Råvror och trnsporter i norr Europ Slutrpport ugusti 2010
Innehåll Smmnfttning...3 1 Inledning... 6 1.1 Bkgrund...6 1.2 Rpportens fokus...6 2 Norr Europ och Brentsregionen... 7 2.1 Geogrfi...7 2.2 Befolkning...9 2.3 Näringslivsstruktur...10 2.4 Arbetsmrknd...11 2.5 Högre utbildning och forskning...12 3 Betydelsen v norr Europs råvrutillgångr och industrier för EU...13 3.1 En översikt...13 3.2 Mlm- och minerlvror...14 3.3 Skogstillgångr och skogsbserd industri...18 3.4 Energitillgångr...21 3.5 Besöksnäringen...26 4 Trnsportsystemen...29 4.1 Allmänt...29 4.2 Viktig noder och länkr...30 4.3 Trnsportkorridorer...33 4.4 Trnsportsystemets funktion och industrins behov...34 5 Utmningr...36 6 Utmningr kräver åtgärder...39 7 Referenser...42 Förord Denn rpport hr tgits frm v ÅF-Infrstruktur AB för Näringsdeprtementet och Botnisk korridoren. Rpporten och dess utredningr bygger på fler källor. Vi hr nvänt officiell sttistik smt resultt från ett stort ntl tidigre utredningr, vrv fler är frmtgn v ÅF-Infrstruktur AB för olik länsstyrelser etc. ÅF-Infrstruktur AB nsvrr för innehållet i rpporten. Vårt mål med denn rpport är tt stimuler till en konstruktiv dilog, både inom den offentlig sektorn och inom industrin, om utvecklingsmöjligheter för regionen och för Europ som helhet. Tvelsjö, 31 ugusti 2010 Stelln Lundberg, Teknologie Doktor, projektledre Medverknde ÅF-Infrstruktur AB/Infrpln Stelln Lundberg Peter Stensson Mri Lundberg Ptrik Lundberg Toms Hellquist Krolin Selstm Ev Andersson Anders Lrsson Eric Lundberg Uppdrgsledre/Övergripnde nlys Biträdnde uppdrgsledre/ Trnsportsystemnlys Näringslivsnlys Näringslivsnlys Näringslivsnlys Näringslivsnlys Näringslivsnlys Utredning Utredning Kontktinformtion: Stelln Lundberg Tel: +46 (0)10 505 61 91 e-post: stelln.lundberg@fconsult.com Adress: ÅF-Infrstruktur AB, Långviksvllen 20, 922 66 Tvelsjö, Sverige 2
NORGE R åvror och trnsporter i norr Europ - Smmnf ttning Norr Europ står för en betydnde del v EU:s produktion v råvror, exempelvis järnmlm och skogsprodukter. Till exempel producers 88 procent v EU:s totl järnmlmsproduktion i Brentsregionen. Guld, silver, koppr, krom, nickel och luminium är ndr metller som utvinns i stor mängder i regionen (se figur 1). Dessutom får gråberg, en restprodukt vid gruvdrift, llt större betydelse för uppbyggnd v infrstruktur och för produktion v betong. Skogstillgångrn i Brentsregionen är källn till en stor del v EU: s totl produktion v ppper, trävror och ndr skogsbserde produkter. Skogsproduktionen i Arkhngelsk oblst och republiken Komi i Rysslnd är mycket hög (se figur 2). Trnsporter v de råvror som utvinns i Brentsregionen till mrknden i EU förutsätter tt det finns effektiv och väl fungernde trnsportsystem, som binder smmn regionen med europeisk kontinenten och resten v världen (se figur 3). Övrig 3% 0,8 milj. ton Sverige 88 % 24,7 milj. ton Brentsregionen erbjuder potentiler v stort EU-intresse: utökd, effektiv råvruutvinning med kompletterd och förstärkt trnsportinfrstruktur krftigt utökd utvinning v förnybr energi utökd turistnäring bserd på kompletternde miljöer och fyr årstider Nenets utonom distrikt Murmnsk oblst Lpplnd Nordlnd Norrbotten Österrike 7% 2,1 milj. ton EU:s ndel v världsproduktionen: 1,7% N. Österbotten Kjnlnd Västerbotten Koppr EU:s produktion c 700 000 ton Världsproduktion c 15 milj. ton Portugl SVERIGE Krelsk republiken 13 % 90 200 ton Archngelsk oblst Övrig 15 % 103 900 ton Sverige 9% 62 900 ton Polen 64 % 452 000 ton republiken Komi RYSSLAND Vrv 60.3 milj. m3 från Brentsregionen EU:s ndel v världsproduktionen: 4,6% 1 milj. m3 Skogsresurser 5 milj. m3 Virkesförråd på skogsmrk (milj. m3 stående volym) Zink EU:s produktion c 821 000 ton Världsproduktion c 11 milj. ton Övrig 11 % 93 000 ton Polen 15 % 126 000 ton Sverige 26 % 214 000 ton Irlnd 47 % 387 400 ton Årlig timmerproduktion inom EU27 inkl. NV Rysslnd 458 milj. m3 10 milj. m3 Årlig tillväxt under brk 2004-2007 Finlnd, 2004-2008 Norge, Sverige (milj. m3 per år) 1000 milj. m3 500 milj. m3 50 milj. m3 Årlig produktion (Avverkning) EU:s ndel v världsproduktionen: 7,5% Figur 2: Skogstillgångr Zhdnovskoye Bly METALLUTVINNING OCH METALLTILLVERKNING EU:s produktion c 198 200 ton Världsproduktion c 3,8 milj. ton Utvinning och brytning Övrig 16 % 31 900 ton Polen 25 % 50 000 ton Hnnukinen Mlmberget Aitik förädlingssteg Ørtfjell Tillverkning v mskiner och utrustning Kemi Guld EU:s produktion 22 ton Världsproduktion 2 204 ton Övrig 41 % 9,0 ton Sverige 24 % 5,2 ton Bulgrien 9% 2,0 ton Finlnd 28 % 6,2 ton Bliken Metllgruvor Järnmlm Sulfidmlm (koppr, zink, bly, silver, etc.) Ungefärlig Guldmlm volym okänd Plnerd gruv Storliden Murliden Björkdl Svärtträsk Kristineberg Renström Korpng Outokumpu SSAB Boliden Boliden Kostomuksh