Olika modeller för systematiskt kvalitetsarbete - skillnader mellan Qualis och Våga Visa

Transkript

1 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Olika modeller för systematiskt kvalitetsarbete - skillnader mellan Qualis och Våga Visa Ärendet Våga Visa är ett samarbetsprojekt mellan fem förortskommuner till Stockholm: Nacka, Sollentuna, Ekerö, Upplands Väsby och Danderyd. Respektive kommun som är medlem i Våga Visa har en samordnare som arbetar med Våga Visa. Dessa arbetar med Våga Visa som en del av tjänsten. Qualis drivs av företaget Q-steps som ägs av Levén utbildning. Q- steps har åtta anställda medarbetare. Både Våga Visa och Qualis granskar skolor, förskolor och kulturskolor. Qualis granskar även äldreomsorgen och fritidsgårdar. s förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten. Övergripande jämförelse Organisation Våga Visa är ett samarbetsprojekt mellan fem förortskommuner till Stockholm: Nacka, Sollentuna, Ekerö, Upplands Väsby och Danderyd. Respektive kommun som är medlem i Våga Visa har en samordnare som arbetar med Våga Visa. Dessa arbetar med Våga Visa som en del av tjänsten. Utöver samordnarna, som gör det operativa arbetet, finns det även en styrgrupp där förvaltningscheferna för respektive kommun tar beslut hur samarbetet ska fortlöpa. Det har tidigare dessutom funnits en samordnare som arbetat ca 50 %, men för tillfället är den tjänsten vakant. Qualis drivs av företaget Q-steps som ägs av Levén utbildning. Q- steps har åtta anställda medarbetare. Både Våga Visa och Qualis granskar skolor, förskolor och kulturskolor. Qualis granskar även äldreomsorgen och fritidsgårdar. Att Våga Visa är ett samarbetsprojekt mellan kommuner i Stockholms län innebär att det sker ett utbyte och samarbete mellan kommuner samt att det också ger möjlighet till resultat jämförelser. Q- steps har inte avtal med så många kommuner i Stockholmsområdet utan har mer verksamhet i södra Sverige. De jämförelser med andra skolor som har gjorts i Qualis rapporterna är inte relevanta för Danderyd eftersom det är skolor från till exempel södra Sverige, som är svårt att relatera till. Qualis ger anspråk på att vara ett mer heltäckande verktyg för skolans kontinuerliga kvalitetsutveckling än vad Våga Visa gör. Det finns stöd för rek-

2 torer hur de ska analysera sin verksamhet mellan granskningarna som ska ske med ett intervall på 3-4 år. Detta har inte Våga Visa. Qualis har en hemsida där man kan läsa äldre rapporter, de anordnar också seminarier och utbildningar. Våga Visa har ingen hemsida utan det finns lite material att hämta under Nacka kommuns hemsida. Inom Våga Visa anordnas inspirationsdagar varje termin och utbildningar för nya observatörer. Granskningar/observationer Inom Qualis heter det att man gör granskningar av enheter, i Våga Visa heter det observationer. Syftet med observationerna har varit att ge en nu bild av verksamheten. En Qualis granskare har mer underlag om den verksamhet som de ska besöka än vad Våga Visa observatörerna har. Inom Qualis genomförs en enkätundersökning med koppling till besöket på skolan/förskolan. Inför verksamhetsbesöken vad gäller både Våga Visa och Qualis genomför personalen en självvärdering. Mer om dessa nedan. Våga Visa observationen utgår från läroplanen för grundskolan och förskolan. Qualis har 11 olika områden som man granskar. Qualis utgår också från läroplanen men har också med fler områden som till exempel handlar om ekonomiuppföljning, kompetens och skolans image i granskningarna. Ett av områdena som granskas är verksamhetens resursanvändning. Danderyd har redan mycket bra uppföljningsinstrument för de kommunala enheterna och att genomföra en uppföljning av ekonomin på de fristående skolorna är inte kommunens uppgift. Bedömning av verksamheten Inom Qualis blir sedan den granskade verksamheten bedömd efter hur väl de uppfyller ett antal kriterier inom de 11 olika områdena. Dessa kriterier finns i en trappa som består av sju steg. De olika stegen i trappan innehåller kriterier och trappstegen bygger på varandra. Har inte en skola uppfyllt allt på ett steg så kan det inte gå till nästa steg i trappan. Progressionen mellan stegen kan i vissa fall tolkas på ett annat sätt än vad Q steps har gjort. Vidare utgår instrumentet ifrån att progressionen inom dessa områden alltid sker linjärt i en stegmodell, vilket kan diskuteras. Våga Visa observatörerna använder sig av en bedömningsmatris med skalan 1-4, där verksamheten får omdömen efter hur väl de har uppfyllt olika kriterier med koppling till olika delar i läroplanen. Även denna matris skulle behöva bearbetas då progressionen inte alltid är tydlig. Det har ibland varit svårt för observatörerna att motivera varför en skola till exempel får 3,6 i omdöme istället för 3,8. Samtidigt tycker flera observatörer att det känns mer rättvist att kunna ge decimaler, eftersom det annars blir så stora steg mellan sifferomdömena. Qualis utfärdar en certifiering till verksamheten om den uppfyller lägst steg 3 på trappan med sju steg. Våga Visa har ingen liknande certifiering. Vidare utser Q-steps årets bästa Qualis skola. Detta finns inte heller inom Våga Visa. 2(6)

