Pedagogiskt nätverk Utvärdering av undervisningen



Relevanta dokument
Pedagogiskt nätverk skolkultur

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Stödjande observationer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare Komvux Malmö Södervärn

Bedömning för lärande

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Formativ Undervisning

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Beslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun. Beslut. Lomma kommun

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Lokal verksamhetsplan BUF

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa

Skolplan Med blick för lärande

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Lönekriterier för lärare

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Skolverkets stöd för skolutveckling

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

utvecklar fritidspedagog

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Systematiskt kvalitetsarbete

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Arete Meritering erbjuder via två program: Meriteringsprogrammet Arete (MA) samt Förstelärarmeritering Arete (FA), särskilt yrkesskickliga lärare:

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Beslut. efter tematisk kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Vittra Frösunda, belägen i Solna kommun. Beslut

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

LOKAL ARBETSPLAN

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Skolområde Korsavad 2012/2013

Inledning. Bakgrund till de sjunkande resultaten i skolan

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Vad är Pedagogika.nu?

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Skolplan Aspero Friskolor

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Provloggar och föreläsningar

Futuraskolan Rådan. Sollentuna kommun

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Hur svårt kan det vara

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Enkätresultat för elever i år 2 i Väsby nya gymnasium i Upplands Väsby kommun hösten 2014

Böcker, e-böcker och föreläsningar. av John Steinberg Pedagogdoktorn som hittar styrkorna

Analys av Dialogmöte

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Teknik gör det osynliga synligt

Transkript:

Pedagogiskt nätverk Utvärdering av undervisningen Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013

Rapport Lärare Jenny Ljung 21014-01-14 08-590 973 28 Dnr: jenny.ljung@edu.upplandsvasby.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden Utvärdering av undervisningen 1. Inledning Ur den open space-hearing om skolresultaten i Upplands Väsby som kommunen anordnade under hösten 2011, framkom fyra frågor kring vilka lika många pedagogiska nätverk skapades i kommunens regi. De pedagogiska nätverken var tänkta att drivas av och för lärare och innefatta såväl kommunala som fristående skolor. Denna rapport redogör för en av de fyra frågorna, nämligen hur man kan utvärdera undervisningen. Styrkan med ett nätverk av detta slag, arrangerad i kommunens regi, är att kommunala och fristående skolor får en gemensam plattform att diskutera och utbyta tankar kring skola och undervisning, vilket är viktigt om en gemensam satsning för att höja skolresultaten i Upplands Väsby ska ske. 1.1 Bakgrund Under hösten 2011 anordnade Upplands Väsbys kommun en open space-hearing i Messingen kring frågan hur man kan höja skolresultaten i kommunen. Skolresultaten i Upplands Väsbys kommun har under en längre tid varit lägre än förväntat. Till denna open space-hearing inbjöds politiker, tjänstemän, rektorer, sakkunniga och allmänheten. Utifrån diskussionerna på mötet uppkom fyra frågor kring skola till vilka fyra utvecklande nätverk skapades; Hur skapas en bra skolkultur? Hur kan undervisningen utvärderas? Hur kan skolan arbeta inkluderande? Hur kan pedagogernas engagemang stärkas? Frågeställningarna var öppna och alla nätverk fick göra sina egna tolkningar av frågan för att på så vis välja sina egna vägar att nå fram till en slutprodukt. De utvecklande nätverken var tänkta att drivas av och för lärare och innefatta såväl kommunala som fristående skolor. Resultaten av nätverkens arbete skulle vara klart vid årsskiftet 2013/2014 och enligt projektbeskrivningen spridas till alla kommunens skolor. Finansieringen stod utbildningsnämnden för och inga kostnader för projektet skulle belasta någon enskild skola. Styrkan med nätverk av detta slag, arrangerad i kommunens regi, är att kommunala och fristående skolor får en gemensam plattform att diskutera och utbyta tankar kring skola och undervisning, vilket är viktigt vid en gemensam satsning för att höja skolresultaten i Upplands Väsby. 2

