Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling På Norrängsskolan ska alla, elever och vuxna, känna trygghet och trivsel. Vi visar varandra hänsyn och respekt. Norrängsskolan, en skola dit vi gärna går. Där alla känner att de duger som de är. Norrängsskolan skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan kränkande behandling inte förekommer. Skolväsendet vilar på demokratins grund och de viktiga värden som skall förmedlas är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kön samt solidaritet med svaga och utsatta. Upprättad 2015-01-06 1
Inledning Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i skolan av två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800), 6 kap. Diskrimineringslagen (2008:567) 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2014:958). Skollagen (2010:800), 6 kap. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man avses att påbörja eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen ska förebygga samt motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Syftet är också att arbeta förebyggande för att avvärja de risker som kan finnas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i verksamheten. Vi tar avstånd från alla former av kränkande behandling. All personal på skolan har ett gemensamt ansvar i detta arbete. Varje upplevelse av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkningen alltid måste tas på allvar. Skolan ska förebygga och förhindra all form av diskriminering och kränkande behandling. Vår likabehandlingsplan ska vara ett levande dokument genom att vara åtgärdsinriktad och ständigt aktuell. Vår värdegrund bygger på trygghet, ansvar och respekt, vilka är nyckelord för att skapa en skola med positiv lärmiljö. Vårt mål är att skolan skall erbjuda eleverna en trygg skoldag som genomsyras av visionen att alla ska få bli sitt bästa. 2
Med tanke på att den utbildningsverksamhet som bedrivs på skolan är på olika nivå, individuella program och nationella program inom gymnasiesärskolan, är utmaningen att anpassa likabehandlingsarbetet till dessa utbildningar. Här är vår utmaning, men även möjlighet, då likabehandlingsarbetet skall riktas till alla elever i skolans värld. Vi ser till att alla elever får möjlighet att delta i det förebyggande arbetet mot mobbning. Elever med lägre förmåga att förstå abstrakta tankegångar ges verktyg för att kunna uttrycka vilja eller ovilja till olika situationer i livet, att lära sig att säga eller visa Ja eller Nej genom ord, tecken, symboler och bilder. Definitioner Diskriminering Diskriminering är, i sin bredaste definition, när en person eller grupp av personer gör åtskillnad mellan olika människor, inte på grund av meriter eller kvaliteter utan på grund av mer grundläggande egenskaper. Sådana egenskaper kan vara till exempel kön, etnicitet, funktionsnedsättning, ålder, hudfärg, inkomst, kroppsbyggnad, sexuell läggning och religiös eller politisk åsikt. Kränkning Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i dennes rättigheter eller frihet. Synonymer är förödmjuka, skymfa och såra. Kränkning kan vara en brottslig handling. Att förtala eller förolämpa någon kan vara ärekränkning, och andra typer av kränkande handlingar kan vara brottsliga till exempel enligt de olika lagarna mot diskriminering. Ytterst är det den som utsätts för mobbning eller kränkning som värderar om handlingen är negativ eller inte. Exempel på kränkande behandling och trakasserier Fysisk: slag, sparkar, knuffar, fasthållning, icke önskvärd kroppskontakt. Psykisk: suckar, miner, gester, blickar, ignorering, undvikande, utfrysning. Verbal: skvaller, förtal, ironi, glåpord, viska, härma, kommentera, skämt som den utsatte inte uppfattar som skämt. Text och bild: på kläder eller fordon, lappar, klotter, foton, sms, mms, Facebook samt andra meddelanden på nätet. 3
