Frontallobsdemens samt Beteendestörning och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Marie Ackelman överläkare Gerrehab-kliniken Nyköpings lasarett
Definition av Demens Minnesstörning Nedsatt arbets- eller social förmåga Symtomen uppträder inte enbart i samband med konfusion En av följande störningar Afasi (förlust av talförmåga) Apraxi (oförmåga att utföra ändamålsenliga rörelser) Agnosi (frånvaro av medvetna sinnesförnimmelser) Exekutiva störningar Tillståndet skall ha varat i minst 6 månader
Diagnoskriterier frontotemporal demens enligt ICD-10 En progredierande demens som börjar i tidiga medelåldern och karaktäriseras av tidiga, sakta progredierande karaktärsförändringar och försämrade sociala färdigheter, följt av försämrade intellektuella och språkliga funktioner samt försämrat minne med apati och eufori och ibland extrapyramidala symtom
Definition av BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom BPSD Tecken och symtom på störd perception, stört tankeinnehåll, förändrat stämningsläge och förändrat beteende hos patienter med demenssjukdom
Hur vanligt? (prevalens) Upp till 84% av de dementa uppvisade BPSD-symtom varierar dock kraftigt Symtomen oftast mest uttalade i den mellersta fasen av demenssjukdomen.
Vad betyder detta? Orsakar ett påtagligt lidande för den sjuke och hans/hennes anhöriga Minskar livskvaliteten betydligt Vanligaste orsaken till institutionalisering Eftersom största kostnaden för demensvården beror på institutionaliseringen kan man anta att BPSD påverkar vårdkostnaden vid demenssjukdom
Pannlob Hjässlob Nacklob Tinninglob
Motorik Främre associationscortex (omdöme, insikt, planering) Sensorik Bakre multiomodala associationskortex (integrerad tolkning, analys) 5 4 Tal 1 3 2 Hörsel Syn 1 1 Minne Limbiska loben Cortex gyrus cinguli Amygdala Hippocampus Hypothalamus
Information från våra sinnen går till olika delar av hjärnbarken För att uppfattas som en helhet måste informationen bindas ihop Pannloben särskilt utvecklad hos människan
Bilateral och vanligen symmetrisk degeneration av prefrontal och främre temporallobsbarken Beskrivningen av progressiv beteendestörning relaterad till frontallobsatrofi gjordes av Pick 1906
Debuterar vanligen mellan 45-65. Lika vanlig hos män som hos kvinnor Medeldurationen av sjukdomen ca 8 år (kan variera betydligt 2-20 år) Prevalens 15/100 000 (ökar med ökande ålder) Ca hälften av fallen har en familjär förekomst
Symtom klinisk bild Misstolkas i början ofta som någon annan typ av psykisk sjukdom Irritabilitet, minskad empati, flackt och kyligt beteende, tilltagande förändringar i det sociala beteendet
Kognitiva symtom Bristande insikt leder till att den sjuke har svårt att ta till sig omgivningen synpunkter och omsorg Tilltagande begränsning av talet Minnet ofta intakt initialt men pga brister i uppmärksamhet och koncentration orsakar ändå svårigheter i nyinlärning och vissa minnessvårigheter
Den frontala skadeutbredningen orsakar framför allt svårigheter med Abstrakt förståelse Nedsatta exekutiva funktioner där förmåga till helhetssyn, att växla strategi och att på ett meningsfullt sätt planera och organisera tanke och handling förloras Perseveration (fastnar och upprepar ett beteende)
Kliniska kriterier för frontotemporal demens ( enligt Lund- och Manchestergruppenerna 1994 ) Kärnkriterier Beteendestörningar Smygande start och långsam progress Tidig förlust av personal awareness och social awareness Tidiga tecken på hämningslöshet Mental rigiditet Stereotypier och perseveration Tidig nedsatt insiktsförmåga Distraherbarhet och impulsivitet Hyperoralitet och förändring av ätbeteendet
Affektiva symtom Depression, ångest/oro Hypokondri Emotionell avflackning Brist på empati Undersökningsfynd EEG normalt inledningsvis Frontal och främre temporal skadebild på hjärnavbildande undersökning Neuropsykologisk undersökning påvisande frontal skadebild och frånvaro av uttalad minnesstörning, afasi eller gravare perseptionsstörning
