Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Relevanta dokument
Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog

Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017

Matlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

RAPPORT: FORTBILDNINGSDAGAR I PEDIATRIK 2010

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Nutritionsproblem och åtgärder

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne

Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped

Ätstörningar och ESSENCE

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter

Stina Lasu leg psykolog

Vision av en barnfetmamottagning

Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom.

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Folke Bernadotte Regionhabilitering, FBH. Ätsvårigheter hos barn som föds för tidigt. Matlaget på FBH. För tidigt födda och ätsvårigheter

Bitbeteende Mun-H-Center

Förbättringsarbete Nutrition

Down s syndrom - vårdprogram

Sammanfattning av statistikuppgifter

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Föräldrastöd i Jönköping

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan Handen Selektiv mutism

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Typisk oralmotorisk utveckling

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

Hälsobesök 18 månader

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Konsultation med BVC och elevhälsa

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi

Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

3 års hälsobesök i team

Dags att välja Barnavårdscentral

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Team Sjukvårdsrädda Barn

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Hälsobesök 18 månader

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Tidig upptäckt, tidiga insatser. Stora styrgruppen 14/6-19

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

års hälsobesök i team

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

Födoämnesallergi. Norrbottensmodellen. ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden

Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Transkript:

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012

Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning och behandling Barnpsykologisk/barnpsykiatrisk bedömning och behandling Familjen

Grundtes Upprepade positiva erfarenheter av måltider Upplevelse av samband hunger måltid Lustprincipen

Målsättningen med behandlingen Tillsammans med föräldrarna ge barnet positiva upplevelser av mat och måltider så att barnet kan äta för sin egen skull och utan rädsla Minskad oro Acceptabel tillväxt

Teamet Barnläkare Sjuksköterska/Barnsköterska Psykolog Dietist Logoped Ev sjukgymnast

Intagningskriterier Barn <2(-3) års ålder Resurser i Öppen Vård uttömda BVC, BVC-psykolog och primär medicinsk utredning Poliklinisk behandling möjlig Utförlig remiss för bedömning

Struktur Team-konferens remisser Inskrivningssamtal läkare, sjuksköterska, psykolog, dietist Kontaktsköterska Matobservation Ätträning och samtal 1gg/vecka Sjuksköterska och psykolog Uppföljning 2 mån; bedömning och fortsatt planering Kontinuerligt samarbete

Patienter tidigare <2007 35-40 pat samtidigt, olika faser 75% associerad sjd Prematuritet, neonatal kirurgi, GERD, VOC, allergi, malignitet, lindrigt neurol handikapp 40% sond/gastrostomi 25% grundfriska

Remisser okt 2008-2010 68 st Barnmott Sachs 22/ALB 15 SV Sachs 20/ALB 8(HS 7) Utomläns 2

Diagnoser 2008-10 GERD 25% Födoämnesallergi 25% Sond/GAS 15% Prematuritet <v27 12% Svår psykosoc problematik 10% Utvecklingsförsening 10% Avvänjningsproblematik 10%

Diagnoser forts <10% Tidigare frisk/svår infektion BPD VOC Autism, tonsillhypertrofi, Mb Down, kolik, postpartumdepression hos mor

Arbetssätt Läkarundersökning vid inskrivning Tillväxt + kostanamnes Psykomot utveckling inkl språk Ev komplett av tidigare utredning Dietist analys av kostregistrering Sjuksköterska Måltidsobservation Kontaktperson Psykolog Utveckling & anknytning Logoped Oralmotorisk bed och beh

Olika typer av problem Regleringssvårigheter Sensorisk mat-aversion Anknytningsproblematik Matvägran Sjdtillstånd - smärta vid måltid Posttraumatiskt tillstånd

Medicinska överväganden Typ av uppfödningsproblem Behov av kompletterande utredning el farmakologisk behandling; Ex GERD, förstoppning, astma/atopi Bedömning av tillväxt Analys av kostregistrering med rek kostval och ev kostförstärkning Behov av enteral nutrition

Måltidsobservation - sjuksköt Hur hanterar barnet maten? Förmåga att suga, svälja o bearbeta maten Barnets beteende Koncentration, intresse, lust/olust, rädsla Samspel barn-förälder

Behandlingsprinciper - barnet Se barnets möjligheter Fokus på relationen mellan föräldrar och barn Lustprincipen Bygg på det som fungerar Flexibilitet när det gäller uppfödning och viktuppgång Individualisering

Utveckling av medvetet ätande Äter tillfredsställande Mer regelbundet ätande med tillfälliga svackor Äter ibland. Börjar tugga Sked till munnen. Sväljer ibland hamstrar ibland. Smakar ibland - sväljer inte Dricker vatten eller "konstig" dryck Vågar röra vid - känna på maten Stoppar saker i munnen - absolut inte mat Rädsla vid beröring av munnen Rädsla vid beröring av ansiktet

Psykologens verktyg Måltid med sjuksköterska barn och förälder Enskilda samtal med föräldrar Filmning Samspelsbehandling Individuell behandling av barnet Föräldrar vid behov hjälp till psykologisk/psykiatrisk behandling

Avslutning av behandling Bedömning av fortsatt behov av behandling/uppföljning BVC Barnmottagning Specialistmottagning inom sluten vård BUP Socialtjänst

Fallbeskrivning 1 Avvänjningsproblematik Flicka 15 mån Vikstillestånd 4 mån Allvarlig, blek Uttröttad mor

Behandling Nasogastrisk sond Ätträning o stödsamtal 1gg/v Stöd till lek och utveckling Förskolestart, samverkan dagis Successiv avveckling av sonden

Fallbeskrivning 2 Pojke 8 mån Obehag vid måltid sedan späd ålder Alert, tidigt utvecklad, aktiv Vikt 2SD, längd, -1SD Deprimerad mor

Behandling GERD? God effekt av beh Behandlingskontakt mor Ätträning Kostval o förstärkning Recidiv GERD smb infektioner

Fallbeskrivning 3 2-årig pojke med gastrostomi 7v ålder GE+kramper Vårdad BIVA inkl sond Kräkningar Extensiv utredning Hemsjukvård Gastrostomi fr 9mån ålder

Forts fall 3 Knubbig viljestark normalutvecklad pojke Smakar gärna mat, tuggar bitar Sondmat 800-1000ml/d

Behandling Ätträning flera återbud Svårt att reducera sondmat Sagt upp dagisplats Mor panikångest

Forts behandling Aktivera mors psykiatriska kontakt Samverkan soc, vuxenpsyk och BUPkonsult Förskolestart inkl samverkan Sondmat reduceras snabbt

Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning och behandling Barnpsykologisk/barnpsykiatrisk bedömning och behandling Familjen