Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.



Relevanta dokument
Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Sammanställning av diskussionskarusellen

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolan Västanvind

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Lokal arbetsplan Trevnaden

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Leda digitalisering 21 september Ale

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Förskolan Västanvind

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND

Lokal arbetsplan Täppan

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Digitala verktyg i musik

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Kvalitetsredovisning 2004

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

Näringslivspolitiskt program

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Geografiska undersökningar

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Samarbetsra d

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Genomförandebeskrivning Digiresan

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

Workshop kulturstrategi för Nacka

Skolverkets lärlingscentrum. Lotta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare

Arbetsordning/Uppdragshandling för

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Fanny Pettersson, Umeå universitet

Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Kungabarn. Arbetsplan 2009

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Fastställd av Ålands landskapsregering

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia vivi. haviabsodertalie.se

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Samverkansdag KUR på Gotland

IT-strategi för Ålidhems skolområde

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Gröndalsskolans Elevhälsoplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling


Kap 2 skollagen, elevhälsa

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Avsiktsförklaring och riktlinjer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Tillgänglighetsplan Remiss

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Beslut om förändring strukturersättning i Vallentuna kommun

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ...

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Krisplan Ådalsskolan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Arbetsplan för förskolan Nolängen

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4

Transkript:

Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete - Tydliga kvalitetskrav - Kmmunicera ch ha dialg ch handskakning kring målen. (Vi ska kmmunicera målet/målen ch ha dialg m hur målen ska uppnås) - Utveckla ledningssystemet - Rektr ch utbildningsenheten skriver en överenskmmelse ( kntrakt ) inför varje läsår. I denna ska det ingå; vilka tre ( eller fler/färre) övergripande mål sm utbildningsnämnden, hur rektrn tänkes att denna skla ska kunna bidra till att uppnå detta övergripande mål. Dessutm ska det framgå vad rektrn kan förvänta sig av utbildningsenheten. Rektr får i uppdrag att bryta ned målet på lärare. - Central stödenhet för att stimulera sklrna att skapa ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Det ska vara ett möjligt hjälp att skapa en struktur för kultur. Det betyder att utbildningsenheten ska få ett mer supprtande arbetsätt.

Grupp: Tillit ch Förtrende (halva gruppen 18 nv 2015) Diskussinen handlade m kmmunikatin ch arenr för möten mellan plitiker, tjänstemän, rektrer, lärare/sklpersnal, elever ch föräldrar. Kmmunikatin ch möten för att stärka förtrende ch tillit inm sklans rganisatin, hs elever/föräldrar ch hs kmmuninvånarna i övrigt. Respektfulla möten sm ska kännetecknas av öppenhet ch transparens. Fungerande möten är fta knkreta ch tydliga ch har frmer sm engagerar ch berör de sm deltar. Anrdna föräldrafrukstar för att nå elever/föräldrar Lyfta fram gda exempel ch gda förebilder/kllegr Arrangera lärande möten mellan pedagger ch i andra grupperingar Fadderskap Pröva ch mpröva arenr ch mötesfrmer Satsa på nyckelmråden sm stärker lärare/pedagger i kärnuppdraget Dialgmöten Sklmässr Vår diskussin km inte fram till några nya eller prövade frmer eller arenr, Snarare handlade vår diskussin m att arbeta på de arenr sm finns men skärpa till dem. Ibland kan det ckså handla m att mpröva eller läggar ner mötesfrmer sm inte fungerar. Under diskussinens gång nämndes två exempel på möten/insatser sm upplevs sm lyckade ch välfungerande: 1. Inbjudan till Föräldrafrukstar har visat sig ge större uppslutning i föräldragruppen än särskilt anrdnade temamöten brukar ge. Frmen upplevs ckså sm trivsam ch avspänd. 2. Vid entrén till gymnasiet står det alltid en lärare/sklrepresentant ch hälsar välkmmen till sklan.