1.2 Sammanfattning Detta nätverk drevs av fyra pedagoger: tre lärare och en skolchef. Tillsammans representerade vi alla skolstadier liksom skolformer. Med stöd av en forskare med inriktning mot skola och undervisning från Linköpings universitet, har nätverket utvecklat ett utvärderingsmaterial i tre steg som täcker de tre starkast bidragande faktorerna till att lyckas med undervisningen. Enligt aktuell forskning (Håkansson & Sundberg, 2012) talas det om tre specifika lärarkompetenser som tillsammans är grunden för hur väl man som lärare lyckas med sitt uppdrag att undervisa. Dessa tre kompetenser är relationell kompetens, ledarkompetens samt didaktisk kompetens och utgör tillsammans även det som särskiljer läraryrket ifrån andra yrken. Att utvärdera sin undervisning är grunden för utveckling. Att utvärdera undervisningen handlar om att reflektera kring sin egen praktik, vilket kan upplevas som känsligt av en del lärare. Gruppens uppgift var därför att förutom ta fram förslag på hur man kan utvärdera sin undervisning, även lyfta fram hur man kan överbygga eventuella motstånd till och hinder för utvärdering av den samma. Det framtagna materialet har tagit hänsyn till detta genom de tre stegen som börjar på en individuell nivå för att sedan gå mot kollegiala observationer och ett kollegialt lärande. Nätverket har fungerat som en plattform för pedagogiska samtal och diskussioner mellan olika skolor, såväl kommunala som fristående, och årskurser, vilket gjort projektet värdefullt för oss deltagare och bör ses som ett led i en process att höja skolresultaten i Upplands Väsby. 1.3 Rapportens innehåll Rapporten kommer kortfattat att redogöra för nätverkets: Uppdraget Förutsättningar Utgifter Process Resultat Slutsatser Källor Bilagor Under Uppdrag redogörs för nätverkets hela frågeställning och de tidsramar projektet hade att förhålla sig till. Förutsättningar beskriver nätverksgruppens medlemmar och den forskare som var knuten till projektet samt antalet möten. Utgifterna visar de inköp gruppen gjort. Under Process beskrivs gruppens arbetsgång och väg till det färdiga materialet. Resultat behandlar det färdiga materialet som finns som bilagor 1-4. 3

I Slutsatser redogörs för de lärdomar och funderingar som gruppen har diskuterat och tagit till sig. Den forskning eller den litteratur som hänvisas till redogörs för under Källor. Det finns fyra Bilagor till rapporten. Bilaga 1 visar det självvärderingsmaterial som lärare besvarar i steg 1. Bilaga 2-3 är utvärderingsmaterial för eleverna kring undervisningen. Bilaga 2 är för yngre elever och bilaga 3 är för äldre elever. Bilaga 4 motsvarar materialet för kollegiala observationer. 2. Uppdraget Projektet med de pedagogiska nätverken var beslutat att det skulle pågå fram till årsskiftet 2013/2014. Enligt projektbeskrivningen var tänkt att Innan utgången av 2013 ska samtliga nätverk redovisa resultat i form av en handlingsplan med utvärderingsmodell som redovisats för alla verksamma skolor inom kommunen. Målet för nätverkets arbete blev därför att få fram någon form av handlingsplan kring hur man kan utvärdera sin undervisning. I projektbeskrivningen beskrevs frågan kring utvärdering av undervisningen ytterligare: Vi behöver lära oss att inte bara mäta resultat utan utvärdera undervisning och lektionsskeenden i sig. Hur övervinner vi svårigheter och motstånd? Utifrån den sista formuleringen med tillhörande fråga valde gruppen att fokusera på ett konkret utvärderingsmaterial med tillhörande beskrivning som man på ett enkelt sätt skulle kunna tillämpa på de olika skolorna utifrån skolornas egen situation och utveckling. Det var viktigt att detta material skulle ha en fast förankring i forskning men ändå vara nära knutet till verkligheten samt kännas framtaget av gruppen. 3. Förutsättningar Upptaktsmöte med de tillfrågade nätverksledarna skedde i juni 2012. Tillfrågad att driva nätverksgruppen kring utvärdering av undervisningen blev Jenny Ljung (Grimstaskolan med elever i skolår 6-9) och till detta nätverk knöts fyra personer; Linda Fagerström (Väsby Introduktionsgymnasium med gymnasieelever), Ulrika Olsson (Magnetica, Frestaskolan med elever i förskoleklass till skolår 5), Charles Winell (Sandbergska skolan med elever i förskoleklass till skolår 9) samt Maria Ahlberg (Väsby Nya Gymnasium med gymnasieelever). Maria Ahlborg blev tyvärr tvungen att avbryta sin medverkan efter tre träffar. Till nätverket kring utvärdering av undervisningen knöts Marcus Samuelsson som utomstående sakkunnig. Marcus Samuelsson har bakgrund som pedagog i grundskolan (legitimerad lärare) och är disputerad inom pedagogik på Linköpings Universitet med avhandlingen "Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet". Numera är Marcus Samuelsson verksam som lektor vid Linköpings Universitet och bedriver såväl undervisning som forskning kring undervisning. Hans forskningsfokus ligger bland annat på elevers motstånd, lärares ledarskap och lärarstuderandes utveckling av ledarskap. Hans forskning är praxisnära och hans inriktning väl lämpad för vår grupps fråga kring utvärdering av undervisningen. Marcus Samuelsson har bistått nätverksgruppen genom att fungera som bollplank för Jenny Ljung via mail och telefonsamtal samt genom medverkan vid tre möten med hela gruppen. Marcus 4

