Nuläge, bedöma, agera

Slutrapport Nuläge, bedöma, agera Projektsammanfa-ning 1 augus3 2010 31 augus3 2012 Av Eva Ohlsson Under sista projektåret har fokus legat på a6 intervjua föräldrar om deras syn på F- 3- verksamheten på Vallås och Andersbergs VO. Vi har gjort intervjuer med nio föräldrar samt två mor- och farföräldrar med olika naeonella, religiösa och etniska bakgrunder. Majoriteten av föräldrarna har hah relaevt låga språkkunskaper i svenska språket så intervjuerna har tagit mycket Ed i anspråk. Under projektets gång har vi få6 ändra inriktning på projektet med godkännande från Länsstyrelsen ehersom intervjuerna med föräldrarna inte gav oss de verktyg som vi hade förhoppningar om. Under den sista fasen av projektet har vi istället fokuserat på hur man kan koppla prakeska verktyg i verksamheten Ell likabehandlingsplaner och styrdokument som underlag vid inskolningssamtal och utvecklingssamtal. Bakgrund Projektet Nuläge, bedöma, Agera har omfa6at tre centrala delar; arbetsplatsbesök, intervjuer med pedagoger samt intervjuer med föräldrar och har pågå6 sedan hösten 2010. En Edigare rapport Nulägesanalys har lämnats Ell Länsstyrelsen i auguse 2011. Projektet har le6s av en arbetsgrupp bestående av rektorer, förskolechefer, samordnaren för BUF på Trygga Halmstad Centret samt projektledaren. Arbetsgruppen har planerat och genomfört projektet i samverkan. Under det första projektåret genomförde vi elva arbetsplatsbesök och djupintervjuer med Eo pedagoger inom F- 3 på Rennebackens förskola, Andersbergs förskola och Vallåsskolan. Besöken i verksamheterna och intervjuerna med pedagogerna visade a6 det finns goda möjligheter a6 förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, arrangerade/tvångsäktenskap och destrukeva subkulturer genom a6 bygga trygga och Ellitsfulla relaeoner Ell föräldrarna samt a6 vara observant på varningssignaler och vidta åtgärder Edigt innan problem har uppstå6. Vi har idenefierat tre centrala utgångspunkter i det förebyggande arbetet: Personalens värdegrund Föräldrasamverkan Barnens idenetetsutveckling En förutsä6ning för a6 kunna förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, tvångsäktenskap eller förhindra a6 ungdomar socialiseras in i destrukeva subkulturer är a6 man har en god samverkan mellan föräldrarna och förskolan/skolan som bygger på respekt för olika kulturer, tradieoner och religioner samedigt som de mänskliga räzgheterna och barnkonveneonen måste respekteras. Genomförande Vi har intervjuat nio föräldrar samt två mor- och farföräldrar och de har kommit från Irak, Serbien, Kosovo, Syrien, Sverige, Australien, Turkiet, Somalia och Afghanistan. De språk som varit representerade har varit svenska, engelska, kurdiska, somaliska, albanska, romani, arabiska och persiska. En del av intervjuerna har tagit mycket Ed i anspråk ehersom språkkunskaperna i svenska

har varit relaevt låga. Vi har inte hah tolk vid intervjuerna ehersom det inte rymdes inom budgeten. Några av föräldrarna har hah mycket goda kunskaper i svenska språket. Vi har använt oss av tre centrala frågeställningar som underlag för intervjuerna: 1. Olika erfarenheter Hur var din egen skolgång? Hur är den svenska förskolan/skolan jämfört med din egen förskola/skola? Likheter? Skillnader? Vad tycker du om förskolan/skolans verksamhet? Bra? Dåligt? 