SKRIFTLIG TENTAMEN 10 januari 2012 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Kalle 1,5 år 22 p 2+1+1+2+2+2+1+3+2+2+2+2 Britt-Marie, 29 år 19 p 4+1+4+3+4+3 Marie Olsson, 49 år 15 p 3+1+3+1+2+1+2+2 Stina, 19 år 25 p 3+2+3+3+4+1+2+1+3+3 Sofia, 11 år 19 p 2+2+4+3+4+2+2 Totalt 100 p Det här är en instruktion som Du får ha framme under hela provet. Din kod skriver Du på alla provsidor. Provet ska ligga till vänster om Dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När Du får tillstånd att börja skriva river Du av det översta bladet och vänder det rätt. Besvara frågorna på sidan och lägg den i kuvertet till höger om Dig. Först nu får Du riva av nästa ark i provet till vänster om Dig och vända det rätt, skriva Din kod, svara på frågorna och lägga i kuvertet på höger sida. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången! Om Du har svårt att få plats med det Du skriver använd papprets baksida. Du kan också få ett nytt tomt blad ihophäftat med det andra pappret vid behov av tentamensvakten. Räck upp handen för att få ett nytt blad. Inga hjälpmedel är tillåtna! Mobiltelefon får ej ligga kvar i fickan lägg den i väskan! Avvikelser från dessa anvisningar, inklusive att ha mer än ett skrivningsblad på skrivytan samtidigt, betraktas som fuskförsök. LYCKA TILL! Jan Brynhildsen Terminsansvarig Maria Rundberg Terminssekreterare 1(45)
Kalle, 1,5 år (Max 22 poäng) Du har precis slutat din AT och fått ett vikariat på Barnmottagningen i A-stad, som ligger 4 mil från B-stad, där det finns ett större sjukhus med barnklinik. Dagens första patient är Kalle 1,5 år, som kommer tillsammans med sin mamma, som har ringt till mottagningen och fått en akuttid, eftersom Kalle fått jobbigt att andas. Kalle hade börjat på dagis för ett halvår sedan och därefter varit mer eller mindre ständigt förkyld. När han var 9 månader fick han penicillin för en öroninflammation, annars har man inte behövt söka läkare. Nu har han varit snorig och hostig igen och känts lite febervarm. Under natten hade han fått allt jobbigare att andas och dessutom skrikit och verkat ha ont när man lade honom ner. När Du kommer in i undersökningsrummet sitter Kalle i mammas knä och ser trött ut. Han blir ändå intresserad av leksakerna, som du försöker avleda honom med när Du undersöker honom. Han pressar på utandningen, är snabbandad med en andningsfrekvens ca 50/minut. Sjuksköterskan har just mätt saturationen, som är 94%. När Du lyssnar på lungorna hörs det en hel del pip och krepitationer. Fråga 1. (2 poäng): Vilken akutbehandlingen ordinerar Du? 2(45)
Du har precis slutat din AT och fått ett vikariat på Barnmottagningen i A-stad, som ligger 4 mil från B-stad, där det finns ett större sjukhus med barnklinik. Dagens första patient är Kalle 1,5 år, som kommer tillsammans med sin mamma, som har ringt till mottagningen och fått en akuttid, eftersom Kalle fått jobbigt att andas. Kalle hade börjat på dagis för ett halvår sedan och därefter varit mer eller mindre ständigt förkyld. När han var 9 månader fick han penicillin för en öroninflammation, annars har man inte behövt söka läkare. Nu har han varit snorig och hostig igen och känts lite febervarm. Under natten hade han fått allt jobbigare att andas och dessutom skrikit och verkat ha ont när man lade honom ner. När Du kommer in i undersökningsrummet sitter Kalle i mammas knä och ser trött ut. Han blir ändå intresserad av leksakerna, som du försöker avleda honom med när Du undersöker honom. Han pressar på utandningen, är snabbandad med en andningsfrekvens ca 50/minut. Sjuksköterskan har just mätt saturationen, som är 94%. När Du lyssnar på lungorna hörs det en hel del pip och krepitationer. Kalle får inhalera beta2-antagonist via spacer och får dessutom 8 tabletter Betapred (0,5 mg) upplösta i lite vatten. Efter detta mår han mycket bättre och börjar gå runt och leka i undersökningsrummet. Han andas nu mycket lugnare, men det är fortfarande rikligt med biljud över lungorna, fr a på vänster sida. Mamma är orolig att Kalle har fått lunginflammation och undrar om man inte skall ta några blodprover. Fråga 2. (1 poäng): Ordinerar du någon provtagning eller annan undersökning t ex rtg? Motivera! 3(45)
Du har precis slutat din AT och fått ett vikariat på Barnmottagningen i A-stad, som ligger 4 mil från B-stad, där det finns ett större sjukhus med barnklinik. Dagens första patient är Kalle 1,5 år, som kommer tillsammans med sin mamma, som har ringt till mottagningen och fått en akuttid, eftersom Kalle fått jobbigt att andas. Kalle hade börjat på dagis för ett halvår sedan och därefter varit mer eller mindre ständigt förkyld. När han var 9 månader fick han penicillin för en öroninflammation, annars har man inte behövt söka läkare. Nu har han varit snorig och hostig igen och känts lite febervarm. Under natten hade han fått allt jobbigare att andas och dessutom skrikit och verkat ha ont när man lade honom ner. När Du kommer in i undersökningsrummet sitter Kalle i mammas knä och ser trött ut. Han blir ändå intresserad av leksakerna, som du försöker avleda honom med när Du undersöker honom. Han pressar på utandningen, är snabbandad med en andningsfrekvens ca 50/minut. Sjuksköterskan har just mätt saturationen, som är 94%. När Du lyssnar på lungorna hörs det en hel del pip och krepitationer. Kalle får inhalera beta2-antagonist via spacer och får dessutom 8 tabletter Betapred (0,5 mg) upplösta i lite vatten. Efter detta mår han mycket bättre och börjar gå runt och leka i undersökningsrummet. Han andas nu mycket lugnare, men det är fortfarande rikligt med biljud över lungorna, fr a på vänster sida. Mamma är orolig att Kalle har fått lunginflammation och undrar om man inte skall ta några blodprover. Eftersom Du bedömer att Kalle har en virusorsakad obstruktivitet avstår Du från provtagning och rtg. Fråga 3. (1 poäng): Du funderar nu över om Du kan skicka hem Kalle eller om han skall remitteras till närmaste barnklinik för inläggning. Vilka är i så fall indikationerna för det? 4(45)