Samuelsson har gett tips på litteratur och forskning som gruppen har tagit del av men framför allt har han bidragit till att ifrågasätta och vända på gruppens tankar, öppna för nya frågeställningar samt bidragit till att få fram den röda tråden i arbetet. Marcus Samuelsson deltagande har varit avgörande för gruppens process mot resultatet. 3.1 Gruppen och möten Nätverksgruppen träffandes totalt 10 gånger från upptaktsträffen 3 oktober 2012 till avslutande träffen 9 januari 2014. Under dessa 10 tillfällen medverkade Marcus Samuelsson via Skype vid ett tillfälle och på plats i Upplands Väsby vid två tillfällen. Maria Ahlberg (VNG) kunde bara medverka under de tre första träffarna. I övrigt var alla i gruppen delaktiga under hela processen från början till slut. 4. Utgifter Följande böcker köptes in till alla deltagare i gruppen och i något fall även till Bengt Greiff. 4 st. Hattie, John (2012), Synligt lärande för lärare: 4 * 393 kr = 1 572 kr 6 st. Steinberg, John (2011), Att hitta lärares guldstunder: 6 * 154 kr = 924 kr 4 st. Håkansson, Jan & Sundberg (2013), Utmärkt undervisning: 4 * 354 kr = 1 416 kr Totalt utgifter för 3 912 kr exklusive fika vid de olika träffarna. Övrig litteratur bestod i vetenskapliga artiklar tagna från Internet via Uppsala universitetsbibliotek. Arvode för Marcus Samuelsson: 15 000 kr Projektet har även betalt Marcus Samuelssons resor till de två tillfällen han deltog på plats i Upplands Väsby. 5. Process Då det rörde sig om ett fritt arbete där frågeställningarna kan beskrivas som öppna blev gruppens första utmaning att ringa in vad vi menade med utvärdering och hur vi tolkade frågeställningarna. Att utvärdera undervisningen handlar om att se bortom meritvärden och betyg. Att lära sig att inte bara mäta resultat utan att utvärdera undervisningen och lektionsskeenden i sig. En lärares uppdrag kan sägas bestå av flera saker men undervisningen bör ensamt ses som grunduppdraget och därför det viktigaste. För att utvecklas och förbättra sin förmåga att utföra uppdraget måste en lärare kontinuerligt utvärdera sig själv och sin praktik. Enligt skollagen ska skolan kontinuerligt utvärdera sin verksamhet. Detta ligger inte enbart på kommunal- och skolnivå, utan skall även göras på individnivå av respektive lärare. Att utvärdera undervisningen handlar om en systematisk reflektion där den egna praktiken synliggörs för att finna styrkor att dela med sig av och svaga sidor som kan utvecklas. Att utvärdera innebär också att man vågar öppna sitt klassrum och sin undervisning för andra kollegor för att få en annan lärares perspektiv och syn på sin 5

