Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Transkript

1 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

2 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen. Uppstår på grund av hjärnskada innan denna är färdigutvecklad De<a under en period från foster=den upp =ll de 2 första levnadsåren Cerebral pares står för förlamning genom hjärnskada och är den vanligaste orsaken =ll rörelsehinder hos barn

3 1. Vad innebär Cerebral pares? Orsaker En CP- skada kan uppstå under de första åren på grund av svåra infek3oner som hjärn- eller hjärnhinneinflamma3on, feberkramper, gulsot, kvävningsolyckor eller drunknings3llbud. I hälnen av fallen är orsaken 3ll CP okänd

4 1. Vad innebär Cerebral pares? 3 olika typer SPASTICITET Ökad muskelspänning DYSKINESI Avvikanded styrning av rörelser ATAXI Okoordinerade rörelser NedsaB balans

5 1. Vad innebär Cerebral pares? 3 olika typer SPASTICITET Ökad muskelspänning Hemiplegi Diplegi Tetraplegi

6 1. Vad innebär Cerebral Pares? Skadorna är icke- progressiva, dock ändras den kliniska bilden under de första åren pga hjärnans mognad och 3llväxt. Hjärnskadan är sällan uteslutande begränsad 3ll de motoriska centra. ONa kompliceras 3llståndet av epilepsi, mental retarda=on, tal- och språkstörningar och olika sensoriska handikapp

7 2. Hur vanligt är det? Incidensen av CP är c:a 3:1 000 i de nordiska länderna, 85% av fallen är spas3ska. Incidensen har ökat de senaste 10 åren p.g.a. förbäbrad överlevnad av prematura barn.

8 3. Hur tar sjukvården hand om barn med funk3onshinder? Olika lands3ng har olika behandlingsprogram för habilitering Som en grund för habiliteringens arbete finns det arbetssäb som kallas för Individuell planering IP som ger möjlighet ab ta reda på aktuella behov, ge bäbre möjlighet ab se helheten och ge förutsäbning 3ll ökad delak3ghet.

9 Habiliteringsprogram för VästerboBens läns lands3ng

10 Habiliteringsprogram för VästerboBens läns lands3ng

11 3. Hur tar sjukvården hand om barn med funk3onshinder? Svårigheter ab suga, dricka, tugga eller svälja är vanliga hos barn med CP Beror på svårigheter ab kontrollera munnens och svalgets motorik. Innebär ökad risk för felsväljningar, många och långa mål3der och för lite näringsintag. Problem med ab hålla kvar saliven och/eller bebavvikelser är rela3vt vanliga.

12 3. Hur tar sjukvården hand om barn med funk3onshinder? Logoped Erbjuder intervju och mål3dsobserva3oner. Råd och förslag kan vara ab förändra matens konsistens, mata barnet på eb annat säb, hjälpmedel som specialskedar, muggar, nackstöd mm. Kan se om problemen med ätandet riskerar ab bli långvariga eller förvärras. Råd om förändringar och hjälpmedel i matsitua3onen kan förbäbra barnets ätande och minimera fram3da problem.

13 3. Hur tar sjukvården hand om barn med funk3onshinder? Die3st kan beräkna kaloriintaget och näringsvärdet i maten och ge rekommenda3oner. Om risk för malnutri3on och/eller aspira3on föreligger bör enteral nutri3on övervägas och utredas av läkare. Under vissa förutsäbningar kan funk3onen förbäbras med träning och munmotoriska hjälpmedel. En anpassad sibställning kan ona underläba.

14 3. Hur tar sjukvården hand om barn med funk3onshinder? Tandhygienen är vik3g. För ab förebygga bebavvikelser och problem med munhälsan såsom karies bör en specialisbandläkare 3digt och regelbundet konsulteras.

15 4. Finns det odontologiska konsekvenser vid en sådan diagnos? Gingival hyperplasi (ona medicininducerad) Emaljhypoplasi

16 4. Finns det odontologiska konsekvenser vid en sådan diagnos? Ökad kräkreflex (ersosionsskador) Gastroesofageal reflux (=GER) Individer med CP besväras ona av GER. GER ger ona kräkningar under de första levnadsåren. Hos äldre barn och ungdomar ses onare sura uppstötningar och bröstbränna.