Du har precis slutat din AT och fått ett vikariat på Barnmottagningen i A-stad, som ligger 4 mil från B-stad, där det finns ett större sjukhus med barnklinik. Dagens första patient är Kalle 1,5 år, som kommer tillsammans med sin mamma, som har ringt till mottagningen och fått en akuttid, eftersom Kalle fått jobbigt att andas. Kalle hade börjat på dagis för ett halvår sedan och därefter varit mer eller mindre ständigt förkyld. När han var 9 månader fick han penicillin för en öroninflammation, annars har man inte behövt söka läkare. Nu har han varit snorig och hostig igen och känts lite febervarm. Under natten hade han fått allt jobbigare att andas och dessutom skrikit och verkat ha ont när man lade honom ner. När Du kommer in i undersökningsrummet sitter Kalle i mammas knä och ser trött ut. Han blir ändå intresserad av leksakerna, som du försöker avleda honom med när Du undersöker honom. Han pressar på utandningen, är snabbandad med en andningsfrekvens ca 50/minut. Sjuksköterskan har just mätt saturationen, som är 94%. När Du lyssnar på lungorna hörs det en hel del pip och krepitationer. Kalle får inhalera beta2-antagonist via spacer och får dessutom 8 tabletter Betapred (0,5 mg) upplösta i lite vatten. Efter detta mår han mycket bättre och börjar gå runt och leka i undersökningsrummet. Han andas nu mycket lugnare, men det är fortfarande rikligt med biljud över lungorna, fr a på vänster sida. Mamma är orolig att Kalle har fått lunginflammation och undrar om man inte skall ta några blodprover. Eftersom Du bedömer att Kalle har en virusorsakad obstruktivitet avstår Du från provtagning och rtg. Nu när Kalle mår lite bättre kan Du undersöka Kalle i lugn och ro. Du ser då att vänster trumhinna är ordentligt röd och buktande. Den andra trumhinnan ser blek ut, men verkar tjock utan någon reflex. Fråga 4. (2 poäng): Vilken behandling och vilka råd ger Du mot Kalles öroninflammation? Tar Du några prover med anledningen av den? Behövs det någon uppföljning? 5(45)
Du har precis slutat din AT och fått ett vikariat på Barnmottagningen i A-stad, som ligger 4 mil från B-stad, där det finns ett större sjukhus med barnklinik. Dagens första patient är Kalle 1,5 år, som kommer tillsammans med sin mamma, som har ringt till mottagningen och fått en akuttid, eftersom Kalle fått jobbigt att andas. Kalle hade börjat på dagis för ett halvår sedan och därefter varit mer eller mindre ständigt förkyld. När han var 9 månader fick han penicillin för en öroninflammation, annars har man inte behövt söka läkare. Nu har han varit snorig och hostig igen och känts lite febervarm. Under natten hade han fått allt jobbigare att andas och dessutom skrikit och verkat ha ont när man lade honom ner. När Du kommer in i undersökningsrummet sitter Kalle i mammas knä och ser trött ut. Han blir ändå intresserad av leksakerna, som du försöker avleda honom med när Du undersöker honom. Han pressar på utandningen, är snabbandad med en andningsfrekvens ca 50/minut. Sjuksköterskan har just mätt saturationen, som är 94%. När Du lyssnar på lungorna hörs det en hel del pip och krepitationer. Kalle får inhalera beta2-antagonist via spacer och får dessutom 8 tabletter Betapred (0,5 mg) upplösta i lite vatten. Efter detta mår han mycket bättre och börjar gå runt och leka i undersökningsrummet. Han andas nu mycket lugnare, men det är fortfarande rikligt med biljud över lungorna, fr a på vänster sida. Mamma är orolig att Kalle har fått lunginflammation och undrar om man inte skall ta några blodprover. Eftersom Du bedömer att Kalle har en virusorsakad obstruktivitet avstår Du från provtagning och rtg. Nu när Kalle mår lite bättre kan Du undersöka Kalle i lugn och ro. Du ser då att vänster trumhinna är ordentligt röd och buktande. Den andra trumhinnan ser blek ut, men verkar tjock utan någon reflex. Eftersom det är en okomplicerad otit behöver inte Kalle någon antibiotika mot sin otit. Du ger råd om högläge och analgetika vb. Du rekommenderar uppföljning om 3 månader. Fråga 5. (2 poäng): I vilka fall bör man ordinera antibiotika vid otit hos barn? Vad är förstahandspreparatet och hur lång behandling bör man ge? 6(45)
Du har precis slutat din AT och fått ett vikariat på Barnmottagningen i A-stad, som ligger 4 mil från B-stad, där det finns ett större sjukhus med barnklinik. Dagens första patient är Kalle 1,5 år, som kommer tillsammans med sin mamma, som har ringt till mottagningen och fått en akuttid, eftersom Kalle fått jobbigt att andas. Kalle hade börjat på dagis för ett halvår sedan och därefter varit mer eller mindre ständigt förkyld. När han var 9 månader fick han penicillin för en öroninflammation, annars har man inte behövt söka läkare. Nu har han varit snorig och hostig igen och känts lite febervarm. Under natten hade han fått allt jobbigare att andas och dessutom skrikit och verkat ha ont när man lade honom ner. När Du kommer in i undersökningsrummet sitter Kalle i mammas knä och ser trött ut. Han blir ändå intresserad av leksakerna, som du försöker avleda honom med när Du undersöker honom. Han pressar på utandningen, är snabbandad med en andningsfrekvens ca 50/minut. Sjuksköterskan har just mätt saturationen, som är 94%. När Du lyssnar på lungorna hörs det en hel del pip och krepitationer. Kalle får inhalera beta2-antagonist via spacer och får dessutom 8 tabletter Betapred (0,5 mg) upplösta i lite vatten. Efter detta mår han mycket bättre och börjar gå runt och leka i undersökningsrummet. Han andas nu mycket lugnare, men det är fortfarande rikligt med biljud över lungorna, fr a på vänster sida. Mamma är orolig att Kalle har fått lunginflammation och undrar om man inte skall ta några blodprover. Eftersom Du bedömer att Kalle har en virusorsakad obstruktivitet avstår Du från provtagning och rtg. Nu när Kalle mår lite bättre kan Du undersöka Kalle i lugn och ro. Du ser då att vänster trumhinna är ordentligt röd och buktande. Den andra trumhinnan ser blek ut, men verkar tjock utan någon reflex. Eftersom det är en okomplicerad otit behöver inte Kalle någon antibiotika mot sin otit. Du ger råd om högläge och analgetika vb. Du rekommenderar uppföljning om 3 månader. Mamma har ytterligare några frågor, som hon vill passa på att ställa när hon ändå är på mottagningen. Kalle har haft ett torrt eksem sen han var några månader. Det har kommit och gått, men blivit mycket värre nu när han är förkyld och kliar ordentligt på nätterna. Du ser att Kalle har eksemfläckar med rivmärken både i armvecken, på handlederna och på magen och du bedömer att Kalle har ett medelsvårt eksem. Fråga 6. (2 poäng): Skriver Du ut några salvor? Vilka råd ger Du? 7(45)