Grupp: Tillit ch förtrende Tillit ch förtrende Skapa arenr för respektfulla möten mellan plitiker, tjänstemän ch sklledare sm leder till förbättringar ch stöd till kunskapsmål. - Öppenhet ch transparens. Arbetet måste vara PRESTIGELÖST vi måste vara rädda ch öppna med prblemen. Plitiker-Sklledare- Pedagger det finns en distans mellan utförare ch nämnd. Knkret skulle vara att arbeta med kntaktplitiker ch på så sätt skapa förståelse. Hitta gemensamma uppdrag där man får samskapa. Det leder till ett delat ansvar ch en ökad kunskap. Hjälpa ch lära upp varandra. Delta i arbetet med partiprgrammet ett sätt att vara delaktig både lärare ch sklledning. Grundläggande ansvar för prblemet, inte skylla ifrån sig. Att sitta i var sitt hörn i triangeln ch skylla de dåliga resultaten på varandra är inte k. För att gemensamt äga prblemet ch därmed eftersträva lösningar gemensamt. Inget mer blame game gemensamt ansvsr för att lösa prblemen. Resursfördelning: Vad är det man mäter för att fördela resurser? Vad kan göras utöver den scieknmiska fördelningen sm finns idag. Transperens. Hitta en frm för att fördela resurser utifrån att alla elever ska få samma möjlighet. Idag styr knkurrens framför våra barn. Mtsättning i likvärdig hantering av lika huvudmän. Huvudmännen Vill hantera Hur frågrna själva. Det måste vara k att fördela resurser efter behv. Resurssamrdning -Det finns antagligen ett utrymme i att samrdna kmpetenser ch genm det skapa effektivisering. Ex särskilda behv. Knkurrensen skapar ett eknmiskt slack i systemet. Adressera gemensamma utmaningar höj kvaliteten ch bli resurseffektiva. Oavsett huvudman. Priritering Det handlar fta m att välja brt ch göra pririteringar. Dessa måste beskrivas med kpplingar till knsekvenser. Orkar alla rektrer göra valen? Det blir tydligare för både plitiker ch föräldrar varför man gör lika val. Skla skla Arena för att utbyta erfarenheter avsett m man är privat/ kmmunal skla. Sluta knkurrera i alla lägen. Sänk garderna för att sprida kunskap. I Väsby delar vi med ss av kunskap. Skapa en arena för utbyte av erfarenhet arenan kan ge effektiviseringar.

Fkusmråden Arbetet med fkusmråden. Sklr bör utbyta erfarenheter ch kmpetens avsett huvudman. Kunskap är någt man delar inte någt sm man håller för sig själv. Två närliggande sklr kanske har samma fkusmråde. De skulle tjäna på att utbyta erfarenheter ch arbetsmetder. Kpplingen till systematiskt arbete. Arena sm kan skapa resurseffektivt nyttjande av kmpetens. Skla - föräldrar Definiera föräldrarnas rll för vad sm behövs för att ge bästa förutsättningarna för lärande. Vi kan inte förvänta ss eller lägga på ansvar på föräldrar för sklarbetet. Arbetet sker på sklan. Arenr för föräldrar är samråd, lkala styrelser. Vilka saker ska föräldrar priritera? Visa respekt för sklan ch det sm händer i klassrummen. Sm våra invandrare de visar tillit till sklan. Förtrende genm gda beskrivningar av prblemet ch hur man arbetar för att lösa dem. Andra arenabehv skla föräldrar, Föräldrar ch barn med invandrarbakgrund ch scieknmiskt svaga grupper. Hur når man pizzeriaägaren sm arbetar 12h m dagen? Vilka förutsättningar finns för läsning, sklarbete? Hur når man dem ch hur kan man stötta? Väsby läser Knkret aktivitet för att manifestera- VÄSBY LÄSER vi stannar upp ch läser 10 min varje dag!

