våga visa metodbok för observationer

Transkript

1 2011 våga visa metodbok för observationer

2 innehåll

3 inledning VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering 5 Observationer inom Våga Visa 6 observationer Inför observationen 8 Under observationen 9 Rapportering Rapportskrivning 13 målområden 16 efter observationen 19

4 inledning

5 VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering 5 VÅGA VISA är ett samarbete mellan kommuner där Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, Tyresö och Upplands Väsby ingår. Målet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. VÅGA VISA: baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling VÅGA VISA består av tre delområden: Observationer Självvärdering 1 Kundundersökning Metodboken är ett stöd för er som ska utföra observationerna. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till gymnasieskola. Metodboken kan även tillämpas på vuxenutbildning. Med skola avses verksamheter inom förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola och gymnasieskola. 1 Särskild metodbok för självvärdering finns.

6 Observationer

7 Observationer inom Våga Visa 7 Vilka utför observationerna? Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare. Observatörerna bildar lag som besöker en enhet i en annan kommun under en period, ofta mellan en och två veckor. Vilka målområden i läroplanen ska observeras? Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Förskolechefens/rektors ansvar Laget ska beskriva och bedöma skolans arbete och resultat inom målområdena. Beskrivningar och bedömningar baseras på: Observationer av verksamheten Intervjuer av barn/elever, personal och skolledning. Skolans dokument Ungefärlig tidsplan för en observation Före/i början av vecka 1 Observatörslaget läser skolans dokument och planerar observationen. Vecka 1 2: Observationen genomförs och rapporten skrivs. Vecka 3-5: Rapporten metodgranskas och faktagranskas. Observatörerna korrigerar rapporten. Vecka 6: Överlämningsmöte.

8 8 Inför observationen Förberedelsen inför observationen är viktig. Den första kontakten med förskolechef/rektor bör ni ta en månad före observationen. Du som är sammankallande i laget har ansvar för: att den första kontakten med förskolechef/rektor görs en månad 2 före observationen. att förskolechef/rektor skickar dokumentation om skolan till sammankallande. att kontakta de övriga i laget och vidarebefordra dokumentation till dem. Den observerade skolans förskolechef/rektor har ansvar för: att observatörerna får tillgång till relevant dokumentation om enheten inför observationen. att informera barn, elever och föräldrar om att skolan ska observeras och om syftet med observationen. Dokument som laget ska få av skolan inför en observation plan för den pedagogiska verksamheten dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet likabehandlingsplan andra eventuella utvärderingar av verksamheten från det senaste året tidigare observationsrapport aktuella policydokument schema, kalendarium, veckoblad eller motsvarande, personalförteckning 2 Förslag till brev finns på

9 frågor att fundera på 9 Vilka verksamheter finns på enheten? Vilken information finns på skolans webbplats? Vilken information om skolans målområden har vi från dokumentationen vi fått? Vilka aktiviteter bör vi vara med på? Vilka ska vi intervjua för att få en heltäckande bild av skolan? Hur fördelar vi tiden mellan observation, intervjuer och rapport skrivning? Vem gör vad? Vilken utrustning behöver vi ha med oss? Hur stämmer vi av arbetet med varandra när vi är på skolan? Hur lägger vi upp skrivandet på ett bra sätt? Var kan vi sitta och skriva? Hur gör vi för att korrigera rapporten efter faktagranskning och metodgranskning? Under observationen Som observatörer är ert uppdrag att beskriva och bedöma de olika målområdena. observationer i verksamheten Observationerna ska täcka in alla verksamheter som ingår i enheten. Glöm inte bort förskoleklass, fritidshem och särskilda undervisningsgrupper. Observationer kan också genomföras på möten, exempelvis arbetslagsträffar, elevråd, föräldraråd och elevvårdskonferenser. Om det är lämpligt kan ni be om att få ta del av deltagarnas synpunkter i slutet av mötet.

10 10 För att kunna vara en god observatör behöver ni vara medvetna om hur komplex observationsprocessen är. Uppdraget är att utgå från läroplanen, men den du är och dina erfarenheter påverkar självklart vad du ser och vad du inte ser. Som observatör i VÅGA VISA ska ni fungera som flugan på väggen. Ni ska iaktta, lyssna och fråga för att med er kunskap ge en bild av skolans arbete och resultat. Presentera er när ni kommer. Berätta kort om att ni är där för att se hur arbetet går till på skolan. Som observatör ska ni inte delta i skolans arbete, inte uttrycka några åsikter, inte ge goda råd, inte berätta om er egen verksamhet och inte diskutera ert arbete med VÅGA VISA inför andra. Var ödmjuka, positiva och visa respekt. Under observationen är det viktigt att ni stämmer av era iakttagelser med varandra. Stäm också kontinuerligt av mot metodboken så att inget blir glömt. Intervjuer Intervjuer är en mycket viktig del i observationen och ger en fördjupad information om hur man arbetar och hur olika grupper på skolan ser på verksamheten. Era intervjuer ska täcka in alla verksamheter som ingår i enheten. Intervjuerna ska komplettera det ni läst om och sett i verksamheten under observationerna. I intervjuerna bör ni ta upp sådant som är oklart för att minska risken för felaktiga slutsatser i rapporten. Tala om för de personer som intervjuas att deras identitet inte kommer att framgå i rapporten. Ställ öppna frågor, till exempel Kan du berätta om? På vilket sätt.?. Ställ även följdfrågor. Anteckna det som sägs direkt.