Du har precis slutat din AT och fått ett vikariat på Barnmottagningen i A-stad, som ligger 4 mil från B-stad, där det finns ett större sjukhus med barnklinik. Dagens första patient är Kalle 1,5 år, som kommer tillsammans med sin mamma, som har ringt till mottagningen och fått en akuttid, eftersom Kalle fått jobbigt att andas. Kalle hade börjat på dagis för ett halvår sedan och därefter varit mer eller mindre ständigt förkyld. När han var 9 månader fick han penicillin för en öroninflammation, annars har man inte behövt söka läkare. Nu har han varit snorig och hostig igen och känts lite febervarm. Under natten hade han fått allt jobbigare att andas och dessutom skrikit och verkat ha ont när man lade honom ner. När Du kommer in i undersökningsrummet sitter Kalle i mammas knä och ser trött ut. Han blir ändå intresserad av leksakerna, som du försöker avleda honom med när Du undersöker honom. Han pressar på utandningen, är snabbandad med en andningsfrekvens ca 50/minut. Sjuksköterskan har just mätt saturationen, som är 94%. När Du lyssnar på lungorna hörs det en hel del pip och krepitationer. Kalle får inhalera beta2-antagonist via spacer och får dessutom 8 tabletter Betapred (0,5 mg) upplösta i lite vatten. Efter detta mår han mycket bättre och börjar gå runt och leka i undersökningsrummet. Han andas nu mycket lugnare, men det är fortfarande rikligt med biljud över lungorna, fr a på vänster sida. Mamma är orolig att Kalle har fått lunginflammation och undrar om man inte skall ta några blodprover. Eftersom Du bedömer att Kalle har en virusorsakad obstruktivitet avstår Du från provtagning och rtg. Nu när Kalle mår lite bättre kan Du undersöka Kalle i lugn och ro. Du ser då att vänster trumhinna är ordentligt röd och buktande. Den andra trumhinnan ser blek ut, men verkar tjock utan någon reflex. Eftersom det är en okomplicerad otit behöver inte Kalle någon antibiotika mot sin otit. Du ger råd om högläge och analgetika vb. Du rekommenderar uppföljning om 3 månader. Mamma har ytterligare några frågor, som hon vill passa på att ställa när hon ändå är på mottagningen. Kalle har haft ett torrt eksem sen han var några månader. Det har kommit och gått, men blivit mycket värre nu när han är förkyld och kliar ordentligt på nätterna. Du ser att Kalle har eksemfläckar med rivmärken både i armvecken, på handlederna och på magen och du bedömer att Kalle har ett medelsvårt eksem. Du skriver recept på en gruppii steroidkräm med nedtrappande dos och förklarar att mjukgörandeska användas på torra hudområden hela tiden. Sen undrar mamma om det kan vara något fel, eftersom Kalle varit ständigt sjuk sista halvåret. Fråga 7. (1 poäng): Behöver Du få mer anamnesuppgifter? Vad svarar Du mamma? Tar Du några prover? 8(45)
Du har precis slutat din AT och fått ett vikariat på Barnmottagningen i A-stad, som ligger 4 mil från B-stad, där det finns ett större sjukhus med barnklinik. Dagens första patient är Kalle 1,5 år, som kommer tillsammans med sin mamma, som har ringt till mottagningen och fått en akuttid, eftersom Kalle fått jobbigt att andas. Kalle hade börjat på dagis för ett halvår sedan och därefter varit mer eller mindre ständigt förkyld. När han var 9 månader fick han penicillin för en öroninflammation, annars har man inte behövt söka läkare. Nu har han varit snorig och hostig igen och känts lite febervarm. Under natten hade han fått allt jobbigare att andas och dessutom skrikit och verkat ha ont när man lade honom ner. När Du kommer in i undersökningsrummet sitter Kalle i mammas knä och ser trött ut. Han blir ändå intresserad av leksakerna, som du försöker avleda honom med när Du undersöker honom. Han pressar på utandningen, är snabbandad med en andningsfrekvens ca 50/minut. Sjuksköterskan har just mätt saturationen, som är 94%. När Du lyssnar på lungorna hörs det en hel del pip och krepitationer. Kalle får inhalera beta2-antagonist via spacer och får dessutom 8 tabletter Betapred (0,5 mg) upplösta i lite vatten. Efter detta mår han mycket bättre och börjar gå runt och leka i undersökningsrummet. Han andas nu mycket lugnare, men det är fortfarande rikligt med biljud över lungorna, fr a på vänster sida. Mamma är orolig att Kalle har fått lunginflammation och undrar om man inte skall ta några blodprover. Eftersom Du bedömer att Kalle har en virusorsakad obstruktivitet avstår Du från provtagning och rtg. Nu när Kalle mår lite bättre kan Du undersöka Kalle i lugn och ro. Du ser då att vänster trumhinna är ordentligt röd och buktande. Den andra trumhinnan ser blek ut, men verkar tjock utan någon reflex. Eftersom det är en okomplicerad otit behöver inte Kalle någon antibiotika mot sin otit. Du ger råd om högläge och analgetika vb. Du rekommenderar uppföljning om 3 månader. Mamma har ytterligare några frågor, som hon vill passa på att ställa när hon ändå är på mottagningen. Kalle har haft ett torrt eksem sen han var några månader. Det har kommit och gått, men blivit mycket värre nu när han är förkyld och kliar ordentligt på nätterna. Du ser att Kalle har eksemfläckar med rivmärken både i armvecken, på handlederna och på magen och du bedömer att Kalle har ett medelsvårt eksem, varför du skriver recept på en gruppii steroidkräm med nedtrappande dos och förklarar att mjukgörande ska användas på torra hudområden hela tiden. Infektioner är vanligt i Kalles ålder men du penetrerar rökning i hemmet. Ingen ytterligare provtagning behövs. Till sist undrar mamma om Kalle kan ta sin vaccination på BVC imorgon som planerat. Du ger råd om att vänta tills Kalle blir frisk igen. Fråga 8. (3 poäng): Mot vilka sjukdomar vaccineras barn i det allmänna svenska vaccinationsprogrammet? Vilka vaccinationer rekommenderas för speciella riskgrupper och vilka är dessa? 9(45)
Efter att ha observerats på barnmottagningen ett par timmar mår Kalle mycket bättre och Du bestämmer att han får åka hem. Fem dagar senare Kommer Kalle tillbaka till Din mottagning. Mamma berättar att Kalle först mådde mycket bättre, men sen igår har han fått hög feber, 39 och börjat bli tungandad igen trots Ventoline via spacer. När Du undersöker Kalle ser han rätt hängig och febrig ut i mammas knä, men orkar ändå leka lite grann och dricker saft ur en nappflaska. När Du undersöker honom låter det nu helt rent på lungorna och båda trumhinnorna ser nu bleka ut. Men Kalle är snabbandad ca 45/minut och saturationen är ca 93%. Fråga 9. (2 poäng): Vilken diagnos sätter Du nu? Motivera! Vill Du ta några prover eller göra några andra undersökningar? Motivera! 10(45)
