1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452 29 21/010-452 22 14 Per Eneroth 010-452 22 13
2(8) 1 Gatustruktur Området avgränsas av E22 i söder, Snapphanevägen i väster och Ringvägen i norr. Hela området trafikmatas via Ringvägen som ansluter från cirkulationsplatsen utmed Snapphanevägen. Ringvägen är idag en återvändsgata som avslutas med en vändplats varifrån man kan nå Lägsta punkten. Övriga verksamheter som ansluter till Ringvägen är Kristianstads reningsverk, bensinstation med servering, pendlarparkering samt en verksamhet med ett grusupptag. Enligt FÖP 2009 planeras ytterligare ett handelsområde norr om tpl Hammar på E22 öster om Infart Kristianstad. Då detta handelsområde etableras föreslås Ringvägen förlängas till tpl Hammar och fungera som en huvudgata i trafiksystemet och kommer att förbinda de båda handelsområdena med varandra. När Ringvägen förlängs till tpl Hammar kan det behöva kapacitetsförstärkning i Ringvägens anslutning till cirkulationsplatsen i form av två körfält per riktning. Exploateringen av Infart Kristianstad kräver dock inte dessa förändringar, men utrymme för detta ges i planen. Besökare med bil når handelsområdet via två cirkulationsplatser samt via korsningen vid bensinstationen. Parkeringsplatserna är fördelade på två parkeringsytor, varav en ligger norr om byggnaderna och en mindre ligger söder om byggnaderna. För den södra parkeringsytan krävs det att stor omsorg läggs vid skyltning och ledning av trafikanterna för att de smidigt ska hitta parkeringen och slippa onödig rundkörning. Samtliga parkeringsytor ska matas utifrån, dvs trafiken in till parkeringsytan ska inte ledas framför husfasaderna. Varudistribution sker för all verksamhet vid tydligt avgränsade lastgårdar och kommer inte i konflikt med övrig trafik vid lastning och lossning. För tre av handelsbyggnaderna ansluter lastgårdarna från den södra kvartersgatan inom området och för en av byggnaderna ansluter lastgården mot parkeringsytan i norr. 2 Parkering Kristianstad kommuns parkeringsnorm är från 1968, varför en anpassning har gjorts till dagens förutsättningar. Nedan ses en jämförelse med Malmö Stads och Lunds kommuns p-normer, samt den tillämpade. P-norm Kristianstad Malmö stad Ytterområde Lunds kommun Ytterområde Tillämpad BTA (m 2 ) P- behov (1968) ppl/1000 BTA (2010) ppl/1000 BTA (2000) ppl/1000 BTA ppl/1000 BTA Dagligvaruhandel 40 20* 30 40 15 200 608 Sällanköpshandel 40 20* 30 35 9 900 347 Kontor 30 14 21 20 2 600 52 Hotell 30 10-12 14 200 170 Totalt 1 177 * 20-70 bpl/1000 m2 vid större bilorienterat läge, särskild utredning erfordras
3(8) 3 Gång- och cykeltrafik Som en del i att minska bilberoendet och bilanvändningen för att skapa ett mer långsiktigt hållbart trafiksystem är det viktigt att ha attraktiva gång- och cykelvägar till det nya handelsområdet. Till Infart Kristianstad krävs det goda gång- och cykelvägar från centrala Kristianstad och från närliggande bostadsområden, men även från det planerade hotellet till andra målpunkter så som t.ex. till den nya arenan. En vidare utbyggnad med handelsområde i Hammar kommer att ställa ytterligare krav på goda gång- och cykelvägar från Kristianstads centrum och vidare söder- och österut. Gång- och cykelvägar i anslutning till planområdet. 3.1 Gång- och cykelvägar Det finns idag en grusad gång- och cykelväg norr om Ringvägen som leder norrut till bensinstationen Shell, som ligger söder om cirkulationsplatsen mellan Blekingevägen och Snapphanevägen. Planområdet föreslås anslutas till denna genom att en gång- och cykelpassage anordnas över Ringvägen vid cirkulationsplatsen. Standarden på befintlig gång- och cykelväg norrut föreslås förbättras och beläggas med asfalt, vidare föreslås den förlängas och bindas samman med befintliga gång- och cykelvägar utmed Blekingevägen. Detta bildar ett sammanhängande gång- och cykelnät och skapar en säker gång- och cykelväg in till Kristianstad.