Ruukki Tlvivr Kelviå Hitur Pyhäslmi Kustby-Krleby EU:s ndel v världsproduktionen: 1% Vs SVERIGE Silver EU:s produktion c 1 835 ton Världsproduktion 19 400 ton Särkiniemi Kubl Sundsvll Övrig 8% 145 ton Bulgrien 3% 60 ton Kovdor Kevits Phtvr Tpuli Stor Shvr Pellivuom Tillverkning v metller och metllvror EU:s ndel v världsproduktionen: 5,3% Norilsk Nickel Monchegorsk Aptity Kiirunvr förädlingssteg Sverige 32 % 63 200 ton Irlnd 27 % 53 600 ton Nickel Suurikuusikko en inj ldl Gu Brentsregionen är även en viktig producent v förnybr energi (se figur 4). Den årlig produktionen v vttenkrft i regionen är idg 70 TWh vilket motsvrr 23 procent v EU:s produktion. Vttenkrftsproduktionen skulle kunn ök till 90 TWh per år genom tt vidt åtgärder för tt effektiviser befintlig krftverk. Inom regionen plners dessutom vindkrftsprojekt som motsvrr en årlig produktion på cirk 60 TWh per år. Ett betydnde hinder för tt kunn förverklig hel potentilen v den förnybr energiproduktionen är den otillräcklig kpciteten i det befintlig elnätet. Utbyggnden v elnätet är dock en process som tr lång tid. I Brentsregionen finns också riklig tillgångr på bioenergi, främst i de stor skoglig områden. Troms EU:s produktion c 28 milj. ton Världsproduktion c 1 645 milj. ton Bulgrien 2 % 0,5 milj. ton Norr Europs råvrutillgångr är viktig för hel EU Finnmrk n.. SKOGSTILLGÅNGAR Järn Orivesi Luvt Boliden Sverige 18 % 323 ton Polen 71 % 1 307 ton Utveckling v en nod för hndelsflöden globlt (nord-syd-öst-väst) Borlänge Helsingfors Grpenberg EU:s ndel v världsproduktionen: 9% Lovisgruvn Stockholm Figur 1: Gruvproduktion i EU27 och EU:s ndel v världsproduktionen. Käll: SGU, 2007. 3 Zinkgruvn Figur 3: Mlm och metllförsörjningen kräver väl fungernde trnsport- system.
FÖRNYBAR ENERGIPRODUKTION NORGE Hur kn EU dr större nytt v nturtillgångrn i norr Europ? FINNMARK TROMS NORDLAND LAPPLAND NORRBOTTEN Vtten- och vindkrft i Brentsregionen NENETS AUTONOMA DISTRIKT 2008-2010 Dt skns VÄSTERBOTTEN ULEÅBORG SVERIGE MURMANSK OBLAST KARELSKA REPUBLIKEN Vttenkrftproduktion Möjlig vttenkrftsproduktion Vindkrftsproduktion REPUBLIKEN KOMI Plnerd vindkrftsproduktion ARCHANGELSK OBLAST Produktion (TWh/år) 40 TWh 20 TWh Ett stort hinder för tt förverklig den full potentilen v råvruproduktion i Brentsregionen är bristern i trnsportinfrstrukturen, vilket riskerr tt hämm utvecklingen v europeisk industri. Vidreutveckling v persontrfiken, särskilt på järnväg, är nödvändig för tt bättre integrer rbetsmrkndern i regionen och förbättr tillgängligheten till enhetern för forskning och högre utbildning för näringslivet och medborgrn. Förbättringr v persontrnsportsystemet i regionen skulle även bidr till tt stärk regionen som ett resmål för turister från hel Europ och resten v världen. RYSSLAND Norr Europ i ett globlt perspektiv Med långsmt återupptgen ekonomisk tillväxt i EU och resten v OECD och med fortstt strk tillväxt i de sitisk tillväxtmrkndern, förvänts den globl efterfrågn på och konkurrensen om tillgång till råvror ök under överskådlig frmtid. Givet råvrumrknderns globl krktär medför dett nturligtvis tt efterfrågn kommer tt ök också för de råvror som producers i Brentsregionen. Brentsregionen kn även ök i betydelse som en länk för tt trnsporter vror och råvror till och från Asien och Nordmerik. Den föreslgn NEW-korridoren skulle utgör en lterntiv väg för continertrnsporter melln Nordmerik och Kin, med continrr som överförs från järnväg till sjöfrt i hmnen i Nrvik, för tt undvik överbelstde trnsportkorridorer i Centrleurop. Se figur 6. Figur 4: Den förnybr energiproduktionen är stor i Brentsregionen och det finns ytterligre betydnde potentiler. Gästnätter TURISM Finnmrk Alt Tromsø Troms Bodø Nordlnd 1 miljon Vdsø Kirkenes Lpplnd Nenets utonom d Murmnsk oblst Krelsk Kjn republiken Petrozvodsk E Oslo Yt: Nuts 2 Källor: SCB, SSB, Tilstokeskus och gks.ru Murmnsk Norrbotten Västerbotten 5 miljoner År: 2009 (Rysslnd 2008) SVERIGE Archngelsk Archngelsk oblst republike Komi Syktyvkr Helsingfors Stockholm St Petersburg RYSSLAND Figur 5: Vrje år spenderr turister cirk 14 miljoner nätter i Brentsregionen. Figur 2-5: Det finns ytterligre potentiler för utökd utvinning v råvror, produktion v förnybr energi och utveckling v turistnäringen i Brentsregionen. Nyttjnde v dess potentiler skulle vr till nytt för hel EU. Figur 6: NEW-korridoren (Northern Est West Freight Corridor) är en intermodl trnsportkorridor som förbinder den nordmeriknsk östkusten med Skndinvien, Rysslnd, Kin och Centrlsien, vi hmnen i Nrvik och järnvägssystemet i de nordisk ländern Käll: N.E.W., UIC (Interntionl Union of Rilwys) 2004 4