Efter att ha observerats på barnmottagningen ett par timmar mår Kalle mycket bättre och Du bestämmer att han får åka hem. Fem dagar senare Kommer Kalle tillbaka till Din mottagning. Mamma berättar att Kalle först mådde mycket bättre, men sen igår har han fått hög feber, 39 och börjat bli tungandad igen trots Ventoline via spacer. När Du undersöker Kalle ser han rätt hängig och febrig ut i mammas knä, men orkar ändå leka lite grann och dricker saft ur en nappflaska. När Du undersöker honom låter det nu helt rent på lungorna och båda trumhinnorna ser nu bleka ut. Men Kalle är snabbandad ca 45/minut och saturationen är ca 93%. Eftersom Du kliniskt kan vara rätt säker på att det är en pneumoni avstår Du från provtagning och rtg. Fråga 10. (2 poäng): Vad är vanligaste etiologin till pneumoni hos barn < 5 år, resp hos skolbarn? 11(45)
Efter att ha observerats på barnmottagningen ett par timmar mår Kalle mycket bättre och Du bestämmer att han får åka hem. Fem dagar senare Kommer Kalle tillbaka till Din mottagning. Mamma berättar att Kalle först mådde mycket bättre, men sen igår har han fått hög feber, 39 och börjat bli tungandad igen trots Ventoline via spacer. När Du undersöker Kalle ser han rätt hängig och febrig ut i mammas knä, men orkar ändå leka lite grann och dricker saft ur en nappflaska. När Du undersöker honom låter det nu helt rent på lungorna och båda trumhinnorna ser nu bleka ut. Men Kalle är snabbandad ca 45/minut och saturationen är ca 93%. Eftersom Du kliniskt kan vara rätt säker på att det är en pneumoni avstår Du från provtagning och rtg. Vanligaste agens hos barn under 5 år är virus, Haemophilus influenzae och pneumokocker. Eftersom Kalle verkar ha en måttligt svår pneumoni väljer Du att sätta in antibiotika, även om Du inte kan vara säker på att det är bakteriell genes. Fråga 11. (2 poäng): Vad är förstahandsvalet av antibiotika till barn i Kalles ålder och till skolbarn? Motivera! När skall man ge i v behandling? 12(45)
Efter att ha observerats på barnmottagningen ett par timmar mår Kalle mycket bättre och Du bestämmer att han får åka hem. Fem dagar senare Kommer Kalle tillbaka till Din mottagning. Mamma berättar att Kalle först mådde mycket bättre, men sen igår har han fått hög feber, 39 och börjat bli tungandad igen trots Ventoline via spacer. När Du undersöker Kalle ser han rätt hängig och febrig ut i mammas knä, men orkar ändå leka lite grann och dricker saft ur en nappflaska. När Du undersöker honom låter det nu helt rent på lungorna och båda trumhinnorna ser nu bleka ut. Men Kalle är snabbandad ca 45/minut och saturationen är ca 93%. Eftersom Du kliniskt kan vara rätt säker på att det är en pneumoni avstår Du från provtagning och rtg. Vanligaste agens hos barn under 5 år är virus, Haemophilus influenzae och pneumokocker. Eftersom Kalle verkar ha en måttligt svår pneumoni väljer Du att sätta in antibiotika, även om Du inte kan vara säker på att det är bakteriell genes. Till sist funderar Du över om Kalle bör skickas till barnkliniken för inläggning eller om han kan behandlas hemma och om det i så fall behövs någon uppföljning Fråga 12. (2 poäng): Vad är indikationerna för inläggning? Behövs det någon uppföljning? 13(45)
Britt-Marie, 29 år (Max 19 poäng) Britt-Marie, 29 år, väntar sitt första barn. Hon har haft ett sent missfall men kom aldrig till MVC den gången. Hon kontaktar Dig, då hon känner Dig sedan tidigare och vet att Du just gått ut läkarlinjen. Hon är frisk, normalviktig, äter inga mediciner och är jätteglad åt sin graviditet. Hon frågar Dig följande; Fråga 1. (4 poäng): a) Hur vet jag när jag skall föda, kan jag räkna ut det själv? b) Kan man på något sätt kolla om allt är som det ska? Kan man på kliniken bestämma hur långt gången jag är och hur gör man det i så fall? c) Hur (på vilket sätt) kollar man mig under graviditeten? 14(45)
Britt-Marie, 29 år, är gravid för första gången. Hon kontaktar Dig, då hon känner Dig sedan tidigare, och vet att Du just gått ut läkarlinjen. Hon är frisk, normalviktig, äter inga mediciner och är jätteglad åt sin graviditet. Du berättar att hon med hjälp av sista mensens första dag, med hjälp av Naegeles formel (SM första dag + 7 dgr 3 mån) kan räkna ut beräknad partus-dag. Du beskriver även hur man kan göra ultraljud i v 11-13 eller v 16-18 och bestämma CRL (hjäss-säteslängd) alt BPB (biparietaldiameter) och på så sätt komma fram till beräknad förlossningsdag. Du beskriver vad basprogrammet för graviditetsövervakning innebär, dvs inskrivning och infektionsscreening v 11-13, BM kontroller med urintest och BT-kontroller, immuniseringsprov v 25 samt från v 32 BM-kontroller med jämna mellanrum. Britt-Marie kommer för planerad kontroll, enligt basprogrammet, i v 25 för att ta blodprov för immunisering Fråga 2. (1 poäng): Ange vilka de 2 vanligaste immuniseringar av betydelse är. 15(45)
Britt-Marie, 29 år, är gravid för första gången. Hon kontaktar Dig, då hon känner Dig sedan tidigare, och vet att Du just gått ut läkarlinjen. Hon är frisk, normalviktig, äter inga mediciner och är jätteglad åt sin graviditet. Du berättar att hon med hjälp av sista mensens första dag, med hjälp av Naegeles formel (SM första dag + 7 dgr 3 mån)kan räkna ut beräknad partus-dag. Du beskriver även hur man kan göra ultraljud i v 11-13 eller v 16-18 och bestämma CRL (hjäss-säteslängd) alt BPB (biparietaldiameter) och på så sätt komma fram till beräknad förlossningsdag. Du beskriver vad basprogrammet för graviditetsövervakning innebär, dvs inskrivning och infektionsscreening v 11-13, BM kontroller med urintest och BT-kontroller, immuniseringsprov v 25 samt från v 32 BM-kontroller med jämna mellanrum. De 2 vanligaste immuniseringarna av betydelse är Rh och Kell. Fråga 3. (4 poäng): Beskriv riskerna med Rh-immunisering, hur det uppkommer och hur man kontrollerar det samt om det går hur man behandlar. 16(45)
Britt-Marie, 29 år, är gravid för första gången. Hon kontaktar Dig, då hon känner Dig sedan tidigare, och vet att Du just gått ut läkarlinjen. Hon är frisk, normalviktig, äter inga mediciner och är jätteglad åt sin graviditet. Du berättar att hon med hjälp av sista mensens första dag, med hjälp av Naegeles formel (SM första dag + 7 dgr 3 mån)kan räkna ut beräknad partus-dag. Du beskriver även hur man kan göra ultraljud i v 11-13 eller v 16-18 och bestämma CRL (hjäss-säteslängd) alt BPB (biparietaldiameter) och på så sätt komma fram till beräknad förlossningsdag. Du beskriver vad basprogrammet för graviditetsövervakning innebär, dvs inskrivning och infektionsscreening v 11-13, BM kontroller med urintest och BT-kontroller, immuniseringsprov v 25 samt från v 32 BM-kontroller med jämna mellanrum. De 2 vanligaste immuniseringarna av betydelse är Rh och Kell. En Rh-neg moder som väntar ett Rh-pos barn riskerar att bilda Antikroppar(AK) mot Rh+. Risk under kommande graviditet, om hon har AK, att det då väntade barnet påverkas, då AK passerar placenta. Kontroll med titerbestämning och vid stigande titrar bestämning av IgG Rhtotalmängd. Ev intrauterin transfusion om det väntade barnet är anemiskt. Britt-Marie är inte immuniserad. Hennes graviditet fortskrider normalt. Britt-Marie har mått bra under graviditeten och börjar nu längta efter att förlossningen kommer i gång. Hon är nu i v 41+4. Hon tycker att det varit ovanligt stilla i magen de senaste dagarna. Fråga 4. (3 poäng): Hur kontrollerar Du henne? Redogör för Dina överväganden och motivera! 17(45)
