Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS
Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso Kristiastad Uiversity Press Grafisk form omslag: Thomas Ottosso, Högskola Kristiastad Tryck: Högskola Kristiastads tryckeri, Kristiastad 2014 ISSN: 1654 0131 2014:01 Forskigsmiljö Mäiska hälsa samhälle 2014:01 Respektive författare
Projektgrupp Frå Högskola Kristiastad Igemar Adersso (IA), bitr professor i folkhälsoveteskap, allmäläkare Göra Ejlertsso (GE), professor i folkhälsoveteskap Lia Ejlertsso (LE), magister i folkhälsoveteskap, forskigsassistet Frå Regio Skåe Bodil Heijbel (BH), med dr i persoskadeprevetio, allmäläkare För ytterligare iformatio kotakta Lia Ejlertsso: lia@ejlertsso.se Igemar Adersso: igemar.adersso@hkr.se Bodil Heijbel: heijbelbodil@gmail.com
Sammafattig Bakgrud: E fugerade primärvård är viktig för ivåaras hälsa. Hälso- och sjukvårde i Sverige är uder stor press och sjukvårdspersoales välbefiade är ett omdiskuterat äme. Måga studier i primärvårde lyfter fram stress och ohälsa blad persoale, meda s.k. salutogea studier, dvs. sådaa som lyfter fram resurser och möjligheter, i pricip sakas. Det övergripade syftet med dea studie var att belysa goda arbetsförhållade i primärvårde ur ett salutoget perspektiv. Metod: E ekätstudie geomfördes vid samtliga 26 vårdcetraler, 18 offetliga och åtta privata, i sex kommuer i ordöstra Skåe. Ekäte riktade sig till alla aställda iom primärvårde ( = 599). Frågora omfattade olika dimesioer av arbetsförhållade och hälsa. Som bas avädes två salutoget iriktade mätistrumet: SHIS (Salutogeic Health Idicator Scale), som mäter idikatorer på hälsa, och WEMS (Work Experiece Measuremet Scale), med frågor om upplevelse av arbetet och arbetssituatioe. Dessa frågor kompletterades med yskapade frågor. Dels gjordes e iledade itervjustudie, som resulterade i frågor av särskild relevas för primärvårde, dels ikluderades frågor ispirerade av befitliga frågeistrumet. Idex bildades utifrå de olika områdea, vilka skapades geom att frågor med logiskt sambad slogs samma. Samtliga idex preseteras i de här rapporte. Resultat: De totala svarsfrekvese var 84 procet. Det fas stora idividuella variatioer mella de olika vårdcetralera. Hälsotillstådet hos de aställda var i första had associerat med återhämtig, följt av balas mella arbete och privatliv samt idividuella ire arbetsupplevelser, som t.ex. att kua gå till jobbet med glädje och att uppleva arbetet som meigsfullt och utmaade. Egeskaper som präglar arbetsplatse hade det tydligaste förhålladet till upplevelse av eergi på arbetet, och det mest sigifikata sambadet med feed-
back var att ha e tillgäglig chef. Det fas e positiv tred för de ygre åldergruppe (<35 år) i upplevelse av hälsa (SHIS). Samma grupp hade iom flera adra område sigifikat högre värde ä resterade åldersgrupper, bl.a. gällade idividuella ire upplevelser samt upplevelse av feedback och arbetet som eergigivare. Blad yrkesgruppera var SHIS högt blad sköterskora liksom upplevelse av arbetet som eergigivare. De paramediciska persoale upplevde självbestämmade såväl som möjlighet till reflektio på arbetet i störst utsträckig, meda de admiistrativa persoale tillsammas med läkara upplevde högst grad av feedback på arbetet. Slutsats: Studie ger e grud för arbetsrelaterade isatser i syfte att stärka de fua salutogea faktorera, samt för att öka de aställdas deltagade i framtida hälsofrämjade arbete. Varje vårdcetral har geom studie goda möjligheter att arbeta vidare med de ega resultate.