Som frmgår v figur 7 nedn finns ingen nslutnde nord-sydlig trnsportkorridor melln korridorern Nordisk Tringeln och Northern Axis, som identifierts v EU-kommissionen. Idg är dess två korridorer förbundn vi den Botnisk korridoren, som går genom både Sverige och Finlnd och förbinder de öst-västlig och de nord-sydlig trnsntionell xlrn i Sverige, Finlnd, Norge och Rysslnd. Botnisk korridoren är redn i dg en strtegiskt viktig trnsntionell länk med stor flöden v godstrnsporter. Den Botnisk korridoren fyller också en viktig funktion genom tt koppl ihop de öst-västlig trnsportkorridorern Finlnd-Sundsvll-Östersund-Trondheim och Vs-- Mo i Rn. Figur 8 visr befintlig och potentiell flöden v godstrnsporter på järnväg i norr Europ och visr tydligt behovet v effektiv kpcitet i järnvägsförbindelser i nord-sydlig riktning i denn region. Utöver dess betydelse för godstrnsporter, hr Botnisk korridoren också en viktig roll för tt integrer rbetsmrkndern i regionen, ök utbudet v kvlificerd rbetskrft och förbättr industrins tillgång till forskningscentr. Den skulle också kunn funger som ett sätt tt ytterligre utveckl klimtvänlig former för turism i regionen. Vidre finns behov v tt förstärk kpciteten melln Kjn och Vrtius för tt klr en ökning v den gränsöverskridnde öst-västllig trfiken. Signlsystemet på Ledmozero-Kotskombnn, som förbinder de finsk och rysk järnvägsnäten, behöver uppgrders. Betydnde flskhlsr på stråket Belomorsk-Arkhngelsk behöver åtgärds. Brents Hv! # Mo i Rn Vit Hvet Archngelsk xis Kndlksh & 2 (+% & % & % +# 1!! # Trondheim # ## +(** (# -! % Petrozvodsk Jyväskylä +% ), ## &)* $+) $ &. (& Kostomuksh ( % #)" #&$&()", ( &, %)" &*)"&$ % Trondheim Vs )! Tmmerfors *(&.,& )" ( &'&# Björneborg 0,# Gävle BOTNISKA KORRIDOREN! Tmmerfors &(*, # Helsingfors St Petersburg &*" Björneborg Gävle Helsingfors St Petersburg Frmtid järnvägsfärj/ tunnel Oslo *& " &#$ Rig Östersjön Stockholm Befintlig volymer ltic ic rd No Potentiell volymer från ökd produktion i norr Sverige, Finlnd och Rysslnd $! ' gerr Sk k Göteborg le ng ri T ic rd No Öresundsbron o wys Motor Fehrmn Bältförbindelsen Gdnsk portkorridorer (ovn) med nuvrnde trnsportflöden (till höger) visr på behovet v en strtegisk nord-sydlig korridor i norr Europ. Käll: Botnisk korridoren/åf Infrpln Figur 8: Godsvolymer i järnvägssystemet i de nordisk ländern och nordvästr Rysslnd. Befintlig och potentiell volymer. Käll: ÅF Infrpln 5 Rig Östersjön Köpenhmn Köpenhmn Figur 7: En jämförelse v det befintlig nätverket v EU:s trns- Tllinn Örebro * * () +( B Göteborg 2* &( gle n Tri R il k gerr #) % &() # R il Stockholm Örebro Sk Rumo Oslo Tllinn Petrozvodsk Seinäjoki Jyväskylä Sundsvll #! Sundsvll Archngelsk xis # 1 &( ( )* $ 1 Vit Hvet Rovniemi Mo i Rn &(% 1 $ (&% $ /)* ()+% Pjl Nor the rn A Torrhmn #' (&,)" &, % $ Sll Kolri & &! &# (! # 0##, ( #!!! Kostomuksh Kol Peninsul Nrvik "$! Sll Nor the rn A +($ %)" (, " #!!! %! " Brents Hv Murmnsk ()* Kndlksh De problem som beskrivits ovn behndls i vriernde grd i respektive lnds ntionell trnsportpln. Men om regionen, övrig Europ och världen sk kunn dr full nytt v de riklig nturtillgångr som finns tillgänglig i Brentsregionen, behövs en gemensm, omfttnde insts för tt t itu med de förestående infrstrukturell utmningrn. Dett skulle stärk den ekonomisk tillväxten både i regionen och för Europ som helhet. #!&% ( % **&*&% ' ( %" #&$ * ( Kolhlvön Nrvik Spårvidden som nvänds i Rysslnd och Finlnd är 1 520 mm medn spårvidden i Sverige och större delen v Europ är 1 435 mm. Dett hinder för effektiv interntionell tågtrfik i regionen måste löss genom utveckling v ny teknik, som klrr det hård klimtet. Gemensmm omfttnde åtgärder krävs för tt möt utmningrn Kpciteten på Mlmbnn plners uppgrders för tt klr ökd gods- och persontrfik. Det plnerde ny gruvorn i Sverige och Finlnd kommer tt behöv ett optimert trnsportsystem. Plnering och förhndlingr pågår. Murmnsk Hmnr och lndbserde nslutningr behöver utveckls för tt klr den öknde nvändningen v intermodl trnsporter, som utgör en väsentlig del v mång trnsportkedjor i regionen. Intermodl terminler hr byggts och fler byggs för närvrnde. Effektivre terminler behöver byggs och befintlig terminler måste görs effektivre för tt skp ett mer hållbrt trnsportsystem. f the ltic Om EU skll kunn dr full nytt v de betydnde nturtillgångrn i Brentsregionen, är ändmålsenlig trnsportinfrstruktur en viktig förutsättning. Industriproduktionen i regionen utgör redn en betydnde ndel v den totl exporten från ländern i norr Europ. Följdktligen är de södergående trnsportflöden, både på järnväg och sjöfrt, från Brentsregionen nästn dubbelt så stor som norrgående flöden till regionen. Vägtrnsporter hr mindre betydelse för industrin i regionen, med något större norrgående flöden än södergående flöden. På grund v den skrymmnde och tung krktären på vrorn som producers v industrin i regionen, är effektiv järnvägstrnsporter v särskild betydelse för tt koppl ihop regionen med extern mrknder. B Trnsportinfrstruktur se Gdnsk Figur 9: Kompletternde korridorer behövs för tt EU sk få nytt v den växnde produktionen v råvror och förädlde produkter i Brentsregionen. Käll: Botnisk korridoren/åf Infrpln