2. Kommunika3on Förstår du vad personalen säger när du hämtar och lämnar di6 barn? SkriHlig informaeon? Hur uppfa6ar du (förstår) informaeon som du får från förskolan/skolan? Om man inte kan prata med varandra vad gör man då? Hur skulle man kunna förstå varandra bä6re? Vilken typ av informaeon skulle du vilja ha? 3. Delak3ghet Vad tycker du behövs för a6 man ska öka föräldrarnas delakeghet, inflytande och ansvar? Vad har du själv för referensramar om föräldrars delakeghet i skolans/förskolans verksamhet? Hur ser du på personalens uppdrag? Hur ska man göra för a6 föräldrarna ska komma på utvecklingssamtal, föräldramöten och andra akeviteter som anordnas av skolan/förskolan? Ingen homogen grupp Bland de intervjuade fanns både föräldrar med mycket hög akademisk utbildning och föräldrar som enbart gå6 i grundskola samt analfabeter som aldrig gå6 i skolan. Kunskapen i det svenska språket varierade från mycket höga språkkunskaper Ell mycket låga. Intervjuerna visade alltså a6 barnen inom samma grupp på förskolan kunde ha föräldrar från helt olika samhällsklasser och utbildningsnivåer med helt olika ekonomiska och sociala förutsä6ningar. En del föräldrar Ellhörde minoritetgrupper med en stark kulturell och religiös idenetet andra idenefierade sig med majoritetssamhällets normer och värderingar. Det fanns flera olika religioner representerade och olika grader av religiositet samt helt olika föreställningar kring hur det svenska samhället fungerar. Normer- och värderingar kring kyskhet, äktenskap och barnuppfostran skiljde sig också mycket åt mellan olika föräldrar. Familjens personliga livsberä-else Med tanke på a6 föräldrarna har så helt olika bakgrunder ställs stora krav på pedagogernas förmåga a6 skapa bärande och Ellitsfulla relaeoner Ell föräldrarna och a6 stö6a barnens posieva utveckling uefrån den kontext som barnet och föräldrarna lever i. Det är alltså inte en lösning a6 använda stereotypa metoder och verktyg i en mångkulturell miljö utan verktygen måste bygga på den enskilda familjens livsberä6else och mötet mellan föräldrar, barn och pedagog. UEfrån den unika livsberä6elsen kan man sedan bygga en god och Ellitsfull föräldrasamverkan och skräddarsy samverkan. Därför har vi fokuserat mer på verktyg för kommunikaeon i inskolningssamtal, utvecklingssamtal och andra möten som sker mellan barn, föräldrar och pedagog och mindre på

föräldramöten som har en helt annan struktur. Senare skulle det emellered vara intressant a6 skapa verktyg för föräldramöten ur e6 interkulturellt perspekev. Olika erfarenheter av förskolan och skolan En majoritet av föräldrarna beskrev mycket stora skillnader mellan hemlandets förskola och skola jämfört med den svenska. Det man framförallt u6ryckte var a6 hemlandets förskola och skola var mycket mer auktoritär och hierarkisk än den svenska. En del föräldrar hade ingen erfarenhet av a6 det fanns förskolor i hemlandet utan vanligtvis var mamma hemma med barnen Ells de började skolan. En förälder beskrev a6 förskolans verksamhet var så dyr a6 endast väldigt välbeställda föräldrar hade råd a6 låta barnen gå där. Några föräldrar beskrev också a6 de upplevt könssegregaeon i skolan under sin uppväxt men ingen hade erfarenhet av a6 det såg ut så idag. Samtliga föräldrar u6ryckte a6 de tyckte a6 den svenska förskolan och skolan var mycket bra och a6 de kände stor Ellit Ell pedagogerna. Deras bedömning av förskolans verksamhet byggde framförallt på a6 de uppfa6ade a6 barnen trivdes och mådde bra där. Kommunika3onen med personalen En majoritet av föräldrarna menade a6 de förstod vad personalen sade när de hämtade och lämnade sina barn. De6a sade man trots a6 vi hade stora problem a6 förstå varandra under intervjun och a6 mycket Ed gick åt Ell a6 reda ut olika missförstånd. Intervjuerna med föräldrarna visar alltså a6 en del föräldrar säger a6 de förstår vad personalen säger men de har egentligen inte förstå6. När vi fördjupade frågeställningarna berä6ade flera föräldrar a6 de frågade sina barn istället