MÅNADSRAPPORT JULI 2015 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

MÅNADSRAPPORT JULI 2015 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Vårt uppdrag Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att tillhandahålla en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Vår vision Vårt mål Vår värdegrund Ett gott liv i ett livskraftigt län Ett kvalitetsstyrt landsting Respekt för människan Långsiktiga mål 2017 har kronobergarna en god hälsa och trivs i ett livskraftigt Kronoberg har medborgarna ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård väljer kronobergarna i första hand vård i Kronoberg är patienter och närstående mer delaktiga i vården har vi en hög patientsäkerhet har vi en sammanhållen vård i rätt tid placerar sig vår hälso- och sjukvård bland de främsta i nationella och internationella kvalitetsjämförelser är vi en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll har vi lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens har vi en hållbar ekonomi i balans Långsiktiga strategier Invånare: Stärka en god och jämlik hälsa, ett gott bemötande och delaktighet i vården. Bedriva patientsäker vård med hög kvalitet Medarbetare: Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen. Utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare Verksamhetsutveckling: Utveckla system för ledning och styrning. Effektivisera våra processer och vår verksamhetsplanering. Ekonomi: Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt utnyttja våra resurser. Respekt för människan Invånare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vi ser varje individs behov och de som möter oss känner förtroende och trygghet. Vi möter varandra med omtanke och respekt. Vi uppskattar varandras insats och har ett öppet klimat. Vi lär oss hela tiden och arbetar tillsammans för att utveckla bästa möjliga vård. Vi tar ansvar för att använda våra resurser där de kommer kronobergarna bäst tillgodo. 2

Hälso- och sjukvårdsövergripande Perspektiv Invånare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vårt nuläge Generellt god tillgänglighet i flertalet verksamheter. Stort förtroende för vår hälsooch sjukvård. God hälsa i befolkningen men under årets första månader en ovanligt svår influensa. Förbättringspotential när det gäller delaktighet och patientsäkerhet Hög kunskap och kompetens hos våra medarbetare Rekryteringsbehov av vissa yrkeskategorier fr a sjuksköterskor och läkare. Behov av att utveckla våra mål och skapa delaktighet Ökad frånvaro och belastning Goda resultat för flertalet parametrar i öppna jämförelser. Förbättringspotential när det gäller samordning Stora framtida investeringar Justerat resultat -73 mnkr Behov av starkare koppling mellan ekonomistyrning och verksamhets-/kvalitetsmål Våra viktigaste mål 2015 Utvecklat förebyggande hälsoarbete Förbättrad medborgarservice via e-tjänster Minskad risk för vårdskador Delaktiga patienter Säkrad kompetensförsörjning Delaktiga medarbetare Tydlig chefsroll och kontinuerlig chefsutveckling Förbättrad tillgänglighet Effektiva vårdprocesser Relevant vårddokumentation Ekonomi i balans Aktiviteter Tillgänglighet Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Förebyggande hälsoarbete Införa sjukdomsförebyggande metoder Vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet Medborgarservice Förbereda införandet av e- journal Utveckla och informera om e- hälsotjänster Delaktiga patienter/ Patientsäkerhet Analys och åtgärder genom infektionsverktyget Prova verktyg för ökad patientmedverkan Utveckla säkerhetskulturen Kompetensförsörjning Utveckla rekryteringsprocessen Omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier Delaktiga medarbetare Tydliggöra målen i dialog med medarbetarna Koppla lönekriterier till verksamhetsplanen Chefsutveckling Genomföra kontinuerlig ledarskapsutveckling Skapa bättre förutsättningar för chefer att utveckla verksamheten Landstingsanpassa ledarskapsutbildningar Produktions- och kapacitetsplanering Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Effektiva vårdprocesser Införa struktur för patientprocesser och riktlinjer för processtyrning Ta fram processknutna medicinska kvalitets- och medicinska data och ledtider Genomlysning av akutprocessen Vårddokumentation Utveckla strukturerad vårddokumentation Ekonomi i balans Införa verktyget KPP (kostnad per patient) Utveckla ekonomistyrningsmodell som är verksamhetsanpassad och styr mot processernas kvalitet och effektivitet Utveckla uppföljning genom processrelaterade styrtal 3

Styrtal December 2014 Nuläge Mål 2015 Långsiktigt mål 2017 Invånare Ohälsotal (Nya sjukpenningtalet) Plats 8 i Sverige (9,3 dagar) Plats 8 i Sverige (9,9 dagar jun 2015) Plats 3 Plats 1 Självskattad hälsa vuxna befolkningen 73 % - 75 % 78 % Förtroende för vår hälso- och sjukvård primärvård Förtroende för vår hälso- och sjukvård sjukhus 71 % 70 % (feb 2015) 76 % (feb 2015) 72 % 75 % Fritt vårdsökande r-12 6 461 6 058 Minska 10 % (jmf 2014) Minska 10 % (jmf 2014) Antal utomlänsbesök-/vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård r-12 12 736 13 292 Telefontillgänglighet 0 dagar 95 % 95,6 % 99 % 99 % Läkarbesök inom primärvård 7 dagar 91 % 90,3 % 95 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar 70 % 65 % 85 % 90 % Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar 80 % 56 % 85 % 90 % Andel avslutade besök inom 4 timmar akutmottagningarna 81 % 76 % 85 % 90 % Tillgång till journal via nätet Påbörjat Arbete pågår Införandet påbörjas Infört Vårdkonto i E-tjänster på 1177 17 % 20 % 20 % 40 % Vårdrelaterade infektioner Validering pågår (verktyget) Uttag rapporter pågår Minska 10 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) Medarbetare Vakanser 114 132 (apr) 35 vakanta tjänster Fåtal tillfälliga vakanser Andel specialistsjuksköterskor 41 % 41 % (apr) 43 % 45 % Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) 73,2 (2013) 75 80 Antal ST-tjänster 123 126 (apr) 123 123 Sjukfrånvaro (Region Kronoberg 1 ) 4,4 1 % 5,5 % 4,2 % 4,1 % Verksamhetsutveckling Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) - 60 70 Genomgångna och implementerade patientprocesser 1 1-2 3 10 Andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på en produktions- och kapacitetsplanering Öppna jämförelser totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Ekonomi 0 % - 20 % 80 % Plats 6 i Sverige - Plats 2 Plats 2 Resultat -76 mnkr Justerat resultat -73 mnkr Prognos -123 mnkr -70 mnkr (justerat för vårdval hud) +-0 4

Sammanfattning av perioden Den tidigare rapporterade belastningen till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa har avlösts av en svår brist på vikarier med fler stängda vårdplatser än föregående år som följd. Detta har i sin tur lett till att beläggningen i slutenvård åter ökat efter en nedgång i maj. Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor och läkare vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid. Sjukfrånvaro och övertid ligger fortsatt över tidigare års nivåer. Användning av hyrläkare ökade under 2014 inom samtliga centrum och fortsätter att öka 2015 framför allt inom primärvård som en konsekvens av pensionsavgångar. Resultatet av arbetet med kompetensförsörjning inför och under sommarsemestrarna kommer att utvärderas under september. Under våren har det uppstått en brist på narkossjuksköterskor inom fr a CLV vilket tvingat fram dyra lösningar samt stängning av operationssalar. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter. Dock redovisas under sommarmånaderna en försämring av väntetiderna för den elektiva vården till följd av neddragningar under semesterperioden. Antal väntade till utredning inom barn- och ungdomspsykiatri har åter ökat efter att ha minskat något i maj. Produktionsstatistiken visar generellt sett på oförändrade produktionsvolymer jämfört med föregående år. Samtidigt ser vi en ökning av den akuta vården medan den planerade vården har minskat i motsvarande grad. Akuta besök och vårdagar ökar med ca 6 % jämfört samma period 2014. Rättspsykiatrin redovisar en något minskad vårddygnsproduktion. Vuxenpsykiatrin redovisar fler vårdtillfällen och inom tandvården ökar antal behandlade patienter. Läkarbesök i primärvård är stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Justerat resultat uppgår till -73 mnkr. Resultatförsämringen förklaras framför allt av fortsatt höga kostnader för hyrpersonal, övertid, enstaka mycket dyra vårdtillfällen inom köpt högspecialiserad vård och fortsatt höga läkemedelskostnader. Resultatutvecklingen bedöms mer negativ jämfört med tidigare rapporter och prognosen måste därför revideras ned till -123 mnkr exklusive kömiljarden 2015 och anslag för privata vårdgivare. 5