1 Inledning 1.1 Bkgrund Norr Europ och Brentsregionen är ovnligt rik på nturtillgångr och råvror och bidrr i betydnde grd till EU:s råvruförsörjning. Hållbr tillväxt bserd på tillgångrn i norr Europ fordrr strtegisk åtgärder i trnsportsystemen. En grund för konkurrenskrft och tillväxt i EU EU hr betont betydelsen v nturtillgångr för europeisk tillväxt och konkurrenskrft i ett ntl strtegisk dokument. Tillverkningsindustrin är mycket beroende v fungernde råvruförsörjning. Dett mnifesters i Europeisk kommissionens förslg till sektoråtgärder vseende konkurrenskrft för europeisk metll- och skogsbserd industri. Tillgången till råvror betons som en kritisk fråg v högst prioritet i båd dess fll. Bygg-, kemiklie-, bil-, flyg-, mskin- och utrustningssektorern, vilk ger ett smmnlgt förädlingsvärde v mer än 1 300 miljrder euro och sysselsättning åt cirk 30 miljoner människor inom EU, är ll beroende v tillgång till råvror. 3 EU som helhet hr begränsde råvrutillgångr. Prospektering och utvinning v råvror möter ökd konkurrens från lterntiv mrknvändningr och en hårt reglerd miljö, liksom teknisk begränsningr i tillgången till minerlfyndigheter. De flest v fyndighetern är dock belägn i den nordligste delen v Europ, där konkurrensen om mrknvändningen är reltivt begränsd. EU är idg mycket beroende v import v strtegiskt viktig råvror som är lltmer påverkde v globl snedvridningr på mrknden 4. Den skogsbserde industrin, med ett produktionsvärde på cirk 370 miljrder euro, och förädlingsvärde på cirk 120 miljrder euro, svrr för mer än 3 miljoner jobb i nästn 350 000 företg. Mång delr v dess industrier spelr en viktig roll för tt upprätthåll hållbr sysselsättning på lndsbygden. 5 Skogsbserde industrier i EU är i llmänhet konkurrenskrftig och presterr br både tekniskt och ekonomiskt. Mss- och pppers-, träberbetnings- och grfisk sektorer är världslednde på mång områden. Dess sektorer står dock inför en rd utmningr, särskilt när det gäller tillgång till råvror, behovet v minskde utsläpp v växthusgser, innovtion, hndel och informtion v skogsbserde produkter. Det finns överkpcitet i pppers- och mssindustrin i Brentsregionen och brister i trnsportsystemen kn led till nedläggning v produktionsnläggningr. Dett i sin tur medför tt tillgången på råvror inte kn nyttjs. De rik nturtillgångrn i Brentsregionen kn härvid spel en viktig roll för tt minsk den europeisk efterfrågn på råvror. 1.2 Rpportens fokus Rpportens fokus är tt klrlägg betydelsen v råvrutillgångrn i Brentsregionen och dess betydelse för den ekonomisk utvecklingen i Europ. En stor del v råvrorn konsumers i Centleurop och Storbritnnien. Därför behöver rpporten också fokuser på trnsportsystemen. Rpporten bsers delvis på en smmnfttning v ÅF Infrplns tidigre och pågående studier, smt på ndr befintlig källor. 3 COM (2008) 699 FINAL 4 Dess inkluderr exportvgifter och kvoter, tillsmmns med subventioner, prisfixering, dubbl prissystem och restriktiv investeringsregler. Över 450 exportrestriktioner på mer än 400 olik råvror (t.ex. metller, trä, kemiklier, hudr och skinn) hr identifierts. COM (2008) 699 FINAL 5 COM(2008) 113 finl 6
2 Norr Europ och Brentsregionen 2.1 Geogrfi Brentsregionen innefttr de nordligste delrn v Sverige, Finlnd, Norge och nordvästr Rysslnd (se figur 2.1:2): Norrbottens och Västerbottens län i Sverige, Regionern Lpplnd, Kjnlnd och i Finlnd, Nordlnd, Troms och Finnmrk fylken i Norge Murmnsk oblst, Krelsk republiken, Arkhngelsk oblst, Nenets utonom distrikt och republiken Komi i Rysslnd. Området omges v Norsk hvet, Brents hv, Vit hvet och Bottenviken. Brentsregionen hr cirk 5,4 miljoner invånre 6. Regionens rel motsvrr Frnkrike, Spnien, Portugl och Tysklnd tillsmmns. Merprten v Brentsregionen tillhör den tempererde brrskogszonen, medn den skndinvisk bergskedjn, norr delrn v Kolhlvön, Nenetsområdet och Novj Zemlj tillhör den rktisk tundrn. Lokliseringen huvudskligen norr om polcirkeln ger en midsommrperiod med exotisk midnttssol och en kll midvinterperiod med mörk polrnätter, upplyst v den vit snön. Denn Eurorktisk region krktärisers v strängt klimt och lång vstånd. Dock är få pltser på jorden (och ingen nnn del v Europ) lik rik på skogr, minerler, fisk smt potentiler för produktion v förnybr energi, olj och gs. Den vrierde nturen och klimtet med fyr årstider ger god förutsättningr för turism. Förutom nturresurser hr Brentsregionen kvlificerd rbetskrft och är en mötesplttform melln Europeisk unionen, Rysk federtionen och