Iehållsförteckig Projektgrupp... 1 Sammafattig... 3 Bakgrud... 7 Syfte... 9 Metod... 11 Val av metod och urval... 11 Tillvägagågssätt... 11 Ekät... 13 Aalys... 14 Idex... 14 Etiska övervägade... 16 Läsavisig... 17 Resultat... 19 Hälsa - SHIS... 19 Balas mella arbete och privatliv... 21 Upplevelser av arbetet - WEMS... 22 Stödjade arbetsförhållade... 23 Idividuella ire upplevelser... 25 Självbestämmade... 26 Tidsupplevelse... 28 Ledarskap... 30 Egeskaper som präglar arbetsplatse... 31
Feedback... 33 Reflektio... 35 Återhämtig... 37 Arbetet som eergigivare... 39 Diskussio... 43 Upplevelse av hälsa... 43 Framtida möjligheter... 47 Tillkäagivade... 49 Refereser... 51
Bakgrud E fugerade primärvård är viktig för ivåaras hälsa. De sveska primärvårde har uder seare tid diskuterats och debatterats ur olika perspektiv. Brister i tillgäglighet, kotiuitet och iehåll har framhållits ur patietperspektiv meda resursbrist, asträgda medarbetare och brist på persoal har präglat arbetssituatioe för de aställda. Avsikte med de här studie är att belysa hälsa och arbetsförhållade i primärvårde ur ett salutoget perspektiv, för att ytterligare kua stärka dem. De sveska primärvårde har uder de seaste deceiera geomgått flera och omfattade orgaisatoriska förädrigar. Olika vårdvalssystem har itroducerats, ersättigsvariater har provats och ledigsfuktioer har förädrats. Arbetsbelastige i primärvårde har seda mer ä 15 år ökat i sambad med e kraftig reduktio av slutevårde. Både läkare och sjuksköterskor, me också sjukgymaster, arbetsterapeuter samt admiistrativ persoal, har i varierade omfattig påverkats av de ökade belastige, där sjukskrivig och e frivillig edgåg i arbetstid har ökat (Agerberg, 2013). E ylige publicerad ekätstudie har visat att förekomst av s.k. illegitima eller oskäliga arbetsuppgifter, dvs. uppgifter som egetlige skulle utföras av ågo aa, i hög grad bidrar till stress hos läkare (Arosso, Bejerot & Härestam 2012). Arbetsmiljöfrågor har aktualiserats på flera skåska vårdcetraler de seaste tide, då arbetsmiljöverket påpekat alltför belastade arbetsförhållade. Studier har geomförts av vårdpersoals upplevda arbetsmiljö; de flesta studiera har dock varit i sjukhusmiljö med geomgåede fokus på belastigsgrad och riskfaktorer relaterade till symtom eller sjuklighet (Bejerot et al. 2011; Virtae et al. 2008). Av traditio har arbetsmiljöforskig haft e patoge utgågspukt. Det paradigmskifte som geomfördes 1986 geom e WHO-
koferes i Ottawa, Kaada, om hälsofrämjade arbete, har successivt utvecklat täkadet mot ett salutoget agreppssätt. Begreppet salutogees, vilket mytades av Atoovsky (Atoovsky 1987), tar si utgågspukt i det friska och de resurser hos mäiskor och miljöer som ka leda till e förbättrad hälsa. Det fis ebart begräsad forskig krig salutogea faktorer blad aställda iom vård och omsorg. Udatag fis dock. Studier frå skåska sjukhus beträffade de aställdas arbetsupplevelser och hälsa frå ett salutoget perspektiv har redovisats (Ejlertsso et al. 2010; Brigsé, Adersso & Ejlertsso 2011). I e aa svesk studie udersöktes arbetsplatser där bl. a midre sjukhus samt vård- och omsorgspersoal i hemmet igick, me ite primärvård. Studie visade att de starkaste korrelatioe till självskattad hälsa var att ha tillräckligt gott om tid för att slutföra sia arbetsuppgifter. Goda relatioer och stöd frå chefer var också viktiga för välbefiadet blad de aställda (Fjell, Alexaderso & Bildt 2008). Olika salutogea feome på arbetsplatse har idetifierats av Nilsso et al. (2012), vilka ka betraktas som specifikt stärkade resurser i e arbetskotext. Vilka faktorer som påverkar att arbetsförmåga bibehålls har studerats iom olika yrke i Sverige (Lidberg et al. 2005). Faktorer av betydelse för att behålla arbetsförmåga, och som var kopplade till arbetet, agavs vara att uppleva arbetet som ite fysiskt asträgade, att arbetsplatse ite hade plaer på att försvia eller stäga er, att käa sig återställd och full av eergi samt att ha e vilja gå till arbetet. Arbetsmiljöverket beskriver att e god arbetsmiljö ka defiieras som ågot mer ä e eutral och riskfri arbetsmiljö. Det är e arbetsmiljö som har positiva, gysamma effekter på idivide (Lidberg & Vigård 2012). Iom arbetspsykologi har begreppet regeerativt arbete skapats, dvs. arbete som har förmåga att återskapa mäiskas resurser (Docherty, Forsli & Shai 2002; Kira & Forsli 2008).
