Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Relevanta dokument
Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt:

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

Mer Friktion jämviktsvillkor

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

" e n och Newtons 2:a lag

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Mekanik Föreläsning 8

KOMIHÅG 2: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Inre krafters resultanter

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Målsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

Tentamen i Mekanik - partikeldynamik

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Tentamen i Mekanik II

Tentamen i Mekanik Statik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Biomekanik, 5 poäng Moment

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY

m 1 + m 2 v 2 m 1 m 2 v 1 Mekanik mk, SG1102, Problemtentamen , kl KTH Mekanik

Svar och anvisningar

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

9, 10. TFYA15 Fysikaliska modeller VT2019 Partikelkinetik-energi Magnus Johansson,IFM, LiU

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

Repetition Mekanik, grundkurs

Lösningar till problemtentamen

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68

Vågrörelselära och optik

I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden.

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Tid läge och accelera.on

Tentamen i Mekanik för D, TFYA93/TFYY68

UPPSALA UNIVERSITET Inst. för fysik och astronomi Mattias Klintenberg, Allan Hallgren, Staffan Yngve, Rikard Enberg, Glenn Wouda TENTAMEN

2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar

TFYA16/TEN :00 13:00

Transkript:

005-05-7 Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen En homogen stång med massan m är fäst i ena änden i en fritt vridbar led. Den andra änden hålls uppe av en tråd med längden c som i sin tur är fäst på höjden h rakt ovanför den fritt vridbara leden. Bestäm reaktionskraften från leden som verkar på stången, om tråden bildar vinkeln! mot vertikalen. (3p). En låda belastas med tre yttre krafter enligt figuren med verkningslinjer längs tre av lådans kanter. Lådan har formen av ett rätvinkligt block med kantlängderna a, b, och c. 3. v0 R a) Bestäm kraftsystemets resultant (reduktionsresultat) i punkten A. (p) b) Bestäm sambandet mellan kantlängderna för att det skall kunna finnas en enkraftsresultant. (1p) En partikel med massan m glider friktionsfritt på banan i figuren som består av en rak horisontell del och en halvcirkelformad del med radie R. Den krökta delen löper uppåt i ett vertikalplan. Bestäm den fart v 0 som partikeln behöver i nedre delen av banan för att nå den punkt i banan som ligger 3R / högre upp. 4. En vagn med massa M som befinner sig (3p) i jämviktsläget enligt figuren ges plötsligt farten v 0 så att den påbörjar en svängningsrörelse. Fjädern som är fäst i vagnen har en känd fjäderkonstant k. Bestäm den tid det tar för vagnen att återkomma till jämviktsläget. (3p)

5C1107 Mekanik, baskurs S 005-05-7 Teoritentamen 5 a) Figuren visar en trådrulle som står still på ett strävt lutande plan med hjälp av en fastspänd tråd. Tråden löper ut horisontellt från cylindern med radie r. Identifiera och rita ut de krafter som verkar på trådrullen. Ange varje krafts riktning och angreppspunkt så realistiskt som möjligt. (1p) b) Betrakta ett system av ändligt många krafter F i som verkar i respektive angreppspunkter r i. Definiera kraftsystemets totala kraftmoment med avseende på en godtycklig punkt och visa att för två godtyckliga momentpunkter A och B gäller den så kallade "sambandsformeln för kraftmoment". (p) 6 a) Vad menas med begreppet "ekvimomenta kraftsystem"? (1p) b) Formulera lagen om kraftens impuls. Definiera ingående storheter. (1p) c) Vilken information erhålls av ett känt stöttal (studstal) vid rak, central stöt? (1p) 7. a) Formulera ewtons 3 lagar. ämn något viktigt villkor för tillämpningen av dessa lagar. b) Ange uttrycket för potentiella energin till fjäderkraften F =!k ( x! l)e x, där k och l är konstanter och x är en koordinat. (p) (1p) 8. a) Ett enkelt (linjärt i utslaget x ) svängande system beskrivs av ekvationen x +!" n x + " nx = a, För vilka värden på parametern! betecknas systemet som starkt, kritiskt, respektive svagt dämpat? Svängningens jämviktsläge beror ej av värdet på!, ange detta jämviktsläge. (p) b) Vilka är de tre grundstorheterna i mekaniken? (1p) /KET

5C1107 Mekanik, baskurs S 005-05-7 1) Problemlösningar Reaktionskraften delas upp i två komponenter R x och R y. Krafter och moment i jämvikt:! "T sin # + R x = 0 (1)! T cos" + R y # mg = 0 (). eller: (3) Första och sista ekvationen ger, efter eliminering av R x och förkortning av sin!, sambandet: T = mg c, som insätts i (1) och (): h Vi får: R x = mg csin! # och R y = mg 1! c cos" & % (.. h $ h ' ----------------------