Norge. Norr Norge krktärisers v ett drmtiskt lndskp med djup fjordr och hög berg. Den skndinvisk bergskedjn är mer kuperd på svensk sidn. Melln bergskedjn och den befolkde kusten längs Bottenviken finns ett skogslndskp korst 6 SCB, SSB, Finstt, Rosstt NORGE Oslo Norsk Hvet Bodø NORDLAND Mo i Rn Tromsø Nrvik NORR- BOTTEN VÄSTER- BOTTEN Skndinvisk Bergskedjn SVERIGE TROMS Figur 2.1:1 Brentsregionen - en översikt. Käll: ÅF Infrpln Arel: 1 755 800 km 2 7 Kirun Gällivre Piteå Skellefteå Stockholm Polcirkeln Alt Bottnisk Viken FINNMARK LAPPLAND Rovniemi Hprnd/Tornio ULEÅBORG Kjn Vdsø Kirkenes KAJANALAND Helsingfors Murmnsk MURMANSK Loukhi Vit Hvet Severodvinsk Belomorsk Kostmuksh Archngelsk KARELEN Oneg Segezh Obozersky Petrozvodsk Brents Hv Monchegorsk Aptity Kndlksh Kolhlvön v älvdlr. Nordvästr Sverige, liksom norr Finlnd, är glest befolkt och hr ett vriert lndskp med myrr, berg och stor skogsområden. Den rysk delen v Brentsregionen täcker cirk två tredjedelr v området och hr cirk två tredjedelr v befolkningen. Befolkningen är strkt urbniserd och stor delr v lndsbygdsområden hr vfolkts. Den rktisk tundrn breder ut sig över de norr delrn, medn de södr delrn är täckt v skogslndskp. Norr Europs hvsregioner hr stor betydelse för fiskeindustrin, olj och gsutvinning, trnsporter och produktionen v förnybr energi. Nikel ARCHANGELSK RYSSLAND Kotls Syktyvkr Novj Zemlj NENETS KOMI Ukht Befolkning: 5 400 000 6 Huvudsklig nturresurser: Metller och minerler Skog och skogsbserde produkter Energi Vrierd ntur och vriert klimt som bs för turism
Norr Europs förhållnde till EU och globl mrknder Sverige och Finlnd svrr tillsmmns för cirk 5 procent v vsänt gods inom EU:s intern vruhndel (EU27). Andelen hr vrit konstnt under perioden 2001-2008. Rysslnd och Norge tillhör EU:s huvudsklig hndelsprtners utnför EU27, med ndelr v EU:s import på 11 respektive 6 procent. Den rysk delen v EU:s import utnför EU27 hr mer än fördubblts under de senste decenniet, medn Norges ndel hr ökt med 50 procent. Bodö re n Murmnsk tsre gione Archngelsk Kjni n DOM OCH INERAN D VÄX AND E E Sverige och Finlnd svrr för reltivt stor ndelr v de vsänd råvrorn inom EU:s intern vruhndel (8 procent år 2008), medn 40 procent v EU:s extern import v energiprodukter kommer från Norge och Rysslnd.7 Betydnde delr v dess råvror och energiprodukter generers i Brentsregionen. B Tromsö Petrozvodsk NORGE Oslo Syktyvkr SWEDEN Helsingfors Stockholm DE AN X VÄ RYSSLAND VÄ XA ND E Moskv Östr Västr och Europ Centrl Europ Nord Amerik VÄ XA ND E VÄ XA ND E Den globl finnskrisen påverkde merprten v världen från mitten v 2008. Krisen mrkerde ett vbrott i den positiv trenden v globl ekonomisk tillväxt, med minskde godsvolymer som följd. Det globl finnsiell systemet håller på tt stbilisers, den globl ekonomisk tillväxten håller långsmt på tt återuppts och godsvolymern förvänts ök igen. VÄ XA ND E Afrik Kin, Jpn, Syd-Ost Asien Indien Kin, till exempel, klrde krisen förhållndevis br. Kin gick in i krisen med solid ekonomisk grund och hr därmed kunnt genomför ett stort ekonomisk stimulnspket. Kins BNP tillväxttkt föll, men vr fortfrnde mycket strk på 8,7 procent år 2009. Trots krisen hr den globl ekonomisk tillväxten ökt mrknt det senste decenniet. Dett beror huvudskligen på den strk tillväxten i stor, folkrik länder i Fjärrn Östern (Kin och Indien). Dess tillväxtekonomier är i behov v omfttnde investeringr i industri och infrstruktur, vilket i sin tur kräver råvror. Dessutom ökr hushållens konsumtion strkt i dess länder, vilket också bidrr till en generell trend v ökde råvrupriser. Förnyd tillväxt i OECD och EU-ländern, i kombintion med strk tillväxt i Asien och delr v Afrik, kommer därför tt innebär ökd konkurrens om råvror (se figur 2.1:2). 7 Eurostt Sttisticl Yerbook 2008. Figur 2.1:2 Huvudsklig hndelsflöden från norr Europ. Nor- Större efterfrågn på nturresursern och råvrorn i Brentsregionen kn därmed förvänts, liksom högre priser på skogs- och minerlresurser. Norr Europ är också intressnt för trnsntionell godstrnsporter melln öst och väst. NEW-korridoren8 är en lterntiv rutt för continertrnsporter melln Nordmerik och Kin, vi Nrvik och Hprnd. Med denn rutt kn de trång och tidskrävnde trnsportsystemen i Centrleurop och vid Nordmeriks östkust bli mindre viktig. 8 Continertrfik melln Nordmerik och Asien, vi norr Europ hr genomförts i ett Interreg IIprojekt The Northern Est West Freight Corridor Crossing Hprnd/Tornio och i UIC-project Est-West Trnsports Northern Alterntive. 8 r Europ är en viktig del v EU och den omgivnde världen. Merprten v regionens export går till Centrl- och Västeurop. Exportflöden till Fjärrn Östern och viss delr v Afrik är reltivt mindre, men hr vist krftig tillväxttkt det senste decenniet. Käll: ÅF Infrpln.
