Kvalitetsredovisning 2005/2006 Bellanderska förskolan Rektor: Kerstin Öberg 0224-55437



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Stockens förskola ALINGSÅS

Kvalitetsredovisning för Fasanens förskola läsåret 2007/2008

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Blackgården Förskola 1-5 år

Lokal arbetsplan 14/15

Presentation. Gagnef kommuns vision

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009

Kvalitetsredovisning

Förskolan består av tre avdelningar, Björken, Kvisten och Granen, med ca 3,5 tjänsterper avdelning.

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning

Skolplan Med blick för lärande

ARBETSPLAN FÖR FAMILJEDAGHEMMEN EKSJÖ

för Havgårdens förskola

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Verksamhetsplan Intraprenad Hybo-Ämbarbo Emiliaskolorna 1-12 år Ringblomman pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN. Förskolan Bryggan. Läsåret 2009/2010

Brukets förskolas arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Verksamhetsplan 2017

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

2.1 Normer och värden

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning år 2008

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

Smassensförskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Transkript:

2006-09-30 Kvalitetsredovisning Bellanderska förskolan Rektor: Kerstin Öberg 0224-55437 1

Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2005 Bellanderska Kommunen förskolan Barn 1-3 år 19 350 Barn 4-5 år 13 281 Totalt antalet barn 32 631 Förskollärare 3,5 63,1 Barnskötare 2,5 63,1 Övriga 1 15,7 Totalt antal anställda (helårstjänster) 7 141,8 Barn per förskollärare 9,1 10,0 Barn per pedagog 5,3 5,0 Barn per årsarbetare 4,6 4,5 (Enligt SCB) (4,9) Landet 5,2 Ekonomisk utveckling Förskolan har och har haft en stabil ekonomi. Lokaler Bellanderska förskolan är belägen centralt i Sala, i samma byggnad som förvaltningskansliet. På bottenplanet är verksamhetens personalrum beläget, där har man också tillgång till ett rörelserum och där finns också den nyinredda snickarboa. Förskolans centrala läge gör att man har närhet till bla Stadsparken med sitt grönområde och lekplats, biblioteket finns också inom gångavstånd. Personalen känner sig mycket nöjd med den egna gården då det finns buskage att gömma sig i och en lagom kupering av marken för små barn. Beslut finns att förskolan skall avvecklas juni 2007. (Nytt beslut togs i oktober 2006 om avveckling juni 2008.) Ledning och styrning Förskolan delar rektor med två övriga förskolor och dagbarnvårdare i tätorten. För tillfället finns inget föräldraråd på enheten däremot finns föräldrar som är representerade i det centrala föräldranätverket. 2

Elevinflytande Individuella utvecklingsplaner Visionen är att alla elevers kunskapsutveckling skall stärkas genom att de känner glädje, delaktighet och mening i skolan. Målet är att varje elev i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som ger en samlad bild av elevens hela studiesituation, utformas som en överenskommelse mellan lärare och elev, samt dokumenteras och följs upp regelbundet. 2006/2007 Målet är att varje barn i förskola och elev i skola i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som är en framåtsyftande planering där läraren, barnet/eleven och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för barnets/elevens lärande och utveckling på kort och på lång sikt. Hur många barn/elever har skriftliga individuella utvecklingsplaner? Alla barn på enheten har en utvecklingsplan och en egen portfolio. I portfolioarbetet görs intervjuer med de barn som kan kommunicera via språket bla för att följa barnens språkutveckling, där får barnen också komma med synpunkter på verksamheten och ges möjlighet att påverka innehållet. Hur många av dessa har upprättats i samråd mellan lärare och elever? Portfolion upprättas tillsammans med barnen och utvecklingsplanen tillsammans med föräldrarna. Hur många av dessa ger en samlad bild av elevens hela studiesituation? Eftersom det är första året för arbetet med portfolion så ser man det som har hänt i utveckling och lärande under perioden, när man får arbeta med modellen under en längre tid kommer barnens utveckling att bli tydlig. Vilken bedömning gör enheten av måluppfyllelsen beträffande individuella utvecklingsplaner? Vad grundar sig bedömningen på? Målet för har vi nått så till vida att alla barn har en utvecklingsplan som utformas tillsammans med föräldrarna, men både utvecklingsplaner och portfolioarbetet måste vidareutvecklas. Vilka åtgärder planeras 2006/2007 för att tillförsäkra att varje barn i förskola har en individuell utvecklingsplan, som är en framåtsyftande planering där läraren, barnet och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för barnets/elevens lärande och utveckling på kort och på lång sikt. Fortsätta arbeta med och utveckla portfolion och utvecklingsplanerna. 3