Talsymtom Tilltagande minskning av tal Stereotypt tal, ekolali, perseveration Mutism i senare stadier Somatiska symtom Spatial förmåga och orienteringsförmåga intakt Primitiva reflexer Inkontinens Senare akinesi, rigiditet och tremor Lågt och instabilt blodtryck
Stödjande kriterier Debut före 65 års ålder Tidigare förekomst av sjukdomen i familjen Bulbär paralys, muskelsvaghet, fascikulationer
Att förstå BPSD i ett socialt perspektiv Förmågan till interaktion med andra människor påverkas vid demenssjukdom. Logiska förmågan att tolka verbal och ickeverbala signaler och förmågan att anpassa sig till impulser från omgivningen förändras/försvåras Den sjukes beteende kan göra att vårdgivaren känner sig störd Kan också stressa vårdgivaren
Exempel på beteenden hos vårdgivaren som kan bidra till beteendestörningar Orealistiska förväntningar på funktionsförmåga kan leda till orealistiska krav och frustration Ickeflexibel hantering av problem Inkonsekvent agerande Oväntade förändringar av rutiner Aggressiva och förödmjukande reaktioner Ignorans av patientens behov Utmattning av vårdgivaren
Vårdmiljö Patienter med demenssjukdom är ofta känsliga för vårdmiljön. Patienter som vistas i en avslappnad och tillåtande atmosfär har mindre beteendestörningar och färre psykiatriska problem Begreppet expressed emotion innebär att iden att man inte i onödan uppmärksammar obetydliga och ofarliga symtom Brist på trygghet och accepterande atmosfär kan utlösa rastlöshet och beteendeförändringar. Den som inte kan orientera sig i tid och rum kan bli osäker och behöver tröst. Aktiviteter för att stärka känslan av tillhörighet är därför viktiga. Utseendet av entrén är viktig. De bör vara säkra nog för att förhindra patienten lämnar enheten. Det kan vara bra att ha utrymmen där man kan promenera fritt samt att använda tydliga signaler i miljön för att guida patienterna till deras rum.
Vården som ges kan ibland vara otillräcklig genom att man inte noterar patientens olika och föränderliga behov. (näring, vila, personlig hygien etc) Obehandlad smärta, infektioner, vattenkastningsproblem eller förstoppning kan vara utlösande faktorer Bakgrundsljud kan leda till agitation och problem särskild för patienter med försämrad hörsel. En del reagerar negativt på sina medpatienter och betraktar dem som hot eller fiender och biland som inkräktare. Ibland misstar de medpatienter som en del av den egna familjen. Ibland övertar demenspatienter symtom och beteenden från andra särskilt vandrande och agitation verkar vara smittsamt.
Intervention på social nivå Innefattar en mängd olika åtgärder Familjestöd, undervisning och träning av vårdgivare, modifiering av miljön, omstrukturering av det sociala stödet och finnsiell hjälp. Individuellt planerad vård Systematisk handledning
Beteende som kan minska BPSD Empatisk, tålmodig, vänlig, vårdande och varm framtoning Försök att förstå orsaker till och betydelsen av beteendet Ge intryck av att ha gott om tid Flexibilitet. Räkna inte alltid med att patienten gör som du säger Anpassa dig och acceptera att patienten ändrar sig Ställ realistiska krav på patienten Ha tolerans mot beteendestörningar och försök att ligga steget före. Ge inte upp dina försök att hålla patienten sysselsatt Skapa en känsla av självständighet hos patienten Ge patienten en känsla av att han/hon har kontroll över sin livssituation
Ge patienten en känsla av att du verkligen bemödar dig för hans/hennes bästa Ha respekt för patienten som en människa med känslor Försök att undvik att skämmas över din närståendes sjukdom Låt bli att dölja tt patienten är sjuk Ta till vara din humor Tänk inte så mycket på vad patienten inte klarar av Utveckla känsla av tillfredställelse i vårdsituationen Var kreativ i hanterandet av BPSD Kunna analysera BPSD och finna utläsande faktorer Kunna lösa problem konstruktivt Skapa rutiner som följs konsekvent av samtliga vårdgivare