Eftersom studier med fokus på aställda iom primärvårde, vilka tar sitt avstamp i det positiva, det hälsosamma och de aställdas resurser, i pricip sakas, fis ett stort behov av sådaa studier. Syfte Projektet geomfördes mot bakgrud av de städiga larmrapportera om e hårt asträgd primärvård samt briste på kuskap om salutogea arbetsfaktorer. Det övergripade syftet med studie var att belysa arbetsförhålladea i skåsk primärvård ur ett salutoget perspektiv. Avsikte är att de ökade kuskape ska leda till att de för medarbetara positiva faktorera ska kua stärkas ytterligare.
Metod Val av metod och urval E ekätstudie geomfördes vid samtliga 26 vårdcetraler, både offetliga och privata, i ordöstra Skåe. Sex kommuer, beståede av både stads- och ladsbygdsområde, valdes ut för deltagade på grud av att de vid projektets start igick i samma sjukvårdsdistrikt. Målgruppe var samtliga aställda vid de deltagade vårdcetralera ( = 599). De olika yrkea var läkare, sjuksköterska, udersköterska, distriktssköterska, psykolog, kurator, arbetsterapeut, sjukgymast, dietist, samt admiistrativ persoal (t.ex. medicisk sekreterare, receptioist och vaktmästare). Ett brett urval av aställda i primärvårde var därför represeterat i studie. Aställda som var lågtidssjukskriva eller föräldralediga exkluderades, liksom alla verksamhetschefer samt ägare av vårdcetralera. Tillvägagågssätt Projektgruppe kotaktade och/eller träffade verksamhetschefera på alla vårdcetralera uder våre 2013. Samtliga 26 vårdcetraler ombads att delta i de kommade ekätstudie och alla accepterade. För att få ett uderlag till ekätfrågor geomfördes itervjuer. Syftet var att kartlägga vilka salutogea arbetsförhållade som ka vara specifika för primärvårde. Två i projektgruppe (LE och BH) geomförde fem fokusgruppsitervjuer och fyra idividuella itervjuer vid sju av de deltagade vårdcetralera, där både offetliga och privata var represeterade. Varje fokusgruppsitervju utfördes av e moderator och e bisittare, meda de idividuella itervjuera geomfördes av e itervjuare ebart. Fokusgruppera bestod av 3-6 persoer med e variatio i yrke, ålder och kö. Itervjuera spelades i digitalt och det traskriberade materialet aalyserades geom kvalitativ iehållsaalys. LE och BH arbetade fram ett prelimiärt resultat var för sig
geom att lyssa på alla itervjuer, traskribera dem och aalysera dem. Resultatet diskuterades seda gemesamt och avädes för att skapa frågor till ekäte som var relevata för primärvårde. Frågora som geererats av itervjuera kompletterades i ekäte med adra frågor. Seda ekäte hade ställts samma gjordes e pilotstudie för att öka validitete, och därmed giltighete, av studie. E grupp med företrädare för olika yrkesgrupper i primärvårde ombads att besvara ekäte meda de samtidigt kommeterade frågora. Vissa midre ädrigar gjordes och uder höste 2013 erhöll alla aställda ekäte. De fick äve ta del av ett iformatiosblad som förklarade syftet med studie, att deltagadet var frivilligt och att deras svar skulle behadlas kofidetiellt. Vid 18 av de deltagade vårdcetralera deltog ågo frå projektgruppe, oftast LE, på arbetsplatsträffar där de flesta aställda var ärvarade. Det möjliggjorde dels att ytterligare iformatio om studie kude ges och att frågor kude besvaras, dels att respodetera fick tid att fylla i ekäte på plats. De aställda som var fråvarade vid mötet fick ekäte i efterhad av verksamhetschefe, tillsammas med iformatiosblad och frakerat svarskuvert, för e chas att delta. Vid åtta av de deltagade vårdcetralera hade ige frå projektgruppe möjlighet att medverka på arbetsplatsträffar. Vid två av dessa vårdcetraler lämades ekätera till verksamhetschefe, som tog asvar för att dela ut dem till medarbetara. De återståede sex vårdcetralera fick persolig iformatio om projektet och ekäte lämades seda att fyllas i vid ett aat tillfälle (återige med iformatiosblad samt frakerat svarskuvert). På grud av studies krav på kofidetialitet för de deltagade kude persoliga påmielser ite göras. Istället hade LE och/eller BH kotakt med alla verksamhetschefer och lät dem veta de totala svarsfrekvese för sia respektive vårdcetraler, varefter de kude påmia samtliga medarbetare.