Befolkning (tusentl) 800 2.2 Befolkning 400 Den totl befolkningen i Brentsregionen uppgår till 5,4 miljoner invånre (2009).9 Vorkut 80 Det finns reltivt tätbefolkde områden i Brentsregionen, särskilt längs bottenvikskusten och i Murmnsk, Arkhngelsk, Petrozvodsk, Syktyvkr och ndr regionl centr. Trenden är dock tt urbniseringen fortsätter. Rysk delen v Brentsregionen hr till följd v ekonomisk och dministrtiv omvndling förlort en stor ndel v befolkningen, ungefär 1 procent per år under det senste decenniet. Förändringrn är mer måttfull i den nordisk delen v Brentsregionen, även om områden utnför regionl- och utbildningscentrn minskr i befolkning. Även viktig råvru- och industricentrum hr viknde befolkning. I norsk delen v Brentsregionen är emellertid trenden positiv även i mång små kommuner. De senste 50 åren vittnr om omfttnde utflyttning från Brentsregionen, i synnerhet när det gäller ung människor. Förbättrd och blnserd befolkningstillväxt är dock viktig fktorer för tt säkerställ hållbr nturresursförsörjning för EU som helhet. Int Tromsø Nikel Murmnsk Nrvik Syny Bodø Aptity Kirun Mo i Rn Rovniemi Arvidsjur Storumn Trondheim Petjor Kndlksh Gällivre Sll Alkurtti Loukhi Hprnd/Tornio Kemi Severodvinsk Archngelsk Piteå Iskogork Krpogory Belomorsk Skellefteå Vrtius Kostmuksh LedmozeroKochkom Oneg Obozersky Segezh Ukht Udorskiy Vending Mikun Syktyvkr Vs Kotls Vrtsil Petrozvodsk Velsk Konosh Vyborg Vologd St. Petersburg Tllinn Regioner Befolkning 2009 Förändring 2000-2009 Nordlnd fylke Troms fylke Finnmrk fylke Västerbottens län Norrbottens län s län Lpplnds län Krelsk republiken Republiken Komi 236 000 156 000 73 000 259 000 249 000 475 000 184 000 684 000 951 000-1,6 % +2,9 % - 2,1 % +1,4 % - 2,8 % + 3,6 % -4,2 % - 6,9 % - 10,1 % Arkhngelsk oblst Murmnsk oblst Nenets Aut. distrikt TOTAL 1 255 000 836 000 42 000 5 400 000-9,7 % - 11,1 % + 3,3 % - 6,0 % 9 SCB, Finstt, NSB och Rosstt Figur 2.2:1 Kommuner och befolkning i Brentsregionen. Käll: ÅF Infrpln Det finns tre huvudsklig rktisk och subrktisk ursprungsbefolkningr i Brentsregionen; Smern (60 000), Nenets (7 000) och Vepsins (6 000). Ursprungsbefolkningrn hr egn språk, kulturer nd trditioner för hndel och smhälle. Komifolket hr sttus som ursprungsbefolkning inom Republiken Komi, men de är inte erkänd som ursprungsbefolkning enligt den federl lgstiftningen. Kreler och Pomorer är ndr minoriteter i regionen10. 10 Action Pln for Indigenous Peoples in the Brents Euro-Arctic Region 9 Befolkning per km2: 3,2 Störst städer och stdsstråk (2008): Arkhngelsk: 348 000 inv. Severodvinsk: 189 000 inv. Murmnsk: 389 000 inv. Gruvstdsregionen på Kolhlvön: 241 000 inv. Pertrozvodsk: 271 000 inv. Syktyvkr: 233 000 inv. Svensk bottenvikskusten: 365 000 inv. Finsk bottenvikskusten: 294 000 inv. Norsk kusten Bodö-Tromsö: 276 000 inv.
