Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Maestroskolan i Nacka kommun

Transkript

1 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Maestroskolan i Nacka kommun

2 Beslut Maestro Svindersvik AB Alphyddevägen NACKA 1 (3) Tillsyn i den fristående grundskolan Maestroskolan Helhetsbedömning Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen En bedömning har gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Granskningen kan dock inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Skolinspektionen bedömer att Maestroskolan i Nacka kommun i huvudsak bedriver en verksamhet som uppfyller författningarnas krav. Skolan har en hög måluppfyllelse i årskurs 9 och har haft detta under flera år, vilket till viss del bekräftas av resultaten i de nationella proven. Elevernas resultat följs upp och utvärderas. Rektorn kan dock inte ange den exakta måluppfyllelsen i årskurs 3 och 5 då några sådana sammanställningar inte tidigare har gjorts på skolan. Rektorn uppger dock i intervju att hon har för avsikt att göra sådana sammanställningar och sedan utvärdera resultaten, men att detta ännu inte har hunnits med. En sådan analys av kunskapsutvecklingen redovisas med fördel i skolans kvalitetsredovisning. Elevernas kunskapsutveckling följs också upp genom individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Skolinspektionen konstaterar vid studium av dessa att skriftliga omdömen ges ämnesövergripande i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen, vilket inte är i enlighet med författningarnas krav. Vidare behöver omdömena bli mer omfattande och den framåtsyftande planeringen måste i större utsträckning ta sin utgångspunkt i de nationella målen. Skolinspektionen konstaterar vidare att skolans åtgärdsprogram liksom skolans plan för arbetet mot kränkande behandling har brister och behöver åtgärdas. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

3 Beslut 2 (3) Skolan har en konstnärlig inriktning och eleverna kan välja mellan tre olika profiler i dans, musik samt bild och form. För att få tid till dessa profilämnen har skolan ett utökat antal timmar i förhållande till den nationella timplanen. Antagning till skolan sker genom färdighetstester och intervju/samtal. Intervjuer som grund för antagning är inte tillåtet varför Skolinspektionen bedömer att skolan måste se över sitt antagningsförfarande. Skolinspektionen vill i sammanhanget påpeka att den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft den 1 augusti 2010 och som ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011 enligt 9 kap. 6 inte tillåter tester och prov som villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet i förskoleklassen. Motsvarande bestämmelse finns också för årskurs 1-3 enligt 10 kap. 9. Skolinspektionen förutsätter därför att Maestroskolan ser över sina antagningsrutiner så att dessa även fortsättningsvis överensstämmer vad som tillåts i författningarna. Sammantaget gör Skolinspektionen bedömningen att Maestroskolan ger en utbildning som väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan ska förmedla. Skolinspektionen har dock i tillsynen av Maestroskolan identifierat följande brist/brister: Skolans åtgärdsprogram uppfyller inte författningarnas krav (1 a kap. 5 a 1 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet). Rektorn tar inte tillräckligt ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas och att underlaget används för att nå de nationella målen (9 kap års skollag). Skolans individuella utvecklingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (1 a kap. 8 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet jämfört med 7 kap. 2 grundskoleförordningen). Skolans plan för arbetet mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (14 a kap års skollag). Skolans betygssättning och betygskatalog uppfyller inte författningarnas krav (1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet jämfört med 7 kap. 3 och grundskoleförordningen).

4 Beslut 3 (3) Skolinspektionen har i tillsynen av Maestroskolan identifierat följande förbättringsområden som bör åtgärdas: Rektorn bör säkerställa att skolans arbete skapar engagemang hos eleverna och en god miljö för lärande som främjar elevernas utveckling Skolan bör se över sitt antagningsförfarande så att inte samtal/intervjuer ligger till grund för antagning. Huvudman har ansvar för att skolans brister åtgärdas och att åtgärder vidtas inom de områden som behöver förbättras. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 23 juni På Skolinspektionens vägnar Bertil Karlhager Enhetschef Anna Rydin Undervisningsråd Kopia till Nacka kommun Bilagor: Allmänt om tillsynen och beskrivning av Maestroskolan

5 1 (7) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Nacka kommun under höstterminen 2010 och vårterminen Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte skolan den 18 januari Huvudmannen för Maestroskolan får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar av skolan redovisas. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister. Tidpunkt för detta anges i beslutet. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning fram tills dess. Maestroskolan granskades vid det här inspektionstillfället med en tillsynsmodell, som innebär att granskningsfokus i huvudsak är riktat mot skolans ledningsfunktion och de rutiner som skolan ska ha för att säkerställa att eleverna har tillgång till en utbildning i enlighet med nationella krav. Tillsynen av fristående grundskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis vara godkänd som fristående grundskola och därmed ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från Maestroskolan, dels den information som samlats in under besöket. I skolan intervjuades rektorn och företrädare för huvudmannen och informella samtal fördes med lärare och elever. Även annan information om skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skolinspektionen har i samband med tillsynen haft kontakt med Nacka kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet varvid framkommit att Nacka kommun regelbundet begär in och följer upp kvalitetsredovisningarna från de fristående skolorna. Genom kundundersökningen PILEN, som omfattar 30 frågor, skaffar sig Nacka kommun på regelbunden basis en

