VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

Transkript

1

2 VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. VÅGA VISA: baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Metodboken avser observationerna i VÅGA VISA och är ett stöd för er som ska utföra observationerna. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till gymnasieskola. Skola används i metodboken för alla verksamheter inom förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola samt grund- och gymnasiesärskola. Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på Observationer inom Våga Visa Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever Bedömning och betyg (endast grund-, sär- och gymnasieskola) Förskolechefens/rektors ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på Observationer i verksamheten Intervjuer med elever, personal och skolledning samt samtal med barn Skolans styrdokument Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda frågeställningar. Ungefärlig tidsplan för en observation Före/i början av vecka 1: Observatörslaget läser skolans dokument och planerar observationen. Vecka 1 2: Observationen genomförs och rapporten skrivs. Vecka 3-5: Rapporten metodgranskas och faktagranskas. Observatörerna korrigerar rapporten. Vecka 6-8: Överlämningsmöte där observationens resultat diskuteras. Observatörer, skolans ledning och tjänstemän från kommunen deltar.

3 3 Inför observationen Förberedelsen inför observationen är viktig. Den första kontakten med förskolechef/rektor bör ni ta en månad före observationen. Du som är observationsledare i laget har ansvar för att: ta den första kontakten med förskolechef/rektor där du ber om dokumentation kontakta de övriga i laget och vidarebefordra dokumentation till dem Hur stämmer vi av arbetet med varandra när vi är på skolan? Hur lägger vi upp skrivandet på ett bra sätt? Var kan vi sitta och skriva? Hur gör vi för att korrigera rapporten efter faktagranskning och metodgranskning? Den observerade skolans förskolechef/rektor har ansvar för: att observatörerna får tillgång till relevant dokumentation om skolan inför observationen att informera barn, elever och föräldrar om att skolan ska observeras och om syftet med observationen Dokument som observatörerna ska få av skolan inför en observation: plan för den pedagogiska verksamheten dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet plan mot diskriminering och kränkande behandling, likabehandlingsplan eller motsvarande andra eventuella utvärderingar av verksamheten från det senaste året tidigare observationsrapport aktuella policydokument schema, kalendarium, veckoblad eller motsvarande, personalförteckning Frågor att fundera på före en observation Vilka verksamheter finns på enheten? Vilken information finns på skolans webbplats? Vilken information om de olika målområdena har vi fått från dokumentationen? Vilka aktiviteter bör vi vara med på i skolan? Vilka ska vi intervjua för att få en heltäckande bild av skolan? Hur fördelar vi tiden mellan observation, intervjuer och rapportskrivning? Vem gör vad?