1. Invånare Tillgänglighet Nuläge Generellt sett är tillgängligheten god i flertalet verksamheter. Liksom tidigare år redovisas under sommarmånaderna en försämring av väntetiderna för den elektiva vården till följd av neddragningar under semesterperioden. Nedan redogörs för de olika verksamhetsområdenas väntetidssituation i juli. Primärvård - Vårdcentraler Primärvården har fortsatt god telefontillgänglighet. Försämringen under årets första kvartal har sedan maj förbytts i en förbättring jämfört med 2014. Med få undantag får alla patienter bedömning och råd samma dag. Andel patienter som efter ett bedömt behov fått ett besök inom 7 dagar har minskat något jämfört med 2014, men vi ser en förbättring under sommaren enligt samma mönster som förra året. Variationen för vårdcentralerna ligger mellan 83 och 98 %. Av de patienter som bedöms behöva en läkartid har 67 % fått detta samma dag som vårdbegäran gjordes, en förbättring sedan årsskiftet med drygt två procentenheter. Rehab och Habiliteringen Andelen besök till specialiserad vård inom 60 dagar vid rehabiliteringskliniken har förbättrats under året men gått ner något under sommaren. Habiliteringen har förbättrat resultat av andel besök till specialiserad vård inom 60 dagar. Ambulansverksamhet Andelen prio1-uppdrag som nås av ambulanssjukvården inom 10 minuter är högre, 59 % jämfört med 57 % samma period föregående år, vilket innebär att målsättningen på 60 % i det närmaste uppnås. Även andelen som nås inom 15 respektive 20 minuter, 75 respektive 86 %, uppfyller fastställda mål på 72 respektive 85 %. Svarstider från larm till kvittens är bra och ligger klart under 90 sekunder. Somatisk vård Akutcentrum Akutcentrum följer upp fullmäktiges utfästelser avseende akutvårdsgarantin d.v.s. akutbesök med en total vistelsetid på akutmottagningen på max 4 timmar. Framför allt för CLV, men även för LL redovisas en försämring av akutvårdsgarantin jämfört med samma period 2014. Orsaker bedöms vara relaterade till den höga belastningen med högre besökstal (+ 6 % för akutmottagningen CLV), många infektionsfall med stora omvårdnadsbehov och en många gånger besvärlig beläggningssituation. 6

Diagram: akutvårdgarantin, % -andel inom fyra timmar 120% 4 timmar 2014--2015 100% 80% 60% 40% 20% jan-juli 2015 jan-juli 2014 0% Somatisk elektiv vård läkarbesök För planerad mottagning till läkare väntar 4 734 patienter vid juli månads utgång, vilket innebär en ökning med 433 väntande jämfört med juni. Inom vårdgarantin har 89 % (91 % i juni) av patienterna väntat mindre än 90 dagar medan motsvarande siffra för kömiljarden är att 65 % (73 % i juni) av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Av de 881 (616 i juni) patienter som väntat längre än 90 dagar hade 355 (220 i juni) patientvald väntan och 26 (16 i juni) medicinsk orsakad väntan. Diagram: Antal väntande till planerat nybesök hos läkare jan 2013 juli 2015 Nedan redovisas tillgängligheten i juli 2015 (jämfört juli 2014) enligt vårdgarantin respektive kömiljarden för respektive centrum. Jämfört med föregående år ser vi en generell förbättring av väntetiderna till läkarbesök och som kan avläsas i att produktion för planerade nybesök ökat med 11 % jämfört med 2014. 7

Nybesök till läkare Andel väntande inom Centrum 90 dagar 60 dagar Barn och kvinnocentrum 95 % (97 %) 77 % (77 %) Kirurgicentrum 84 % (79 %) 58 % (55 %) Medicincentrum 97 % (91 %) 76 % (74 %) Totalt 88 % (84 %) 65 % (61 %) Somatisk elektiv vård operation/åtgärd För planerade operationer/åtgärder väntar 3 042 patienter vid juli månads utgång, vilket innebär en ökning med 324 väntande jämfört med juni. Inom vårdgarantin har 80 % (85 % i juni) av patienterna väntat mindre än 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 56 % (68 % i juni). Av de 738 (481 i juni) patienter som väntat längre än 90 dagar har 88 (24 i juni) patientvald väntan och 66 (62 i juni) medicinsk orsakad väntan. Diagram: Antal väntande till planerad operation/behandling jan 2013 juli 2015 Nedan framgår tillgängligheten i juli 2015 (jämfört juli 2014) enligt vårdgarantin respektive kömiljarden för operation/åtgärd. Här redovisas en generell försämring jämfört med föregående år, vilket till viss del är kopplad till minskningen av elektiva operationer. Operation/åtgärd Andel väntande inom Centrum 90 dagar 60 dagar Barn och kvinnocentrum 81 % (88 %) 51 % (70 %) Kirurgicentrum 77 % (89 %) 55 % (68 %) Medicincentrum 90 % (92%) 65 % (81 %) Totalt 80 % (89 %) 56 % (71 %) Vuxenpsykiatri Inom vuxenpsykiatrins planerade specialistvård ökar väntetiderna och vid utgången av juli har 97 % (98 % i juni) av patienterna väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar, medan motsvarande siffra inom 60 dagar för kömiljarden är 80 % (89 % i juni). 8

Barn- och ungdomspsykiatri Inom barn och ungdomspsykiatrin redovisas fortsatt goda resultat för väntetiderna till mottagning och behandling. På grund av avsaknad av psykologer och läkare nås inte måluppfyllelsen för fördjupad utredning och antalet väntande har fortsatt att öka under juni - juli och uppgår nu till 137 väntande patienter. Diagram: Antal väntande vid BUP jan 2013 juli 2015 Medicinsk service Inom medicinsk service redovisas längre väntetider för framförallt MR-undersökningar och skelett och på flera modaliteter inom klinisk fysiologi. I övrigt redovisas i stort oförändrade väntetider jämfört med motsvarande period 2014. Tandvård Tandvården har god tillgänglighet för akuta patienter med omedelbart behov av vård. Alla allmänkliniker tar emot nya patienter för fullständig undersökning, men det finns långa väntetider. Förhoppningsvis förbättras tillgängligheten när den nya kliniken på Teleborg står klar under våren 2016. Inom specialisttandvården är det väntetider inom samtliga specialiteter, bl.a. till följd av ett ökat remissflöde från allmäntandvården. Väntetiden för små barn med stort tandvårdsbehov, att få sin behandling utförd under narkos, är fortsatt oacceptabelt långtill följd av den ansträngda bemanningssituationen för narkossjuksköterskor. 9

