Modern idro)spsykologi: I och utanför arenan Elitidrottskonferens 2015 Karin Moesch, RF & Lunds universitet Rasmus Wallin-Tornberg, Högskolan i Halmstad Magnus Lindwall, Göteborgs universitet
Vikten av ett vetenskapligt perspektiv på idrottspsykologi Magnus Lindwall Professor i idrottsvetenskap med inriktning mot idrottspsykologi Institutionen för kost- och idrottsvetenskap; Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Magnus.Lindwall@gu.se www.gu.se
Hur kan vetenskapen/forskningen hjälpa oss att bli bättre på idrottspsykologi i praktiken? www.gu.se
Att hitta rätt i elitidrottens prestationsträsk Y Prestation Resultat X Z Slutsats: träsket är djupt, stort och ganska söligt! www.gu.se
Hur bra/moderna/uppdaterade är de kartor och kompasser som idrottspsykologi på fältet idag lutar sig mot? www.gu.se
Myter om hjärnan i mental träning (se Söderfjell, 2005; Della Sala, 1999) Hjärnan kan inte skilja på tänkt tanke och verklighet Höger och vänster hjärnhalva Vi utnyttjar bara 10-15% av hjärnan Det går att tänka sig till prestation, man kan lura hjärnan och intala sig att man är bra även om man inte har resurser för det Hjärnan förstår inte ordet inte www.gu.se
Viktig utgångspunkt: You want to have a mind that s open enough to accept radical new ideas. www.gu.se
but not so open that your brain falls out Citat: Feynman www.gu.se
Evidens! Systematiska forskningsöversikter och meta-analyser: Den röda tråden, medelvärde av många studier.! Randomiserade kontrollerade studier: Experiment! Kvasi-experimentella studier: Befintliga riktiga grupper som får olika behandling! Korrelationsstudier: Insamling av kvantitativa data hos en eller flera organisationer för att se samband mellan olika variabler (ex. enkätundersökningar)! Fallstudier: Systematiska observationer och beskrivningar av enstaka personer, grupper eller organisationer! Expertutlåtanden: Konsulten föreslog att vi skulle göra så här! Egen erfarenhet: Förra gången jag provade så gick det! Anekdoter: Jag hörde talas om ett företag som gjorde så här! Magkänsla: Det känns rätt att Stark Evidensstyrka Svag www.gu.se
Ett tankeexperiment När ni behöver en läkare, en sjukgymnast och dietist till laget/gruppen: Söker ni då efter: (a) personer som har mycket erfarenhet av att vara sjuk, vara skadad och att äta mycket och som via denna rika erfarenhet lärt sig att hjälpa andra eller (b) personer som lutar sig mot relevant utbildning och generell kunskap bortom sin egna erfarenhet? Vad söker ni efter när ni behöver idrottspykologisk kompetens? www.gu.se
Första generationens fråga X Y Idrottspsykologi Prestation Välmående Finns det ett samband mellan X och Y? Leder förändring i X till förändring i Y? www.gu.se
X Andra generationens fråga Y Idrottspsykologi Prestation Välmående M Moderator När och för vilka hänger X ihop med Y? Under vilka förutsättningar är effekten av X på Y starkare/svagare? www.gu.se
Vissa tekniker/metoder verkar stjälpa snarare än hjälpa för de som verkligen behöver hjälp. Matchning mellan teknik/metod & person(lighet) viktigt. Rätt metod, för rätt person, i rätt situation www.gu.se
X Tredje generationens fråga Y Idrottspsykologi Prestation Välmående M Medierande variabel Varför/hur hänger X ihop med Y? Vilka är de verksamma mekanismerna bakom effekten av X på Y? www.gu.se
De verksamma mekanismerna är inte de man tror Metod 0 Tänkt mekanism (t ex hjärnan kan inte skilja på tänkt tanke och verklighet) + 0 Utfall + Verkliga mekanismer -placebo -naturlig förbättring -distraktion - Mfl + www.gu.se
Jämförelse i prakaken Mental träning / akadem. Idro)spsykologi Allmän / gäller för alla Fokus på inlärning av färdigheter ( verktygslåda ) Mycket fokus på a@ förändra tankar/ känslor Målet a@ hi@a rä@ Allstånd Visst vetenskapligt stöd i form av korrelaaonsstudier; men få@ mycket kriak under de senaste åren (se Gardner & Moore, 2006) ProblemaAskt arbetssä@ om en klinisk problemaak skulle dyka upp KBT Individuellt anpassad FunkAonen av olika färdigheter och beteenden i fokus Tillåta och acceptera tankar och känslor; i vissa fall ifrågasä@a tankar Målet är a@ träna upp rä@ beteende under skarpa lägen Mycket vetenskapligt stöd för många olika områden (t.ex. ångest, tvång, sömnsvårigheter, stress) Bä@re förutsä@ningar för a@ idenafiera klinisk problemaak