4 4 Under observationen Observationer i verksamheten Observationerna ska täcka in alla verksamheter som ingår i enheten, det vill säga förskola, förskoleklass, fritidshem, grundoch gymnasieskola, särskilda undervisningsgrupper samt grundsärskola och gymnasiesärskola. Ni bör observera såväl planerade och organiserade aktiviteter som undervisning, samlingar, måltider, som mer spontana och fria aktiviteter under dagen. Observationer kan också genomföras på möten, exempelvis arbetslagsträffar, elevråd och möten i elevhälsoteamet. Om det är lämpligt kan ni be om att få ta del av deltagarnas synpunkter i slutet av möten som ni har deltagit på. Berätta att ni är på skolan för att se hur arbetet går till i verksamheten. För att kunna vara en god observatör behöver ni vara medvetna om hur komplex observationsprocessen är. Uppdraget är att utgå från läroplanen, men den du är och dina erfarenheter påverkar självklart vad du ser och vad du har svårare att upptäcka. När ni observerar en aktivitet ska ni bara iaktta och lyssna. Försök att inte störa verksamheten och ställ t ex frågor efter aktiviteten. Som observatör ska ni inte delta i skolans arbete. Var ödmjuka, positiva och visa respekt. Det är angeläget att ni inte upplevs som kritiskt granskande. Sträva istället efter att visa att ni är intresserade av vad som händer i verksamheten. Under observationen är det viktigt att ni i laget stämmer av era iakttagelser med varandra. Självfallet gör ni inte det inför andra på skolan. Stäm också kontinuerligt av mot metodboken och bedömningsmatrisen så att inget viktigt saknas. Intervjuer och samtal Intervjuer är en mycket viktig del i observationen och ger en fördjupad information om hur man arbetar och hur olika grupper ser på verksamheten. Dra också nytta av spontana samtal. Era intervjuer ska täcka in alla verksamheter som ingår i enheten. En frågebank med förslag till intervjufrågor finns på VÅGA VISA:s hemsida. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje intervju och vilka frågor ni ska ställa. Intervjuerna ska komplettera det ni läst om och sett i verksamheten under observationerna. För att minska risken för felaktiga slutsatser i rapporten bör ni i intervjuerna ta upp sådant som är oklart. Fråga personalen efter goda exempel i verksamheten som de tycker att ni inte ska missa. Ställ öppna frågor, till exempel Kan du berätta om? Hur? Vad? Varför? Ställ följdfrågor, Vad menar du? Kan du ge exempel. Undvik ledande frågor. Anteckna det som sägs direkt. När ni intervjuar skolledningen är det bra om hela laget är med. Vid intervjuer med elever och personal kan ni däremot välja om ni är en eller två som intervjuar. Berätta för de personer som intervjuas att namnen på intervjuade eller vem som har sagt vad inte kommer att framgå av rapporten. Förskolechefs/rektors åsikter skrivs dock ut i rapporten. Intervjuer med skolledning Inled och avsluta observationen med intervjuer av skolledningen. Det är viktigt att ni är väl inlästa på de dokument ni har fått och har stämt av med varandra vilka frågor ni ska ställa. Ni bör i den inledande intervjun även ta upp hur observationer och intervjuer kommer att gå till. Hör er också för om det är något som förskolechef/rektor vill att ni tittar särskilt på inom målområdena. I den avslutande intervjun stämmer ni

5 5 av era allmänna intryck och reder ut eventuella oklarheter. Intervjuer med elever och personal Under observationen ska ni också intervjua elever och personal. Det är ni observatörer som ansvarar för att boka intervjuer med dem ni behöver tala med, men det kan vara praktiskt att be skolan om hjälp med bokning av möten med olika grupper. Ni bör intervjua pedagoger som är arbetslagsledare eller avdelningsansvariga, liksom personer på andra nyckelpositioner, som till exempel förstelärare och pedagogiska utvecklingsledare. Ni bör intervjua ledningen för elevrådet. När det gäller elever kan de både intervjuas i grupp och spontant. Tänk på att ni får en bred representation. För elever i särskolan och särskilda undervisningsgrupper ska urval göras i samråd med förskolechef/rektor. Samtal med barn Barn i förskolan ska inte intervjuas i organiserad form. Samtala istället med barnen under observationens gång. Etiska aspekter och sekretess När du är observatör omfattas du av samma sekretess som i den verksamhet du observerar. Tänk på att inte diskutera er observation där andra kan höra, t ex om ni åker kommunalt på väg hem. Under observationer och i intervjuer ska den observerade enheten vara i fokus. Detta innebär att du inte bör uttrycka dina åsikter eller berätta om din egen verksamhet, om du inte får en direkt fråga. Om du skulle se ett barn/elev som far illa måste du självklart ingripa eller påkalla personal.

