TRAFIKUTREDNING KRISTIANSTADSLÄNKEN GENOM CENTRUM

Transkript

1 TRAFIKUTREDNING KRISTIANSTADSLÄNKEN GENOM CENTRUM Version 1.0 Malmö Sweco Infrastructure AB Trafikutredning Kristianstadslänken genom centrum 1 (17)

2 Dokumentinformation Titel: Trafikutredning Utformning av Kristianstadstadslänken genom centrum Version: 1.0 Beställare: Kristianstad kommun, Stadsbyggnadskontoret SWECO Infrastructure: Joakim Bengtsson (uppdragsledare/utformning) Christoffer Jönsson (utformning) Anna Anderssson (utformning) Ola Wilhelmsson (trafikanalys - trafiksäkerhet) Caroline Hjalmarsson (gestaltning) Uppdrag: Kristianstad C Dokumenthistoria: Datum Version Beskrivning/huvudsakliga Distribution Granskad förändringar Upprättad rapport SWECO Komplettering av innehåll SWECO ASSO Justerad efter granskning Beställare Justerad efter beställares önskemål Beställare KRII Valt alternativ för Västra Boulevarden Beställare MAZT 2 (17)

3 Förord Under hösten 2009 genomförde Sweco på uppdrag av Kristianstads kommun och Skånetrafiken en utredning för utformning av ett nytt resecentrum vid Kristianstad C. I samband med utredningen väcktes frågor om Västra Boulevardens framtida utformning, bland annat vad gäller placering av träden i boulevarden. Under november samma år beslutades det att utredningen skulle utökas till en utformningsstudie med tillhörande kostnadsberäkning för Kristianstadslänken på sträckan mellan Kristianstad C och Snapphanevägen. I utredningen redovisas funktioner med bussgata och utrymmen för övrig trafik. Rapporten visar på en lösning som tar hänsyn till utformningen av länken som en separat bussgata på hela sträckan Kristianstad C - Snapphanevägen. I separata utredningar har flera olika alternativ för Västra Boulevardens framtida utformning studerats. Det alternativ som presenteras här kallat alternativ 2 ny är det som ansågs mest lämpligt med hänsyn till trädplantering, parkeringsplatser, samt utrymme för fotgängare, cyklister och övriga trafikanter. Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp bestående av Kristianstads kommun, Skånetrafiken och Sweco. Beställarens organisation Projektledare detaljplan Projektledare KLC Trafikhuvudman Karoline Lindén, Kristianstads kommun Anders Magnusson, Kristianstads kommun Cecilia Eriksson, Skånetrafiken Swecos organisation Uppdragsledare/utformning Utformning Utformning Trafikanalys/trafiksäkerhet Gestaltning Oberoende granskning Joakim Bengtsson Christoffer Jönsson Anna Andersson Ola Wilhelmsson Caroline Hjalmarsson Malin Zetterqvist 3 (17)

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Geografisk avgränsning Förutsättningar Trafikering Utformningsförslag Förslagens kvaliteter Referenser Bilagor Förslagsskisser utformning 4 (17)

5 1 Bakgrund Under 2009 fattades beslut om utbyggnad av Kristianstadslänken, som är en trafikprioriterad busslänk mellan stationen och Centralsjukhuset i Kristianstad. Länken omfattar bussbanor, bussgator och nya terminaler. En del av byggnationen omfattar ett nytt helt separat busskörfält på sträckan mellan Kristianstad C och Snapphanevägen. Figur 1 Översikt över berörda gator på Kristianstadslänken. 2 Geografisk avgränsning Utformningsförslaget för Kristianstadslänken på sträckan mellan Kristianstad C och Snapphanevägen berör gatorna Västra Boulevarden och Södra Kaserngatan, se figur 1. 3 Förutsättningar Utformningen av Kristianstadslänken på sträckan mellan Kristianstad C och Snapphanevägen längs gatorna Västra Boulevarden och Södra Kaserngatan utgår från tidigare gjorda utredningar (enligt nedan) i korsningspunkterna. På sträckorna har uppdraget varit att se om det finns alternativa utformningsmöjligheter 5 (17)

6 som tillgodoser önskemål om mer trädplantering, parkering och anslutning till fastigheter utan att kompromissa med den separata busskörbanan. De tidigare genomförda utredningarna är Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum samt Trafikutredning för centrala Kristianstad. Den geometriska utformningen är anpassad till VGU (Vägar och gators utformning) och Skånetrafikens riktlinjer i Hållplatshandboken. Bussarnas framkomlighet i körvägarna har kontrollerats med körspår för boggibuss i några viktiga punkter där bussar gör svängrörelser. Minsta avstånd mellan Åhusbanan och framtida väg är 4,0 meter, räknat från spårmitt till vägkant. Måttet baseras på att banan är oelektrifierad, att banans hastighet är 40 km/h, vägens 50 km/h och att ett räcke hindrar fordon från att köra ner från den högre belägna vägen ut på järnvägen. Räcket ska hålla arbetsbreddsklass W1 enligt EN Trafikering Kristianstadslänken trafikeras av flera stadsbuss- och regionbusslinjer. Delen på Västra Boulevarden har något fler linjer än sträckan på Södra Kaserngatan. Skånetrafikens förslag till framtida linjenät visas nedan. Figur 2 Utkast framtida linjenät (Skånetrafiken) 6 (17)