Deliberativa samtal Deliberativ är ett begrepp som främst har sin grund i demokratiforskningen som handlar om övervägd, ömsesidig argumentation. En deliberativ dialog kännetecknas av: a) att skilda synsätt ställs mot varann och olika argument ges utrymme. b) tolerans och respekt för andra. Det handlar bl. a om att lära sig lyssna på den andres argument. c) inslag av kollektiv viljebildning, dvs strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser. Visionen är att alla föräldrar, personal, barn och elever upplever att förskolan och skolan i Sala kännetecknas av en sådan dialog. och 2006/2007 Målet är att en allt större andel elever skall våga säga vad de tycker, att kamrater och personal lyssnar på deras synpunkter, och att allt fler upplever att beslut fattas av personal och barn och elever gemensamt. Hur arbetar förskolan med att utveckla den deliberativa dialogen såsom den definieras i skolplanen. Genom intervjudelen i portfolioarbetet har det framkommit synpunkter från barnen om verksamheten som man tagit upp och diskuterat gemensamt, barnen har fått träna sig på att framföra sin åsikt och att man ibland måste jämka sig för att nå ett gemensamt beslut. Personalen har alltid en viktig roll som förebilder. Vilka åtgärder planeras 2006/2007 för att utveckla arbetet? Enheten planerar att via bilder få igång samtal med barnen om olika händelser på förskolan. Fortsätta arbetet med intervjuer. 4

Arbetsmiljö Visionen är att det i Salas förskolor och skolor inte skall finnas någon arbetsrelaterad sjukfrånvaro. I barn- och utbildningsförvaltningen skall det råda en anda där vi känner att vi duger, även om vi har olika förmågor och är i olika skeden av livet. Det gäller både synen på andra och på oss själva. Målet är att sjukfrånvaron skall halveras till år 2007. 2006/2007 Målet är att sjukfrånvaron skall minskas varje år. Vilken utveckling har enheten haft beträffande arbetsrelaterad sjukfrånvaro? På enheten har det inte funnits någon arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Den sjukfrånvaro som har funnits får man räkna till normalsituationen i den här typen av verksamhet. Förskolan har varit föremål för Arbetsmiljöverkets kontroll av buller, det blev en del påpekanden som efter åtgärder fick godkänt. Vilka åtgärder planeras 2006/2007 för att sjukfrånvaron skall minskas? Fortsätta med att försöka ha en öppen och rak kommunikation. Mentalt förbereda oss på nedläggningen av verksamheten 2007. Kvalitet i undervisning, förskola och skolbarnomsorg Visionen är att alla elever skall lämna grundskolan med fullständiga betyg, och att gymnasiets elever få godkända betyg i alla de kurser de läser. Målet är att Sala kommun under planperioden skall kunna redovisa bättre betygsresultat än landet i snitt. 2006/2007 Målet är att Sala kommun under planperioden successivt skall kunna redovisa förbättrade betygsresultat. 5

Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Genom arbetet med portfoliometoden upplever personalen att man blivit bättre på att uppmuntra, man lyssnar och samtalar mer med barnen. Eftersom barn utvecklas och lär sig hela tiden inte bara i speciellt planerade situationer har det varit viktigt att reflektera över barns lärande i de sk rutinsituationerna. Ex. i matsituationen får man möjlighet att lyssna och samtala med varandra, man lär sig turtagning, matematik genom dukning och delning av maten osv. Nytt för det här verksamhetsåret är ett nyinrett snickarrum där barnen får möjlighet att snickra och konstruera, träna motorik och logiskt tänkande. Språket tränas genom samtal, sånger och ett flitigt nyttjande av böcker. Vilka åtgärder planeras 2006/2007 för att förbättra måluppfyllelsen beträffande kvaliteten i undervisningen? Vi fortsätter att arbeta med och utveckla portfoliometoden då det är ett bra redskap för att få syn på barns utveckling och lärande men också personalens arbete. Försöka få mer tid för reflektion för att höja medvetandenivån. Utvidga arbetet med TRAS (tidig registrering av barns språk) till att omfatta samtliga barn på enheten. Kvalitetsarbete Visionen är att ett systematiskt dokumenterat kvalitetsarbete genomsyrar all förskoleoch skolverksamhet i Sala kommun. Målet är att barn- och utbildningsförvaltningen skapa fungerande former och rutiner för kvalitetsarbetet från arbetslag till rektor och vidare till förvaltningsledning. Kvalitetsredovisningen för 2005 påtalar att skolplanens mål för förskolan och skolbarnomsorgen inte är tillräckligt tydliga för att utgöra grund för en bra utvärdering. Inför kommande skolplaner bör därför ett underlag för målformuleringar presenteras. Vilka lokala mål finns för förskolans verksamhet. Lokala mål utifrån läroplanen nedbrutna i delmål. Arbetsplan har funnits under verksamhetsåret. Dokumentation sker löpande både i skrift och bild. Utvärdering sker både på den enskilda planeringen och arbetslagsplaneringen. 6