Närvarotid och frånvarotid 1 Jan-juli 2015 inkl. HSU, HSJ Jan-juli 2015* Jan-juli 2014 2. Medarbetare Kompetensförsörjning Året har hittills präglats av personalbrist inom vissa yrkeskategorier samt planering inför kommande sommar. Bristen på sjuksköterskor inom hela vårdsektorn präglar även våra enheter såväl inom psykiatrin som på CLV och LL. Under perioden har olika satsningar gjorts för att såväl på kort som på lång sikt öka attraktiviteten för att arbeta hos oss. Resultatet av arbetet med kompetensförsörjning inför och under sommarsemestrarna kommer att utvärderas under september, men vi kan redan nu konstatera att vår efterfrågan på sjuksköterskor var större än de som vi lyckades rekrytera. Planering för rekrytering och bemanning av sommaren 2016 är påbörjad. Hälso- och sjukvården inkl. HSU A Närvarotid 4 229 388 4 106 611 4 040 392 01 Arbetad tid (månavl) 3 918 686 3 808 404 3 758 627 02 Timlön 116 279 113 360 104 211 02B Kurs och konf 55 220 52 949 48 697 03 Övertid 39 691 39 588 34 687 04 Fyllnadstid 17 963 17 875 17 126 05 Semester 0 0-56 06 Närvaro (ej arb prod) 23 897 21 236 22 710 09 Facklig ledighet 4 605 4 580 5 192 09 Jour/beredskap (läk) 53 047 48 619 49 198 C Frånvarotid 1 633 119 1 562 342 1 475 448 01 Sjukfrånvaro 275 286 270 327 223 014 02A Studieled 64 432 29 641 37 747 03 Tillfällig fp 31 289 30 793 25 526 04 Tjänstledighet 225 627 222 899 200 660 05 Semester 631 118 614 374 616 331 06 Kompledig 78 371 75 991 78 274 07 Föräldraledighet 232 634 225 258 218 327 08 Partiell föräldraledighet 84 389 83 399 74 234 10 Övrig frånvaro 1 579 1 579 1 335 12 Ledig m lön 6 juni 8 395 8 081 0 Totalsumma 5 862 507 5 668 953 5 515 841 1 Närvarotimmarna och frånvarotimmarna avser vad som är registrerat utbetalningsdatumet och är därmed faktiskt utförda närvarotimmar o frånvarotimmar föregående månad. * Justerat för hälso- och sjukvårdsgemensamt och hälso- och sjukvårdsutveckling. Förändring av administrativ organisation 2014-06-01 har inte beaktats i ovanstående tabell. I och med organisationsförändringar har 86 tjänster förts från landstingsövergripande, landstingets kansli och regionservice till hälso- och sjukvården. 10

Periodens totala närvarotid är i stort sett motsvarande samma period föregående år (om man beaktar genomförda organisationsförändringar). Frånvarotiden ökar framförallt gällande sjukskrivningar men även i viss mån inom föräldraledighet/partiell föräldraledighet. Närvarotid och frånvarotid SSK 2 Årsarbetare (1 980 tim/tj) SSK, Spec SSK Jan-juli 2015 Jan-juli 2014 Diff A Närvarotid 1 274 303 1 268 350 5 953 5 01 Arbetad tid (månavl) 1 198 597 1 206 081-7 484-6 02 Timlön 25 011 16 164 8 847 8 02B Kurs och konf 16 041 14 645 1 396 1 03 Övertid 22 930 19 958 2 971 3 04 Fyllnadstid 8 079 7 943 136 0 06 Närvaro (ej arb prod) 2 356 2 553-197 0 09 Facklig ledighet 1 289 1 005 284 0 C Frånvarotid 546 156 514 748 31 408 27 01 Sjukfrånvaro 86 035 72 630 13 406 12 02A Studieled 7 982 14 430-6 448-6 03 Tillfällig fp 10 429 8 750 1 679 1 04 Tjänstledighet 78 491 68 178 10 313 9 05 Semester 195 120 193 719 1 401 1 06 Kompledig 15 403 16 006-603 -1 07 Föräldraledighet 106 116 102 807 3 309 3 08 Partiell föräldraledighet 44 754 37 724 7 030 6 10 Övrig frånvaro 221 503-282 0 12 Ledig m lön 6 juni 1 604 0 1 604 1 Totalsumma 1 820 459 1 783 098 37 361 32 Den totala närvarotiden för SSK ökar med motsvarande fem årsarbetare jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras med ett större användande av timvikarier samt i viss mån ökat användande av övertid. Frånvarotiden ökar även den, huvudsakligen inom sjukskrivningar och föräldraledighet/partiell föräldraledighet som tillsammans står för en ökning med totalt motsvarande 21 SSK-tjänster. Upplevelsen av ökad frånvaro bland SSK från flera verksamheter bekräftas i ovanstående siffror men vi kan också konstatera att vi totalt sett lyckats kompensera bortfallet om än delvis via kortsiktiga lösningar med timvikarier och övertid. 2 Tabell redogör för närvarotid och frånvarotid för sjuksköterskor samt specialistsjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdens centrum. För att åskådliggöra skillnaderna har timmarna räknats om till årsarbetare. 11

Arbetade timmar bemanningsföretag 3, läkare o sjuksköterska HSJ Jan-juli 2015 Jan-juli 2014 Läkare 31 123,9 22 168,7 Läkare jour 3 859,5 1 478,3 Sjuksköterska 11 143,8 3 788,4 Fortsatt en stor ökning av antalet arbetade timmar i förhållande till samma period föregående år. Från centrumen anges svårigheter att rekrytera såväl till korttidsvikariat som till tillsvidareanställningar som skäl till den ökade användningen av bemanningsföretag. Hälsa och arbetsmiljö Den ackumulerade sjukskrivningen för perioden ligger på en högre nivå för hälso- och sjukvården än motsvarande period förra året. Årets influensaperiod påverkade vår personal på ett sätt som vi inte är vana vid och flertalet centrum har under året rapporterat om att den ökade sjukfrånvaron till största delen beror på influensan. Detta bekräftas av att sjukskrivningarna som är kortare än 15 dagar ökar mer än de som är längre än 15 dagar. Vi kan dock se att vi även efter influensaperiodens slut ligger kvar på en sjukskrivningsnivå som är högre än för motsvarande period de senaste åren. Djupare analys av sjukskrivningstalen är påbörjad och kommer att redovisas vidare i kommande delårsrapport. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Jan-juli 2015 Jan-juli 2014 Centrum Tot. K. M. Tot. K. M. PRC Primärvårdscentrum 5,2 5,5 3,5 4,4 4,7 2,9 PSC Psykiatricentrum vuxenpsyk 7,0 7,9 4,6 6,1 6,7 4,6 RPK Rättspsykiatriska Regionkliniken 6,4 7,6 5,3 5,2 5,5 4,8 TVC Tandvårdscentrum 5,4 5,6 4,1 4,9 5,0 3,8 KIC Kirurgcentrum 5,5 5,9 3,5 3,8 3,9 3,2 MEC Medicincentrum 5,4 5,6 4,8 4,9 5,2 3,3 BKC Barn- och kvinnocentrum 5,2 5,5 2,5 5,6 6,0 1,8 MSC Medicinskt servicecentrum 4,7 5,3 2,7 4,0 4,4 2,5 AKC Akutcentrum 6,1 5,8 6,5 5,6 6,4 4,3 HSJ Hälso o sjukvårdsgemensamt 2,3 2,8 1,8 HSU Hälso o sjukvårdsutveckling 5,3 5,7 1,0 HSN Hälso o sjukvårdsnämnd tot. 5,5 5,8 4,4 4,7 5,0 3,7 Region Kronoberg tot. 5,4 5,7 4,2 4,7 5,0 3,8 3 beräknas utifrån kostnader registrerade i InfoWeaver 150611, med en schablon 1150:-/tim för PRC läkare, 1500:-/tim SV läkare, 2500:-/tim jour läkare och 500:- /tim för sjuksköterskor 12