praktik. Det är oftast här eventuellt motstånd och hinder uppstår av olika skäl. En del lärare är vana vid att ha öppna dörrar till klassrummet och kan ta kritik medan andra är obekväma vid besök och ängsliga inför kritik. Gruppens fokus har därför legat på att överbygga eventuellt motstånd till utvärderingar och att få lärarna att våga utvärdera sin egen undervisning steg för steg för att efter en viss tids vana kunna utveckla en kollegial öppenhet där kollegiala observationer och kollegialt lärande är en självklar del i varje lärares arbete. Hattie (2012, s. 42-56) talar om erfarna lärare och expertlärare genom att lyfta fram fem dimensioner som skiljer dem åt. Det som utmärker expertläraren är förenklat förmågorna att: 1. Presentera sina ämnen genom att organisera kunskapsinnehållet och integrera elevers förkunskaper, ämnesinnehåll, läroplaner och andra ämnen. Liksom genom en insikt om och förståelse för hur och varför elever gör missar. 2. Ha ett gott klassrumsklimat där det är OK att göra misstag, där olikheter bejakas och elever blir sedda. 3. Följa upp lärandet och ge återkoppling. Detta inrymmer bland annat den formativa bedömningen. 4. En tro på att alla elever kan och inga etiketter sätts ut. Eleverna respekteras och tron på dem förmedlas till eleverna. 5. Påverka elevernas kunskaper på djupet, vilket bland annat görs genom utmanande mål och engagemang i utmaningarna. En lärare kan alltså vara erfaren utan att för den sakens skull vara en expertlärare. Det borde därför vara alla undervisande lärares mål att sträva efter att bli den som Hattie (2012, s. 42-56) benämner expertlärare. För att möjliggöra en sådan utveckling krävs systematisk reflektion, dvs utvärdering av sin undervisning. Att t ex som i punkt 4 ha en tro på alla elever innebär att vända blicken mot sig själv som lärare och inte skylla låga resultat eller prestationer på elevernas oförmågor. För att synliggöra den egna praktiken behövs olika former av utvärderingar som alla kompletterar varandra och behövs för att få en helhetsbild av undervisningen. Gruppen valde därför att ta fram material för självvärdering, elevvärdering av undervisningen och en mall för kollegiala observationer. Gruppen hade inga planer på att ta fram något i grunden eget utvärderingsmaterial på grund av den begränsade tid man hade till projektet, utan valde istället att använda och omarbeta redan tillgängligt och beprövat material för utvärdering. För att finna en röd tråd i gruppens arbete med olika utvärderingar lyfte Marcus Samuelsson fram de tre enligt forskningen starkast bidragande faktorerna till att lyckas med undervisningen. Enligt Håkansson och Sundberg (2012) och Nordenbro m fl. (2008) talas det om tre specifika lärarkompetenser som tillsammans är grunden för hur väl man lyckas med sitt uppdrag att undervisa. De tre kompetenserna beskrivs som: Relationell kompetens En lärare som har förmågan att skapa goda relationer gynnar elevernas lärande. Goda relationer bygger på visad respekt, tolerans, empati, intresse för, tron på att alla kan lyckas liksom hänsyn till individuella lärstilar. Ledarkompetens Vilket innebär lärarens förmåga att etablera och upprätthålla regler i klassrummet som gynnar lärandet hos eleverna. Reglerna är tydliga från början och övertas efterhand av eleverna själva. Ledarkompetensen märks också 6

genom sättet läraren planerar mot målet utifrån tidigare erfarenheter. Detta är tydligt och eleverna fokuserar på rätt saker gentemot kursplaner och kunskapskrav med relevant återkoppling. Didaktisk kompetens Kräver en god ämneskunskap av läraren så att varierat material och innehåll kan kopplas till andra ämnen på ett naturligt sätt. Eleverna möts också av utmanande uppgifter liksom tydliga lärandemål och undervisningsplaner. Undervisningsaktiviteter organiseras effektivt och eleverna möter varierade undervisningsmetoder. Hatties (2012) fem förmågor ryms alla i de tre lärarkompetenser som är förutsättningar för en bra undervisning. 6. Resultat Resultatet av gruppens arbete blev ett utvärderingsverktyg i tre steg: självvärdering av sin undervisning för lärare, utvärdering av undervisningen för elever samt en mall med upplägg för kollegiala observationer. Syftet var att materialet skulle vara konkret och användbar. De tre stegen bygger på att alla kommunens skolor har kommit olika långt i sina arbeten kring utvärdering. Vissa skolor är långt komna i ett kollegialt samarbete med observationer och gemensamt lärande, medan andra inte har kommit igång med kvalitativa och kontinuerliga utvärderingar. Att utvärdera sin undervisning kan vara känsligt för lärare och att dela detta med kollegor kan därför mötas av motstånd och rädsla för att bli ifrågasatt. Utvärderingsverktyget fokuserar på de tre viktigaste lärarkompetenserna som särskiljer detta yrke ifrån andra och som utgör en kärna i lärarprofessionen enligt forskning (Hattie 2012, Håkansson & Sundberg 2012, Nordenbro m fl. 2008). Det är didaktisk kompetens, relationell kompetens och ledarkomptens och alla dessa tillsammans är avgörande för hur man lyckas som lärare idag. Beroende på kommunens skolors olika situationer ska skolorna kunna tillämpa alla eller delar av det material nätverket tagit fram. Målet är att lärare då lättare ska kunna dela med sig av sina erfarenheter, betona samarbetet, synliggöra den prövade erfarenheten och tillsammans gå mot en beprövad erfarenhet och med det ett kollegialt lärande. 6.1 Steg 1 - Självvärdering Som ett första steg att börja utvärdera sin undervisning måste läraren vända blicken mot sig själv och ärligt kunna besvara påståenden kring sin egen praktik. Detta görs med hjälp av ett av nätverket omarbetat självvärderingsmaterial som i grunden tagits fram av Kristina Lohman. Hennes material prövades på lärare i en av kommunens skolor och utifrån deras feedback, kommentarer och gruppens fokus att bredda verktygets frågeställning för att även inkludera relationella aspekter av yrket, omarbetades och förfinades materialet. De påståenden som lades till i verktyget bygger på frågor som Hattie (2012) redogör för. Materialet är tänkt att först analyseras av den enskilde läraren för att sedan kunna användas som utgångspunkt i pedagogiska diskussioner, samtal vid medarbetarsamtal, mellan kollegor i arbetslag eller ämneslag. Se bilaga 1 7