4(8) Området föreslås även kopplas ihop västerut med befintliga gång- och cykelvägar mot Maxi och idrottshallen/arenan. Detta innebär en korsningspunkt över Snapphanevägen. Det finns idag en gång- och cykelväg som ansluter till en passage söder om cirkulationsplatsen vid Ringvägen. Mellan samtliga fyra körfält finns refuger för gångoch cykeltrafikanterna att stanna till på. I övrigt är inte passagen markerad. Österut föreslås gång- och cykelvägen följa Ringvägen på den södra sidan och i framtiden kopplas ihop med exploateringen i Hammar och med Sjöhemsvägens förlängning söderut. Via gång- och cykelvägen kommer även kopplingen och exponeringen av Lägsta punkten att förbättras. 3.2 Passagen över Snapphanevägen De planerade utbyggnaderna medför att antalet korsande oskyddade trafikanter kommer att öka. Därför bör åtgärder vidtas för att säkra en passage över Snapphanevägen. En översiktlig bedömning ger att antalet passager över Snapphanevägen, till följd av utbyggnaden av Infart Kristianstad, skulle kunna uppgå till 400-500 per dygn under en vardagssituation 1. Med ytterligare exploateringar i Hammar kommer antalet passager över vägen sannolikt bli ännu högre. Vid en evenemangssituation 2 på Arenan skulle antalet passager över Snapphanevägen kunna öka med närmare 900. Vilka åtgärder som bör vidtas för att säkra en passage över Snapphanevägen för de oskyddade trafikanterna beror på vilken avvägning som görs mellan bilarnas framkomlighet och de oskyddade trafikanternas säkerhet, men det är också en kostnadsfråga. 3.2.1 Hastighetsdämpning Den befintliga passagen söder om cirkulationsplatsen är helt omarkerad men det finns refuger mellan samtliga körfält. Detta medför att de oskyddade trafikanterna bara behöver korsa ett körfält i taget, vilket är bra ur trafiksäkerhetspunkt. Eftersom det emellertid finns en risk att bilister som kommer från E22 inte har dämpat sin fart fullt ut i denna punkt måste de uppmärksammas på att det rör sig oskyddade trafikanter här. Sikten är god på platsen och likaså belysningen, men skyltning i form av Varning för cyklande och gående skulle i viss mån öka bilisternas uppmärksamhet. Andra åtgärder kan vara höja upp passagerna, vilket tvingar biltrafiken att dämpa körhastigheten, och att möblera refugerna t ex med pollare eller liknande för att öka synligheten. 1 Baserat på att ca 5% av de besökande (0,3 besökande/kvm butiksyta) till handelsverksamheten går eller cyklar samt en genomsnittlig beläggning på hotellet på ca 50% och att 20% av hotellgästerna går ut och går (vid ca 30 rum/1000 kvm = ca 400 rum och 1,5 personer/rum). Antagandet är också att 50% av de som går/cyklar korsar Snapphanevägen vid cirkulationsplatsen och 50% väljer gång- och cykelvägen utmed Snapphanevägens östra sida. 2 Baserat på antagandet att hotellets beläggning är ca 80-90% och att 90% av gästerna avser att gå till Arenan och därmed passerar över Snapphanevägen.