Ekät Ekäte som aväds i de aktuella studie har ett salutoget perspektiv och omfattar olika dimesioer kopplade till hälsa, t.ex. psykosocial arbetsmiljö, lärade och utvecklig, autoomi, ledarskap, självkäsla och optimism, socialt klimat, reflektio samt återhämtig. Som bas avädes två salutoget iriktade mätistrumet: SHIS (Salutogeic Health Idicator Scale), som mäter idikatorer på hälsa (Brigsé, Adersso & Ejlertsso 2009), och WEMS (Work Experiece Measuremet Scale), med frågor om upplevelse av arbetet och arbetssituatioe (Nilsso et al. 2010). Båda är validerade och psykometriskt testade vid tidigare studier kuta till Högskola Kristiastad. Dessa frågor kompletterades med yskapade frågor. Dels geom det aalyserade itervjumaterialet (ej preseterat i rapporte), vilket geererade ya frågor, dels ikluderades frågor ispirerade av befitliga frågeistrumet. För de flesta frågora (ikl. WEMS) avädes e symmetrisk sexgradig skala av Likert-typ, där respodetera fick ta ställig till olika påståede. Alla påståede var positivt formulerade med svarsalterativ frå Istämmer helt (6) till Tar helt avståd (1). E sematisk differetial (där svare graderades frå e positiv till e egativ ytterlighet geom e sexgradig skala) avädes i två av frågeområdea. Bakgrudsfrågor om t.ex. ålder, kö och yrke igick också i ekäte. Ålder var idelat i tre grupper: ygre ä 35 år, 35-54 år samt 55 år och äldre, meda yrke var idelat i fyra logiskt sammasatta grupper: 1. Läkare, 2. Sjuksköterska, udersköterska, distriktssköterska, 3. Admiistrativ persoal (receptioist, medicisk sekreterare, vaktmästare, m.fl.), 4. Paramedicisk persoal (arbetsterapeut, dietist, sjukgymast, kurator, psykolog). (Beäms i resultatredovisige som läkare, sköterskor, admiistrativ persoal och paramedici). Geom grupperige kude materialet aalyseras statistiskt på ett bra sätt, samtidigt som sammaslagige omöjliggjorde att eskilda respodeter skulle kua idetifieras.
Aalys De statistiska aalyse utfördes med hjälp av SPSS 20.0. Fem idex, frå ågra av de olika frågeområdea, skapades som ett tillägg till de reda befitliga idexe för SHIS och WEMS. Samtliga idex skapades utifrå det logiska sambadet mella frågor iom de olika frågeområdea, samt frå det som visat sig vara viktigt ur det kvalitativa resultatet. Reliabilitete, dvs. tillförlitlighete, för alla idex har beräkats med Crobachs alfa. De tolv idex som bildats avädes tillsammas med eskilda frågor i de statistiska aalyse. Vid aalyse togs äve deskriptiv statistik fram, och för att jämföra olika grupper avädes t-test eller evägs ANOVA. Alla statistiska test var tvåsidiga med e sigifikasivå på 0,05. Idex Neda följer e beskrivig av de idex vars resultat preseteras geom tabeller och diagram i resultatdele. Med aledige av det olika atalet frågor som bildar respektive idex, me också för att tydliggöra jämförelser, har idexvärdea omvadlats till e skala frå 0 till 100, där 0 är det mest egativa värdet och 100 är det mest positiva. För vart och ett av de olika idexe ages ett Crobachs alfa, vilket är ett mått på hur väl de olika frågora som igår i idexet är relaterade. Alla idex i studie fis i itervallet 0,73 0,96, dvs. iom det itervall som ases bra för att ett idex ska vara avädbart. SHIS idex: E sematisk differetial (med två ytterligheter) som mäter idikatorer på hälsa och ileds med fråga: Hur har du kät dig uder de seaste 4 veckora, i följade avseede? Fråga följs av tolv påståede, som t.ex.: Uder de seaste 4 veckora har jag kät mig pigg/kät mig trött, utmattad; kät mig glad, optimistisk/kät mig edstämd, dyster; haft mycket eergi/haft lite eergi. Crobachs alfa: 0,94.