Kompetensutveckling Visionen är att kompetensutvecklingen säkras, och ses som ett naturligt inslag i en lärande organisation. Målet är att barn- och utbildningsförvaltningen tydligt reserverar medel för kompetensutveckling. 2006/2007 Målet är att barn- och utbildningsförvaltningen tydligt reserverar medel för kompetensutveckling med syfte att uppnå målen i skolplanen. Vilka kompetensutvecklingsinsatser genomfördes på enheten? All personal har gått datautbildning i syfte att alla ska kunna skriva och ta fram bilder i samband med dokumentation, portfolioarbetet, göra skrivelser o.dyl. Samliga på enheten har gått utbildning i portfolio för att få en metod som synliggör barns utveckling och lärande. Barnuppfostran i andra kulturer för att skapa förståelse för andra kulturer deras värderingar, levnadssätt och tankegångar. Språkutveckling, TRAS (tidig registrering av barns språk) där målet var att få syn på att språk är mer än det talade språket. Handledarutbildning har skett för att kunna ta emot lärarstuderande i verksamheten. Familjerätten, för att klargöra förskolan och personalens roll i ex vårdnadstvister. Snickarkurs, för att erbjuda barnen mer av skapande verksamhet, få möjlighet att träna motorik och logiskt tänkande. Hållbar utveckling, att bli bättre på att se möjligheterna till pedagogiskt arbete i utemiljö. Att förebygga och stoppa mobbning för att tidigt kunna se tendenser som kan resultera i mobbning. Vad var målen för dessa genomförda insatser? Se ovan Vilka förändringar / vilken utveckling har insatserna lett till? Datautbildning har gjort att all personal hanterar datorn för bild - och textarbete. Alla barn har en egen portfolio och personalen upplever det positivt att man tänker och arbetar mot gemensamt mål. Förhoppningsvis har förståelsen ökat för olika kulturer. Snickarrum har iordningställts och material införskaffats och man har så smått börjat komma igång med arbetet. Handledarutbildningen har medfört en bättre inblick i den lärarstuderandes lärande, den har också bidragit till egen utveckling. Familjerätten har gett personalen trygghet i sitt förhållningssätt i ex vårdnadstvister. Övrigt har ännu inte visat sig i verksamheten då dessa nyligen är slutförda. 7

Vilka kompetensutvecklingsinsatser planeras på enheten 2006/2007? Uppföljning av portfolioutbildningen. Handledarutbildning, 5 p. Om möjligheten finns skall fler gå TRAS utbildning. Vad är målen för dessa planerade insatser? Utveckla arbetet med portfolion. Öka kompetens för att deltaga i den studerandes lärande. Att all personal skall kunna arbeta med TRAS för att följa barns språkutveckling. Principer ur ett kommunalt perspektiv Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Verksamheten har en daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning av barn. Utvecklingssamtal genomförs två gånger per år. Olika former av föräldraträffar genomförs, det kan vara föräldramöten, drop in, man firar Lucia tillsammans och har en gemensam grillkväll på försommaren. En avdelning brukar ha lite julpyssel i samband med ett drop in. Under verksamhetsåret har ett projektarbete genomförts av en förälder tillsammans med de äldsta barnen på förskolan. Temat för projektet var Utsmyckning av det offentliga rummet. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! Ett visst samarbete har skett med BVC under året. Enheten tar emot lärarstuderande och samverkar med Högskolan. Elever från KSK:s barn och fritidsprogram har gjort praktikperioder på förskolan och har sedan bjudit in barnen till en teaterföreställning. Fysisk hälsa Beskriv vad som görs på enheten för att uppfylla kursplanernas krav på idrottsaktiviteter med viss råge eller visa på annat sätt hur fysisk aktivitet och hälsa är särskilt uppmärksammade frågor! Utevistelse varje dag och skogsutflykt en gång i veckan. Bellanloppet genomförs en gång per år, vintertid åks det skridsko om vädret ger möjlighet till is. Till hälsa hör också överenskommelsen med föräldrarna om att födelsedags och annat firande inte skall innehålla glass, strössel, chokladsås och kakor utan begränsas till en enkel glasspinne. Att maten tillagas i eget kök gör att den är anpassad för förskolebarns näringsbehov och det är viktig för barns hälsa. 8