Britt-Marie, 29 år, är gravid för första gången. Hon kontaktar Dig, då hon känner Dig sedan tidigare, och vet att Du just gått ut läkarlinjen. Hon är frisk, normalviktig, äter inga mediciner och är jätteglad åt sin graviditet. Du berättar att hon med hjälp av sista mensens första dag, med hjälp av Naegeles formel (SM första dag + 7 dgr 3 mån)kan räkna ut beräknad partus-dag. Du beskriver även hur man kan göra ultraljud i v 11-13 eller v 16-18 och bestämma CRL (hjäss-säteslängd) alt BPB (biparietaldiameter) och på så sätt komma fram till beräknad förlossningsdag. Du beskriver vad basprogrammet för graviditetsövervakning innebär, dvs inskrivning och infektionsscreening v 11-13, BM kontroller med urintest och BT-kontroller, immuniseringsprov v 25 samt från v 32 BM-kontroller med jämna mellanrum. De 2 vanligaste immuniseringarna av betydelse är Rh och Kell. En Rh-neg moder som väntar ett Rh-pos barn riskerar att bilda Antikroppar(AK) mot Rh+. Risk under kommande graviditet, om hon har AK, att det då väntade barnet påverkas, då AK passerar placenta. Kontroll med titerbestämning och vid stigande titrar bestämning av IgG Rh-totalmängd. Ev intrauterin transfusion om det väntade barnet är anemiskt. Britt-Marie är inte immuniserad. Hennes graviditet fortskrider normalt. Du kör ett CTG och bestämmer dig för att boka ett ultraljud med huvudsaklig frågeställning. AFI (fostervattenmängd). Även Tillväxtmätning och Dopplerflödesmätning kan då göras Nedan ses ett CTG. Fråga 5. (4 poäng): Beskriv de parametrar som Du bedömer, samt ange hur de ter sig i det aktuella fallet. Gör en grov bedömning av hennes CTG. Beskriv även vad man mäter vid ultaljud-flöde och hur det tolkas. 18(45)
Britt-Marie, 29 år, är gravid för första gången. Hon kontaktar Dig, då hon känner Dig sedan tidigare, och vet att Du just gått ut läkarlinjen. Hon är frisk, normalviktig, äter inga mediciner och är jätteglad åt sin graviditet. Du berättar att hon med hjälp av sista mensens första dag, med hjälp av Naegeles formel (SM första dag + 7 dgr 3 mån)kan räkna ut beräknad partus-dag. Du beskriver även hur man kan göra ultraljud i v 11-13 eller v 16-18 och bestämma CRL (hjäss-säteslängd) alt BPB (biparietaldiameter) och på så sätt komma fram till beräknad förlossningsdag. Du beskriver vad basprogrammet för graviditetsövervakning innebär, dvs inskrivning och infektionsscreening v 11-13, BM kontroller med urintest och BT-kontroller, immuniseringsprov v 25 samt från v 32 BM-kontroller med jämna mellanrum. De 2 vanligaste immuniseringarna av betydelse är Rh och Kell. En Rh-neg moder som väntar ett Rh-pos barn riskerar att bilda AK mot Rh+. Risk under kommande graviditet, om hon har AK, att det då väntade barnet påverkas, då AK passerar placenta. Kontroll med titerbestämning och vid stigande titrar bestämning av IgG Rh-totalmängd. Ev intrauterin transfusion om det väntade barnet är anemiskt. Britt-Marie är inte immuniserad. Hennes graviditet fortskrider normalt. Vid BM kontroll i v 41+4 körs ett CTG. Tid beställs även för ett ultraljud-flöde samt bestämning av AFI (fostervattenmängd). CTG-kurvan visar normal basalfrekvens, initialt nedsatt variabilitet, avsaknad av accelerationer samt en rel djup komplicerad deceleration. Härefter blir kurvan väs normal med bra variabilitet, fina acc och avsaknad av decelerationer. Regelbundna sammandragningar 4-5/10 min. Kurvan bedöms som avvikande men inte patologisk. Vid vaginalundersökning finner man att cervix är väs opåverkad. Man beslutar om induktion av förlossningen. Fråga 6. (3 poäng): Hur gör man det? Vilka metoder kan man använda? 19(45)
Marie Olsson, 49 år (Max 15 poäng) Marie Olsson, en 49-årig förskolelärare, söker på kvinnoklinikens mottagning p g a långdragna besvärliga blödningar. Mensen slutar ju aldrig säger hon. Hon har nu haft blödning mer eller mindre konstant i nästan en månad. Fråga 1. (3 poäng): Utvidga anamnesen. Motivera. 20(45)
Marie Olsson, en 49-årig förskolelärare, söker på kvinnoklinikens mottagning p g a långdragna besvärliga blödningar. Mensen slutar ju aldrig säger hon. Hon har nu haft blödning mer eller mindre konstant i nästan en månad. Marie fick sin första mens vid knappa 11 års ålder. Hennes mens har alltid varit oregelbunden med ibland långa perioder utan mens. Hon har aldrig använt något annat preventivmedel än kondom. Hon är gift och sexuellt aktiv men hon har aldrig varit gravid vilket är en stor sorg. Hon är lite trött men känner sig annars fullt frisk och hon använder inga mediciner och röker inte. Hon har inte minskat i vikt ( om det ändå vore så väl, säger hon med ett leende ). Hon väger 88kg och är 161cm lång. Fråga 2. (1 poäng): Räkna ut hennes BMI. 21(45)
Marie Olsson, en 49-årig förskolelärare, söker på kvinnoklinikens mottagning p g a långdragna besvärliga blödningar. Mensen slutar ju aldrig säger hon. Hon har nu haft blödning mer eller mindre konstant i nästan en månad. Marie fick sin första mens vid knappa 11 års ålder. Hennes mens har alltid varit oregelbunden med ibland långa perioder utan mens. Hon har aldrig använt något annat preventivmedel än kondom. Hon är gift och sexuellt aktiv men hon har aldrig varit gravid vilket är en stor sorg. Hon är lite trött men känner sig annars fullt frisk och hon använder inga mediciner och röker inte. Hon har inte minskat i vikt ( om det ändå vore så väl, säger hon med ett leende ). Hon väger 88kg och är 161cm lång. Du går vidare med patientnära provtagning och undersökning. Fråga 3. (3 poäng): Vad gör du? Vilka prover tar du? Motivera! 22(45)