7 Västra Boulevarden på sträckan Kristianstad C Södra Kaserngatan trafikeras av regionbusslinjerna 549, 551, 553, 554, 555, 556, 558, Skåneexpressen 1, 2, 3 och 4, samt stadsbusslinjerna 1, 2 och 4. Södra Kaserngatan på sträckan Västra Boulevarden Snapphanevägen trafikeras av regionbusslinjerna 551, 555, 558, Skåneexpressen 1, 2, 3 och 4 samt stadsbusslinje 1. Undantagsvis skall annan trafikering kunna ske när det pågår arbeten på busskörbanan vilket innebär behov av reservkörvägar eller reservutrymmen i korsningar. 5 Utformningsförslag Utformningen av Kristianstadslänken har studerats på delsträckor och korsningar som beskrivs i detta kapitel. Övriga delar avses utformas enligt tidigare förslag och utredningar. De delar som studerats och som presenteras nedan är: Västra Boulevarden, delen Kristianstad C Södra Kaserngatan Korsningen Västra Boulevarden Södra Kaserngatan Södra Kaserngatan, delen Västra Boulevarden Östra Boulevarden Södra Kaserngatan, delen Kanalgatan Österlånggatan Södra Kaserngatan, delen Österlånggatan Snapphanevägen 7 (17)

8 5.1 Västra Boulevarden, delen Kristianstad C Södra Kaserngatan Figur 3 Aktuell del av Västra Boulevarden markerad Enligt prognoser gjorda av Kristianstads kommun kommer fordonstrafiken på Västra Boulevarden att reduceras med % från dagens cirka fordon per dygn, till följd av ombyggnaderna i samband med Kristianstadslänken. Gatan förutspås få karaktären av central infartsgata, där man parkerar för att sedan ta sig vidare in i centrum med dess gågator. Figur 4 Västra Boulevarden norrut. Figur 5 Åhusbanan söderut. För cyklisterna behåller gatan sin funktion som en viktig transportlänk mellan Högskolan/Näsby och Långebro samt områdena väster om Helge å. 8 (17)

9 För fotgängarna är framförallt rörelserna kring resecentrumet av hög dignitet. På övriga delar av Västra Boulevarden är det främsta behovet att ta sig mellan parkeringsplatserna och de mer centrala delarna. Föreslagen utformning kallat alternativ 2 ny i den separata utredningen har sin utgångspunkt i prioritering av busstrafiken, med hänsyn tagen till såväl de oskyddade trafikanternas framkomlighet och säkerhet som tillgängligheten till fastigheterna längs gatorna. Ambitionen har dessutom varit att få plats med både träd och parkeringsplatser längs Västra Boulevarden. Förslaget karakteriseras av ett genomgående parkstråk med träd och plats för fotgängare mellan bussbanan och körbanan, enligt figur 6 nedan. Västra Boulevarden blir en gata med dubbelsidig längsparkering, vilka rymmer 77 parkeringsplatser, varav 63 norr om Södra Kaserngatan. Figur 6 Sektion för alternativ 2 ny (parkstråk) Parkstråket rymmer en trädremsa, en gångbana och en cykelbana. Stråket skiljs mot bussbanan med räcke. Remsan med träd förses med en buskplantering mot bussbanan och eventuellt gräsbeläggning, vilket är positivt ur miljö- och dagvattenhänsyn. I remsan finns även plats för möblering med till exempel bänkar och papperskorgar. 9 (17)

10 Figur 7 Utformning i korsningar Cykelbanan som kommer in från terminalområdet i norr blir genomgående med endast tre korsningspunkter: bussbanan (två platser) och Tivoligatan. Därmed förstärks det befintliga nord-sydliga cykelstråket, vilket medför att merparten av cyklisterna håller sig på cykelbanan. Korsningarna utformas (figur 7) som vanligt i Kristianstad med cykelöverfart närmast den parallella gatan (Västra Boulevarden i det här fallet), och övergångsställe för fotgängarna väster om cykelöverfarten. Ett alternativ kunde vara att skifta plats på cykelöverfart och övergångsställe, men det skulle innebära att trafikslagen måste byta plats någonstans på sträckan för att ansluta rätt till befintliga banor norr och söder om utredningsområdet. Förslaget innebär en tydlig separering av trafikslagen, vilket gynnar de oskyddade trafikanternas trygghet och säkerhet. En smal remsa bör anläggas mellan cykelbanan och parkeringsplatserna längs gatans västra sida, för att ytterligare separera cyklister från in- och urstigande bilister. Motorfordonstrafiken får en 6,0 meter bred körbana. Den begränsade bredden, boulevardkaraktären och dynamiken med bilar som ska in och ut ur parkeringsfickor skapar förutsättningar för att hålla hastigheten till km/h. Med tanke på Västra Boulevardens rakhet finns det emellertid risk att hastigheterna ökar under tider då det är mindre traifk. En traditionell gata av det här slaget innebär inga nya svårigheter ur drift- och underhållssynpunkt. 10 (17)