6.2 Steg 2 - Elevvärdering Som komplement till självvärderingsverktyget togs två åldersanpassade elevvärderingar fram. Dessa knyter an till samma områden som självvärderingsmaterialet tar upp. Dessa elevvärderingar är helt och hållet sammansatta av nätverket men de påståenden som tas upp kommer ifrån Hattie (2012). Elevernas utvärdering av en lärares undervisning kompletterar självvärderingen genom att ge deras perspektiv på delvis samma påståenden i mindre mängd. Om både lärarens och elevernas bild är densamma skulle man kunna säga att detta är en sann bild av lärarens praktik. Se bilaga 2 för yngre elever och bilaga 3 för äldre elever. 6.3 Steg 3 Kollegiala observationer Det sista steget innebär att man som lärare efter att ha utvärderat sin egen praktik både med hjälp av självvärderingsverktyget och med elevvärderingarna under en viss tid, är redo för att släppa in kollegor i sitt klassrum. Materialet som utgör utvärderingskonceptets tredje steg består av en mall eller ram för genomförande av kollegiala observationer. Detta material beskriver vad lärarna ska tänka på före, under och efter ett klassrumsbesök. Till detta finns mallar för dokumenterande, vilket är en viktig del i processen för att utvecklas. Det framtagna materialet är inspirerat av TLC och av John Steinbergs (2011) handlednings- och coachningsmodell. De kollegiala observationer är tänkta som utgångspunkt för kollegialt lärande där gemensamma planeringar, lektionsupplägg, utvärderingar av elevers lärande etc. är målet. Se bilaga 4. 7. Sammanfattning och slutsats Det resultat som gruppen kom fram till är en form av handlingsplan mot ett kollegialt lärande som vi hoppas kommer att användas av flertalet av kommunens skolor. Vårt arbete har känts viktigt och vi har haft värdefulla samtal och diskussioner som vi annars inte hade fått oss skolor emellan. Gruppens arbete går även hand i hand med Väsby välfärds arbete -alla i mål-, dvs. inget dubbelarbete för de kommunala skolorna. Beroende på kommunens skolors olika situationer ska skolorna kunna tillämpa alla eller delar av det material nätverket tagit fram. Målet är att lärare lättare ska kunna dela med sig av sina erfarenheter, betona samarbetet, synliggöra den prövade erfarenheten och tillsammans gå mot en beprövad erfarenhet och med det ett kollegialt lärande. För att vårt arbete ska bidra till att höja resultaten bland Upplands Väsbys elever behöver implementeringen av materialet ske på ett välplanerat och strukturerat sätt som kommunen delvis får stå för i samråd med oss i gruppen. För politiker, tjänstemän och rektorer gäller det att ge lärarna förutsättningar och möjligheter för en kvalitativ och systematisk utvärdering av undervisningen. Utifrån vad som sägs i rapporter som t ex Skolverkets (2013) kring lärares fördelning av arbetstiden i dag, så finns och tas det väldigt lite tid till reflektion av det slag vi har presenterat. Det handlar om att ge lärare tid och plats för att mötas och samtala. 8