Marie Olsson, en 49-årig förskolelärare, söker på kvinnoklinikens mottagning p g a långdragna besvärliga blödningar. Mensen slutar ju aldrig säger hon. Hon har nu haft blödning mer eller mindre konstant i nästan en månad. Marie fick sin första mens vid knappa 11 års ålder. Hennes mens har alltid varit oregelbunden med ibland långa perioder utan mens. Hon har aldrig använt något annat preventivmedel än kondom. Hon är gift och sexuellt aktiv men hon har aldrig varit gravid vilket är en stor sorg. Hon är lite trött men känner sig annars fullt frisk och hon använder inga mediciner och röker inte. Hon har inte minskat i vikt ( om det ändå vore så väl, säger hon med ett leende ). Hon väger 88kg och är 161cm lång. Du går vidare med patientnära provtagning och undersökning. Maries BMI är knappt 34. Du kontrollerar ett kapillärt Hb som är 122 g/l samt ett graviditetstest som är negativt. Vid den gynekologiska undersökningen ser du en del gammalt blod i vagina men inga polyper eller myom. Du bedömer att cytologprov inte kan tas p g a blödningen. Palpationsfynden är svårvärderade p g a hennes obesitas. Vid den vaginala ultraljudsundersökningen ser du en väs normalstor uterus utan myom. Endometriet är homogent förtjockat, 18mm. Ovarierna är normala. Fråga 4. (1 poäng): Vill du på basen av vad som nu framkommit överväga ytterligare undersökning/provtagning? Motivera! 23(45)
Marie Olsson, en 49-årig förskolelärare, söker på kvinnoklinikens mottagning p g a långdragna besvärliga blödningar. Mensen slutar ju aldrig säger hon. Hon har nu haft blödning mer eller mindre konstant i nästan en månad. Marie fick sin första mens vid knappa 11 års ålder. Hennes mens har alltid varit oregelbunden med ibland långa perioder utan mens. Hon har aldrig använt något annat preventivmedel än kondom. Hon är gift och sexuellt aktiv men hon har aldrig varit gravid vilket är en stor sorg. Hon är lite trött men känner sig annars fullt frisk och hon använder inga mediciner och röker inte. Hon har inte minskat i vikt ( om det ändå vore så väl, säger hon med ett leende ). Hon väger 88kg och är 161cm lång. Du går vidare med patientnära provtagning och undersökning. Maries BMI är knappt 34. Du kontrollerar ett kapillärt Hb som är 122 g/l samt ett graviditetstest som är negativt. Vid den gynekologiska undersökningen ser du en del gammalt blod i vagina men inga polyper eller myom. Du bedömer att cytologprov inte kan tas p g a blödningen. Palpationsfynden är svårvärderade p g a hennes obesitas. Vid den vaginala ultraljudsundersökningen ser du en väs normalstor uterus utan myom. Endometriet är homogent förtjockat, 18mm. Ovarierna är normala. Du avstår från hydrosonografi men tar en endometriebiopsi (Pipellekateter används) som skickas för PAD. Fråga 5. (2 poäng): Vilken är den troligaste bakomliggande orsaken till Maries blödningsrubbning? Föreslå behandling. 24(45)
Marie Olsson, en 49-årig förskolelärare, söker på kvinnoklinikens mottagning p g a långdragna besvärliga blödningar. Mensen slutar ju aldrig säger hon. Hon har nu haft blödning mer eller mindre konstant i nästan en månad. Marie fick sin första mens vid knappa 11 års ålder. Hennes mens har alltid varit oregelbunden med ibland långa perioder utan mens. Hon har aldrig använt något annat preventivmedel än kondom. Hon är gift och sexuellt aktiv men hon har aldrig varit gravid vilket är en stor sorg. Hon är lite trött men känner sig annars fullt frisk och hon använder inga mediciner och röker inte. Hon har inte minskat i vikt ( om det ändå vore så väl, säger hon med ett leende ). Hon väger 88kg och är 161cm lång. Du går vidare med patientnära provtagning och undersökning. Maries BMI är knappt 34. Du kontrollerar ett kapillärt Hb som är 122 g/l samt ett graviditetstest som är negativt. Vid den gynekologiska undersökningen ser du en del gammalt blod i vagina men inga polyper eller myom. Du bedömer att cytologprov inte kan tas p g a blödningen. Palpationsfynden är svårvärderade p g a hennes obesitas. Vid den vaginala ultraljudsundersökningen ser du en väs normalstor uterus utan myom. Endometriet är homogent förtjockat, 18mm. Ovarierna är normala. Du avstår från hydrosonografi men tar en endometriebiopsi (Pipellekateter används) som skickas för PAD. Marie erbjuds behandling med cykliskt gestagen då den bakomliggande orsaken till hennes blödningsrubbning med största sannolikhet är anovulation. Hon får också information om hormonspiral. Tre veckor senare får du svar på PAD som tyvärr visar: högt differentierat endometrioit adenocarcinom med växt ytligt i endometriet. Fråga 6. (1 poäng): Vad innebär svaret? Förklara! 25(45)
Marie Olsson, en 49-årig förskolelärare, söker på kvinnoklinikens mottagning p g a långdragna besvärliga blödningar. Mensen slutar ju aldrig säger hon. Hon har nu haft blödning mer eller mindre konstant i nästan en månad. Marie fick sin första mens vid knappa 11 års ålder. Hennes mens har alltid varit oregelbunden med ibland långa perioder utan mens. Hon har aldrig använt något annat preventivmedel än kondom. Hon är gift och sexuellt aktiv men hon har aldrig varit gravid vilket är en stor sorg. Hon är lite trött men känner sig annars fullt frisk och hon använder inga mediciner och röker inte. Hon har inte minskat i vikt ( om det ändå vore så väl, säger hon med ett leende ). Hon väger 88kg och är 161cm lång. Du går vidare med patientnära provtagning och undersökning. Maries BMI är knappt 34. Du kontrollerar ett kapillärt Hb som är 122 g/l samt ett graviditetstest som är negativt. Vid den gynekologiska undersökningen ser du en del gammalt blod i vagina men inga polyper eller myom. Du bedömer att cytologprov inte kan tas p g a blödningen. Palpationsfynden är svårvärderade p g a hennes obesitas. Vid den vaginala ultraljudsundersökningen ser du en väs normalstor uterus utan myom. Endometriet är homogent förtjockat, 18mm. Ovarierna är normala. Du avstår från hydrosonografi men tar en endometriebiopsi (Pipellekateter används) som skickas för PAD. Marie erbjuds behandling med cykliskt gestagen då den bakomliggande orsaken till hennes blödningsrubbning med största sannolikhet är anovulation. Hon får också information om hormonspiral. Tre veckor senare får du svar på PAD som tyvärr visar: högt differentierat endometrioit adenocarcinom med växt ytligt i endometriet. Fråga 7. (2 poäng): Vilka andra kompletterande undersökningar gör patologen i dessa fall och varför? 26(45)