Grupp: Resurser Se över sklpeng ch lkalersättning Ändra det nuvarande lkalersättningssystemet? Höj sklpengen? Ökad scieknmisk kmpensatin? Se över skllkaler: - Renvering - Bygga nytt Stödenhet för rektrer Vad gäller planering av lkaler ch liknande Omvärldsbevakning Andra kmmuners ersättningssystem Studiebesök tjänstemän) Hs bra sklkmmuner av kmmunrepresentanter (facken, lärare, plitiker ch Frigör lärartid Tid för undervisning, kllegialt samarbete ch planering istället för dkumentatin ch disciplinärenden Lärarteam för klasser Ex. 2 lärare för 30 elever eller 4 lärare på tre klasser. Tidiga insatser Behv ska avgöra rätt till mer stöd, ej diagns. Fler föräldravandringar Och stöd till detta

Grupp: Engagemang ch attityd Det måste bli verklighet nu! Väsby Mdellen åk 1 Kppling till målbild: Eleven kan ta till sig kunskaper i högre grad ch årskurser Precisera förslaget Alla elever sm lämnar åk 1 ska kunna läsa, skriva ch räkna. Elever sm inte klarar detta förstärks med smmarskla ch m detta inte är tillräckligt, får eleven gå m ch får extra resurs. Gruppen är enig Åtagande att förverkliga Läraren öppnar upp klassrummet för andra resurser (klassmrfar sm cachar) Rektr bedriver ledarskap-> samsyn Hur används lärarna på rätt sätt? De bästa pedagerna ska ha åk 1. Vara överens m de förhållningssätt till varandra sm ska gälla i klassrummet. (lärare, elever, föräldrar, rektr) SAMSYN! Genmförande av förslaget. A. Viljan att våga testa ch genmföra. Tydliggöra krav. B. Attityder -> vilja att förändras, nånnanismen C. GENOMFÖR!! Väsbymdellen högstadiet+ gymnasiet Kppling till målbild, Precisera förslaget Öka elevernas mtivatin ch engagemang i sklan år två ch uppåt (speciellt ifrån sjuan) Sklan ska ge eleven andra perspektiv t.ex. genm sklresr, studiebesök, andra utbyten, Pra mm. Senast från år 7 exprimentera med könsseparerade undervisningsgrupper, nivågrupper. T.ex. Ma,Tk, En, Idrtt. Mer praktiskt arbete ch temainriktat arbete. Gruppen är enig Åtagande att förverkliga Rektrs ledarskap- samsyn skla- hem Genmförande av förslaget. SAMSYN vilja att våga testa.

Grupp: Engagemang ch attityd Samarbetskntrakt skla- föräldrar 1 Kppling till målbilden: Föräldrarnas stöd till sklan ch sklans lyhördhet för föräldrar ch elever avgörande för resultat. Ömsesidig hjälp. 2.Precisera förslaget: Inför varje läsår lägger sklan fram spelregler (knkreta) för vad sm förväntas av föräldrarna. T.ex. i frm av ett brev eller i utvecklingssamtal. Knsekvent uppföljning ch möjlighet för föräldrar att påverka innehållet. 3. Enighet 4. Åtagande för att förverkliga Sklan måste rka vara knsekvent ch våga hålla sig till kntraktet. Föräldrar behöver visa tillit till sklpersnal. Prestigelöshet. Innehållet i kntraktet kan variera. 5. Genmförande av förslaget: A. Ömsesidigt förtrende. Tala direkt med sklan m du är missnöjd- inte via barnet- Underminera inte lärarens auktritet. B. Lärare behöver stöd ch träning i svåra samtal. Föräldrar måste släppa försvarsimpulsen. C. Leta gda exempel. Skapa acceptans hs sklr ch föräldrar. Samverka med förenigs- ch näringslivet. 1 Kppling till målbilden Kmbinera nytta med nöje- glittret i ögnen. Tänk integratin! Vidga vyerna.knyta sklan tydligare till mvärlden. 2. Precisera förslaget: Studiebesök på företag, pra, näringslivet tar mer plats i sklan, kppla till ämnen. Samarbete med idrttsföreningar pröva på. Träffa musiksklan, lika kulturföreningar mm under speciella tema dagar. Mångkulturellt 3. Enighet 4. Åtagande för att förverkliga T be cntinued!

5. Genmförande av förslaget Vi pratade ckså mycket m Nya frmer för föräldramöten, t.ex. via sciala medier, öppna hus, föräldracafé mm. Vikten av tvåvägskmmunikatin. Relatinsskapande.