6 6 Rapportskrivning Efter avslutad observation ska ni i laget skriva en rapport. Rapporten är lagets gemensamma dokument och det som skrivs är hela lagets ansvar. För att förenkla skrivandet finns en mall för rapporten med mer detaljerade anvisningar på VÅGA VISA:s hemsida. Rapportens målgrupper Målgrupp för rapporten är skolans ledning och medarbetare samt kommunens politiker och tjänstemän, föräldrar och elever. Även den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna förstå rapporten. Rapportens delar Varje enskilt målområde ska i rapporten innehålla tre delar: beskrivning bedömning i text bedömning enligt skala Det är viktigt att de tre delarna hänger ihop inom varje målområde. Rapportens inledning och avslutning Inled rapporten med en kort sammanfattning av observationens viktigaste slutsatser. Därefter listar ni skolans viktigaste starka sidor respektive förbättringsområden, där fokus ska vara att skolan ska kunna dra nytta av rapporten i sitt systematiska kvalitetsarbete. Sist i rapporten följs förbättringsområden upp från en eventuell tidigare observation. Beskrivning i text Det unika med observationerna ni har gjort är att de belyser processer som lärande, utveckling och samspel. Beskrivningen i rapporten ska därför visa hur skolan arbetar och vilka resultat som nåtts inom varje målområde. Med resultaten avses vad som uppnås, t.ex. arbetsklimat, självständiga barn/elever och inflytande. Ta även upp sådant som ni inte sett under era observationer i verksamheten, men som bör finnas där utifrån punkterna i målområdet. Väv samman och formulera: vad ni observerat i verksamheten vad som framkommit i intervjuer och samtal med olika grupper vad relevant information från skolans dokument uppger Ge konkreta exempel på vad ni sett, men tänk på att era exempel ska illustrera något som är utmärkande och representativt för skolan. Beskriv hur vanlig en åsikt eller en värdering är. Enskilda personer ska dock inte utpekas i rapporten. Redovisa om det finns kvalitetsskillnader inom enheten. Ange var det fungerar bra och var det finns förbättringsområden. Beskrivningar av fysisk miljö och organisation ska finnas med i rapporten, men ge inte detta alltför stort utrymme. Beskrivningen ska gälla hur miljö och organisation stödjer lärande. Bedömning i text I bedömningstexten ger ni som observatörer er samlade bild av hur långt skolan nått i sitt arbete inom vart och ett av de fem målområdena. Det är viktigt att skolan förstår vad ni grundar er bedömning på så att de får stöd i utvecklingsarbetet. Texten får därför inte vara för kortfattad och måste hänga ihop med beskrivningen, så att det som bedöms går att återfinna i beskrivningstexten. En bedömningstext är alltså en värdering av det som finns i beskrivningen. Utgå från ett barn- och elevperspektiv i er bedömning. Skriv både om det som fungerar bra, och det som behöver förbättras. Presentera det som är bra först. Tänk på att ni bara ska tala om vad skolan behöver arbeta med, inte hur de ska göra det alltså inte ge råd. När det gäller skolans dokument ska ni inte bedöma dokumentens kvalitet.

7 7 Bedömning enligt skala Bedömningen enligt skala ska vara direkt kopplad till er beskrivning och bedömning i text. Till stöd för er bedömning finns en matris som visar vilka kriterier som gäller för de olika skalstegen (se VÅGA VISA:s hemsida). Matrisen används för att säkerställa likvärdiga bedömningar. Bedömningen görs på en skala från 1,0 till Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora förbättringsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen.

8 8 Målområden För varje målområde finns ett antal punkter som ska beskrivas och bedömas: Normer och värden Värdegrundsarbetet, exempelvis hur skolan arbetar med respekten för alla människors lika värde och mot kränkande behandling. Förhållningssätt mellan barn/elever och personal. Arbetsklimat för barn och elever Förskolechefs/rektors ansvar Hur förskolechef/rektor leder den pedagogiska verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer Utveckling och lärande/kunskaper Hur enheten arbetar för att varje barn/elev ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i respektive läroplan Hur modern teknik integreras i lärandeprocesser Hur verksamheten anpassas till barn/elever i behov av särskilt stöd Hur verksamheten anpassas till barn/elever med annat modersmål. Dokumentation av barns/elevers lärande (endast förskola) Miljön som stöd för lärandet Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning. Ansvar och inflytande för barn/elever Barns/elevers ansvar för det egna lärandet Hur barn/elever ges inflytande över verksamheten/utbildningen Demokratiska arbetsformer, exempelvis klassråd och elevråd Samverkan med föräldrar Bedömning och betyg (endast grund-, sär- och gymnasieskola) Elevers kännedom om kunskapskrav Återkoppling på elevers lärande till elever och/eller föräldrar Skolans arbete för att säkra likvärdig och allsidig bedömning Efter observationen Observatörerna skickar rapporten i sin helhet till samordnaren i den observerade skolans kommun för metodgranskning samtidigt utan bedömningsdelar och sammanfattning till förskolechef/rektor för faktagranskning. Observatörerna korrigerar därefter rapporten och skickar den till samordnaren för godkännande och därefter till förskolechef/rektor i god tid före överlämningsmötet. Vid överlämningsmötet deltar skolans ledning, observatörer, samordnaren och förvaltningschefen. Samordnaren ansvarar för inbjudan och informerar om hur överlämningsmötet går till.