Marie Olsson, en 49-årig förskolelärare, söker på kvinnoklinikens mottagning p g a långdragna besvärliga blödningar. Mensen slutar ju aldrig säger hon. Hon har nu haft blödning mer eller mindre konstant i nästan en månad. Marie fick sin första mens vid knappa 11 års ålder. Hennes mens har alltid varit oregelbunden med ibland långa perioder utan mens. Hon har aldrig använt något annat preventivmedel än kondom. Hon är gift och sexuellt aktiv men hon har aldrig varit gravid vilket är en stor sorg. Hon är lite trött men känner sig annars fullt frisk och hon använder inga mediciner och röker inte. Hon har inte minskat i vikt ( om det ändå vore så väl, säger hon med ett leende ). Hon väger 88kg och är 161cm lång. Du går vidare med patientnära provtagning och undersökning. Maries BMI är knappt 34. Du kontrollerar ett kapillärt Hb som är 122 g/l samt ett graviditetstest som är negativt. Vid den gynekologiska undersökningen ser du en del gammalt blod i vagina men inga polyper eller myom. Du bedömer att cytologprov inte kan tas p g a blödningen. Palpationsfynden är svårvärderade p g a hennes obesitas. Vid den vaginala ultraljudsundersökningen ser du en väs normalstor uterus utan myom. Endometriet är homogent förtjockat, 18mm. Ovarierna är normala. Du avstår från hydrosonografi men tar en endometriebiopsi (Pipellekateter används) som skickas för PAD. Marie erbjuds behandling med cykliskt gestagen då den bakomliggande orsaken till hennes blödningsrubbning med största sannolikhet är anovulation. Hon får också information om hormonspiral. Tre veckor senare får du svar på PAD som tyvärr visar: högt differentierat endometrioit adenocarcinom med växt ytligt i endometriet. Du kallar Marie till ett snabbt besök för att informera henne om PAD-svaret och planera vidare handläggning. Marie är tagen av informationen men samlad och undrar lite över om det finns några speciella skäl att just hon drabbats. Det finns ju ingen cancer i min familj säger hon. Fråga 8. (2 poäng): Vad svarar du? 27(45)
Stina, 19 år, (Max 25 poäng) Stina, en 19-årig tidigare frisk ung kvinna söker på akutmottagningen. Hon klagar över illamående sedan 2-3 dagar och har det senaste dygnet fått allt svårare buksmärtor. Hon har inte kunnat äta och har kräkts vid ett par tillfällen men hon har inte haft diarré. När du undersöker henne är hon trött och tagen, har svag hostkraft och en andningsfrekvens om 35/min, med SpO2 93 % på luft. Hon är sval om fötter och händer, har regelbundna men tunna perifera pulsar med en frekvens om 125/min och nedsatt turgor. Hennes blodtryck är 80/50 och tempen 38,1. Buken har ett lätt muskelförsvar och ömmar diffust. Fråga 1. (3 poäng): Vad är dina första åtgärder? 28(45)
Stina, en 19-årig tidigare frisk ung kvinna söker på akutmottagningen. Hon klagar över illamående sedan 2-3 dagar och har det senaste dygnet fått allt svårare buksmärtor. Hon har inte kunnat äta och har kräkts vid ett par tillfällen men hon har inte haft diarré. När du undersöker henne är hon trött och tagen, har svag hostkraft och en andningsfrekvens om 35/min, med SpO2 93 % på luft. Hon är sval om fötter och händer, har regelbundna men tunna perifera pulsar med en frekvens om 125/min och nedsatt turgor. Hennes blodtryck är 80/50 och tempen 38,1. Buken har ett lätt muskelförsvar och ömmar diffust. Fråga 2. (2 poäng): Vilka är dina differentialdiagnoser i det här läget? Nämn fyra och motivera. 29(45)
Stina, en 19-årig tidigare frisk ung kvinna söker på akutmottagningen. Hon klagar över illamående sedan 2-3 dagar och har det senaste dygnet fått allt svårare buksmärtor. Hon har inte kunnat äta och har kräkts vid ett par tillfällen men hon har inte haft diarré. När du undersöker henne är hon trött och tagen, har svag hostkraft och en andningsfrekvens om 35/min, med SpO2 93 % på luft. Hon är sval om fötter och händer, har regelbundna men tunna perifera pulsar med en frekvens om 125/min och nedsatt turgor. Hennes blodtryck är 80/50 och tempen 38,1. Buken har ett lätt muskelförsvar och ömmar diffust. Stina har svag hostkraft och därmed ett visst hot mot luftvägen. Dessutom är hon takypnoisk och har oväntat dålig syresättning varför du sätter O2. Cirkulatorisk påverkan med hypotension och takykardi varför hon får två grova infarter och vätska. Fråga 3. (3 poäng): Vilka prover vill du ta och vilka undersökningar vill du göra? Motivera varför. 30(45)
Stina, en 19-årig tidigare frisk ung kvinna söker på akutmottagningen. Hon klagar över illamående sedan 2-3 dagar och har det senaste dygnet fått allt svårare buksmärtor. Hon har inte kunnat äta och har kräkts vid ett par tillfällen men hon har inte haft diarré. När du undersöker henne är hon trött och tagen, har svag hostkraft och en andningsfrekvens om 35/min, med SpO2 93 % på luft. Hon är sval om fötter och händer, har regelbundna men tunna perifera pulsar med en frekvens om 125/min och nedsatt turgor. Hennes blodtryck är 80/50 och tempen 38,1. Buken har ett lätt muskelförsvar och ömmar diffust. Stina har svag hostkraft och därmed ett visst hot mot luftvägen. Dessutom är hon takypnoisk och har oväntat dålig syresättning varför du sätter O2. Cirkulatorisk påverkan med hypotension och takykardi varför hon får två grova infarter och vätska. Du sätter 8L O2 på öppen mask och saturationen stiger snabbt. Graviditetstest är negativt. Till att börja med tar du sedvanliga inkomstprover och en blodgas. Provsvaren visar bl a följande: ph 7,12 (7.36-7.45) PaO2 17,5 (10-13.5) PaCO2 1,9 (4.7-6) BE -14 (-3,0-+3,0) HCO3-6 (19-26) Na 118 mmol/l (137-145) K 6,6 mmol/l (3.5-4.4) Cl 89 mmol/l (98-109) Laktat 2,4 mmol/l (0.6-2.4) Fråga 4. (3 poäng): Tolka provsvaren? 31(45)
Stina en 19-årig tidigare frisk ung kvinna söker på akutmottagningen. Hon klagar över illamående sedan 2-3 dagar och har det senaste dygnet fått allt svårare buksmärtor. Hon har inte kunnat äta och har kräkts vid ett par tillfällen men hon har inte haft diarré. När du undersöker henne är hon trött och tagen, har svag hostkraft och en andningsfrekvens om 35/min, med SpO2 93 % på luft. Hon är sval om fötter och händer, har regelbundna men tunna perifera pulsar med en frekvens om 125/min och nedsatt turgor. Hennes blodtryck är 80/50 och tempen 38,1. Buken har ett lätt muskelförsvar och ömmar diffust. Stina har svag hostkraft och därmed ett visst hot mot luftvägen. Dessutom är hon takypnoisk och har oväntat dålig syresättning varför du sätter O2. Cirkulatorisk påverkan med hypotension och takykardi varför hon får två grova infarter och vätska. Du sätter 8L O2 på öppen mask och saturationen stiger snabbt. Graviditetstest är negativt. Till att börja med tar du sedvanliga inkomstprover och en blodgas. Provsvaren visar primär metabol acidos med förhöjt anjongap och inkomplett respiratorisk kompensation. Dessutom hyponatremi och hyperkalemi. Fråga 5. (4 poäng): Vad är anjon-gapet? Förklara! Hur tolkar du resultatet? 32(45)