KBT modellen Tankar Känslor / kroppsliga sensa@oner Beteende
Tillämpad beteendeanalys Kärnan av rådgivningen Uaörs i olika steg
1. Få en bild över problemet 2. Försök a@ få en förståelse för problemet och varför det vidmakthålls 3. Välj ut konkreta mål a@ mäta och följa upp 4. Genomför åtgärder 5. Stäm av mot målen
Case: bakgrund Simmerska på elitnivå Söker hjälp för sin prestaaonsångest, som hon vill ha bort Upplever a@ hennes oro och nervositet gör henne spänd i samband med tävlingar, vilket påverkar prestaaonen negaavt Frustrerande a@ veta a@ man kan på träning, men inte får ut det på tävling. Andra, som är sämre på träning, presterar bä@re än henne. Rädd för a@ misslyckas På frågor om hur det är utanför idro@en berä@ar hon a@ hon är blyg och rädd för a@ göra bort sig inför andra Har försökt med allt Målsä@ning, ruaner, avslappning, posiavt tänkande, djupandning
1. Få en bild över problemet Beskriv problemet i beteendetermer Skilj åt beteenden som görs för lite (undersko@) och de som görs för oga (översko@)
Case Motoriskt beteende Översko) Tävling Måste gå upp på startpallen från viss sida Kontrollerar glasögon och mössa Måste värma upp på e@ visst sä@ Lyssnar på musik/sjunger med Översocial Slappnar av Träning Ger allt hela Aden Simmar med fenor på träning Skyller ifrån sig Förbereder sig inför fartserier (äta, återhämta) Undersko) Tävling Prata om tävling Ta ut sig Träning Fråga om träningsupplägg Ta ut sig Övrigt Måste förklara sig för kompisar Överpluggar Tankar Orostankar Tröstetankar Jag får inte misslyckas Det måste vara perfekt Andra tycker a@ jag är dålig om jag inte lyckas Övrigt Konflikter Småprata Prata inför grupp Göra inlägg på t.ex. Facebook
Varför översko@? Vad är det för fel med dessa beteenden? " Avgörande är funkaonen av beteendena. Görs de för a@ opamera prestaaonen, eller för a@ lindra ångest/oro? " Fokus på konsekvensen av olika beteenden, det är de som förklarar varför e@ beteende upprä@hålls (fastän man inser a@ det inte är opamalt)
2. Försök a@ få en förståelse för problemet och varför det vidmakthålls gör a) för a) S R K Effekt? S@muli / Ak@verare / Situa@on Respons / Beteende Konsekvens i stunden Långvarig konsekvens
Case gör a@ för a@ S R K Effekt? Tankar på loppet Slappna av med musik (sjunger med) Får en avslappnad känsla Slipper jobbiga tankar. Slipper obehag enbart för stunden Kommer eger jämfört med de andra Simmar med fenor Slipper a@ vara sämre än de andra Blir ev värre på sikt Lär sig inte alternaava strategier Grupparbetet övergår i socialt snack Undviker småprat / går på toale@en Slipper press a@ komma på något smart Riskerar inte a@ uppfa@as som tråkig
Ångestkurvan Ångest, obehag Vad vi tror ska hända Vad som egentligen händer Vad vi oftast gör = säkerhetsbeteende Tid
Case Motoriskt beteende Översko) Tävling Måste gå upp på startpallen från viss sida Kontrollerar glasögon och mössa Måste värma upp på e@ visst sä@ Lyssnar på musik/sjunger med Översocial Slappnar av Träning Ger allt hela Aden Simmar med fenor på träning Skyller ifrån sig Förbereder sig inför fartserier (äta, återhämta) Undersko) Tävling Prata om tävling Ta ut sig Träning Fråga om träningsupplägg Ta ut sig Övrigt Måste förklara sig för kompisar Överpluggar Tankar Orostankar Tröstetankar Jag får inte misslyckas Det måste vara perfekt Andra tycker a@ jag är dålig om jag inte lyckas Övrigt Konflikter Småprata Prata inför grupp Göra inlägg på t.ex. Facebook
Hypotes: Simmaren har väldigt höga krav och är rädd för att andra ska tycka negativt om henne Rädslan vidmakthålls/ blir värre Simmaren beter sig som om det är katastrofalt att misslyckas (= lösningar för stunden) Detta gör att simmaren inte lär sig att livet går vidare