Källor Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och international belysning. Stockholm: Natur & Kultur Nordenbro, S.-E., Sörgard Larsen, M., Tiftikci, N., Wendt, R. & Östergard, S., (2008). Teacher competencies and pupil achievement in pre-school and school. A systematic review carried out for The Ministry of Education and Research, Oslo. < http://www.forskningsradet.no/servlet/satellite?blobcol=urldata&blobheader=application%2fp df&blobheadername1=content- Disposition%3A&blobheadervalue1=+attachment%3B+filename%3D%22DC2008teachercomp etencies.pdf%22&blobkey=id&blobtable=mungoblobs&blobwhere=1274502780305&ssbinary =true> Hämtad 2013-12-08 Skolverket (2013). En tidsgeografisk studie av strukturen i lärares vardag. < http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2f wpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d3076> Hämtad 2013-11-23 Steinberg, J. (2011). Att hitta lärarnas guldstunder. Stockholm: Lärarförbundets Förlag 9

Bilaga 1 Verktyg för självvärdering och analys av undervisningen Detta material är uppdelat i tre delar. A-delen är en självskattning som består av ett antal frågor kopplat till olika påstående. Det är viktigt att du svarar helt uppriktigt. Detta ska ses som ett stöd i att få tag på dina styrkor men också det som kan utvecklas i din undervisning. B-delen innebär att summera dina svar i nuläget. C-delen innebär att göra en analys av dina styrkor men också se de delar som du behöver utveckla i din undervisning. Till nedanstående påståenden väljer du ett av alternativen A-D. Du har också data som styrker ditt påstående (lektionsplaneringar, elevutvärderingar, föräldrautvärderingar som styrker ditt påstående etc.). A= Instämmer helt och fullt. Förekommer mycket regelbundet och är ett naturligt inslag i undervisningen. B= Instämmer till stor del. Förekommer inte lika regelbundet och sker inte helt självklart men jag strävar efter att det ska bli det. C= Instämmer till viss del. Varierar över tid. Beroende på ämnesområde och tid för planering. Tycker att det är svårt att få en systematik i detta. D= Instämmer inte alls. Förekommer och stämmer inte alls 10

DEL A Mål i undervisningen 1. Jag har planeringar där eleverna kan se en tydlig koppling mellan mål, innehåll och bedömning. 2. Jag har planeringar som är tillgängliga för andra (tex en lärplattform/webben). 3. Jag tar hänsyn till elevernas förförståelse och intressen när jag planerar undervisningen 4. Jag planerar undervisningen genom att jag reflekterar över vad som motiverar och engagerar eleverna 5. Jag samtalar regelbundet inom varje arbetsområde med eleverna om syftet med arbetsområdet och kunskapskraven. 6. Eleverna är införstådda med syftet och kunskapskraven för undervisningen. 7. Eleverna kan beskriva vilka mål de ska nå. 8. Eleverna kan beskriva var de befinner sig i sin utveckling mot målen. 9. Eleverna kan beskriva hur de ska nå sina mål. 10. Mina elever får i undervisningen möjlighet att reflektera över sin lärandeprocess. 11. Jag låter eleverna ta en aktiv del i planering och genomförande av undervisningen. 11

Klassrumssamtal 12. Jag har regelbundet samtal och diskussioner i klassrummet som ger mig information om var eleverna befinner sig i relation till målen för undervisningen. 13. Jag planerar om min undervisning när alla elever inte hänger med. 14. Jag använder mig av olika metoder, löpande i klassrummet, för att få en uppfattning om elevernas kvalitativa förståelse av ämnet. 15. Jag arrangerar lärsituationer i klassrummet där eleverna arbetar med gemensamma problem/frågeställningar som sedan diskuteras i hela klassen. Bedömningar 16. Mina bedömningar har en mycket tydlig koppling mellan ämnets syfte, undervisningens innehåll och kunskapskrav. 17. Jag använder mig av allsidiga bedömningar så att eleverna kan visa sina kvalitativa kunskaper på olika sätt. 18. Jag använder mig av olika typer av formativa bedömningar i undervisningen som gör att eleverna får syn på sitt eget lärande. 19. Jag för regelbundna samtal med eleverna om bedömningen av kunskapskraven. 20. Jag använder mig av kamratbedömningar regelbundet i undervisningen. 21. Jag låter eleverna göra självskattningar/självbedömningar regelbundet i undervisningen t.ex. matriser eller dyl. 12

