Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa september 2016

Transkript

1 Välkommen till Introduktionsutbildning Våga Visa september 2016

2 Program Hålltider: kaffe från 8.30, lunch , kaffe DAG 1: 13 september kl Presentation och inledning Våga Visas bakgrund och syfte Inför observation Under observationen Rapportskrivning DAG 2: 14 september kl forts Rapportskrivning Efter observation Summering och avstamp inför vårens uppdrag Utvärdering av utbildningen

3 Presentation varför vill du bli observatör? vad förväntar du dig av utbildningen? vilka områden behöver du mest information om?

4 Utbildningens syfte Utbildningen ska syfta till att de nya observatörerna efter genomgången utbildning ska ha en god förståelse och kompetens inom följande områden: uppdragets karaktär och observatörens roll att möta personal och barn/elever under observation etik, sekretess och förhållningssätt att använda bedömningsmatrisen hur en rapport ska skrivas och formuleras

5 Kommuner i samverkan om utvärdering Danderyd Ekerö Nacka Sollentuna Upplands Väsby

6 Syfte med Våga Visa Syftet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun.

7 För vem gör vi detta? Förskola/Skola Kommunens skolförvaltning/ledning Politiker Föräldrar och barn/elever i den kommun förskolan/skolan finns

8 VÅGA VISA: baseras på läroplaner utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och och bidrar till lärande och utveckling

9 Observationerna en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet Genom observationerna kan vi få en bild som inte är tillrättalagd - till skillnad från när vi som politiker besöker skolan och går en snitslad bana. Observatörerna ger liv åt siffrorna. Observationerna ger viktiga bitar för att skapa en helhetsbild.

10 Organisation Våga Visa-samarbetet Styrgrupp förvaltningschefer från alla deltagande kommuner. Styrgruppen beslutar om ramar samt återkopplar till politikerna Samordnare en i varje kommun som i en samordnargrupp planerar genomförandet av Våga Visa Koordinator gemensamt anställd administratör som tillsammans med samordnarna genomför Våga Visa Kommunnivå Ansvar för genomförande och uppföljning av Våga Visa i respektive kommun

11 Organisation Observationer genomförs i huvudsak under februariapril och september- november Observation av hela enheter Lagen bemannas med olika kompetenser och ansvaret vilar på laget En observationsledare i varje grupp Samordnargruppen beslutar om tidsåtgång, vanligen 1-2 veckor, och observationslagets sammansättning.

12 Exempel: Förskola 40 barn: 2 observatörer, 6 dagar Gymnasieskola 400 elever: 2 observatörer, 10 dagar Förskola, 15 barn, Grundskola, 85 elever: 2 observatörer 10 dagar Gymnasieskola, 1500 elever: 4 observatörer, 12 dagar

13 Förskola/ Skola Föräldrar och elever

14 MÅLOMRÅDEN: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Rektors/förskolechefs ansvar

15 Observationen Kollegial observation Synliggör verksamheten enligt en given metod Visar både starka sidor och förbättringsområden ur ett barn- och elevperspektiv En del av den politiska nämndens systematiska kvalitetsarbete Inte inspektion eller tillsyn Inte lärarhandledning

16 Observationsuppdraget OBSERVATIONSRAPPORT Nyholmska skolan Nacka kommun Skolans/ För-skolans styrdokument Observationer på plats i verksamheten Intervjuer med barn, elever, personal, ledning Madeleine v. Strauss, Tyresö Margareta Persson, Värmdö Ann Gustafsson, Ekerö mars 2006 Rapportskrivning Faktagranskning Metodgranskning Överlämningsmöte Nämnd, skola, tjänstemän Observatörerna

17 Observationer i förskola Bredd Observationer i grund- och gymnasieskola Två typer: Bredd eller Fördjupning

18 En observatör... är väl insatt i gällande styrdokument är en erfaren och erkänt skicklig pedagog har god social kompetens har visat på intresse för skolutvecklingsfrågor har vana att uttrycka sig i tal och skrift har förmåga att se samband och dra slutsatser har kompetens att uttrycka vad han/hon ser

19 Viktigt material för dig som observatör Uppdragsbeskrivningar Metodbok Bedömningsmatris Frågebank vid intervju Rapportmall, mall för faktaunderlag Brevmallar Aktuell version på

20 Metodboken: Bedömning enligt skala SKALA FRÅN 4 TILL 1: 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3.0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2.0 MINDRE GOD KVALITET verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden. 1.0 STORA BRISTER I KVALITET verksamheten har stora förbättringsbehov.