17 4. Finns det odontologiska konsekvenser vid en sådan diagnos? Prevalensen av plack och gingivit är hög Prevalensen av karies är låg hos de gravt funk3onshindrade barnen med CP Barnen med lindrigare funk3onsstörning skiljer sig inte från friska barn i dessa avseenden

18 4. Finns det odontologiska konsekvenser vid en sådan diagnos? Jämfört med friska barn är förekomsten av bebavvikelser hög. Försenad erup3on av permanenta tänder har rapporterats. Speciellt hos barn med athetos är ubalad bruxism vanlig.

19 4. Finns det odontologiska konsekvenser vid en sådan diagnos? Barn med CP har betydligt onare än andra barn sömnsvårigheter. Hjärnskadan i sig själv kan leda 3ll förändringar i kroppens sömn/vakenhets reglering. Många gånger är dock sömnproblemen sekundära 3ll andra problem som ex epilepsi, reflux, spas3citet. Sömnproblem hos eb barn påverkar ona hela familjen nega3vt. Spas3citeten och epilepsin har betydelse för hur tandvård kan u4öras

20 Pa3en4all Ludvig 3 år

21 Bakgrund Ludwig - 3 år CP- skada sedan födseln med spas=sk diplegi och ataxi. Han kan gå med stöd och siba utan stöd Tränar tal och teckenspråk hos logoped Går hos sjukgymnast och arbetsterapeut Ingen mental utvecklingsförsening föreligger

22 Bakgrund Ökad infek3onskänslighet ona rosslighet i lunrören, medicinerar då med Pulmicort och Bricanyl. Inga andra mediciner eller allergier. Inga besvär från munhålan

23 Bakgrund Vid undersökning konstateras dock hög kariesak3vitet Djupa kaviteter i 1a primära molarer troligen finns där kaviteter även i 2:a primära molarerna.

24

25 5. Vilka odontologiska diagnoser föreligger? Hög kariesak3vitet med djupa kaviteter i 1:a primära molarer Emalj- den3nfrakturer ses på 52, 51 ener trauma för 6 mån sedan, normal färg på kronorna

26 6. Hur hanterar ni hans odontologiska omhändertagande på kort och lång sikt? Generellt omhändertagande Extra hjälpmedel som bitkloss förhindrar ofrivillig sammanbitning under behandlingen. Vacuumkuddar rekommenderas för ab anpassa kroppsställningen i behandlingsstolen. Samråd med behandlande läkare före sedering. Sedering har vanligen god effekt. ENersom Ludwig har en rapporterad ökad infek3onskänslighet bör läkare konsulteras inför blodiga ingrepp för ev Ab- profylax

27 6. Hur hanterar ni hans odontologiska omhändertagande på kort och lång sikt? På kort sikt Behandlingsträning. Använda kuddar för stöd i behandlingsstolen. Apikalbilder ök- front (3digare trauma 52,51) Åtgärd av djupa kaviteter i primära 2a molarer och extrak3on av 74, 84 under sedering i samråd med behandlande läkare Atrauma3sk excavering av 54, 64 samt temporär lagning med t.ex. glassionomer i väntan på behandlingsmognad ENersom Ludwig bara dricker san rekommenderas ab han åtminstone får en sockerfri variant.

28 6. Hur hanterar ni hans odontologiska omhändertagande på kort och lång sikt? På lång sikt. Uppföljning av de odontologiska konsekvenserna som är associerade med 3llståndet (malocklusion, kariesak3vitet) För ab förebygga bebavvikelser och problem med munhälsan såsom karies bör en specialisbandläkare 3digt och regelbundet konsulteras UppräBa vårdplan 3llsammans med föräldrarna

29 6. Hur hanterar ni hans odontologiska omhändertagande på kort och lång sikt? På lång sikt. Se över hjälpmedel i hemmet Tandborste med förstorat grepp och/ eller dubbla borsthuvuden Eltandborste? BeBskena kan bli aktuellt om bruxism föreligger i det permanenta bebet

30 Referenser hbp:// medical.net/health/cerebral- Palsy- Classifica3on- (Swedish).aspx hbp:// _cerebral_pares.forekomst_och_orsaker.htm hbp:// %20sjuka%20barn% pdf hbp:// Hab_Habiliteringsprogram_cerebralpares.pdf