Kluster under utveckling och ny kluster i Brentsregionen Skogsbserd industri Metllindustri Rymdteknik Fiskeindustri Turism Service för olj / gs-industrin Hälsoindustri Gruvindustri Informtions- och kommuniktionsteknologi Biltestverksmhet Bo Bod Bo od dö d ö EN DC RYM Kirun G Gällivre Mo i R R Rn n R Rovniemi Tor å To Torneå Kemi Kuussmo o T im lu sov ono Lom ntgruv dim er s uleå Archngelsk A Archn Arch rch mm let i l t e n t Uleåb rg g np g Ste Jär Belomor orskk or Så Skkellefteå ellefteå Kostmuksh Ko osstt m Oneeeg g Brh heestd he est std std st tt d dutjärvi Sotkm SSo otkm mo mo U jär järrv jä järv rrvi vvi Aluminium Obozersky O boz b zersskky y Kjn Kj K Kj j jn jj nii Hlso/ Hls o// Se Segesh Se Yliviesk Y livi ivii sk Kuhmo Kälvi lvi viiå viå iå n io t k produ Mskin tllurgi Ppper IIdenslmi lmi hltig me i Ullv/ U lllv lvv/ rn Sågt timmer Icke jä metllurg Kustbyy Järnhltig sm ss Hemvn lin Nefe SOlenengo I Aptit L orskk PO RO Monch hegorsk r AST Kir Kirovsk Kiro K io ovsk vssk ä dn od SSodnkylä Ap Ap Aptity tity iy K nd d lksh lks sh m iniu Alum Ivlo o Levvi Järnpellet etts LLevi ets Pjl Y Ylläs lläs läs ä Mu Mu urm urmnsk rmn mnsk k Övr Rysk delområden Murmnsk oblst (Kolhlvön och området närmst söder därom) hr stor resurser v mlm, minerler, olj, gs och industri med nknytning till metllurgi, energi, livsmedel ochkemi. Viss delr v Kolhlvön hr även fin sportfiskevtten och öknde turism. Ppp Lofoten N Nrvik N rrvviik rv ik Timn-Petjor o N Nikel ulo Näringslivet i norr Norge känneteckns främst v utvinning v olj och gs (särskilt kring Hmmerfest), vttenkrft, fiske och fiskförädlingsindustri. I Helgelndsområdet, i södr Nordlnd fylke, finns dessutom betydnde stål-, luminium- och kemisk industri. Turismen är också viktig för norr Norge (särskilt kring Lofoten). TER Nick el Koppr lt bo Ko Ce ll Bsindustrin utgör en betydnde del v näringslivet i norr Sverige, blnd nnt i form v gruvdrift, metllurgi, meknisk industri smt skogsbserde industrier (trä, ppper och mss), vttenkrft och speciliserde tjänster. Norr Sverige hr också en betydnde besöksnäring med ytterligre potentil för expnsion. Trro Trom TTro oms om o msö msö sö Norr Finlnd hr stor ndelr inom trä-, pppers- och metllindustri. Utvinningen v mlm ökr. Turismen hr ökt drmtiskt de senste årtionden och hr ytterligre potentil för expnsion. Olj H Hm H m mm m mme meer me erfest rfest rfes rf rrfe fe ffes fest eest es st st los Näringslivet i de nordisk delrn v Brents är i stor utsträckning uppbyggt kring bsindustriern, men känneteckns v reltivt högre förädlinggrder än i de rysk delområden.11 Petjorsjön ön Miljökluster ig c ellu Nordisk delområden Sil ve r 2.3 Näringslivsstruktur Kotls K otls otl l Ko onosh ono o nosh osh h I Republiken Krelen dominers näringslivet v skogs-, pppersoch energiindustri, järnmlmsutvinning, minerlutvinning och livsmedelsproduktion. Näringslivet i Arkhngelsk oblst dominers v skogsbruk, sågverksindustri och mssindustri. Arkhngelsk oblst hr ett stort exportöverskott i utrikeshndeln och värdet tenderr tt ök. Figur 2.3:1 Industriregioner i Brentsregionen. Industrikluster under utveckling och ny industrikluster per brnsch. Käll: STBR, ÅF Infrpln I Republiken Komi dominers näringslivet v olj, gs, kol ochskogsbruk. Industriell investeringr på 100 miljrder euro plners under de kommnde 10 åren, vrv 20 miljrder euro i Norrbottens län i Sverige. Till exempel investerr det svensk gruvföretget LKAB 0,5 miljrder euro per år i Norrbottens län. 11 STBR Brents Rilwy Network, 2005 10
2.4 Arbetsmrknd Arbetsmrkndern inom de skndinvisk delrn v Brentsregionen känneteckns v specifik mönster. Regionl centrn (oftst också fungernde som centrum för högre utbildning) hr hög sysselsättningsgrder, särskilt för kvinnor. På grund v mindre diversifierde rbetsmrknder hr perifer industrikommuner oft lägre sysselsättningsgrder, särskilt för kvinnor. Kommuner med särskild nischer, exempelvis biltestindustrin, hr också hög sysselsättningsgrder. Pendling är en mycket viktig blnsernde meknism som både ger bättre nyttjnde v rbetskrften och en blnserd demogrfisk struktur. Arbetsmrkndsregionern inom vrje lnd är fortfrnde i mycket stor utsträckning åtskild v ntionell gränser. Motorern i rbetsmrkndsregionern är region- och utbildningscentr, eftersom dess hr de mest diversifierde rbetsmrkndern. De viktig råvruområden är emellertid oft mycket isolerde. Dett är en viktig utmning tt hnter, när mn rbetr för tt uppnå en hållbr råvruförsörjning för hel EU. Sysselsättningssttistik för Rysslnd är inte tillgänglig. I jämförelse med resten v Brentsregionen är sysselsättningsnivåern förhållndevis lägre och mer oblnserde, delvis på grund v stor förändringr i dministrtiv och ekonomisk förutsättningr. Dessutom är pendlingsströmmrn mycket små, förmodligen på grund v den låg kvliteten på pendlingsmöjligheter som erbjuds v väg-och järnvägssystemen. Dgspendling är endst möjlig melln närbelägn städer, se figur 2.4:1 och 2.4:2. Arbetspendling Män, 2004 Utbildningsnivåer 2005 Män 16-65 år, 25-150 km fågelvägen Studentkorrigert