3 Handlingsplan och överlämning av rapporten Varje avslutad Qualis granskning och Våga Visa observation ska resultera i en handlingsplan. Inom Våga Visa följs dessa upp inom ett år. Eftersom det är nytt med handlingsplaner inom Qualis har det inte funnits några att följa upp tidigare. I Våga Visa ingår ett överlämningsmöte efter det att rapporten är färdig. På detta möte deltar observatörerna, personal från den aktuella skolan/förskolan, tjänstemän från kommunen inklusive förvaltningschefen. Qualis har inget motsvarande. Qualisrapporterna föredras för Produktionsstyrelsen och BUN. Våga Visa rapporterna föredras för BUN. Metodutveckling Vad som granskas i Qualis är bestämt av Q-steps och det görs få justeringar mellan åren. I Våga Visa sker en metodutveckling efter vad de olika medlemskommunerna tycker är relevant. Ekonomi För att vara medlem i Qualis betalar produktionskontoret kr/ år i licensavgift till Qualis och sedan kostar varje granskning av skolorna 50000kr. I avgiften ingår tillträde till Qualis hemsida. Samordnaren i Våga Visa arbetar ca 30-50% med att metodutveckla, förbereda och genomföra utbildningar, läsa rapporter etc. Vidare betalade Danderyd år kr för kundundersökningarna. Denna riktade sig mot alla föräldrar i F klass, elever åk föräldrar i åk 2, 5 och åk 8 samt till elever i åk på gymnasiet. Både fristående skolor och kommunala skolor deltar i enkätundersökningen. Den totala kostnaden för Våga Visa, exkl. samordnarens lönekostnad, är kr. I denna summa ingår förutom administration, utbildningar etc. även kostnaden för sex observationer. 3(6) Sammanfattning Qualis styrkor: Mer heltäckande stöd för rektorer, i och med deras hemsida med stödmaterial Anställd personal som arbetar med att förbättra metoder, material och information Består av tre delar; enkäter, självvärderingar och verksamhetsgranskning Våga Visas styrkor: Samarbete mellan Stockholmskommuner