procent Sjukfrånvarodagar (kort lång) per snittanställd 4 Jan-juli 2015 Jan-juli 2014 Centrum Tot. 1-14 dgr >14 dgr Tot. 1-14 dgr >14 dgr AKC Akutcentrum 10,4 2,8 7,7 9,3 2,3 6,9 BKC Barn och Kvinnocentrum 11,1 3,2 7,8 12,2 2,5 9,7 HSJ Hälso o sjukvårdsgemensamt 1,3 1,3 0,0 2,0 2,0 0,0 HSU Hälso o sjukvårdsutvecklin 4,3 2,1 2,2 3,6 2,3 1,3 KIC Kirurgicentrum 11,0 3,5 7,5 8,0 2,8 5,1 MEC Medicincentrum 11,6 3,5 8,0 10,2 2,8 7,4 MSC Medicinskt Servicecentrum 9,5 3,5 6,0 8,2 2,8 5,4 PRC Primärvårds-Rehabcentrum 10,4 3,2 7,3 9,3 2,2 7,1 PSC Psykiatricentrum 13,2 3,9 9,3 14,9 4,5 10,4 RPK Rättspsykiatriska Regionkl 13,4 4,6 8,8 0,1 0,1 0,0 TVC Tandvårdscentrum 11,1 3,5 7,6 10,4 3,0 7,4 HSN Hälso o sjukvårdsnämnd tot. 11,1 3,5 7,6 9,8 2,7 7,1 Region Kronoberg tot. 10,9 3,5 7,5 9,9 2,7 7,2 Sjukskrivningarna som är kortare än 15 dagar ökar mer än de som är längre än 15 dagar. Ökningen härleds främst till de centrum (KIC, PRC, AKC och MSC) som legat på en relativt låg nivå förgående år. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, per innevarande månad o år 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec LtK 2011 4,9 5,3 5,4 4,3 4,1 3,3 2,5 3,4 4,5 4,2 4,3 4,3 LtK 2012 4,5 5,1 4,9 4,1 4,1 3,4 2,9 3,4 4,0 4,4 4,6 4,2 LtK 2013 5,1 5,6 4,5 4,8 4,2 3,5 3,2 3,8 4,5 4,8 4,7 4,5 LtK 2014 5,0 5,6 5,3 4,9 4,3 3,6 3,1 3,7 5,0 4,9 4,5 5,0 RK 2015 5,3 6,7 6,2 5,0 4,7 4,5 Tabellen tydliggör att vi även efter influensaperiodens slut ligger kvar på en sjukskrivningsnivå som är högre än för motsvarande period de senaste åren. 4 Genomsnittligt antal anställda under vald period = anställningsdagar för samtliga anställda som ingår i urvalet/antal kalenderdagar under perioden. Ingen hänsyn tas till anställningens sysselsättningsgrad 13

3. Verksamhetsutveckling Produktion tom juli Produktionsstatistiken visar generellt sett på oförändrade produktionsvolymer jämfört med föregående år. Samtidigt ser vi en ökning av den akuta vården medan den planerade vården har minskat i motsvarande grad. Område. 2015 2014 2013 15 jmf 14 15 jmf 13 15 jmf 14 15 jmf 13 Primärvård och rehabilitering Primärvård läkarbesök 104 409 104 356 108 744 53-4 335 0% -4% - varav jourbesök 10 675 10 515 10 689 160-14 1% 0% Primärvård besök annan vårdgivare 123 125 123 002 121 742 123 1 383 0% 1% Sjukvårdsrådgivningen besvarade samtal 57 012 56 314 58 665 698-1 653 1% -3% Lasarettsrehab besök annan vårdgivare 14 256 15 525 16 857-1 269-2 601-9% -15% Rehabiliteringskliniken, totalt antal besök 3 738 3 054 3 690 684 48 18% 1% Rehabiliteringskliniken, antal vårddagar. 2 278 2 257 2 584 21-306 1% -12% Habilitering, totalt antal besök 7 368 7 618 7 329-250 39-3% 1% Ambulansverksamhet Ambulansuppdrag totalt. 12 395 11 770 12 079 625 316 5% 3% Somatisk slutenvård Vårddagar (vårdtid i dgr) 70 872 69 283 74 519 1 589-3 647 2% -5% - varav akut/oplanerat 62 310 58 341 62 571 3 969-261 6% 0% - varav planerat 8 562 10 942 11 948-2 380-3 386-28% -28% Vårdtillfällen 15 174 14 795 15 551 379-377 2% -2% - varav akut/oplanerat 12 989 12 405 13 004 584-15 4% 0% - varav planerat 2 185 2 390 2 547-205 -362-9% -14% Medelvårdtid 4,7 4,7 4,8 0,0-0,1 0% -3% - varav akut/oplanerat 4,8 4,7 4,8 0,1 0,0 2% 0% - varav planerat 3,9 4,6 4,7-0,7-0,8-17% -16% Operationer i SV 2 765 2 802 2 963-37 -198-1% -7% Förlossningar 1 246 1 200 1 224 46 22 4% 2% - varav barn födda 1 258 1 224 1 244 34 14 3% 1% Beläggning i % 84,4 86,9 89,1-2,5-4,7-3% -5% Disponibla vårdplatser 391,9 379,2 377,1 12,7 14,8 3% 4% Somatisk öppenvård Läkarbesök 95 152 93 791 92 090 1 361 3 062 1% 3% - varav akutmottagningarna 29 042 27 622 27 638 1 420 1 404 5% 5% - varav akut/oplanerade besök 5 829 5 959 6 112-130 -283-2% -5% - varav planerade återbesök 41 497 42 320 41 020-823 477-2% 1% - varv planerade nybesök 18 784 17 890 17 320 894 1 464 5% 8% Sjukv. behandling /besök annan vårdgivare 88 357 90 005 86 647-1648 1710-2% 2% Besök i dagsjukvård 30 276 28 909 28 582 1367 1694 5% 6% Vuxenpsykiatri Vårddagar (vårdtid i dagar) 9 498 11 048 11 090-1 550-1 592-16% -14% Vårdtillfällen 542 517 524 25 18 5% 3% Medelvårdtid 11,0 13,0 15,0-2,0-4,0-18% -27% Beläggning i % 76,0 65,0 61,0 11,0 15,0 14% 25% Disponibla vårdplatser 52,0 52,0 52,0 0,0 0,0 0% 0% Läkarbesök 5 770 5 744 5 831 26-61 0% -1% - varav akuta 1 662 1 463 1 246 199 416 12% 33% Besök annan vårdgivare 24 041 24 920 22 947-879 1 094-4% 5% Rättspsykiatri Vårddagar, netto exkl. permissioner 24 677 24 821 24 875-144 -198-1% -1% Beläggning i % 99,6 100,1 100,3-0,5-0,7 0% -1% Disponibla vårdplatser 117 117 117 0 0 0% 0% Tandvård Antal frisktandvårdsavtal 11 851 10 503 9 424 1 348 2 427 11% 26% Patienttid / totalt arbetad tid i % 62,0 63,0 62,0-1,0 0,0-2% 0% Antal behandlade patienter 48 030 46 156 45 721 1 874 2 309 4% 5% Total patienttid, timmar 63 954 60 218 58 057 3 736 5 897 6% 10% Medicinsk Service Röntgen undersökningar 59 537 60 669 60 037-1 132-500 -2% -1% Röntgen CLV 41 430 42 968 42 329-1 538-899 -4% -2% Röntgen LLL 18 107 17 701 17 708 406 399 2% 2% Mammografier 22 510 21 679 23 151 831-641 4% -3% Kliniska fysiologiska analyser 8 335 8 741 8 875-406 -540-5% -6% Kliniska kemiska analyser 1 958 734 1 846 178 1 883 850 112 556 74 884 6% 4% Transfusionsmedicin (serologiska analyser) 21 293 20 260 22 501 1 033-1 208 5% -5% Mikrobiologiska analyser 151 456 142 391 133 865 9 065 17 591 6% 13% Patologiska och Cytologiska analyser 16 021 15 589 13 756 432 2 265 3% 16% 14