11 Intervjuer med skolledning Inled och avsluta observationen med intervjuer av skolledningen. Det är viktigt att ni är väl inlästa på de dokument ni har fått och har stämt av med varandra vilka frågor ni ska ställa. Ni bör i den inledande intervjun även ta upp hur observationer och intervjuer kommer att gå till. Hör er också för om det är något som förskolechef/rektor vill att ni tittar särskilt på inom målområdena. I den avslutande intervjun stämmer ni av era allmänna intryck och reder ut eventuella oklarheter. Intervjuer med elever och personal Under observationen ska ni också intervjua elever och personal. Det är ni observatörer som ansvarar för att ordna intervjuer med dem ni behöver tala med. I skolan kan elever väljas ut till intervjuer utifrån klasslistor, till exempel genom att ta elev nummer tre från en klasslista. Dra också nytta av spontana samtal. Intervjuer med grupper och samtal med barn Det kan vara praktiskt att skolan hjälper till med bokning av möten med olika grupper. För särskolan och särskilda undervisningsgrupper ska urval göras i samråd med förskolechef/rektor. Intervjugrupper bör inte omfatta fler än fem-sex elever. I förskolan ska inte barn intervjuas i organiserad form. Samtala istället med barnen under observationens gång. 11 sekretess Sekretessen som gäller i verksamheten gäller även under observationen och intervjun.

12 12 Rapportering

13 Rapportskrivning Efter avslutad observation ska ni i laget skriva er rapport. Rapporten är lagets gemensamma dokument och det som skrivs är hela lagets ansvar. När en stor enhet observeras kan laget delas upp i flera mindre lag, som skriver separata rapporter för varsin delenhet. För att förenkla skrivandet finns en mall för rapporten med mer detaljerade 3 anvisningar. Rapportens målgrupp Målgrupp för rapporten är skolans ledning och medarbetare samt kommunens politiker och tjänstemän, föräldrar och elever. Även den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna förstå rapporten. Rapportens delar Varje enskilt målområde ska i rapporten innehålla tre delar: beskrivning bedömning i text bedömning enligt skala Det är viktigt att de tre delarna hänger ihop inom varje målområde. Rapportens inledning och avslutning Inled rapporten med en kort sammanfattning av observationens viktigaste slutsatser. Därefter listar ni skolans viktigaste starka sidor respektive förbättringsområden, där fokus ska vara att skolan ska kunna dra nytta av rapporten i sitt systematiska kvalitetsarbete. Sist i rapporten följs förbättringsområden upp från en eventuell tidigare observation Finns på

14 14 Beskrivning i text Vad ska vi fokusera på i beskrivningen? Det unika med observationerna ni har gjort är att de belyser processer som lärande, utveckling och samspel. Beskrivningen i rapporten ska därför visa hur skolan arbetar och vilka resultat som nåtts inom varje målområde. Med resultaten avses vad som uppnås, t.ex. arbetsklimat, självständiga barn/elever och inflytande. Ta även upp sådant som ni inte sett under era observationer i verksamheten, men som bör finnas där utifrån punkterna i målområdet. Väv samman och formulera: vad ni observerat i verksamheten vad som framkommit i intervjuer och samtal med olika grupper vad relevant information från skolans dokument uppger. Ge konkreta exempel på vad ni sett, men tänk på att era exempel ska illustrera något som är utmärkande och representativt för skolan. Beskriv hur vanlig en åsikt eller en värdering är. Enskilda personer ska dock inte utpekas i rapporten. Redovisa om det finns kvalitetsskillnader inom enheten. Ange var det fungerar bra och var det finns förbättringsområden. Beskrivningar av fysisk miljö och organisation ska finnas med i rapporten, men ge inte detta alltför stort utrymme. Beskrivningen ska gälla hur miljö och organisation stödjer lärande.

