åt och påminna varandra. Åkerboskolan 21

Protokollen från ledningsgrupp och Apt kommer i fortsättningen läggas in direkt från skolan och inte via IT-pedagogen som gjort att vi i bland missat att skicka in protokoll. Centrala förskolorna Först var förskolan med sedan gällde det endast skola. Därför har inget vidare arbete gjorts. Samtliga inom enheten fick information den 2/2-15 om Kreations arbete. Publicering av minnesanteckningar har ej varit en prioriterad arbetsuppgift. förskolechef Publicering av minnesanteckningar Så fort som möjligt. Nätverken De fyra nätverken lämnar i januari in årsrapporter om sin verksamhet och dessa bifogas då den här rapporten. Köpings skola Södra området Min uppfattning är att nätverken betyder mycket för deltagarna som är med i dem. Sedan är det viktigt att vi skolledare ger utrymme för nätverksdeltagare att på AE eller APT lyfta någon aktuell fråga. Mina representanter i svenska/specialped nätverket bad att få lite extra tid så vi avsatte en halv studiedag för att ge tillfälle till att diskutera utveckling av lässtrategier. Det blev många bra diskussioner och upplevdes som mycket 22

givande av alla. Nu när vi ska sprida på studiedagarna över läsåret kanske vi kunde låta nätverken planera för ett innehåll för en del av en studiedag som sedan genomförs på respektive skola. Det blir mer genomslag om man får rejält med tid och inte bara en kort information på en ae-konfrens där det är många andra punkter. Vi kunde kanske ha en sådan dag/termin eller läsår. Rektor/arbetslagsledare Förvaltningen Nätverksinfo på dagordningen Nätverken får i uppdrag att planera för en studiedag APT/AE-konferenser En studiedag per läsår eller termin. Viktoriaskolan Arbetslag F-3 och 4-5 Matrisen i matematik behöver aktualiseras på alla skolor för att vara ett fungerande verktyg. Nätverket i svenska har gjort ett bra arbete kring kompetensutvecklingen under året när det gäller läsning och läsförståelse. Att använda sig av kollegialt lärande är ett framgångsrikt sätt att arbeta på. På Viktoriaskolan har Christina Olsson och Eva Hall Atterback hållit i planering och genomförande av kompetensutvecklingen. Den har uppskattats av personalen och fått bra respons. Nätverksrepresentanterna Se till att kontinuerligt På APT under läsåret återkoppla till all personal kring nätverkens arbete Slottsskolan Årsredovisning 2014 nätverket i engelska Identifiera och lyft fram de metoder och arbetssätt som lett till högre måluppfyllelse för alla elever under året! Pedagogiska diskussioner kring media/digitala läromedel i kombination med mer traditionella metoder (appar, websidor, läroböcker, skönlitteratur, film mm) Fortbildning inom kommunikation och varianter av språket för att öka motivationen och viljan att våga använda språket hos alla elever Hur har ovan identifierade metoder spridits och implementerats på alla enheter? Genom deltagarna på ämneskonferenser, arbetslag och studiedag Vilka metoder har använts för att utvärdera och redovisa resultatet av ovanstående? Utvärdering och diskussion kring nationella prov Diskussioner i nätverket med konkreta exempel Genomgång av betyg Redovisa kortfattat årets arbete. Vi har haft 3 träffar à 2 timmar samt en fortbildningsdag, Vi har på egen tid testat många olika digitala läromedel (appar, websidor, läroböcker, 23

skönlitteratur, film mm) och sedan diskuterat och demonstrerat på nätverket Vi har deltagit i bedömningen/rättningen av de nationella proven i år 6 & 9 i syfte att öka samsyn och likvärdig bedömning Vi har påbörjat revideringen av checklista och diagnosmaterial Nätverken har många viktiga uppgifter. En av de viktigaste är att öka bedömnings kompetensen i kommunen. Metoder diskuteras i nätverken och goda exempel sprids mellan skolor. Nätverkens medlemmar ansvarar för innehåll. Åkerboskolan Rektor ansvarar för att ge tid för att representanter får tid för att delta i nätverksmöten och för att se till att de har chans att lyfta det de tycker är viktigt att alla får ta del av. T.ex. Vid ämneskonferenser haqr representanterna en viktig funktion. Vid Apt kan nätverksrepresentanter få tid att ge alla information. Centrala förskolorna Ingen på Skogsbrynets förskola är just nu med i något nätverk. Hasselbacken: Carina Sjöberg ma-nätverket. Hur tänker vi i rektorsgruppen kring nätverken? Skall förskolor ingå? Är det i så fall en pedagog från varje rektorsområde? Och i vilka nätverk. Rektorskonferens Frågan tas upp på rektorskonferens. 24