5(8) Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att signalreglera passagen, en signal som aktiveras av den som vill korsa Snapphanevägen. De åtgärder som vidtas skall ha som mål att dämpa körhastigheterna på vägen till max 30 km/tim förbi passagen. Kostnaden för att hastighetssäkra passagen över Snapphanevägen kan kosta mellan 100 000 och 200 000 kr, eventuellt mer beroende på vilka åtgärder och material som väljs. För en signalreglering av passagen kan kostnaden ligga på 400-500 000 kr. Exempel på upphöjd passage, ur Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort. SKL 2009. En annan tänkbar lösning för att förbättra trafiksäkerheten för korsande oskyddade trafikanter över Snapphanevägen är att stänga den befintliga passagen och öppna en ny över det norra benet av cirkulationsplatsen. I denna punkt har cirkulationsplatsen dämpat hastigheten på fordon kommande från E22 och fordon kommande från centrum har ännu inte lämnat staden. Uppmärksamheten hos fordonsförarna borde vara större och hastigheten på fordonen lägre norr om cirkulationsplatsen än söder om. Även här bör ytterligare åtgärder för att säkra passagen för de oskyddade trafikanterna, t ex en upphöjning, vidtas. 3.2.2 Planskildhet Den åtgärd som ligger närmast till hands för att säkra de oskyddade trafikanternas passage över Snapphanevägen, bl a med tanke på det relativt stora passagebehov som är en följd av planerade exploateringarna, är att anlägga en planskild korsning, under eller över vägen. Planskild korsning bör övervägas när biltrafikens hastighet är 50 km/tim eller högre och motortrafikflödena är stora. Enligt VGU rekommenderas planskild
6(8) gång- och cykelkorsning eller hastighetssäkring till 30 km/tim i korsningspunkten vid infart/genomfart till tätort. Exempel på gc-tunnel, ur Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort. SKL 2009. Med en planskild korsning ökar trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna medan biltrafikens framkomlighet bibehålls. Om planskildheten utformas som tunnel är det viktigt att denna ges en öppen och ljus utformning som möjliggör överblick så att tunneln känns trygg, särskilt under den mörka tiden på dygnet och året. Det skall inte kännas som ett bättre alternativ att smita över vägen istället. Risken för vandalism och överfall är mindre på en bro. Nackdelen med en bro är att nivåskillnaden som regel är större, vilket kan kräva större markintrång för att rymma ramper med lämpliga lutningsförhållanden. Planskildheten kan ligga norr eller söder om cirkulationsplatsen, men ett läge i söder ger en bättre koppling till handelsområdet och en vidare sträckning av gång- och cykelväg mot framtida exploateringar i Hammar. Kostnaden för en planskild korsning är hög, vid normal förhållanden minst 4 mkr. Samtidigt är säkerhetseffekten hög och de medför även tidsvinster för såväl biltrafik som gång- och cykeltrafik. 3.2.3 Analys I första hand bör en hastighetssäkrad passage i plan med vägen åstadkommas för att dämpa körhastigheterna och säkra de oskyddade trafikanternas passage över Snapphanevägen. Å andra sidan medför exploateringarna att staden kryper längre ut och
7(8) att området blir mer tätortslikt. Det rörelsebehov som blir en följd av de framtida exploateringarna i hela området, gör att behovet av en planskild korsning för gång- och cykeltrafiken tvärs Snapphanevägen bör bevakas i framtiden. 4 Kollektivtrafik Resecentrum trafikeras av samtliga stads- och regionbussar som går i eller till Kristianstad. Resecentrum ligger idag cirka 2 km gångväg från planområdet. Ett nytt resecentrum planeras emellertid vid Centralen, med planerad byggstart hösten 2012. Om och hur detta påverkar busslinjernas sträckning är inte klart, dock planeras för Kristianstadlänken mellan stationen/resecentrum och sjukhuset där ett flertal stadsbussoch regionbusslinjer samlas i ett kollektivtrafikstråk med tät trafik. Kristianstads stadsbusslinjer (http://www.skanetrafiken.se/) Närmaste hållplatser för planområdet är Kristianstads centralsjukhus och Sjöcronas gata, vilka ligger ca 800 meters gångväg från planområdet, ca 10 minuters promenad. Från centralsjukhuset går stadsbusslinje 1 till Gamlegården, linje 551 till Åhus samt linje 558 till Bromölla. Från Sjöcronas gata går linje 555 till Vinslöv, Skåneexpressen 1, 3 och 4 som går till Malmö, Simrishamn och Ystad. Dessa fyra linjer passerar förbi planområdet utmed Snapphanevägen, på väg ut mot E22. Det är troligen svårt att i anslutning till planen radikalt förbättra tillgängligheten till kollektivtrafik i området. När även utbyggnad av handel i Hammar blir aktuellt bör man se över om det finns möjlighet för någon av stadstrafikens stomlinjer att trafikera Ringvägen.
8(8) Resecentrum Kristianstads Centralsjukhus Sjöcronas gata Smedjegatan Befintliga busshållplatser i anslutning till planområdet (http://www.skanetrafiken.se/) Tyréns AB Malmö