när de kom hem. Några föräldrar hävdade a6 utvecklingssamtalet var e6 Ellfälle för a6 träna på svenska ehersom man inte hade så många andra Ellfällen. I vissa fall bad föräldrarna äldre syskon eller vänner a6 läsa papper från förskolan och skolan. EHersom en majoritet av föräldrarna framhärdade i a6 de förstod vad personalen sade var det svårt a6 komma in på åtgärder för hur man ska göra för a6 pedagoger och föräldrar ska förstå varandra bä6re och vilken typ av informaeon man skulle vilja ha. Delak3ghet När det gällde frågor om föräldrarnas delakeghet beskrev en majoritet av föräldrarna a6 de upplevde delakeghet och a6 de hade inflytande i verksamheten. De var generellt mycket nöjda med förskolans och skolans arbete och upplevde a6 pedagogerna lyssnade på dem. De ansåg också a6 de fick den informaeon som de hade behov av. SamEdigt var det flera föräldrar som inte visste vad e6 föräldramöte var. De hade varit på inskolnings- och utvecklingssamtal men inte på föräldramöte. Här var det stor skillnad i de svenskfödda föräldrarnas förförståelse för hur förskolan och skolan arbetade jämfört med föräldrar med utländsk bakgrund. UEfrån det lilla underlag vi har hah finns det en skillnad i föräldrarnas möjligheter a6 vara delakega i sina barns förskola och skola uefrån språkförståelse och möjligheter Ell daglig dialog vid hämtning och lämning. Slutsatsen blir a6 föräldrar med utländsk bakgrund som har lägre språkkunskaper i svenska samt en annan erfarenhet av förskola och skola behöver extra stöd för a6 bli stärkta i si6 föräldraskap. Stor utmaning a- synliggöra värdesystem EHer a6 ha genomfört sex intervjuer med föräldrar började vi ifrågasä6a metoderna för intervjuerna. I ansökan skrev vi a6 vi ville undersöka hur föräldrarna såg på inflytande, delakeghet och ansvar inom

förskolan och skolan och med utgångspunkt i problem och behovsinventering och däreher genomföra förbä6ringar. EHersom föräldrarna genomgående var mycket nöjda med förskolans och skolans verksamhet gav intervjuerna inte mycket underlag för metodutveckling. Vi insåg a6 vårt arbetssä6 inte skulle leda Ell några resultat utan a6 den stora utmaningen ligger i a- medvetandegöra både pedagoger och personal om a- vi har olika norm- och värdesystem. Om vi skulle uppnå målen i projektansökan a6 hi6a metoder för kommunikaeon och dialog med föräldrarna och främja integraeon och minska utanförskap så måste vi istället testa olika sä6 a6 idenefiera de olika norm- och värdesystem och sedan starta en processinriktad värdegrundsdialog. Fokus på metodutveckling Resten av projekeden har vi alltså hah fokus på a6 arbeta fram metoder för hur man kan kommunicera kring olika norm- och värdesystem inom förskolan och skolan. Verktygen har växt fram i dialog med målgruppen och har testats i samtal mellan pedagoger och föräldrar. Vi har kommit fram Ell a6 e6 släk6räd och en livslinje är bra verktyg för a6 inleda dialogen. Genom släk6rädet får personalen mycket kunskap om familjen och vilka personer som är vikega i föräldrarnas och barnens liv. Pedagogerna kan återkoppla vikega familjemedlemmar Ell barnen i vardagen och förståelsen för föräldrarnas kontext ökar. Livslinjen komple6erar släk6räden genom a6 föräldrarna kan sortera vikega livshändelser i Edsordning. De båda verktygen kan sedan kopplas Ell fördjupande frågor om synen på sexualitet, kyskhet, äktenskap, barnaga, mänskliga räzgheter med mera. Dialog om skillnader och likheter mellan olika norm- och värdesystem kan därigenom synliggöras och möjliggöra fördjupade samtal mellan pedagoger och föräldrar. Kartläggning och handlingsplan Med utgångspunkt i släktkartan, livslinjen och Likheter och skillnader