Stina en 19-årig tidigare frisk ung kvinna söker på akutmottagningen. Hon klagar över illamående sedan 2-3 dagar och har det senaste dygnet fått allt svårare buksmärtor. Hon har inte kunnat äta och har kräkts vid ett par tillfällen men hon har inte haft diarré. När du undersöker henne är hon trött och tagen, har svag hostkraft och en andningsfrekvens om 35/min, med SpO2 93 % på luft. Hon är sval om fötter och händer, har regelbundna men tunna perifera pulsar med en frekvens om 125/min och nedsatt turgor. Hennes blodtryck är 80/50 och tempen 38,1. Buken har ett lätt muskelförsvar och ömmar diffust. Stina har svag hostkraft och därmed ett visst hot mot luftvägen. Dessutom är hon takypnoisk och har oväntat dålig syresättning varför du sätter O2. Cirkulatorisk påverkan med hypotension och takykardi varför hon får två grova infarter och vätska. Du sätter 8L O2 på öppen mask och saturationen stiger snabbt. Graviditetstest är negativt. Till att börja med tar du sedvanliga inkomstprover och en blodgas. Provsvaren visar primär metabol acidos med förhöjt anjongap och inkomplett respiratorisk kompensation. Dessutom hyponatremi och hyperkalemi. DT buk visar normalfynd. Blodgas visar primär metabol acidos med förhöjt anjongap och inkomplett respiratorisk kompensation, samt hyponatremi och hyperkalemi. Övriga provsvar visar i urval: B-Hb 145 g/l (117-153) B-LPK 12 x 109 (3,5-8,8) P-CRP 25 mg/l (<10) P-Kreatinin 55 µmol/l (60-105) P-Glukos 44 mmol (4,2-10,9) Fråga 6. (1 poäng): Vad blir din slutsats angående diagnos? 33(45)
Stina en 19-årig tidigare frisk ung kvinna söker på akutmottagningen. Hon klagar över illamående sedan 2-3 dagar och har det senaste dygnet fått allt svårare buksmärtor. Hon har inte kunnat äta och har kräkts vid ett par tillfällen men hon har inte haft diarré. När du undersöker henne är hon trött och tagen, har svag hostkraft och en andningsfrekvens om 35/min, med SpO2 93 % på luft. Hon är sval om fötter och händer, har regelbundna men tunna perifera pulsar med en frekvens om 125/min och nedsatt turgor. Hennes blodtryck är 80/50 och tempen 38,1. Buken har ett lätt muskelförsvar och ömmar diffust. Stina har svag hostkraft och därmed ett visst hot mot luftvägen. Dessutom är hon takypnoisk och har oväntat dålig syresättning varför du sätter O2. Cirkulatorisk påverkan med hypotension och takykardi varför hon får två grova infarter och vätska. Du sätter 8L O2 på öppen mask och saturationen stiger snabbt. Graviditetstest är negativt. Till att börja med tar du sedvanliga inkomstprover och en blodgas. Provsvaren visar primär metabol acidos med förhöjt anjongap och inkomplett respiratorisk kompensation. Dessutom hyponatremi och hyperkalemi. DT buk visar normalfynd. Blodgas visar primär metabol acidos med förhöjt anjongap och inkomplett respiratorisk kompensation, samt hyponatremi och hyperkalemi. De kompletterande provsvaren visar att Stina har en diabetisk ketoacidos (B-glukos 44 mmol/l, Hb 145 g/l, Krea, LPK, CRP, normala). Fråga 7. (2 poäng): Hur går du vidare med patienten? Vilken behandling påbörjar du? 34(45)
Stina en 19-årig tidigare frisk ung kvinna söker på akutmottagningen. Hon klagar över illamående sedan 2-3 dagar och har det senaste dygnet fått allt svårare buksmärtor. Hon har inte kunnat äta och har kräkts vid ett par tillfällen men hon har inte haft diarré. När du undersöker henne är hon trött och tagen, har svag hostkraft och en andningsfrekvens om 35/min, med SpO2 93 % på luft. Hon är sval om fötter och händer, har regelbundna men tunna perifera pulsar med en frekvens om 125/min och nedsatt turgor. Hennes blodtryck är 80/50 och tempen 38,1. Buken har ett lätt muskelförsvar och ömmar diffust. Stina har svag hostkraft och därmed ett visst hot mot luftvägen. Dessutom är hon takypnoisk och har oväntat dålig syresättning varför du sätter O2. Cirkulatorisk påverkan med hypotension och takykardi varför hon får två grova infarter och vätska. Du sätter 8L O2 på öppen mask och saturationen stiger snabbt. Graviditetstest är negativt. Till att börja med tar du sedvanliga inkomstprover och en blodgas. Provsvaren visar primär metabol acidos med förhöjt anjongap och inkomplett respiratorisk kompensation. Dessutom hyponatremi och hyperkalemi. DT buk visar normalfynd. Blodprover visar alltså primär metabol acidos med förhöjt anjongap och inkomplett respiratorisk kompensation, samt kraftigt förhöjt B-glukos och tecken till dehydrering. Patienten har en diabetisk ketoacidos, och du påbörjar behandling med insulin och intravenös vätska, i första hand kristalloid. Fråga 8. (1 poäng): Vilken vårdnivå är lämplig för den här patienten? Motivera ditt svar. 35(45)
Stina en 19-årig tidigare frisk ung kvinna söker på akutmottagningen. Hon klagar över illamående sedan 2-3 dagar och har det senaste dygnet fått allt svårare buksmärtor. Hon har inte kunnat äta och har kräkts vid ett par tillfällen men hon har inte haft diarré. När du undersöker henne är hon trött och tagen, har svag hostkraft och en andningsfrekvens om 35/min, med SpO2 93 % på luft. Hon är sval om fötter och händer, har regelbundna men tunna perifera pulsar med en frekvens om 125/min och nedsatt turgor. Hennes blodtryck är 80/50 och tempen 38,1. Buken har ett lätt muskelförsvar och ömmar diffust. Stina har svag hostkraft och därmed ett visst hot mot luftvägen. Dessutom är hon takypnoisk och har oväntat dålig syresättning varför du sätter O2. Cirkulatorisk påverkan med hypotension och takykardi varför hon får två grova infarter och vätska. Du sätter 8L O2 på öppen mask och saturationen stiger snabbt. Graviditetstest är negativt. Till att börja med tar du sedvanliga inkomstprover och en blodgas. DT buk visar normalfynd. Blodprover visar alltså primär metabol acidos med förhöjt anjongap och inkomplett respiratorisk kompensation, samt kraftigt förhöjt B- glukos och tecken till dehydrering. Dessutom hyponatremi och hyperkalemi. Patienten har en diabetisk ketoacidos, och du påbörjar behandling med insulin och intravenös vätska, i första hand kristalloid. En del av patientens EKG syns här. Fråga 9. (3 poäng): Vad drar du för slutsats av det? Förändrar det hur du hanterar patienten, och i så fall hur? 36(45)