Fysisk miljö Det är väl känt att vartefter demenssjukdomen framskrider kommer den demente att bli alltmer beroende av andra för att klara sitt dagliga liv. Det blir då viktigt att vården sker i en miljö som är bekant och som stödjer patientens förmåga att fungera. Det är väl känt att den demenssjuke blir allt mer känslig för förändringar i miljön. En flytt kan utlösa BPSD. Den övergripande principen är att skapa en miljö där det är lätt att orientera sig tex enkel symmetrisk planlösning utan långa korridorer. Små enheter. Lågt sittande fönster och rymliga allrum. Den bör också erbjuda möjlighet till enskildhet såväl som till samvaro. Man bör minimera antalet stressfaktorer t ex ljud från TV, radio, telefoner
Sjukhuskoordinator god kunskap om och känsla för sitt sjukhus med tillhörande primärvård Anställd i Hälso- och sjukvården, Medicinsk service Kollegor i Katrineholm och Eskilstuna Samordnare för byggnader som används av Hälso- och sjukvården Stöd och företrädare för Hälso- och sjukvårdens verksamheter i samarbetet och förhandlingar med Service
Sjukhuskoordinator Uppdrag av divisionsledningen Nyköpings lasarett och primärvården = 26 kliniker verksamhetschef, 1-a linjechef Service fastighet Service kost Service städ Service internservice Sjukhuskyrkan Röda korset Konst- och fritidsförening
Service kundstyrgrupp (kost, städ, internservice) Taktiskt möte Service (kost, städ, internservice) Strategimöte (fastigheter) Taktiskt möte (fastigheter) Programgruppsmöten Byggmöten
Ambulansen saneringsstation, projektering Capio, projektering IVA, projektering Evakuering Radiologen mammografienhet, program + mindre omflyttningar 3 lab, bygg BUP, program, planering Bagaregatans vårdcentral, program, planering Familjecentral Oxelösund, bygg Reception Oxelösund program, planering Trosa verksamhetschefsexp. Bygg
Sterilen/op, planering Ortopedmottagningen, program, Öronmottagningen, sekr.exp. reception Ögonmottagningen luftproblem utredning Handikapptoalett av större mått, program Unimat, planering Lokalfrågor/mindre utredningar Idéplan Nyköpings lasarett Bygginvesteringar Investeringsgruppen Upphandling
Lokalförändring Behov Sjukhuskoordinator Taktiskt möte 1ggr/mån Sjukhuskoordinator Kostnadsbedömning Fastigheter Beslut 0-50 tkr Verksamhetschef Beslut 50-250 tkr Ekonomichef > 250 tkr Strategimöte Sjukhuskoordinator - beslut om förstudie Divisionschef - beslut om forts.arbete Divisionschef
Förstudie- beslut byggprojekt, uppdrag 2006 03 09 till fastigheter programarbete Pg 1-4, 13 st, - parallell utredning - skisshandling till serviceutskottet 20/6, hälso- och sjukvårdsnämnden 6/9, projekteringsmöten startar nu..kalkylhandling beslut serviceutskott nämnd bygghandling upphandling ev nytt beslut byggmöten bygge färdig lokal överlämnande - uppföljning besiktning
idag Parkeringsplatser, cykelställ, patientsurf, internkommunikation, kortsiktiga lokaldispositioner utrustningsplanering, Aktuella byggprojekt, tillgänglighet, handikappolitiskt program, rökning inom Lts fastighetsområde, säkerhetsfrågor, miljöfrågor, skyltning, patientröstning, utrustningskassation, inredning, kundstyrgrupp Service, museiföremål, konstfritidsförening lokalutsmyckning, Idé-plan, ergonomi, DLS, förstudie, gränsdragningslista, hygiengrupp, byggmöten, planeringsmöten, taktiska möten, strategiska möten, chefmöten, uppdrag, röda korset, sjukhuskyrkan, konferensrum, förtjänstteckenutdelning, bollplank, garantibesiktningar, utarbeta policys/checklistor, omflyttningar, handläggning hyreskontrakt, VIS, filminspelning,
Utvärdering av funktionen klar september 07