21 Lgr 2011: Skolans mål är att varje elev - successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och i det inre arbetet i skolan Kundundersökning till föräldrar/elever Självvärdering av medarbetare Observation Ta ställning till: Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete Jag är med och planerar mitt skolarbete Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Reflektera över och ta ställning till om: Jag ger eleverna goda möjligheter till ansvar och inflytande Jag ser till att eleverna tar ansvar för det egna lärandet och är delaktiga i den individuella utvecklingsplanen Beskrivning och bedömning av: Barns/elevers ansvar för det egna lärandet Hur barn/elever ges inflytande över verksamheten/utbildning en Demokratiska arbetsformer

22 Lägg till spindeldiagram med självvärdering

23 Förberedelse förskola/skola Vad är en observation (samordnare informerar enheten) Information till personal, elever/barn och föräldrar om observation (förskolechef/rektor ansvarar för informationen) Material till observatörer för inläsning (förskolechef/rektor ansvarar) Dialog med observatörerna om tillgång till klasser/grupper och personal. Tex tid för intervjuer och samtal samt principer för lektions-/avdelningsbesök (observationsledaren ansvarar för kontakt med enheten)

24 Förberedelse med laget Planering av tidsfördelning Planering av uppgiftsfördelning Planering av besök, intervjuer, samtal Tillfälle till möte för en första planering ges vid kick-off i början av varje termin.

25 Hur observerar vi? Vi är kollegor Observatör ej inspektör Professionella Vi letar goda exempel

26 OBSERVATION Systematisk dokumentation på plats utifrån en specifik frågeställning.

27 Våga Visa kvalitativ metod Mindre populationer Tolka material Befinna sig i den sociala verklighet som studeras Materialet tolkas flera gånger efter analys Datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan Förklara och förstå

28 Våga Visa vetenskaplig metod Systematisk Medveten och genomtänkt Reflexiv hållning Tydligt dokumenterad Transparent Etisk

29 REFLEXIV HÅLLNING Metodologisk reflexivitet: Att inte bara undersöka sitt studieobjekt utan också inkludera sig själv, sina egna föreställningar och eventuella fördomar i analysen Pragmatisk reflexivitet: Att göra sig medveten om sina egna kunskaper och fördomar och sin egen position, för att systematiskt kunna utnyttja dessa i analysen av studieobjektet

30 Hur går det till? Dag 1: möte med skolledning eller förskolechef planering i laget presentation för personal klasssrumsbesök Dag x klassrumsbesök, intervjuer, samtal, möten Dag x-x rapportskrivning

31 ETIK Sekretess Integritet Skvaller Bemötande

32 Kort om intervjuteknik Skillnaden mellan samtal och intervju? Förslag på intervjufrågor finns på Våga Visa:s hemsida Att tänka på inför en intervju: - Tänk igenom i förväg vad du vill få reda på - Berätta att det inte kommer att framgå av rapporten vilka personer som har intervjuats eller vem som har sagt vad - Ställ öppna frågor som ger utförliga svar, Hur? Vad? Varför? - Undvik ledande frågor - Ställ följdfrågor, Vad menar du? Kan du ge exempel?

33 VILKA SKA INTERVJUAS? LEDNING PEDAGOGER ELEVHÄLSOTEAM SYV ARBETSLAGSLEDARE BIBLIOTEKARIE ELEVRÅD ELEVER

34 Vad kännetecknar en bra rapport? (1) Mottagarna känner igen sig i beskrivningen. Rapporten utgår från Våga Visa:s metodbok, bedömningsmatris och rapportmall. Rapporten utgår från ett barn- och elevperspektiv. Beskrivning och bedömning hänger ihop. Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. Bedömningarna är väl underbyggda i beskrivningen och gjorda utifrån Våga Visas bedömningsmatris. Det finns en balans mellan starka sidor och förbättringsområden även i en kritisk rapport.