22. Jag använder och visar eleverna tidigare elevarbeten för att eleverna ska förstå ämnesområdets olika kunskapskrav Feedback 23. Jag ger eleverna tydlig och informativ feedback på deras uppgifter så att de vet hur de ligger till i relation till kunskapskraven. 24. Jag ger eleverna regelbundet feedback under hela arbetsprocessen och inte bara i slutet av ett arbetsområde. 25. Jag använder mig både av skriftlig och muntlig feedback. 26. Min feedback sporrar eleverna till att anstränga sig och därmed lära sig ännu mera. 27. Min feedback ökar elevernas måluppfyllelse/kunskapsutveckling. Relationer 28. Mitt klassrumsklimat är socialt stödjande och positivt. 29. Min undervisning skapar en känsla av gemenskap och identitet. 30. I mitt klassrum finns utrymme att uttrycka kulturella skillnader. 31. Jag försöker verkligen förstå vad eleverna tycker om saker och ting. 13

32. Jag försöker få alla elever att känna att jag verkligen bryr mig om dem. 33. Jag sätter inte etiketter på mina elever. Del B. Nuläget Läs igenom dina svar och fyll i tabellen nedan. Skriv påståendets nummer i rätt ruta, t ex om du har ringat in alternativ B för påstående 6 skriver du en sexa i raden Mål i undervisningen och i kolumnen B. Område Mål i undervisningen Klassrumssamtal Bedömningar Feedback Relationer 14

Del C. Analys och förslag på utveckling. Analys Utgå från påståendena och beskriv dina starka respektive utvecklingsbara områden. a. Starka områden (svar A-B): b. Områden som måste utvecklas (C-D): Fortsatt arbete med självvärderingen. Självvärderingen kan användas som underlag inför kollegial observationer, vid pedagogiska diskussioner i arbetslaget, vid medarbetarsamtal, i ämneslag etc. Som stöd för att gå vidare kan du använda dig av följande frågeställningar. Var så konkret som möjligt. Sätt en tidsram. 1. Vad behöver jag/vi göra på kort sikt? 2. Vad behöver jag/vi göra på lång sikt? 3. Vilket stöd behöver jag/vi för att det ska kunna realiseras? 4. Hur kan jag/vi använda och sprida mina/våra goda exempel/styrkor? 5. Hur ska detta följas upp? 15

Materialet är omarbetat av Upplands Väsbys kommuns pedagogiska nätverk för utvärdering av undervisningen utifrån Kristina Lohmans självvärderingsmatrial: Kristina Lohman Lohman Consulting 0709-962700 kristina.lohman@flen.se 16

Bilaga 2 Utvärdering av undervisningen - Yngre elever Datum: Lärare: Årskurs: Mål i undervisningen 1. Min lärare berättar varför vi ska lära oss nya saker på lektionerna. 2. Min lärare berättar vad vi ska lära oss på lektionerna. Klassrumssamtal 3. Min lärare tycker mina idéer och åsikter är intressanta. 4. Min lärare vill att jag ska prova olika sätt att lösa problem. 5. Min lärare gör skolarbetet intressant så att jag lär mig något nytt. Bedömningar 6. Min lärare berättar vad jag ska kunna. 7. Jag får visa vad jag kan på olika sätt. 17

Feedback 8. Min lärare gör så att jag känner att jag kan. 9. Min lärare tror att jag kan lära mig nya saker. 10. Min lärare berättar för mig hur jag ska lära mig mer. 11. Jag förstår vad läraren säger. Relationer 12. Min lärare vill att alla i klassen ska lära sig. 13. Min lärare visar att det vi gör är viktigt. 14. Min lärare gör att jag trivs i klassen. Materialet är framtaget av Upplands Väsbys kommuns pedagogiska nätverk för utvärdering av undervisningen. 18