15 Bedömning i text I bedömningstexten ger ni som observatörer er samlade bild av hur långt skolan nått i sitt arbete inom vart och ett av de fem målområdena. Det är viktigt att skolan förstår vad ni grundar er bedömning på så att de får stöd i utvecklingsarbetet. Texten får därför inte vara för kortfattad och måste hänga ihop med beskrivningen, så att det som bedöms går att återfinna i beskrivningstexten. En bedömningstext är alltså en värdering av det som finns i beskrivningen. Utgå från ett barn- och elevperspektiv i er bedömning. Skriv både om det som fungerar bra, och det som behöver förbättras. Presentera det som är bra först. Tänk på att ni bara ska tala om vad skolan behöver arbeta med, inte hur de ska göra det ge inte råd. När det gäller skolans dokument ska ni inte bedöma dokumentens kvalitet. 15 Bedömning enligt skala Bedömningen enligt skala ska vara direkt kopplad till er beskrivning och bedömning i text. Till stöd för er bedömning finns en matris som visar vilka kriterier som gäller för de olika skalstegen. Matrisen används för att säkerställa likvärdiga bedömningar. Bedömningen görs på en skala från 1,0 till 4,0. Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 1.0 Ej tillfredsställande verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 2.0 Tillfredsställande verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 3.0 God kvalitet verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 4.0 Mycket god kvalitet verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen.

16 16 målområden För varje målområde finns ett antal punkter som ska beskrivas och bedömas. Fundera i laget på vilka frågor ni behöver ha svar på. För varje målområde finns det exempel på frågeställningar som förtydligar en del av punkterna. Normer och värden Värdegrundsarbetet, exempelvis hur skolan arbetar med respekten för alla människors lika värde och mot kränkande behandling. Förhållningssätt mellan barn/elever och personal. Arbetsklimat för barn och elever Exempel på frågeställningar: På vilket sätt bemöter vuxna barn/elever? Hur bemöter barn/elever varandra? Hur motverkar skolan traditionella könsroller och könsmönster? Är det en trygg miljö som främjar lärande? Utveckling och lärande/kunskaper Stöd till barn/elever att: bli utforskande, självständiga och nyfikna samarbeta utveckla sitt språk utveckla matematiskt tänkande utveckla förmågor inom naturvetenskap Hur modern teknik integreras i lärandeprocesser

17 Hur verksamheten anpassas till barn/elever i behov av särskilt stöd Hur verksamheten anpassas till barn/elever med annat modersmål. Dokumentation av barns och elevers lärande Miljön som stöd för lärandet Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning. 17 Exempel på frågeställningar: Hur skapar skolan ett lustfyllt lärande? Hur arbetar man för att barn/elever ska uppleva att kunskap är meningsfull? Stimulerar arbetssätt och klimat barns/elevers kreativitet? Hur stimuleras alla elever, de som lätt når målen och de som inte lika lätt når målen? Vilka pedagogiska metoder används? Varieras metoder och arbetssätt? Hur ser man att matematik och naturvetenskap uppmärksammas på skolan? Hur stöder dokumentationen barnens/elevernas lärande? Ansvar och inflytande för barn/elever Barns och elevers inflytande och ansvar för det egna lärandet Hur barn och elever ges inflytande över verksamheten/utbild ningen Demokratiska arbetsformer, exempelvis barnråd, klassråd och elevråd Samverkan med föräldrar

18 18 Exempel på frågeställningar: Hur ges varje barn och elev möjlighet att vara delaktig i hur han eller hon bäst når målen? Hur tar skolan tillvara barns och elevers tankar och åsikter? Hur kan barn och elever medverka och påverka planering, genomförande och utvärdering i barngruppen/klassrummet och på skolan? Ser man att barn och elever tar ansvar för sin arbetsmiljö? Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Elevers kännedom om kunskapskrav Återkoppling av elevers lärande till elever och/eller föräldrar Skolans arbete för att säkra likvärdig och allsidig bedömning. Exempel på frågeställningar: Hur väl känner eleverna till vilka mål de arbetar mot och hur de ligger till? Hur arbetar skolan med att ge eleverna ett underlag för deras egen bedömning av sina studieresultat? Har skolan ett medvetet arbete kring bedömning av elevers resultat? förskolechefens/rektorns ansvar Hur förskolechef/rektor leder den pedagogiska verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet Möjligheter till kompetensutveckling för personal Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer

19 Exempel på frågeställningar: Vilka utvecklingsområden har förskolechef/rektor identifierat? Hur arbetar skolan med dessa områden, och kan man se resultat av åtgärderna? Hur leder förskolechef/rektor medarbetarna i det pedagogiska arbetet? I vilken omfattning diskuterar förskolechef/rektor pedagogiska frågor med medarbetare? Hur följer förskolechef/rektor upp, utvärderar och utvecklar sin verksamhet? Vilka metoder används och hur involveras barn/elever? Hur drar skolan nytta av resultaten? 19 Efter observationen Observatörerna skickar rapporten i sin helhet till samordnaren i den observerade skolans kommun för metodgranskning samtidigt utan bedömningsdelar till förskolechef/rektor för faktagranskning. Observatörerna korrigerar därefter rapporten och skickar den till samordnaren för godkännande och därefter till förskolechef/rektor i god tid före överlämningsmötet. Vid överlämningsmötet deltar skolans ledning, observatörer, samordnaren och förvaltningschefen. Samordnaren ansvarar för inbjudan och informerar om hur överlämningsmötet går till.

20 Produktion: Upplands Väsby kommun. Tryck: KPH, Upplands Väsby 2011