35 Vad kännetecknar en bra rapport? (2) Rapporten är tydlig och lättläst (språk och disposition). Även den som inte är väl insatt i skolans verksamhet ska kunna förstå rapporten. Den är trovärdig och saklig. Det finns belysande exempel och generella citat. Oväsentligheter är bortskalade. Alla verksamheter är beskrivna, inkl fritidshemmet. Sammanfattningen ger en god bild av enheten. Slutsatserna är väl underbyggda.

36 Struktur hur ska rapporten läggas upp? (1) Se rapportmall på Våga Visa:s hemsida Försättsblad Innehållsförteckning Våga Visa Faktadel Observationens metod Sammanfattning (mycket viktig!) - Sammanfattande slutsats - Starka sidor - Förbättringsområden

37 Struktur hur ska rapporten läggas upp? (2) Målområde 1 Normer och värden - Beskrivning - Bedömning i text - Bedömning enligt skala Målområde 2 Utveckling och lärande/kunskaper Målområde 3 Ansvar och inflytande för barn/elever Målområde 4 Bedömning och betyg (endast skola) Målområde 5 Förskolechefens/Rektors ansvar Jämförelse med tidigare observation Referenser

38 Exempel från rapportskrivning Jämförelse mellan första inlämnade rapport och slutlig rapport Diskussionsfrågor dag 1 Gå igenom målområdet Normer och värden. Jämför första versionen med slutversionen: Vilka ändringar ser ni i slutversionen? Varför tror ni att dessa ändringar har gjorts? Hur förbättras rapportens kvalitet genom dessa ändringar?

39 Avrundning dag 1

40 Program Hålltider: kaffe från 8.30, lunch , kaffe DAG 2: kl forts Rapportskrivning Efter observation Summering och avstamp inför vårens uppdrag Utvärdering av utbildningen

41 Rapportskrivningsprocessen Observationslaget Ansvarar tillsammans för rapportskrivning och överlämning. Planerar hur tiden ska fördelas mellan observation på plats och rapportskrivning. Planerar hur uppgifterna ska fördelas. Kommer överens om hur skrivprocessen ska läggas upp. Observatörerna Deltar aktivt i skrivprocessen och bidrar med textunderlag. Observationsledaren Ansvarar för slutredigering så att rapporten får en enhetlig och sammanhållen slutversion.

42 Rapportskrivningsprocessen tre modeller Stora delar av rapportarbetet görs tillsammans. Laget arbetar tillsammans med rapportskrivningen. Var och en har med sig underlag. Rapporten växer fram under gemensamma möten. En arbetsfördelning används i rapportarbetet. Var och en skickar in beskrivningar och exempel till observationsledaren som sammanställer de beskrivande texterna. Diskussion, tolkning och analys görs gemensamt. Bedömningstexter och sammanfattning skrivs tillsammans. Laget arbetar i ett gemensamt dokument i Google (se Våga Visas hemsida).

43 Struktur Hur gör man rapporten lättläst? Följ rapportmallen. Använd samma ordningsföljd som i bedömningsmatrisen. Använd samma ordningsföljd i beskrivning och i bedömning. Använd gärna underrubriker där det underlättar för läsaren.

44 Innehåll Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning? Det ska vara samma ordningsföljd i beskrivning och bedömning. Det ska vara god överensstämmelse mellan beskrivning och bedömning i text. En positiv beskrivning leder till en positiv bedömning. Beskrivningen ger stöd för bedömningen. Sådana beskrivningar som inte påverkar bedömningen kan strykas. Bedömningstexten är en värdering av det som finns i beskrivningen. Det ska vara god överensstämmelse mellan bedömning i text och bedömning enligt skala.