11 Tack vare parkeringsplatserna på östra sidan är det enkelt att angöra intilliggande fastigheter. Eftersom alla parkeringsplatserna på sträckan utgörs av längsparkering blir det en annorlunda parkeringssituation jämfört med idag, då man kan köra in på en separat gata och undvika merparten av trafiken. Med detta förslag påverkas också trafiken på gatan mer av de parkerande bilarna jämfört med nuläget. Träd kommer att planteras längs parkstråkets båda kanter, i väster mot bussbanan och i öster mellan parkeringsplatserna. Under träden mellan parkeringsplatserna finns plats för mindre planteringar. Utrymme för träd finns även mellan parkeringsfickorna och korsningarna längs Västra Boulevardens östra sida, mot fasaderna, om så skulle önskas. Parkstråkets väl tilltagna bredd på 7,25 meter gör att fotgängarna kommer bort från trafikens otrygghet och buller, vilket kan göra sträckan trevlig att flanera längs. Tydlig separering med olika beläggningar på gång- respektive cykelbana minskar fotgängarnas rädsla för att bli påcyklade samt ökar cyklisternas framkomlighet. 5.2 Korsningen Västra Boulevarden Södra Kaserngatan Figur 8 Aktuell korsning markerad Korsningen har fått justerad utformning jämfört med förslagen i tidigare utredningar. Den nya utformningen ger, bland annat tack vare en mittrefug, bättre tillgänglighet för gång- och cykeltrafik. 11 (17)

12 5.3 Södra Kaserngatan, delen Västra Boulevarden Östra Boulevarden Figur 9 Aktuell del av Södra Kaserngatan markerad På Södra Kaserngatan, mellan Västra Boulevarden och Östra Boulevarden, föreslås en lösning med separerad gång- och cykelbana på norra sidan samt gångbana på södra sidan, enligt figur 10 nedan. Figur 10 Utformning av Södra Kaserngatan i väster 12 (17)

13 Figur 11 Södra Kaserngatan österut. Figur 12 Södra Kaserngatan österut. 5.4 Södra Kaserngatan, delen Kanalgatan Sjöcronas gata Figur 13 Aktuell del av Södra Kaserngatan markerad En lösning med en separat busskörbana på norra sidan och ett gångfartsområde på södra sidan föreslås på delen mellan Kanalgatan och Österlånggatan se figur 14. Gångfartsområdet har enkelriktad biltrafik österut. 13 (17)

14 Figur 14 Sektion med gångfartsområde på Södra Kaserngatan Figur 15 Södra Kaserngatan österut vid Kanalgatan. Figur 16 Södra Kaserngatan österut vid Vasagatan. 14 (17)

15 5.5 Södra Kaserngatan, delen Sjöcronas gata Snapphanevägen Figur 17 Aktuell del av Södra Kaserngatan markerad Sträckan mellan Sjöcronas gata och Snapphanevägen får en lösning med enbart busskörbana på sträckan. Busshållplatsen vid kyrkogården är placerad i körbanan och har plats för 2 bussar i varje riktning. Figur 18 Södra Kaserngatan österut vid Österlånggatan. Figur 19 Södra Kaserngatan österut vid busshållplatsen. 15 (17)

16 6 Förslagens kvaliteter Utformningsförslagen som beskrivs i kapitel 5 för sträckningen längs Västra Boulevarden och Södra Kaserngatan har följande kvaliteter: Hänsyn till gång- och cykeltrafik i viktiga korsningspunkter Möjlighet till parkeringar i centrum Bibehållen möjlighet till angöring längs kvarteren (Östra centrum) Kollektivtrafiken har genomgående fått hög prioritet Utrymme skapas för att plantera träd för att uppnå boulevardkaraktär 16 (17)

17 7 Referenser Trivector (2008) Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Ramböll (2009) Trafikutredning för centrala Kristianstad Vägverket (2004) Vägars och gators utformning VGU Skånetrafiken (2008) Hållplatshandboken SWECO (2009) Trafikutredning Kristianstad C Banverket (1998) Fritt utrymme utmed banan, föreskrift BVF Bilagor Bilaga 1 Utformning, förslagsskiss, RITN_4_1000 Bilaga 2 Utformning, förslagsskiss, RITN_5_1000 Bilaga 3 Utformning, förslagsskiss, RITN_6_1000 Bilaga 4 Utformning, förslagsskiss, RITN_7_ (17)