Vision Vi vill ha en skola som präglas av respekt, trygghet och positiv människosyn. Där alla känner att de duger som de är. Där alla upplever trygghet. En skola dit elever och personal gärna går. Förebyggande arbete Visa respekt och acceptans för varandras olikheter och behov. Eleverna skall få förutsättningar att utvecklas efter sina behov och förutsättningar. Rättvist betyder inte alltid lika. I alla situationer är positiv människosyn centralt. Vuxna skall alltid vara goda förebilder. Lyssna på varandra och visa respekt för andras åsikter. Vi ser till att våra elever får utrymme och blir lyssnade på. Se till att skolans miljö av alla upplevs som trygg; både inne och utomhus. Alla elever är allas ansvar. Rastvaktsschema för ökad trygghet och trivsel. Verka för förståelse och samverkan mellan grund- och gymnasieskola. Utveckla samarbetet mellan elever och personal i område särskolan. Kontinuerligt arbeta mot kränkningar, trakasserier och diskriminering. Vår vision genomsyrar verksamheten och präglar elevers och personals agerande genom återkommande klassrumsdiskussioner samt göra frågorna aktuella på personalkonferenser. Att skolan har god bemanning under matsals- och rastsituationer med syftet att handleda och guida elever på ett sådant sätt att vi främjar elevens förmågor och utvecklingsnivå. Genomföra förebyggande samtal och värderingsövningar med personal och elever vad gäller kränkande behandling och trakasserier, som en naturlig del i undervisningen. Genomföra gemensamma aktiviteter i område särskolan i syfte att minska klyftan mellan skolformerna. Arbeta aktivt mot nätmobbning, utbildning i digital kompetens. Elever på Norrängsskolan kommer att inom sin utbildning få kunskap om digital kompetens samt etik och moral kopplat till sociala medier. Kill- och tjejgrupper (se VIP-grupp) 4
I vårt dagliga arbete Samtal med eleverna kring värdegrunden utifrån vardagliga händelser och situationer. Återkommande diskussioner kring trygghet, normer och värden kopplat till ämnesområden; exempelvis demokrati, mänskliga rättigheter och FNs arbete. Ge personal relevant kunskap om elevernas situation och funktionshinder. Ge eleven kunskap och medvetenhet om eget funktionshinder bättre självkännedom. Göra eleverna medvetna om andras svårigheter ökad förståelse. Klassråd och elevråd. Personalen är professionella vuxna och förebilder i sitt bemötande gentemot elever och varandra. Samverkan och delaktighet Elevernas medverkan I samtalsform, enskilt eller i grupp, svarar eleverna på frågor om hur de trivs i skolan. För att förtydliga innehållet i texten används bild-, teckenstöd eller samtalsmatta. Resultat av enkäten utgör underlag för kartläggning av förbättringsområden. I klassråd och elevråd behandlas frågor om likabehandling och delaktighet. Eleverna deltar i upprättande av ordningsregler. Vårdnadshavarnas medverkan Trygghet och trivsel är en del av utvecklingssamtalet. Mentor för eleven följer upp elevens skolsituation och utveckling. Vårdnadshavare informeras om arbetet med likabehandling på föräldramöten och utvecklingssamtal. Övrig personal Övrig personal informeras på arbetsplatsträff kring likabehandlingsarbetet samt plan för kränkande behandling. Kartläggning av risk- och problemområden När vi kartlägger vår verksamhet utifrån likabehandlingsperspektivet utgår vi från elevens perspektiv. Vi tittar på hela skolsituationen och utifrån denna identifiera risker som finns runt eleven. En viktig del i kartläggningen är klassråden som inventerar vilka platser och situationer där eleverna inte känner sig trygga. När vi kartlägger verksamheten kan vi visa var risker för 5
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skulle kunna förekomma. Det hjälper oss att arbeta med mål som motverkar dessa risker. Vi arbetar kontinuerligt med att försöka identifiera de olika riskmiljöer vi kan ha och i de fall vi uppmärksammar någon sådan plats eller situation upprättar vi en strategi för att risken ska minimeras. Detta görs genom diskussioner under elevråd samt utifrån resultatet i enkät trygghet och trivsel som genomförs under höstterminen. Exempel på riskmiljöer är matsal, skolgård och cafeteria. Då vi arbetar med elever som ofta har svårigheter med att förstå sin omgivning, förstå krav eller reagerar negativt på förändring, och att dessa kognitiva problem kan ta sig uttryck i våldsamma affekttillstånd eller i självdestruktiva utmaningar, är vårt kartläggningsarbete beroende av förståelsen för att dessa utmanande beteenden kan komma när som helst. Vi ska vara flexibla i vårt kartläggningstänk för att kunna koppla samman varje elevs rådande förmågor till hur skolans miljö påverkar i en given situation. I riskbedömningarna ska skolan ta hänsyn till elevens