Kvalitetsredovisning 2007/2008



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2008/2009

Kvalitetsredovisning 2009/2010

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2008/2009

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Ljungsbackenskolans. fritidshem

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Teamplan Ugglums skola F /2012

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut. Fornängsskolan. Barn och Kunskap

Tyck till om förskolans kvalitet!

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsredovisning förskola 2017

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STJÄRNSUNDS FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning Särskolan

Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Pedagogiskt bokslut. Lillelunda Förskola och Familjedaghem

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Vision och målbild förskola och grundskola

Kvalitetsredovisning läsåret 09/10 Hagbyskolan. Särskola (Träningsklass)

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

KVALITETSREDOVISNING

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Verksamhetsplan Vimarskolan åk /2015

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan/Verksamhetsplan 2012

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå Grums kommun

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Särskola I enheten Skarpaby Tätorpsskolor ingår särskolan med Albatrossen och Virveln.

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

Norrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning 2006/2007

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Arbetsplan för Vedeby särskola

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Kvalitetsredovisning 2007/2008

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Kvalitetsredovisning Svalövs kommun Grundsärskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1

Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4 Åtgärder enligt 2006/2007 sidan 4 Mål för 2007/2008 sidan 4 Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse sidan 4 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål sidan 5 Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet sidan 6 Uppföljning av likabehandlingsplanen sidan 7 Åtgärder för förbättring sidan 7 2

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Prästgårdsskolan och Holmestads skola Budgetenhet: Särskola år 1-8 Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Prästgårdsskolans skolområde består av två skolor. På Prästgårdsskolan i centrala Götene går barn i förskoleklass och år 1 till år 6. Holmestads skola är belägen på landsbygden ca fem kilometer från centralorten. Skolan har barn i förskoleklass och år 1 till år 2. Särskolan är lokalintegrerad på Prästgårdsskolan, vilket inbjuder till ett samarbete med övriga klasser. Under året har ett utökat samarbete med grundskoleklasser förekommit där elever från särskolan varit inkluderade delar av dag. Personalen är organiserad i arbetslag runt eleverna. Två arbetslag för 6-8-åringarna och två arbetslag för eleverna i åldrarna 9-12 år. Särskolans personal har ingått i ett av 6-8 årsarbetslagen. Särskolan har under året varit indelad i två mindre grupper, en grundsärskolegrupp som har bestått av 3 elever, två pojkar och en flicka, samt en träningsskolegrupp som också har bestått av 3 elever, två flickor och en pojke. 3

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse. 80-100 % måluppfyllelse Mycket bra 60-79 % måluppfyllelse Bra 40-59 % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2006/2007 Förbättrad elevdokumentation Fortsatta pedagogiska diskussioner inom arbetslaget och med arbetslaget kring eleverna i år 6-10 på Fornängsskolan. Mål för 2007/2008 Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmåga tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Upprätthålla kontakten som grundlagts med förskoleklassen Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse Prästgårdsskolan: Antal elever i år 1- år 8 6 elever 7-14 år, tre flickor och tre pojkar. Lärare i sörskoleklass 1,7 tjänst Elevassistenter 1,4 tjänst Slöjdlärare 0,12 tjänst Idrottslärare 0,14 tjänst Gruppen har varit indelad i två mindre grupper, en särskolegrupp och en träningsskolegrupp. Ett klassrum och ett grupprum har använts. Individuellt utformade arbetsplatser. Närhet till centrum (ADL-träning). 4

Kompetensutveckling: Bienalen i Linköping, Varbergsdagarna, Vi har mötts förr, Det svåra samtalet. Kärlek och stålull, Tvåspråkighet, Självkänsla&självförtroende, ADHD-föreläsning, Att göra tiden gripbar, Gillis Herlitz- föreläsning, Flerspråkighet i focus, Särskolans rikskonferens. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Alla elever når målen Eleverna når målen efter sina individuella förutsättningar. Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Genom utvecklingssamtal, kontakt/dagböcker och IUP upplever pedagogerna att resultatet har blivit att föräldrarna har fått information om sina barns utveckling och skolarbete. Eleverna reflekterar över sitt lärande utifrån sin utvecklingsnivå. Eleverna kommer till tals i väsentliga frågor genom sin elevrådrepresentant och i gemensamma samlingar. Mål. Elevers kreativa förmåga tas tillvara Eleverna har använt olika uttrycksformer och tagit egna initiativ De visar det genom talgrupp, musik, drama, rörelse, bild och konstutställning. Detta har dokumenterats med foto och film. Mål: Bryta traditionella könsmönster Eleverna har efter sina förutsättningar, fått inflytande och utrymme i undervisningen. Via EQ-arbetet, storsamlingar och i elevråd har den enskilda eleven utifrån det han eller hon vill och kan fått visa en framträdande roll. Mål: Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Genom pedagogiska diskussioner, inkludering och individualisering har pedagogerna arbetat mot ett gemensamt förhållningssätt. Det har förekommit gemensamma teman med individuella inslag. Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resurser (lokaler, tider och kompetenser) har använts på ett effektivt sätt. Varje elevs enskilda behov hat tillgodosetts. Genom inkluderingen får varje elev i grundsärskolan möjlighet att träffa fler jämnåriga och delta i lektioner som ingår i deras individuella schema. Samarbete med de äldre eleverna i särskolan har pågått under läsåret i vissa ämnen. 5