4 Områdena som observeras passar bättre för att följa upp både kommunala och fristående enheter Medlemmarna kan påverka utvärderingsinstrumentet. Mer ekonomiskt fördelaktigt, vilket innebär att vi kan genomföra fler observationer/år av olika enheter än vad vi har möjlighet att göra granskningar med Qualis. Har överlämningsmöten med skolor/förskolor, observatörer och kommunens tjänstemän inklusive förvaltningschefen 4(6) Granskningar/Observationer Själva granskningarna/observationerna liknar varandra. Dessa föregås av att granskarna/observatörerna tar del av olika dokument som styrdokument, planer och rapporter som skolledningen funnit relevanta för att belysa kvaliteten i skolan. Inom Qualis tar man även in ekonomiska resultat och elevers resultat på till exempel nationella prov och betyg. Detta ingår inte i Våga Visa. Båda utvärderingsinstrumenten innehåller självvärderingar, men inom Våga Visa gör personalen denna enskilt, i Qualis gör varje arbetslag dessa tillsammans. En månad före Qualis granskningen skickas enkäter ut till enheten som ska granskas, då elever, föräldrar och personal får svara på olika frågor med koppling till de 11 olika områdena som ska granskas. Ett problem har varit att enkäterna har haft låg svarsfrekvens bl.a. var det bara 50 % av personalen på en av Danderyds skolor som hade svarat på enkäten. Alla enkäter görs via webben vilket kan vara svårt att genomföra på en mindre enhet där man inte har tillgång till så många datorer. Skolan får stå själv för att genomföra enkäterna och skicka ut påminnelser etc. Sammanställningen gör dock företaget. I Våga Visa finns det också enkäter som genomförs årligen i alla Danderyds förskolor, inom den pedagogiska omsorgen, i åk 2 och åk 5 i grundskolan och i åk 2 på gymnasiet. De fyller en annan funktion än enkäterna som Qualis genomför. Dessa genomförs dessutom av fler kommuner än medlemskommuner och leder till att resultaten kan göra jämförelser med andra närliggande kommuner. Enkätfrågorna påminner dock mycket om varandra. Skolor och förskolors resultat är något som tydligare skulle kunna analyseras i en Våga Visa granskning. I förskolan skulle man kunna titta närmare på hur verksamheten uppfyller läroplanens och kommunens mål. I skolan skulle man kunna följa upp elevers resultat till exempel vad gäller nationella prov och betyg. Granskarna/observatörerna Granskarna i Qualis kommer från de olika kommunerna som har tecknat avtal med Qualis. Observatörerna i Våga Visa kommer från kommunerna

5 som ingår i samarbetet. Granskarna och observatörerna har samma bakgrund, de är utbildade och verksamma inom det område som man granskar/ observerar. Det finns även några seniorer bland både granskarna och observatörer. Observationerna/granskningarna innebär en kompetensutveckling för de lärare/förskollärare och rektorer som genomför observationerna. Vidare för det med sig goda idéer till den egna verksamheten. Qualis har ungefär 140 granskare, men alla är inte aktiva. Våga Visa har ca 80 observatörer, inte heller alla dessa är aktiva. Granskningarna/observationerna utförs under ca 2 dagar både i Våga Visa/ Qualis beroende lite på hur stor verksamheten är. Under dessa dagar intervjuar de dessutom ledningen, personalen och elever. Qualisgranskarna intervjuar även föräldrar. De deltar också i många av verksamhetens aktiviteter som till exempel lektioner, samlingar etc. Qualis styrkor Granskar i högre utsträckning skolors/ förskolors resultat Väger in föräldrars svar på enkäter och intervjuer Enkäter med elever, föräldrar och personal genomförs inför granskningen Självvärderingen som görs av personalen är mer genomarbetad Våga Visa Observatörerna kommer från någon av de fyra andra kommunerna som ingår i samarbetet och eftersom de inte är lika många ökar kännedomen om vilka av dessa som håller en hög kvalité Årliga enkäter där flera kommuner än medlemskommunerna ingår vilket medför möjligheten att genomföra årliga jämförelser mellan kommuner 5(6) Slutsatser Qualis innehåller delar som inte är relevanta för BUN:s uppdrag till exempel att följa upp de fristående skolornas ekonomi och image. De kommunala skolornas ekonomi följs redan upp av produktionsstyrelsen. I båda rapporterna ingår det få analyser av enheternas kunskapsresultat. Detta behöver utvecklas. Våga Visas självvärdering skulle kunna utvecklas och hela arbetslaget och ledningsgruppen skulle kunna genomföra den tillsammans. Fler diskussioner om kvalitet skulle äga rum på skolan/förskolan vilket skulle kunna leda till en bättre analys av vad som behöver förbättras i den egna verksamheten, ökad samsyn och bättre insyn för rektorn om hur skillnaderna ser ut mellan arbetslagen. Vidare skulle Våga Visa rapporterna få högre legitimitet då de utöver observatörernas slutsatser även baseras på faktiska resultat från respektive arbetslag. Kundundersökningen skulle kunna vara mer omfattande för att få bredare kunskaper om elever och föräldrars synpunkter.

6 6(6) Våga Visa behöver även förbättras avseende metodutveckling, så att det görs fler resultatanalyser. Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Skolexpert