45 Innehåll Hur kopplar man ihop beskrivning och bedömning? Ex Normer och värden Värdegrundsarbetet Förhållningssätt mellan barn/elever och personal Arbetsklimat för barn och elever Beskriv: Vad har ni observerat? Vad har ni fått fram i intervjuer och spontana samtal? Vilken information ger skolans/förskolans styrdokument? Bedöm verksamhetens kvalitet i text utifrån vad ni har beskrivit. Ta hjälp av bedömningsmatrisen. Bedöm slutligen enligt skala med matrisen som måttstock.

46 Innehåll Hur arbetar man med exempel och citat? Både exempel och citat hör hemma i beskrivningen och bidrar till att ge liv åt texten. Exemplen ska vara kopplade till metodboken och bedömningsmatrisen. Exemplen ska vara representativa och ge stöd till slutsatsen som görs i bedömningen. Var sparsam med citat. De citat som används ska vara generella och gärna innehålla en knorr. Citaten ska inte kursiveras. Det ska inte gå att spåra vem som citeras (utom om det är rektorn/förskolechefen).

47 Hur uttrycker man kritiska synpunkter? Börja med det positiva. Balansera starka sidor och förbättringsområden. Lägg kraft på beskrivningen. Koppla noga ihop beskrivning och bedömning. Om kvaliteten är ojämn, ta upp det i rapporten. Använd triangulering. (Hur stöds er kritik av olika källor?) Använd ett neutralt språk (inte känsloladdat). Väj inte när det gäller tydligheten i budskapet. Tänk utifrån mottagarens perspektiv: Vad gagnar skolan bäst? Hur för man fram kritik så att den leder till förbättring?

48 Några språkliga tips Använd genomgående presens i beskrivningar och bedömningar. Använd inte man. Skriv i stället vem som avses (skolan, elever, lärare, rektorn). Hitta några bra synonymer till se (t ex observera, lägga märke till, notera). Hitta några synonymer till bedöma (t ex vi anser, enligt vår uppfattning ). Hur ska vi göra med förkortningar? Tänk på att huvudsyftet med texten är att bli förstådd.

49 Svårigheter Skillnaden mellan beskrivning och bedömning? Värderande adjektiv hör inte hemma i beskrivningen. Omedveten partiskhet (bias) diskutera! Hur gör man om observatörerna inte är överens om bedömningen? (Kan bero på olika kunskapssyn, olika bakgrund.) - Utgå skarpt från bedömningsmatrisen. - Använd triangulering. - Lyssna på varandra, fråga. Varför tycker du så? Varför tror du det? - Var beredd att ompröva din egen ståndpunkt.

50 Gruppdiskussion 1 Ansvar och inflytande Gå igenom målområdet Ansvar och inflytande. Ger rapporten svar på hur väl enheten uppfyller de olika kriterierna i bedömningsmatrisen? Hur väl stämmer beskrivning med bedömning i text? Diskutera bedömning enligt skala. Vilken siffra skulle ni välja? Vilka goda kvaliteter har den här rapporten? Finns det något ni skulle vilja förbättra i rapporten?

51 Gruppdiskussion 2 Rektors ansvar Läs beskrivningen och formulera en bedömning utifrån den. Använd bedömningsmatrisen. Bedöm målområdet enligt skala (siffra).

52 Gruppdiskussion 3 - en sammanfattning Vilken bild får ni av enheten i denna sammanfattning? Hur balanseras kritiska synpunkter med starka områden? Varför är sammanfattningen så viktig?

53 Observationerna en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet På förskolan/skolan för att utveckla verksamheten Rapporten tas upp i Utbildningsnämnd/motsvarande Följs upp efter ett år av förvaltning Rapporten publiceras på kommunen/skolans hemsida

54 Goda exempel

55 Kompetensutveckling för observatörer Introduktionsutbildning Kick-off varje termin En observation per termin i tre terminer för den som är ny

56 Blev det som du tänkte dig?

57 Att mäta kvalitet är dock först en fråga om elevernas rättigheter. De har rätt till det bästa som finns tillgängligt. Det får inte vara ett lotteri (..). Mervyn Benford