Primärvård och rehabilitering Verksamhetsproduktionen inom primärvård och rehabilitering ligger i nivå med 2014. Enda undantagen är lasarettsrehabs där besöken har minskat med 9 % och rehabklinikens totala antal besök som ökat med 18 %. Det ökade antalet asylsökande flyktingar ställer stora krav på vårdcentralerna med att genomföra hälsoundersökningar, men innebär även behov av akuta besök. Ambulansverksamhet Antalet ambulansuppdrag inom prio 1 och prio 2 har ökat och totalt redovisas 674 fler uppdrag än för motsvarande period 2014. Somatisk vård Akutcentrum Akutmottagningarna har haft en hög belastning med högre besökstal (+5 % för läkarbesök). Detta har medverkat till en försämring av akutvårdsgarantin jämfört med samma period föregående år. För akutgeriatriska kliniken redovisar en oförändrad produktionsnivå jämfört med 2014. Barn och kvinnocentrum För barn och kvinnocentrum redovisas en ökning med 135 vårdtillfällen jämfört med motsvarande period 2014 och som hänförs till den akuta vården. Den genomsnittliga beläggningen är 75 % och här ska hänsyn tas till att barn- och ungdomsklinikens avdelningspersonal även ansvarar för neonatal hemsjukvård och klinikens dagsjukvård. För kvinnoklinikens operationer i sluten vård redovisas en ökning. Antalet förlossningar och födda barn fortsätter öka liksom tillhörande öppenvård inom barnmorskeverksamheten. För övrig öppen vård redovisas en produktion i nivå med 2014. Kirurgicentrum Kirurgicentrum redovisar en ökning med 971 akuta vårddagar och 47 akuta vårdtillfällen jämfört med motsvarande period 2014. Samtidigt redovisas en minskning med 739 vårddagar och 95 vårdtillfällen i planerad slutenvård. Medelvårdtiden för akut vård ökar med 0,2 dagar medan den minskar med 0,3 dagar för planerad vård. En orsak till minskningen av planerade vårddager är bl.a. att Rapid Recovery sedan hösten 2104 är infört inom hela ortopedverksamheten. Den genomsnittliga beläggningen för perioden uppgår till 89 % vilket är en ökning med 3 % jämfört med samma period föregående år. För operationer redovisas minskningar i både sluten vård och för dagkirurgi, vilket återspeglas i ökningen av antalet väntande till operation/åtgärd. För öppenvården redovisas en ökning av antalet läkarbesök med 3 % innebärande att antalet väntande till läkarbesök i motsvarande grad har minskat sedan årsskiftet. Medicincentrum Medicincentrum redovisar en ökning med 1 307 akuta vårddagar och 416 akuta vårdtillfällen jämfört med motsvarande period 2014. Samtidigt redovisas en minskning med 794 vårddagar och 88 vårdtillfällen i planerad slutenvård. Den genomsnittliga beläggningen för perioden uppgår till 95 % vilket är en ökning med 3 % jämfört med 2014. Medelvårdtiden ligger på en stabil nivå på 5,3 dagar. Antal läkarbesök ökar totalt med 1 % och som avser akut vård. För besök annan 15

vårdgivare redovisas en minskning med 10 % som framför allt hänförs till ögonkliniken. Inom dagmedicin redovisas en ökning som är kopplad till onkologklinikens dagsjukvård och strålbehandlingsenhet. För dialysbehandlingar i dagsjukvård, dagendoskopier och ögonklinikens dagkirurgi redovisas minskningar. Medicinsk service Antalet röntgenundersökningar har minskat med 2 % och undersökningar inom klinisk fyioslogi har minskat med 5 %, samtidigt som mammografiverksamheten har kunnat upprätthållas genom lördagskörningar. Inom övrig laboratorieverksamhet ökar produktionen med 3-6 % och ökningen är i hög grad relaterad till den ökade produktionen inom somatisk vård. Antalet patienter som påbörjar strålbehandling ökar som en effekt av att det finns möjlighet att behandla något fler diagnoser med de nya acceleratorerna. Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatrins slutenvård redovisas en minskning av vårddagar medan antalet vårdtillfällen ökar. Antalet läkarbesök ligger på en oförändrad nivå medan övriga besök har minskat. Rättspsykiatri För rättspsykiatrin redovisas en minskning av vårddagsproduktionen med 1 % jämfört med 2014, vilket innebär en genomsnittlig beläggning på 99,5 % under perioden. Tandvård För tandvårdscentrum redovisas 4 % fler behandlade patienter och 6 % i ökad patienttid jämfört med motsvarande period 2014. Likaså har antalet tecknade frisktandvårdsavtal ökat med 11 %. 16