kan pedagogen lägga upp en handlingsplan i samverkan med föräldrarna kring hur man ska motverka utanförskap och subkulturer och istället utveckla en god samverkan med barnens bästa i fokus. SyHet med värdegrundsdialogen är a6 skapa balans mellan familjens och samhällets syn på exempelvis sexualitet och äktenskap, förebygga våld och förtryck och akevt bidra Ell en posiev idenetetsutveckling hos barnen. Genom a6 Edigt idenefiera riskfaktorer som exempelvis a6 familjen har en tradieon a6 giha barnen med kusiner eller i arragerade äktenskap, a6 man gör stor skillnad på flickor och pojkar, är mycket negaevt inställda Ell sex- och samlevnadsundervisningen eller a6 man ställer absoluta krav på flickor och kvinnors kyskhet före äktenskapet kan pedagogerna göra en handlingsplan för hur man kan inleda en långsikeg värdegrundsdialog med föräldrarna samedigt som man arbetar för a6 bekräha och stärka barnens rö6er och bakgrund genom a6 lyha barnets språk, kontext och sammanhang. Utgångspunkt i förskolans och skolans styrdokument För a6 pedagogerna ska bli trygga i sin roll i värdegrundsdialogen är det vikegt a6 den tar avstamp i likabehandlingsplanerna och styrdokumenten för förskolan och skolans verksamhet. Skolverket menar a6 likabehandlingsplanerna bör omfa6a både främjande, förebyggande och akuta åtgärder. Det främjande perspekevet innefa6ar exempelvis arbete med mänskliga räzgheter, barnkonveneonen och jämställdhet. Det förebyggande perspekevet utgår från a6 man idenefierat e6 problem som behöver åtgärdas och a6 man gör upp handlingsplaner för a6 motverka och förebygga exempelvis tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck samt riskerna a6 barnen socialiseras in i subkulturer. Slutligen behövs handlingsplaner och handledning kring vad man gör om e6 barn blir utsa6 för våld eller andra former av övergrepp.

Några vik*ga utgångspunkter för förskolans verksamhet som kan vara vägledande för värdegrundsdialogen: Förskolan ska vara e6 stöd för familjerna i deras ansvar för barnets fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgih innebär a6 i samarbete med föräldrarna verka för a6 varje barn får möjlighet a6 utvecklas eher sina förutsä6ningar. (Lpfö 98, sid 5) Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komple6era hemmet genom a6 skapa bästa möjliga förutsä6ningar för a6 varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i e6 nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (Lpfö 98, sid 13) Andersbergs verksamhetsområde, skolområde Söder, har tagit fram vilka mål man ska arbeta e>er vid utvecklingssamtal och även dessa kan vara vägledande: a6 skapa dialog mellan barn, vårdnadshavare och personal a6 få en gemensam fördjupad kunskap om barnet a6 uppmärksamma varje barn genom a6 vårdnadshavare och förskola gemensamt synliggör barnets styrkor, intressen, kompetenser och behov a6 främja barnets utveckling och lärande a6 öka barnets medvetenhet om sig själv a6 ge barn och vårdnadshavare inflytande och möjlighet a- påverka a6 ge vårdnadshavare möjlighet a6 vara delak3ga i utvärderingen av verksamheten a6 fungera som en hjälp för a6 uporma verksamhetens innehåll YAerligare stöd för värdegrundsdialogen finns i Utbildningsdepartementets rapport Värdegrundsboken ea samtal för demokra* skolan där man bland annat skriver aa: Det är vikegt a6 begreppet mångfald inte används för a6 dölja eller ursäkta olikheter som ve6er mot förtryck och som förstärker orä6visa makgörhållanden mellan grupper eller mellan individ och grupp. Med en ökad kulturell, etnisk och religiös mångfald och värdepluralism har behovet av en gemensam värdegrund blivit tydligare. Det är vikegt för