kontext, det vill säga att det hela tiden finns en mängd olika faktorer som påverkar elevens agerande. Åtgärder under läsåret 2014-2015 I elevrådet deltar en representant från varje program. Minst en vuxen, pedagog eller assistent, följer med och stöttar eleverna. Elevrådet sammanträder två gånger per termin. På elevrådet finnas fasta punkter som tas upp varje gång: Föregående protokoll Information från klassråden Risk och problemområden utifrån trygghet och studiero Kommande aktiviteter Övrigt Under 2015 skall ett matråd igångsättas där elever och personal träffar matsalspersonal. Här diskuteras matsedel, matsalsmiljö, insläppstider med mera. 6
Det fortsatta arbetet 2014-2015: Utveckla arbetet kring trygghet och studiero, med återkommande inventeringar av platser där eleverna känner sig otrygga på skolan. Enkätundersökning i samtalsform om trygghet trivsel genomförs under höstterminen 2015. Mentorerna genomför tillsammans med elevhälsan värdegrundsaktiviteter. Arbetet dokumenteras och följs upp av rektor och elevhälsan. Vikarier och personliga assistenter delges hur vi arbetar och deltar tillsammans med eleverna vid olika situationer under skoldagen. Beroende på elevgrupp behövs olika slags beskrivningar som kan läsas av berörda personer. En del klasser kan ha ett blad som beskriver verksamheten och eleverna medan andra klasser behöver ha mer personliga rutiner beskrivna som förslagsvis samlas i en pärm. Mentorerna ansvarar för att information finns att tillgå. Informationen gäller även de assistenter som inte är anställda av Hässleholms kommun. Fortsätta arbetet med VIP-gruppen (kill- och tjejgrupper). Materialet till VIP-gruppen är utformat som ett strukturerat program med tolv 1,5 timmesträffar med bestämda teman för varje gång och är riktat till personer med funktionsnedsättning. Det handlar om känslor, relationer, gränssättning och våld. Syftet är att förebygga destruktiva relationer, öka självkänslan och även att sätta ord på och normalisera tankar, känslor och handlingar. Materialet har tagits fram av Utvecklingscentrum Dubbelt utsatta i samarbete med BOJEN. VIP-gruppen arbete leds av skolsköterska och kuratorer från område särskolans elevhälsa. Åtgärder vid kränkande behandling eller mobbning Hur skolan utreder åtgärdar och dokumenterar trakasserier eller kränkande behandling bland elever 1. Ingrip och stoppa kränkning direkt när den sker! 2. Enskilda samtal med berörda parter. Dokumentera händelseförloppet som av rektor skickas till huvudmannen (separat blankett). 3. Samla in ytterligare information om händelsen från kollegor och andra aktörer i miljö. 4. Informera vårdnadshavare (om eleven inte är myndig). 5. Uppföljning inom två veckor då åtgärdsprogram inrättas. 7
Rutiner när anställda utsätter elever för trakasserier eller kränkande behandling 1. Ingrip och stoppa kränkningen. 2. Enskilda samtal med berörda parter tillsammans med rektor. Rektor dokumenterar händelseförloppet och skickar detta till chef för barn- och utbildningsförvaltningen (separat blankett). 3. Samla in ytterligare information om händelsen från kollegor och andra aktörer i miljön. 4. Informera vårdnadshavarna (om eleven inte är myndig). 5. Uppföljning inom två veckor. Personalens handlingsplikt Alla vuxna som arbetar i skolan har skyldighet att ingripa och/eller stoppa den/dem som kränker eller mobbar andra. Händelsen ska anmälas till rektor, som fattar beslut om vidare åtgärder. Utdrag ur Skollagen, 6kap, 10 "En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Till dig som elev Som elev på Norrängsskolan har du en rättighet att känna dig trygg och säker. För att skolans personal ska kunna erbjuda detta behöver vi veta hur du upplever din skola. Om du någon gång blir utsatt för våld, hot, kränkande behandling (mobbning) eller diskriminering, vill vi att du snarast kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också dig som känner någon annan elev som är utsatt. Om du känner dig kränkt av en vuxen anmäls detta till rektor. Till dig som vårdnadshavare Om du märker att ditt barn inte mår bra och du misstänker att det eller något annat barn utsätts för diskriminering och/eller någon form av kränkande behandling vill vi att du kontaktar ditt barns lärare/mentor eller rektor. Pär Hansson, rektor Hässleholm 2015-01-06 8