3. Välj ut konkreta mål a@ mäta och följa upp Riktar sig All a@ öka antal funkaonella beteenden, och sänka antal icke- funkaonella beteenden Sä@s uafrån en baslinjemätning ( nu- värdet ), t.ex. antal gånger e@ visst beteende visas " Målet u@rycks i beteendetermer
Case Övergripande mål: a@ vänja sig vid negaava tankar och känslor (flexibilitet istället för kontroll) Mätbara mål: Kopplat All prestaaonsångest: Tid med musik/ avslappning, 6d med fenor, antal gånger som hon går ifrån samtal Kopplat All simningen: Antal armtag, uppska=ad kvalitet på simteknik (t.ex. lillfingret skär va=enytan först, andas i tretakt)
4. Genomför åtgärder När analysen är klar så kan denna informaaonen användas för a@ lägga upp en åtgärdsplan Har analysen varit korrekt så bör dessa åtgärder sedan leda All förändringar i beteendet Ogast innehåller åtgärder a@ man visar idro@aren analysen, förklarar varför han/hon beter på e@ visst sä@, förklara påverkan av förstärkare, ångestkurvan, mm. I samband med rädslor innebär intervenaonen ogast någon form av exponering, och i det sambandet lärs det tekniker för a@ hantera tankar och känslor som kommer upp (acceptans)
Exponering habituering
Hypotes: Simmaren upplever att hon kan vara bekväm med att vara obekväm Simmaren har väldigt höga krav och är rädd för att andra ska tycka negativt om henne Simmaren avstår från säkerhetsbeteenden och tar därmed risken att göra bort sig/ misslyckas Rädslan vidmakthålls/ blir värre Simmaren beter sig som om det är katastrofalt att misslyckas (= lösningar för stunden) Simmaren lär sig att man kan simma tillsammans med sina negativa tankar och känslor och därmed simma hennes simning Detta gör att simmaren inte lär sig att livet går vidare Simmaren lär sig att det var obehagligt, men att det gick ok ändå. Det finns mer att vinna på att släppa på kontrollen
Case 1. Utbildning ( psykoeduka@on ) - 6llsammans med tränare Kroppens stressystem/tankar Konsekvenser på kort/lång sikt (Säkerhetsbeteenden) Hur jobbar vi vidare? 2. Experimentera med a) utmana säkerhetsbeteenden utvärdera lärdomar (vetenskapligt förhållningssä)) Skola/kompisar (testa a@ stanna kvar) Träning ( Snacka inte ner dig) 3. Exponera i mer skarpa situa@oner Tävling: avstå från säkerhetsbeteenden Träning: snacka upp dig, slarva inför fartserier Exponering för tankar 4. Utvärdering/vidmakthållandeplan
5. Stäm av mot målen Mät och registrera de överenskomna beteendena igen (ny nu- värde ) Jämför med baslinjemätning
Case Primär effekt : Kan simma sin simning trots negaava tankar/känslor Uppvisar ogare önskade simbeteenden Tillsammans med ingen, eller mindre, användning av säkerhetsbeteenden Sekundär effekt : Upplevelse av minskad ångest Ökad prestaaon
KBT arbetssä@ Passar idro@skontexten väl då det är målinriktat är strukturerad är individanpassad i de flesta fall leder All resultat inom kort Ad kräver akavt medarbete vilket lämnar klienten i en akav roll fokuserar på beteenden vilket är i fokus inom idro@en
Take home message Evidensbaserade metoder är a@ föredra Idro@spsykologin i Sverige har kommit bort från e@ fokus på a@ hi@a Allstånd och jobba med tankar & känslor, och riktat uppmärksamheten mer åt beteendeförändringar Det som styr rådgivningen är beteendeanalysen, som är e@ sä@ a@ ringa in idro@arens individuella behov med en tydlig analys Utgå från person och situaaon istället för en metod
Li@eratur
Möjligheter för stöd inom RF Individuell stöd för akava, tränare eller ledare på landslagsnivå " Kontakt sker via landslagsledningen, förbundskapten eller motsvarande All Liselo@e Ohlson Föreläsningar och utbildningar för landslagsakava, t.ex. i samband med läger/samlingar " Kontakt sker via landslagsledning, förbundskapten eller motsvarande All RFs elitutvecklare Liselo@e Ohlson eller Janne Carlstedt. Utbildningen Idro@spsykologi i vardag & mästerskap " kolla SISU hemsidan
Tack för er uppmärksamhet! Kontakt: rasmus.tornberg@hh.se magnus.lindwall@gu.se karin.moesch@rf.se