5C1107 Mekanik, baskurs S 005-05-7 a) Bestäm kraftsystemets resultant i punkten A. b) Bestäm sambandet mellan kantlängderna för att det skall kunna finnas en enkraftsresultant. Lösning: Kraftsumman blir F = ( 3P, P, P) Momentvektorn blir M A = (!Pc,!Pa, 3Pb) Dessa är resultanten i A. För att det ska kunna finnas en enkraftsresultant får inte M A ha någon komponent i F - riktningen, dvs F M A = 0, dvs!3c! a + 6b = 0. -------------------------------

3 5C1107 Mekanik, baskurs S 005-05-7 Lösning: Kraftanalys i figuren: Gränsfall = 0 i på höjden 3R / i banan. ewton : aturliga komponenter m v = + mg cos! R! Gränsfall m v 1 R = 1 mg (1). Energiprincipen: (1) och () ger! m v 0 = m v 1 + 3 mgr () m v 0 = 1 4 mgr + 3 mgr = 7 4 mgr. v 0 = 7 gr. (svar)

4 5C1107 Mekanik, baskurs S 005-05-7 Bara fjäderkraften F =!kx i rörelseriktningen. ewtons :a lag: M x = "kx Svängningsekvationen: x + k M x = 0 aturliga vinkelfrekvensen för svängningen: k! n = M. Svängningsperioden:.! n = " M k. Vagnen återkommer efter en halv period : Svar: t = 1! n = " M k.

Teoridelen 5C1107 Mekanik, baskurs S 005-05-7 5a) T=trådkraft, =normalkraft, mg=tyngdkraft, och f =friktionskraft.. ( ) b) Definitionen M A = # [r j! r A ] " F j. M B = # [ r j! r B ] " F j Skillnaden blir i detta fall: M B! M A = #[ r j! r B! (r j! r A )]" F j = # r A! r B # = [ r A! r B ]" F j [ ] " F j Detta uttryck kan lätt förenklas om vi inför totala kraften F =! F j. Vi får sambandet: M B = M A + [ r A! r B ] " F, 6a) Kraftsystemen ger samma totala moment med avseende på alla momentpunkter. Kraftsystemen ger samma kraftsumma. t 1 b) Definitioner: p = mv, I =! Fdt. Impulslagen!p = I med!p = p t t 0 ( ) " p( t 1 ). c) Stöttalet ger information om kvoten mellan relativa separationsfarten och relativa kollisionsfarten. Värdet ligger mellan 0 (fullst. oelastiskt) och 1 (fullst. elastiskt).

5C1107 Mekanik, baskurs S 005-05-7 7a) 1: En fri partikel befinner sig i vila eller rätlinjig rörelse med konstant hastighet. : ma = F, där F är totala kraften som verkar och a är partikelns acceleration. 3: Alla krafter skapas i motriktade par så att kraftsumman för dessa är 0. Dessa lagar måste tillämpas i inertialsystem. b) Enligt definitionen av potentiell energi: r V ( r) =! " (!k ( x! l)e x ) dr = k ( x! l) + konst. fix 8a) Svängningsekvationen för dämpad svängning: x +!" n x +" n x = 0. Stark dämpning,! >1 Kritisk dämpning,! = 1 Svag dämpning, 0<! <1 I jämviktsläget kan massan ligga still, med hastighet och acceleration lika med 0. Insättning av denna information i svaängningsekvationen ger:! n x jämv = a, dvs x jämv = a /! n. 8b) Läge, massa och tid.

5C1107 Mekanik, baskurs S 005-05-7 5C1107 Mekanik Bedömningar OBS: Alla ekvationer skall motiveras!! Följande brister i redovisning av uppgifter 1-8 ligger till grund för poängavdrag. En viss tolerans gällande bedömningar M, B och S finns. Helhetsbedömningen av skrivningen kan innebära att ett poängavdrag (gällande M, B och S) drabbar bara ett av flera bristfälliga svarsredovisningar. M : Otydliga motiveringar, motsägelsefulla ekvationer, odefinierade symboler, felaktiga definitioner, missuppfattning. -1p B : Vilseledande, ologiska beteckningar. Komposanter i stället för komponenter etc. -1p S : Ofullständigt svar, ''införda beteckningar'' kvar i svaret, svar innehåller obestämda storheter etc. -1p L : Ologiska matematiska operationer. -1p K : Bristfällig kraftanalys eller kinematisk analys. -1p

5C1107 Mekanik, baskurs S 005-05-7 D : Dimensionsfel i svar eller viktiga ekvationer. -1p