4. Ekonomi Hälso- och sjukvårdens ekonomiska resultat Nuläge Det redovisade resultatet för hälso- och sjukvården uppgår efter juli till -71,8 mnkr inkl projekt. Justerat för primärvårdens och rättspsykiatrins periodiserade resultatmål (+1,5 mnkr) blir det ackumulerade resultatet -73,3 mnkr, vilket är en försämring med 16 mnkr jämfört med maj-rapporten. Resultatförsämringen förklaras framför allt av fortsatt höga kostnader för hyrpersonal, sjukfrånvaro och övertid. Kostnader för sjukfrånvaro sjunker inte i samma takt som tidigare år. Såväl läkemedelskostnaderna som köpt vård är höga i juni, men faller sedan tillbaka i juli. Prognos för helåret lämnas med -123 mnkr. Prognosen är 53 mnkr sämre än träffad överenskommelse (justerad för väntat och godkänt underskott inom vårdval hud). Det bör noteras att prognosen alltjämt är exklusive intäkter för kömiljarden 2015 och även anslag för privata vårdgivare som ska föras över till hälso- och sjukvården. De främsta osäkerhetsfaktorerna är hur bemanningssituationen utvecklas under hösten, läkemedelskostnaderna och dyra vårdtillfällen inom den köpta vården. Merkostnader förknippade med årets ovanligt svåra influensaperiod samt köpt vård hänförbar till 2014 bedöms till ca 13 mnkr. En prognos avseende hälso- och sjukvårdens strukturella resultat skulle därmed bli -110 mnkr. Merkostnader för den besvärliga bemanningssituationen antas då vara strukturella. Ett scenario där bemanningen endast utgörs av egen personal skulle innebära minskade kostnader med 53 mnkr. Med sjukfrånvaro och övertid på 2013 års nivå skulle kostnaderna minska med ytterligare 12 mnkr. Resultatuppföljning (mnkr) Hälso- och sjukvård Byt centrum i Olap Byt H64 centrum i Olap H80 Avvikelse Resultaträkning exkl proj Månad - July Ackumulerat 2015 2014 Årsutfall Rullande Årsbudget Överens. Prognos (mnkr) Utfall Budget Diff Jan-Jul Budget Diff Jan-Jul 2014 12 mån 2015 Vp Helår Intäkter Patientavgifter 9,6 12,2-2,6 97,0 99,3-2,3 40,5 69,9 126,4 173,6 0,0-2,3 Såld vård inkl tandvård 45,4 47,7-2,2 330,8 339,8-8,9 320,5 567,3 577,6 584,5-8,9-8,3 Landstingsersättning 241,3 241,3 0,0 1 974,1 1 974,0 0,1 1 873,7 3 229,4 3 329,8 3 399,8 0,0 0,0 Övriga intäkter 91,2 90,0 1,3 671,7 636,1 35,6 627,0 1 097,2 1 141,9 1 089,9 8,4 55,4 SUMMA INTÄKTER 387,6 391,1-3,5 3 073,7 3 049,2 24,5 2 861,7 4 963,8 5 175,8 5 247,8-0,5 44,8 Kostnader Personalkostnader -162,8-167,4 4,7-1 559,4-1 553,8-5,6-1 474,3-2 570,7-2 655,9-2 688,4-19,2-14,3 Köpt utomlänsvård -43,0-44,6 1,6-323,5-308,0-15,4-295,1-522,9-551,3-527,8-2,0-20,2 Hyrpersonal -8,1-0,7-7,4-59,8-4,8-55,0-35,4-69,4-93,8-8,1-32,6-88,2 Läkemedel -42,6-45,6 3,0-320,4-318,9-1,5-267,7-478,1-530,7-546,7 4,0-2,8 Medicinsk service -21,7-23,1 1,4-165,3-162,1-3,2-158,2-273,9-280,9-277,8 - - Medicinkt och övrigt material -19,9-20,8 0,9-154,6-145,9-8,8-154,1-265,9-266,5-250,0 - - Övriga kostnader -64,8-71,9 7,1-518,2-507,7-10,6-450,3-781,5-849,4-869,2-18,5-43,1 Avskrivningar och internränta -7,0-6,7-0,2-48,5-46,9-1,6-43,1-75,4-80,8-80,5 0,0-0,3 SUMMA KOSTNADER -369,9-380,8 11,0-3 149,7-3 048,1-101,6-2 878,1-5 037,8-5 309,3-5 248,6-68,3-168,9 Projekt 0,3 0,0 0,3 4,6-0,1 4,7 2,5 1,8 3,9-0,2-1,4 1,1 Verksamhetens nettokostnader 18,0 10,3 7,7-71,4 0,9-72,3-14,0-72,2-129,6-1,0-70,2-123,0 Finansiella intäkter 0,3 0,1 0,2 1,2 0,7 0,5 0,0 0,0 1,2 1,2 Finansiella kostnader -0,4 0,0-0,4-1,6-0,1-1,5-0,2-0,3-1,7-0,2 Resultat 17,9 10,4 7,6-71,8 1,5-73,3-14,1-72,4-130,1 0,0-70,2-123,0 17

Kommentar till resultatet Intäktssidan redovisar sammantaget oförändrad avvikelse mot budget jämfört med maj. Sommarmånaderna inleds med överskott i juni som sedan byts mot underskott i och med lägre produktion i juli. Patientavgifter avviker totalt sett negativt från budgeterad nivå. Underskottet återfinns framför allt inom tandvården pga utbildningsinsatser och sjukfrånvaro under årets inledning. Även övriga hälso- och sjukvården redovisar negativ avvikelse i juli. Intäkterna för såld vård visar en negativ budgetavvikelse. Utfallet i juli är generellt lägre än budget. Onkologkliniken avviker med ett överskott. Landstingsersättning faller ut enligt plan. Övriga intäkter ger ett stort överskott jämfört med budget. Överskottet utgörs framför allt av ersättningar för vård till asylsökande (internt och externt), internt såld medicinsk service, vårdvalsersättning och handledararvoden samt ersättning i samband med upphandling. Bemanningskostnaderna (egen personal + hyrpersonal) uppgår till totalt 1 620 mnkr, vilket är en ökning med 110 mnkr eller 7 % jämfört med samma period föregående år. Diagrammet nedan visar att kostnaderna för årets inledning ökar något mer jämfört med tidigare år. Diagram Bemanningskostnader utfall (tkr) per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård Utfallet medför ett budgetöverskridande om 60 mnkr. Den ekonomiska bilden av personalsituationen är efter juli månad i stort sett oförändrad jämfört med maj. Kostnaden för semestervikarier uppgår till 23 mnkr för juni och juli, vilket är 2,5 mnkr lägre än 2014. Minskningen i juli motsvarar drygt 40 tjänster. Vakanser och frånvaro medför likt tidigare 18

rapporter överskott för månadslön och övrig arbetad tid samtidigt som underskott jämfört med budget genereras för: OB-ersättningar -6 mnkr. Kostnadsökningar inkl nytt avtal slår igenom för centrum med hög andel obekväm arbetstid. Övertid -22 mnkr. Bemanningssituationen medför ökade kostnader för övertid. Vårdenheten och anestesikliniken vid kirurgicentrum redovisar högst kostnader, men även övriga centrum redovisar ökade kostnader. Jour- och beredskapsersättning -8 mnkr. Kostnader redovisas framför allt inom rättspsykiatri, sjukhusen och för AT-läkare under hälso- och sjukvårdsgemensamt. Sjuklön -15 mnkr. Kostnaden för juni och juli kommer inte ner till föregående års nivå. Ackumulerat ökar kostnaden med 29 %. Störst ökning redovisas för kirurgicentrum och primärvårdscentrum. Lön vid utbildning, föräldraledighet mm -12 mnkr. Löneskuldsförändringar, kompledighet och semesterlön -4 mnkr. Arvodesanställda -3 mnkr. Hyrläkare -49 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrläkare används inom framför allt primärvården, barn- och kvinnocentrum samt vuxenpsykiatrin. Kostnaderna ökar med 62 % eller 20 mnkr jämfört med samma period 2014. Hyrsjuksköterskor -5 mnkr, som till del finansieras av vakanser. Hyrsjuksköterskor används inom kirurgi-, medicin-, akut- och psykiatricentrum. Diagram Kostnad för övertid, utfall (tkr) exkl sociala avgifter per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård Diagram Kostnad för sjuklön, utfall (tkr) exkl sociala avgifter per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård 19