6 2 (7) bild av elevers och föräldrars upplevelse av trivsel, stimulans och utveckling av lärande med flera faktorer för de olika skolorna oavsett huvudman. De fristående skolorna ingår också i uppföljnings- och självvärderingssamarbetet Våga Visa mellan Nacka, Upplands Väsby, Ekerö med flera kommuner i närområdet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Beskrivning av Maestroskolan Tabell 1. Antal elever på Maestroskolan Maestroskolan Antal elever Förskoleklass 8 Grundskola 135 Källa: Skolans egna uppgifter i samband med tillsynen 2011 Skolinspektionen alt. Skolverket godkände Maestroskolan som en fristående grundskola för årskurserna 1-9 genom beslut (00:0995) den 24 november Enligt samma beslut har skolan rätt att bedriva förskoleklass i anslutning till skolan. Enligt godkännandet har skolan rätt till bidrag samt får anordna prövning och utfärda betyg för skolans egna elever enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet. Skolan är öppen för alla och har tre profilinriktningar, musik, dans samt bild och form. Antagning till skolan sker genom färdighetstester i ovanstående profilämnen vilket gäller såväl till förskoleklassen som till grundskolan. Huvudman för skolan är aktiebolaget Maestro Svindersvik AB med organisationsnummer Verksamheten vid Maestroskolan startade läsåret 2001/02 och omfattar förskoleklass och årskurserna 1-9. Skolan följer läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Skolan hade vid tillsynsbesöket 135 elever. De flesta eleverna är folkbokförda i Nacka kommun, men skolan har även elever från andra kommuner. Huvudmannen utsåg ny rektor i augusti 2010 efter konstaterade brister i dåvarande rektors tjänsteutövning. Rektorstjänsten innehas nu av skolans grundare som till sin hjälp har en skolintendent. I anslutning till skolan finns också en musikskola, Maestroakademien, som drivs av huvudmannen. Maestroakademien har elever från såväl Maestro-

7 3 (7) skolan som andra skolor och bedriver undervisning även utanför Maestroskolans lokaler. Denna verksamhet sker dock inte under skoltid. Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Fokus på skolans uppdrag Skolans åtgärdsprogram uppfyller inte författningarnas krav. 1 a kap. 5 a förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet. Skolinspektionen har tagit del av exempel på åtgärdsprogram utarbetade vid Maestroskolan. Dessa utgår inte med tydlighet från eleven behov utan tar sin utgångspunkt i elevens svårigheter. Vidare är åtgärderna i något fall väl allmänt utformade och det framgår inte hur åtgärderna ska utvärderas. I tillsynen framkommer också att skolan vid vissa tillfällen utarbetar åtgärdsprogram för en grupp eller en klass, då det förekommer problem eller konflikter i gruppen/klassen. Skolinspektionen vill i detta sammanhang påpeka att åtgärdsprogram i författningarnas mening bara kan omfatta enskilda elever och inte en klass eller en grupp. Den handlingsplan som utarbetas för en grupp eller en klass bör således få en annan benämning. Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Uppföljning och utvärdering Rektorn tar inte tillräckligt ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas. 9 kap års skollag Rektorn uppger i samtal att samtliga elever i årskurs 9 nådde målen för utbildningen föregående läsår. Betyg och resultat på de nationella proven i årskurs 9 diskuteras och analyseras både av rektorn och av lärarna. När det gäller uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i