Bialaga 4 Utvärdering av undervisningen - Äldre elever Lärare: Ämne: Årskurs: Mål i undervisningen Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt 1. Min lärare har en tydlig planering. 2. Min lärare berättar för oss vad syftet och målet är med varje lektion. 3. Jag kan beskriva vilka mål jag ska nå. 4. Jag kan beskriva var jag befinner mig i min utveckling mot målen. 5. Jag kan beskriva hur jag ska nå mina mål. Klassrumssamtal Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt 6. Min lärare ger oss tid att reflektera och prata om de begrepp som vi lär oss. 7. Min lärare uppmuntrar oss att prova idéer inom detta ämne. 8. Min lärare utvecklar vår förmåga att tänka och resonera om detta ämne. 9. Min lärare låter oss diskutera olika problem/frågeställningar som sedan diskuteras i hela klassen. 10. Min lärare uppmuntrar oss att värdera detta ämne högt. 11. Min lärare gör detta ämne intressant för mig. Bedömningar Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt 12. Min lärare berättar vad som krävs för att nå de olika kunskapskraven. 13. Jag får visa vad jag kan på olika sätt. 14. Min lärare pratar med mig regelbundet om bedömningen av kunskapskraven. 15. Vi använder oss regelbundet av kamratbedömningar. 16. Jag får regelbundet göra självskattningar/självbedömningar. Feedback Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt 19

17. Min lärare ger mig tydlig feedback på mina uppgifter så att jag vet hur jag ligger i relation till kunskapskraven. 18. Min lärare gör så att jag känner att jag kan. 19. Min lärare tror att jag kan lära mig nya saker. 20. Jag känner att jag kan utvecklas av den feedback jag får ifrån min lärare. Relationer Stämmer bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer dåligt 21. Min lärare vill att alla i klassen ska lära sig. 22. Min lärare respekterar och försöker förstå mina och andras tankar och förslag. 23. Min lärare skapar en positiv atmosfär i klassen där vi känner oss som en del av en grupp. Materialet är framtaget av Upplands Väsbys kommuns pedagogiska nätverk för utvärdering av undervisningen. 20

Biaga 4 KOLLEGIAL OBSERVATION: Förberedelse och genomförande Att tänka på innan en kollegial observation planeras och genomförs: Besöket ska tillsammans med det efterföljande samtalet leda till ett nästa steg. Ta det steg för steg. Besöket behöver inte vara en hel lektion. Även delar av en lektion ger bra grund för samtal och återkoppling. Dokumentera tillsammans det som ni är överens om att besöket ska fokusera på. Var specifik och dokumentera vilken del av lektionen som ska observeras, när uppföljande samtal ska äga rum etc i observationsschemat nedan. Återkoppla så fort som möjligt efter besöket. Dokumentera återkopplingen i schemat för uppföljningssamtalet. Ge planering/lektionsinnehåll till den som ska observera innan besöket. Kollegial observation - Observationsschema Lärare som observeras: Ämne: Läsår: Observatör: Tid för samtal: Datum: Del av lektion som observeras (ringa in alla gällande): Starten / Mitten / Slutet / Hela Fylles i av undervisande lärare: observerar: Detta vill jag ska observeras: Observerat: Fylles i av den som Observationsfokus ligger på (ringa in alla gällande): Relationer / Ledarskap / Didaktik Lektionsdelens planering: Såhär gick det i relation till planeringen: Detta är syftet/målet: Synliggjordes syftet/målet (ringa in rätt alternativ): Ja / Nej 21

Goda exempel som synliggjorde syftet/målet: KOLLEGIAL OBSERVATION: Uppföljningssamtal Ett uppföljningssamtal är en form av spegling och utvärdering av undervisningen. I samtalet ges feedback till den som blivit observerad och ett pedagogiskt samtal kring undervisningen tar form. Utgå ifrån observationsschemat och dokumentationen under lektionsbesöket. Dokumentera ert samtal i schemat nedan (Kollegial observation Uppföljningssamtal). Den lärare som har blivit observerad får alltid börja med att ta ordet. Kollegial observation - Uppföljningssamtal Lärare som observerats: Ämne: Läsår: Observatör: Tid för samtal: Datum: Del av lektion som observerats (ringa in alla gällande): Starten / Mitten / Slutet / Hela Vad var du mest nöjd med under detta pass? Hur gick det (i relation planering/syftet/målet etc)? Vad skulle du göra annorlunda om du fick göra om samma pass en gång till? Detta är lärdomar som vi tar med oss: 22

Materialet är framtaget av Upplands Väsbys kommuns pedagogiska nätverk för utvärdering av undervisningen. 23