Mål: Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Särskolans elever har dokumenterat och visat upp sina alster. Grundskolans elever bjöds in till vernissage och fick därigenom kännedom om lokalerna och verksamheten. Pedagogerna har deltagit i kompetensutveckling inom mångfaldsområdet. Mål: Upprätthålla kontakten som grundlagts med förskoleklassen Genom fortsatt inkludering har vi haft kontakt med förskoleklassen. Eleven som är i samma åldersgrupp är känd i förskoleklassen och viss kontakt tas mellan barnen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Skolans uppdrag: Alla elever når målen Bra Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Bra Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Mycket bra Mål: Bryta traditionella könsmönster Bra Mål: Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Ganska bra Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Mycket bra Mål: Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Bra Mål: Upprätthålla kontakten som Ganska bra grundlagts med förskoleklassen Analys: Mål: Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande. Genom att ha en tät föräldrakontakt och en individuell utvecklingsplan för varje elev upplever pedagogerna att föräldrarna är delaktiga och de hålls informerade om sitt barns utveckling. Särskolans små grupper gör att det individuella perspektivet hela tiden finns som utgångspunkt i undervisningen. Eleverna är delaktiga i sitt lärande och visar detta mycket tydligt, framförallt om det inte är något som han eller hon vill eller kan. Mål: Elevers kreativa förmåga tas tillvara Pedagogerna erbjuder eleverna olika uttrycksformer utifrån deras individuella förmåga. Genom att möta var och en på sin individuella utvecklingsnivå ser pedagogerna att eleven utvecklas i sitt lärande och i sitt kreativa tänkande. Mål: Bryta Traditionella könsmönster EQ-arbetet tar en stor plats i undervisningen. På så sätt har pedagogerna har lärt sig att ta itu med olika situationer och relationer direkt för att eleverna ska kunna gå vidare i sin dag. Mål: Tematiskt förhållningssätt genomsyrar skolans arbete Samarbetet med inkluderingsklasserna har gjort att eleverna har blivit en naturlig del av skolan och att övergångarna blir lättare och tryggare. Kontinuitet i samarbetet med inkluderingsklasserna är mycket viktigt och en förutsättning för att inkluderingen ska lyckas.. 6

Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Ett sedan tidigare väl inarbetat flexibelt och individuellt arbetssätt har visat sig fungera mycket bra, även då arbetslaget under läsåret genomgått en del personalförändringar. Pedagogerna ser att eleverna kan klara förändringar, i större utsträckning än tidigare, om de är väl förberedda. Mål: Mångfaldsfrågorna genomsyrar vardagsarbetet inom varje arbetslag Konstutställningen mottogs mycket positivt av övriga klasser på skolan. Alla besökarna blev positivt överraskade och eleverna på särskolan fick en positiv feedback. Kontinuitet med våra inkluderingsklasser har varit positivt och utvecklande. Grundskolans elever har fått inblick i andra människors livsstil och förutsättningar genom att träffa särskoleeleverna i samband med ex inkludering, elevråd eller andra aktiviteter som genomförs på skolan. Varje människa är unik och vi är alla olika i vårt sätt att lära men alla är lika mycket värda. Samtliga pedagoger som jobbar på skolan, upplever att eleverna på Prästgårdsskolan är mycket toleranta mot varandra. De träffar flera olika människor med olika utseende och bakgrund som de har ett stort utbyte med. Detta skapar ett mervärde för var och en vilket är unikt i Götene kommun. Mål: Upprätthålla kontakten som grundlagts med förskoleklassen På grund av schemat har kontakten inte kunnat upprätthållas såsom målet var, inför läsåret. En elev har dock besökt kontinuerligt. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsarbetet inom särskolans ram ligger inom samma områden som i grundskolan. Språket, relationer och det sociala samspelet är områden som särskolan arbetar ständigt med. Analys av likabehandlingsarbetet.: Läsåret har i stort sätt varit lugnt, barngruppen har fungerat bra tillsammans även om den varit spretig i åldrarna. Åtgärder för förbättring Regelbunden och schemalagd inkludering med start tidigt på terminen. Kontinuerlig lektid med förskoleklassen. Långsiktig temaplanering. Utveckla utbytet med annan särskola. 7