Färre än 10 pendlre Jmf med rikssnitt rpporters inte. Över Under 100 >5 % 0-1 % 200 3-5 1-3 400 1-3 3-5 0-1 5-7 800 >7 1 000 500 000 0 Flöden där kommunen är 100 000 okänd Infrpln 2010 Nrvik Tromsø Kirun Nikel Murmnsk Mycket begränsd pendling Kirovsk Monchegorsk Aptity Kndlksh Arbetspendling Utbildningsnivåer 2005 Kvinnor, 2004 Kvinnor16-65 år, 25-150 km fågelvägen Studentkorrigert Färre än 10 pendlre Jmf med rikssnitt rpporters inte. 100 200 400 800 1 000 Flöden där kommunen är okänd Infrpln 2010 Över >5 % 3-5 1-3 0-1 Under 0-1 % 1-3 3-5 5-7 >7 500 000 100 000 Nrvik Tromsø Kirun Murmnsk Mycket begränsd pendling Kirovsk Monchegorsk Aptity Kndlksh Bodø Bodø Rovniemi Loukhi Rovniemi Loukhi Kostmuksh Mycket begränsd pendling Belomorsk Segezh Kostmuksh Belomorsk Segezh Mycket begränsd pendling Trondheim Östersund Vs Petrozvods Trondheim Östersund Vs Petrozvo Figur 2.4:1 Sysselsättningsnivåer och rbetspendlingsmönster för män. Käll: SCB, berbetd v ÅF Infrpln. Figur 2.4:2 Sysselsättningsnivåer och rbetspendlingsmönster för kvinnor. Käll: SCB, berbetd v ÅF Infrpln. 11
2.5 Högre utbildning och forskning Brentsregionen är rik på nturresurser med hög ekonomisk värden. Nturen är ekologiskt känslig och återskps långsmt. Användningen v resursern kräver därför miljövänlig processer inom industrin smt innovtiv åtgärder för miljöskydd och återställnde. Den industriell utvecklingen inom EU förutsätter för fortstt konkurrenskrft fortlöpnde utveckling v ny produkter, effektivre produktionsprocesser och effektiv mrkndsföring. Systemen för högre utbildning och forskning spelr härvid en vgörnde roll. Miljö- och klimtfrågorn ställer llt högre krv på forskningen tt förbättr den industriell effektiviteten och tt utveckl och förbättr förnybr energikällor. Smbndet melln industriell produktion, miljö- och klimt och nyttjnde v nturresursern är mycket strkt. Ett utmärkt exempel på tt nvänd dess särskild villkor och gränsöverskridnde utbildningssmrbete är Brents miljöteknisk Msterprogrm vid universitetet i, som är en tvåårig tvärvetenskplig utbildning bserd på miljö-, process- och teknik. Utbildningen innefttr ämnen från smhällsekonomi och lgstiftning till etik och ekologi. Progrmmet är utvecklt v och genomförs i interntionellt smrbete med en utbytesperiod vid ett v de deltgnde universiteten: Lpplnds universitet i Finlnd, Nrviks högskol i Norge, Arkhngelsk sttlig teknisk universitet, Murmnsk sttlig teknisk universitet och Murmnsk sttlig pedgogisk universitet i Rysslnd smt teknisk universitet i Sverige. Utexminerde från progrmmet kommer ut på rbetsmrknden som experter i miljöteknik, med specilisering i Brentsregionens miljöförhållnden och med kompetens tt förstå miljöfrågorn i ett interntionellt smmnhng. De exminerde kn därmed rbet i ett brett spektrum v brnscher, lokl och regionl offentlig förvltningr så väl som miljömyndigheter eller forskningsinstitut, inte br inom regionen, utn även för interntionell orgnistioner. Steinkjer Trondheim Nesn Östersund Bodø Hrstd Nrvik Lycksele Kirun Gällivre Örnsköldsvik Härnösnd Sundsvll Tromsø SVERIGE~21.000 Boden Piteå Skellefteå Vs Alt NORGE ~23.000 Kutokeino Tmmerfors ~33.000 Kemi/Tornio Jyväskylä Rovniemi Kjn Kuopio Joensuu Lppenrnt Murmnsk Aptity RYSSLAND ~74.000 Universitet och högskolor i Brentsregionen (inklusive fililer) Helårspresttioner Ytproportionell skl 20 0000 10 000 5 000 1 000 Severodvinsk Petrozvodsk 3 Archngelsk Lnd ~ -helårspresttioner ntl universitet på pltsen Bserd på rpporterde helårspresttioner (2008). Bserd på inskrivn studenter (2010) och ntgen presttionsgrd på 62 % Ej uppdterde siffror Figure 2.5:1 Brentsregionen hr ett brett utbud v högre utbildning. Helårspresttioner på universitet och högskolor. (Helårspresttioner är det totl ntlet presterde studiepoäng delt med ntlet studieveckor på ett år.) En forskningstät region v stor betydelse Forskningsinstituten är koncentrerde till viss delr v Brentsregionen. Innovtionsklimtet i Norden med öppn och pltt orgnistioner är en br grogrund för utveckling v processer och produkter som ts frm i smrbete melln näringsliv, universitet / institut och offentlig orgn. I Norge finns minst ått forskningsinstitut i Brentsregionen, de flest lokliserde runt Tromsø, med inriktning på blnd nnt vttenbruk och ntionsgränsöverskridnde smrbete. 5 3 3 Infrpln 2010 Ucht 9 Syktyvkr Vorkut De svensk forskningsinstitutionern är geogrfiskt utspridd och inom Brentsregionen, oftst med när nknytning till universitet och teknisk universitet. Forskningen är främst inriktd på gruvdrift, metllurgi, skogsbruk och växtgenetik, bränsleteknik rktisk/miljöfrågor, träteknik och rymd. Finlnd hr cirk 40 nläggningr, vrv 28 ligger i Rovniemi. Forskningen är inriktd på skogsbruk, fiske/vttenbruk, djurliv, rktisk, geologi, kärnteknisk säkerhet, meteorologi, kemi, rymd och miljö. Murmnsk i Rysslnd hr åtminstone 12 nläggningr med inriktning på skogsbruk, fiske, gruvdrift, geovetenskp, seismologi, olj/gs och miljö. De ndr rysk distrikten i Brentsregionen hr ytterligre 8 nläggningr. Perm 12