Resursenheten har använts för att täcka korttidsfrånvaro till en kostnad av 23 mnkr, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år. Användningen har förskjutits från rättspsykiatriska regionkliniken, som redovisar en minskad kostnad med 2,7 mnkr, till övriga sjukvården. Löneskulderna uppgår till 256 mnkr vilket är en ökning med 15 mnkr jämfört med juli 2014. Ökningen är hänförbar till semesterlöneskulden. Läkarnas intjänade jour- och beredskap minskar med 2,5 mnkr jämfört med maj 2014. Uttryckt i volym ökar skulden för komptid med 800 timmar, läkarnas intjänade jour- och beredskap minskar med 7600 timmar och semesterlöneskulden ökar med 4200 dagar. Differenspost löneskulder utreds av konsulter. Posten bedöms ackumulerat påverka juliresultatet negativt med ca 6 mnkr. Kostnaderna för köpt vård ligger efter sju månader 15,4 mnkr över budgeterad nivå. När köpt vård mellan centrum och inom primärvård exkluderas slutar budgetavvikelsen på -8,8 mnkr. Underskott för internt köpt vård består i allt väsentligt av vuxenpsykiatrins köp av vård från rättspsykiatriska regionkliniken. Tendensen är negativ med fler kronobergare som döms till rättspsykiatrisk vård. Utfallet för den externt köpta vården uppgår till 227 mnkr, vilket innebär en ökning med 14 mnkr eller 7 %. Juni-utfallet överskred budget med 4 mnkr och kunde främst hänföras till högspecialiserad vård i Karlskrona. Av dessa avser 2,8 mnkr vårdtillfällen jan-apr. I juli månad ligger kostnaden 2 mnkr under budget. Kostnaden för vårdtillfällen >600 tkr uppgår till 30 mnkr, vilket är 13 mnkr mer än motsvarande period föregående år. Modellen med kostnadstäckning för vårdtillfällen dyrare än 600 tkr medför att avvikelsen redovisas under hälso- och sjukvårdsgemensamt kostnadsställe. Inom kontogruppen ej högspecialiserad vård redovisas ökade kostnader för akut internmedicinsk och kirurgisk länssjukvård med 3,5 mnkr och vård inom vårdgarantin med 1,6 mnkr. Externt köpt vuxenpsykiatri och primärvård minskar jämfört med samma period 2014. 20

Diagrammet nedan visar att den ackumulerade kostnaden följer 2012 års utveckling. Det bör dock påpekas att det är svårt att dra några slutsatser och att kostnadsbilden snabbt kan förändras. Diagram Externt köpt vård ackumulerat utfall (tkr) per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård Läkemedelskostnaderna ökar kraftigt ackumulerat även om utfallet i såväl maj som juli ligger i nivå med 2014. Totalt ökar kostnaden med 53 mnkr jämfört med samma period 2014 till 320 mnkr. Av dessa utgör 20 mnkr en konsekvens av omorganisationen, som tidigare redovisades under annat kostnadsställe. Resterande ökning om 33 mnkr hänförs dels till en allmän volymökning på 3 % i dygnsdoser och dels till nytt läkemedel mot hepatit-c (+9 mnkr), blödarpreparat (+2 mnkr), läkemedel inom cancersjukvård (+9 mnkr) och kardiologi (+3 mnkr), ögonsjukvård (+2 mnkr) samt övrigt (+5 mnkr). Kostnaderna för allmänläkemedel minskar något främst orsakat av prisfall på inhalationsläkemedel som dock till stor del vägs upp av kostnadsökningar för bl. a diabetesläkemedel och smärtstillande läkemedel Kostnad för användning av nya smittskyddsläkemedel mot hepatit-c ligger på ca 1,5 mnkr/månad under 2015, vilket under våren medfört ett underskott jämfört med budget för smittskyddsenheten. Totalt har 34 patienter behandlats sedan september 2014. Ny behandling sätts in på 2-3 patienter/månad. Beslut om bidrag för läkemedelsförmånen för 2015 har fattats. Beslutet innebär ett tillskott för hepatit-c läkemedel för 2014 och 2015, som är obudgeterat och resulterar i ett överskott under regionens finansiering. Kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel redovisas likt föregående år främst för behandling av olika former av cancer, reumatoid artrit och gula fläcken. Bland de preparat som ökar mest kan Xtandi, Vidaza, Cimzia och Lucentis nämnas. Avtal för Cimzia har löpt ut med väntad kostnadsökning om 1,1 mnkr 2015. Budgeten har inför 2015 förstärkts med 25 mnkr netto vilket ska täcka förväntad kostnadsutveckling inklusive nya läkemedel. Kostnadsökningen i framför allt april och juni innebär att utfallet nu överskrider budget med 1,5 mnkr. Diagrammet nedan visar ett skift i kurvan orsakat av nya dyra läkemedel. 21

Diagram Läkemedel utfall (tkr) per månad 2011-2015 Hälso- och sjukvård (justerat för omorganisation) Kostnad för medicinsk service överskrider budget med 3,2 mnkr. Kostnadsökningarna följer den ökade belastningen och de största negativa avvikelserna mot budget noteras för medicincentrum och labprover beställda via akutmottagningarna. Medicinskt och övrigt material redovisar ett sammanlagt underskott jämfört med budget om -8,8 mnkr och inkluderar en bokslutsrättelse med -1,1 mnkr. Det är främst de opererande enheterna och klinisk kemis testreagenser som redovisar underskott för medicinskt material. Även kostnaden för rengörings- och hygienmaterial överskrider budget. Kontogruppen övriga kostnader är omfattande och inkluderar internhyror, internt köpt lokalvård, transporter mm. Poster med negativ avvikelse mot budget utgörs främst av intern ersättning asylsökande (-7 mnkr), förbrukningsinventarier/-material (-3,7 mnkr), sjukresor (- 1,9 mnkr) och interrimsbokningar (-4,5 mnkr). Finansiella kostnader och intäkter inkluderar reservation för överskott inom mikrobiologi för återföring till Blekinge, bankavgifter och inkassoersättning. Överskottet jämfört med budget för projekt avser till största del ersättning för kömiljarden 2014 som slutligen blev 2 mnkr högre än bedömningen i bokslutet, samt ännu ej förbrukade anslag inom FoU-centrum. Nettot inkluderar även kostnad för onkologklinikens kliniska prövningsenhet och scanningprojekt inom vuxenpsykiatrin. 22