8 4 (7) årskurs 3 och 5 har varken rektorn eller lärarna gjort samma uppföljning och analys. Rektorn uppger att hon har för avsikt att göra en sammanställning av hur det går för eleverna i samtliga ämnen i förhållande till de nationella kursplanerna och utarbeta en struktur för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten, men att detta ännu inte har hunnits med. Skolans individuella utvecklingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer. 1 a kap. 8 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet jämfört med 7 kap 2 grundskoleförordningen Skolinspektionen har i samband med tillsynen tagit del av exempel på individuella utvecklingsplaner inklusive skriftliga omdömen som har upprättats på skolan. De skriftliga omdömena är utformade som en markering som anger om eleverna uppnår målen, är på väg att uppnå målen eller riskerar att ej uppnå målen. Det finns, utöver denna markering, också utrymme för att skriva en kommentar om vad eleven kan förbättra och elevens uppförande. Skolinspektionen konstaterar att användningen av utrymmet för kommentarer används mycket begränsat och kommentarerna utgörs ofta av tillrop eller uttalanden om eleven egenskaper. Vidare ges omdömena ämnesövergripande i naturorienterande- och samhällsorienterande ämnen vilket inte överensstämmer med kravet på att skriftliga omdömen ska ges i samtliga ämnen som eleven får undervisning i. De skriftliga omdömena kompletteras med en framåtsyftande planering som bland annat omfattar uppföljning från tidigare så kallade IUP-samtal, vilka arbetssätt som fungerar bra, vilket stöd eleven kan få, vilka kunskapskvaliteter som behöver utvecklas. Dokumentet är omfattande men det saknas tydliga mål för eleven som utgår från de nationella målen för utbildningen. Skolan insatser för att eleven ska nå målen är otydliga. Det är därför Skolinspektionens bedömning att skolan måste se över sina individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen så att de uppfyller de krav som ställs på sådana och så att de blir ett verktyg för eleverna att utvärdera sitt eget lärande.

9 5 (7) Huvudområde: Skolans lärandemiljö Rektorn bör säkerställa att skolans arbete skapar engagemang hos eleverna och en god miljö för lärande som främjar elevernas utveckling 9 kap års skollag I såväl intervjun med rektorn som i samtalet med elever framkommer att elevernas möjligheter till att utöva inflytande över verksamheten är begränsade och att de varierar mellan lärare och klasser. Rektorn uppger att det inte finns något tydligt forum för eleverna att föra fram sina åsikter och elevrådet för de äldre eleverna har inte kommit igång för läsåret. Detta bekräftas i samtal med elever. Skolans plan för arbetet mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. 14 a kap års skollag Skolinspektionen har tagit del av Maestroskolans senaste plan för arbetet mot kränkande behandling, i skolan benämnd Likabehandlingsplan 2010/2011. Denna innehåller bland annat skolans förebyggande arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen kompletteras med en så kallad Antimobbningspolicy som innehåller skolan arbete vid mobbningssituationer. Av Likabehandlingsplanen framgår att skolan gör en kartläggning av den aktuella situationen på skolan, men det saknas verksamhetsspecifika åtgärder för året utifrån denna kartläggning. Huvudområde: Enskild elevs rätt Skolans betygssättning och betygskatalog uppfyller inte författningarnas krav.

10 6 (7) 1 a kap. 7 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet jämfört med 7 kap. 4 och grundskoleförordningen I samtal med elever uppger dessa att läraren i trä- och metallslöjd inte har varit tydlig med att det senaste betyget utgör elevernas slutbetyg i ämnen. Eleverna har inte blivit tilldelade några betygskriterier och har inte heller fått möjlighet att diskutera med läraren vad de behöver göra för att nå ett högre betyg i träoch metallslöjd varken vid utvecklingssamtal eller vid andra samtalsformer. Således har eleverna inte getts förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin utveckling i ämnet. Vidare kan Maestroskolan inte uppvisa en aktuell betygskatalog. En sådan finns för läsåret 2008/2009 men inte för föregående läsår på grund av att någon sådan inte upprättades av den dåvarande rektorn. Rektorn uppger att en betygskatalog som uppfyller författningarnas krav kommer att upprättas från och med läsåret 2010/2011. Skolan har elever som rektorn bedömer har behov av svenska som andraspråk. Dessa elever ges undervisning i svenska som andraspråk men ges betyg i ämnet svenska. Skolinspektionen vill påpeka att svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan och betygssättning måste ske enligt denna kursplan. Huvudområde: Huvudmannaskap och tillstånd Skolan bör se över sitt antagningsförfarande så att inte samtal/intervjuer ligger till grund för antagning. 9 kap års skollag I dokumentationen liksom i samtal med rektorn och övriga skolledningen framkommer att skolan genomför färdighetstester vid antagning av elever till skolan. I samband med dessa färdighetstester genomförs också ett samtal med de sökande eleverna och deras vårdnadshavare för att fastställa de sökande elevernas intresse för skolans profilämnen och för att ge information om vad utbildningen omfattar och innebär. Huvudmannen uppger att samtalen framför allt är av informativ karaktär för att de eventuella eleverna ska förstå hur

11 7 (7) skolans profil är organiserad. Då intervjuer inte får utgöra grund för antagning till en utbildning bör skolan se över sitt antagningsförfarande så att det är säkerställt att samtalen/intervjuerna inte tillmäts betydelse i antagandehänseende.