värdegemenskapen a6 ta Ellvara på både det som förenar och det som skiljer olika livsåskådningar, ideologier och religioner. Därför är det betydelsefullt a6 förskolan och skolan betonar både det som är unikt, specifikt och särskiljande och de värden och aztyder som förenar. Om inte skolan öppnar för sådana samtal om olika kulturer, värderingar och tradieoner också med elevernas föräldrar kan barnen tvingas utveckla dubbla ideneteter för a6 klara av både hemmets och skolans normer. Samtalet måste vara ömsesidigt och främjas av en vilja Ell samförstånd. Har testat i prak3ken

Vi har hah möjligheter a6 testa verktygen i prakeken dels i form av enskilda samtal med fem föräldrar och dels vid två värdegrundsdagar på Andersbergs förskolor. De enskilda samtalen med föräldrar har legat inom ramen för de6a projekt och värdegrundsdialogen på Andersbergs förskolor inom ramen för det naeonella projektet IdenEtet, kyskhetskultur och rä6 Ell eget liv som finansieras av Länsstyrelsen i Östergötland. När vi testade verktygen i samtalen med föräldrar togs de emot mycket posievt. Föräldrarna upplevde a6 de blev synliggjorda i sin livsberä6else och i sin kontext och genom dialogen fick föräldrarna också en ökad medvetenhet om barnens situaeon mellan två kulturer och de fick ökade möjligheter a6 formulera en strategi hur de kan stö6a sina barn. Genom värdegrundsarbetet på Andersbergs förskolor har vi hah möjligheter a6 testa verktygen i en större grupp med å6a pedagoger och å6a föräldrar vid två Ellfällen. Även här kontatarerar både föräldrar och personal a6 arbetssä6et är mycket posievt och skapar goda och Ellitsfulla relaeoner. Sammanfa-ning och slutsatser Förskolan har en unik möjlighet a6 bygga trygga och Ellitsfulla relaeoner Ell föräldrarna ehersom det sker dagliga kontakter mellan pedagoger och föräldrar vid hämtning och lämning. Om pedagogerna lär sig a6 se och tolka varningssignalerna och blir mer kontextmedvetna finns goda möjligheter a6 förebygga våld, förtryck, tvångsäktenskap, utanförskap och subkulturer genom a6 påbörja en medveten värdegrundsdialog redan när barnen är små. De prakeska verktygen för inskolningssamtal och utvecklingssamtal har arbetats fram i samverkan med målgruppen och de har testats i enskilda samtal och vid två Ellfällen på Andersbergs förskolor. Arbetssä6et är framgångsrikt och bidrar Ell ökad medvetenhet hos både pedagoger och föräldrar om a6 vi lever i olika norm- och värdesystem. Genom en ökad kontextmedvetenhet kan pedagoger, föräldrar och barn Ellsammans formulera framgångsrika strategier som leder Ell bä6re hälsa och bä6re livskvalitet för barnen. Hur går vi vidare? Länsstyrelsen i Halland har beviljat medel för a6 en illustratör ska kunna ugorma bilder uefrån de verktyg som tagits fram. E6 material ska produceras som stöd för inskolnings- och utvecklingssamtalen och det finns en tanke a6 arbetet ska systemaeskeras inom förskolan och a6 barnets porgolio ska utgår från värdegrundsdialogen. Det finns alltså tankar på a6 man ska utveckla e6 systemaeskt värdegrundsarbete över Ed som dokumenteras och utvärderas och följs upp. Men de6a är ännu på idéstadiet. Förskolecheferna på Andersbergs förskolor vill fortsä6a den påbörjade värdegrundsdialogen och intresset från andra kommuner är stort. Materialet och tankarna bakom ska presenteras på en workshop den 22-23 november samt vid rektorsutbildningarna i Göteborg. Barn- och ungdomsförvaltningen i samverkan med Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har lämnat en ansökan Ell Ökade livschanser för unga för a6 vi ska ha möjligheter a6 vidareutveckla och förankra verktygen i e6 föräldrastödsprogram i hela Halmstad kommun.