Avvikelse mot budgeterat resultat per centrum Centrum/motsv (tkr) Juli Juli Resultat Rullande Överens- Prognos Avvikelse ack 2015 ack 2014 2014 12-mån kommelse juli mot ök Primärvårds- och rehabcentrum 2 082 5 066 1 432-1 074 0-4 700-4 700 Akutcentrum 865 1 741-718 -1 595 0 0 0 Barn- och kvinnocentrum -11 586-6 103-14 015-19 498-5 300-18 000-12 700 Kirurgicentrum *) -27 960-13 883-24 973-39 049-26 900-39 500-12 600 Medicincentrum -14 595-102 -14 883-29 377-14 000-25 000-11 000 Medicinskt servicecentrum **) -5 978-9 620-15 681-12 038-11 000-11 000 0 Vuxenpsykiatri -12 706-8 827-16 394-20 272-13 000-20 900-7 900 Rättspsykiatri -3 843 1 432 5 518 682 0-2 000-2 000 Tandvårdscentrum 2 722 5 119 6 434 4 038 0 2 000 2 000 Summa centrum -70 998-25 178-73 280-118 184-70 200-119 100-48 900 *) KICs överenskommelse inkluderar hudversamheten. Överenskommelse/prognos för KICs "Vårdval hud" är -5 Mkr. **) MSCs överenskommelse/prognos exkluderar mikrobiologen. Primärvårds- och rehabcentrum Primärvårds- och rehabcentrums resultat har förbättrats och efter juli redovisas ett sammantaget överskott på +2,1 mnkr. Avvikelsen för bemanningskostnader är -6,8 mnkr och hänförs till hyrläkarkostnader. För köpt vård redovisas ett mindre underskott. Väsentligaste överskott redovisas för läkemedelskostnader (+1,1 mnkr) och kostnader för medicinsk service (+3,4 mnkr) samt till vårdvalsersättningar (+2,2 mnkr) och intäkter för asylsjukvård (+1,6 mnkr), vilka bidrar till det sammantagna positiva resultatet. Efter juli lämnas en förbättrad prognos på -4,7 mnkr (april -8,9 mnkr). Jämfört med överenskommelse om ett ekonomiskt nollresultat är avvikelsen -4,7 mnkr och som hänförs till hyrläkarkostnader. Akutcentrum Efter juli redovisar akutcentrum ett överskott på +0,9 mnkr. För bemanningskostnader redovisas ett underskott på -2,3 mnkr och som framförallt avser ökade kostnader för obersättningar, övertid och sjuklön. Detta balanseras av ökade intäkter och överskott för asylsjukvård, sålda tjänster samt ersättningar för resursenheten och patientnätverk. Prognosen för 2015 är ett nollresultat. Barn och kvinnocentrum Det samlade ekonomiska resultatet för barn och kvinnocentrum efter juli är -11,6 mnkr. För bemanningskostnader är underskottet -10,2 mnkr och där -6,9 mnkr avser läkarkostnader/hyrläkare till följd av vakanser inom kvinnokliniken och BUP, medan resterande avvikelse hänförs till höga kostnader för ob-ersättningar och övertid. För köpt vård är underskottet -2,7 mnkr varav -1,8 mnkr avser högspecialiserad vård. Övriga kostnader ger ett sammantaget underskott på -1,8 Mkr vilket är kopplat till höga kostnader för medicinsk service, operationsmaterial och insulinpumpar. För intäkter redovisas ett överskott på+3 mnkr och där +1,6 mnkr avser såld vård inklusive intäkter för asylsökande. Efter juli lämnas en försämrad prognos på -18 mnkr (april -11,8 mnkr). Jämfört med överenskommelse om ekonomiskt resultat på -5,3 mnkr är avvikelsen -12,7 mnkr och hänförs till ökade behov av hyrläkare på BUP och KK samt ökade kostnader för köpt vård. Kirurgicentrum Kirurgicentrums resultat är -28 mnkr efter juli. Av underskottet avser -8,8 mnkr såld vård och där -3,7 mnkr är kopplat till ersättningar för vårdval hud. För övriga intäkter redovisas ett överskott på +4,7 mnkr och där +1,4 mnkr avser ersättningar för asylsjukvård. Underskottet 23

för bemanningskostnader uppgår till -15,6 mnkr och där -10,8 mnkr avser läkarkostnader. Resterande avvikelse hänförs till kostnader för hyrsjuksköterskor vid IVA-verksamheterna (- 2,9 mnkr) och höga kostnader för OB-ersättning (-0,7). Underskottet för köpt vård ökar och uppgår efter juli till -3,9 mnkr. För övriga driftkostnader redovisas ett sammantaget underskott på -4,4 mnkr och som framförallt hänförs till materialkostnader. Efter juli lämnas en försämrad prognos på -39,5 mnkr (april -29,8 mnkr) vilket innebär en avvikelse mot överenskommelsen med -12,6 mnkr. Avvikelsen förklaras av de ökade kostnaderna för köpt vård och bemanning/hyrpersonal. Medicincentrum Centrumets ekonomiska resultat uppgår efter juli till -14,6 mnkr. Underskottet för bemanningskostnader är -13,7 mnkr och hänför till hyrpersonal (-5,6 mnkr), övertid (-4,1 mnkr), nytt avtal för OB-ersättning (-1,4 mnkr) samt förändring av semesterlöneskuld (-1 mnkr). Läkemedelskostnaderna fortsätter att öka och ligger nu 4,8 mnkr sämre är budget. De negativa resultateten uppvägs av ett överskott för köpt vård på +6,1 mnkr. Prognosen efter juli uppgår till -25 mnkr (april -14 mnkr) vilket innebär en avvikelse mot överenskommelsen med -11 mnkr. Avvikelsen förklaras av de ökade kostnaderna för läkemedel och bemanning. Medicinskt servicecentrum Medicinskt servicecentrum redovisar ett underskott på -6 mnkr, vilket inkluderar klinisk mikrobiologis resultat på +1,8 mnkr. För resterande verksamheter redovisas ett resultat på-7,8 mnkr. I detta ingår ett överskott på +0,6 mnkr för bemanningskostnader. För resterande intäkter/kostnader redovisas ett sammantaget underskott på -8,4 mnkr. Årsprognosen är -11 mnkr och motsvarar överenskommelsen om ekonomiskt resultat exklusive klinisk mikrobiologi. Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatrin redovisas ett överskridande på -12,9 mnkr. Av detta hänförs -7,6 mnkr till bemanningskostnader och där -7,1 mnkr avser läkarenhetens merkostnader för hyrläkare. Kostnaderna för köpt vård redovisar en avvikelse på -5,3 mnkr, bl.a. beroende på fler kronobergspatienter i rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatri För rättspsykiatrin redovisas ett underskott på -3,8 mnkr. För intäkter redovisas ett överskott på +4,8 mnkr, medan bemanningskostnaderna ger ett underskott på -6,5 mnkr. Prognosen efter juli är -2 mnkr vilket ska jämföras med överenskommelsen om ett nollresultat. Tandvårdscentrum Tandvårdscentrum resultat är +2,7 mnkr efter juli. Resultatet för patientintäkter inkl såld vård är -2,7 mnkr. För personalkostnader redovisas ett överskott på +3,9 mnkr till följd av vakanser och för övriga intäkter/kostnader redovisas ett överskott på ca +1,6 mnkr. Prognosen för 2015 som lämnas efter juli är +2 mnkr. 24

Avvikelse mot budgeterat resultat för HS-gemensam verksamhet Område (tkr) Juli Juli Resultat Rullande Överens- Prognos Avvikelse ack 2015 ack 2014 2014 12-mån kommelse juli mot ök Hälso- och Sjukvårdsgemensamt -7 937 4 643-5 090-17 670 0-7 000-7 000 Hälso- och Sjukvårdsutveckling 936 2 903 3 796 1 829 0 1 000 1 000 Summa HS gemensamt -7 001 7 546-1 294-15 841 0-6 000-6 000 Projekt 4 729 2 656 2 123 3 942 0 2 100 2 000 Summa HS gemensamt inkl projekt -2 272 10 202 829-11 899 0-3 900-4 000 Resultatet för hälso och sjukvårdens gemensamma verksamheter inklusive projekt är efter juli -2,3 mnkr. I resultatet ingår projekt med +4,7 mnkr och som avser samtliga projekt inom hälso- och sjukvårdsverksamheten med en prognos på +2,1 mnkr kopplat till utbetalt statsbidrag för kömiljarden utöver uppbokning i bokslut 2014. För den hälso och sjukvårdsgemensamma verksamheten redovisas ett underskott på -7 mnkr. Väsentliga positiva avvikelser redovisas för statsbidrag för asylsökande (+11,3 mnkr) och patientavgifter (+1,1 mnkr). Förstnämnda överskott ska ses mot ett underskott för motsvarande interna ersättningar till verksamheterna för asylvård (-7 mnkr). I övrigt redovisas väsentliga negativa avvikelser för köpta vårdtillfällen dyrare än 600 tkr (-8,1 mnkr) och sjukresor (-1,7 mnkr) samt engångs-/interna poster (-2,9 mnkr). Även för bemanningskostnader redovisas ett underskott (-3,3 mnkr) men detta underskott är till stor del av budget-/redovisningsmässig karaktär. Prognosen efter juli är -6 mnkr och kan i stort förklaras av kostnadsökningen för dyra vårdtillfällen. 25