WEMS idex: E sammaställig av de sex frågeområde som igår i WEMS: stödjade arbetsförhållade, idividuella ire upplevelser, självbestämmade, tidsupplevelse, ledarskap och förädrigsarbete. Crobachs alfa: 0,82. Vart och ett av dessa område bildar ett eget subidex. Fem av dem aväds i rapporte, och de preseteras eda. WEMS subidex för stödjade arbetsförhållade: Sju frågor om arbetssituatioe kopplat till stödjade arbetsförhållade; t.ex. om arbetskamratera uppmutrar och stödjer varadra, om de har väl fugerade rutier samt om de trivs på arbetet. Crobachs alfa: 0,90. WEMS subidex för idividuella ire upplevelser: Sex frågor om arbetssituatioe kopplat till respodeteras ega upplevelser; t.ex. om de går till arbetet med glädje, om arbetet käs meigsfullt samt om arbetet käs som e utmaig. Crobachs alfa: 0,86. WEMS subidex för självbestämmade: Fyra frågor om arbetssituatioe kopplat till självbestämmade; om respodetera själva får bestämma är olika uppgifter skall utföras, vad som ska utföras, hur det ska utföras, samt arbetstempot. Crobachs alfa: 0,85. WEMS subidex för tidsupplevelse: Tre frågor om arbetssituatioe kopplat till tid; t.ex. att hia med sia arbetsuppgifter uta stress uder plaerad arbetstid. Crobachs alfa: 0,87. WEMS subidex för ledarskap: Sex frågor om arbetssituatioe kopplat till ledarskap och ledares förmågor; t.ex. att vara tillgäglig, att medverka till att arbetet blir rättvist fördelat samt att ha e förmåga att fatta ega beslut vid behov. Crobachs alfa: 0,92. Idex för egeskaper som präglar arbetsplatse: E sematisk differetial om åtta egeskaper som präglar arbetsplatse; t.ex.: positiv/egativ, trygg/otrygg, flexibel/rigid. Crobachs alfa: 0,96.
Idex för feedback: Tre frågor om feedback; e om geerell feedback för det arbete som utförs samt två frågor om feedback frå chefe och frå arbetskamratera. Crobachs alfa: 0,80. Idex för reflektio: Tre frågor om reflektio: t.ex. om respodetera tar tid till att reflektera över hädelser på arbetet samt om självreflektio hjälper dem att göra arbetet meigsfullt. Crobachs alfa: 0,73. Idex för återhämtig: Fyra frågor om återhämtig, både uder tide på och utaför arbetet. T.ex. om respodetera upplever att de får tillräckligt med återhämtig i vardage såväl som uder arbetstid. Crobachs alfa: 0,83. Idex för arbetet som eergigivare: Tre frågor om arbetet som eergigivare; t.ex. om respodetera upplever att de får mycket eergi i arbetet och om eergi de får i arbetet är större ä de de gör av med. Crobachs alfa: 0,80. Etiska övervägade Alla deltagare fick iformatio persolige och eller/geom ett skriftligt iformatiosblad, som förklarade syftet med studie. De iformerades också om det frivilliga deltagadet, de kofidetiella behadlige av svare samt att resultate edast kommer att avädas för det beskriva ädamålet. Studie geomfördes i elighet med de sveska etikprövigslage (SFS 2003:460).
Läsavisig Vart och ett av de område som preseteras uder Resultat (med udatag för balas mella arbete och privatliv) iehåller två tabeller, uppdelade på kvior, mä och totalt, med atal persoer, medelvärde och stadardavvikelse samt ett p-värde. Tabellera behadlar ålder respektive yrkesgrupp. Dessutom fis ett diagram som preseterar mediavärde. SD är ett mått på hur värdea sprider sig krig medelvärdet. Ett högt SD ager att det är stor spridig. I tabellera redovisas äve p- värdet, med e sigifikasivå på 0,05. Ju midre p-värdet är, desto högre saolikhet att det fis e verklig skillad mella medelvärdea (ite bara slumpmässig). Om p-värdet är midre ä sigifikasivå, dvs. p<0,05, tolkas det som om skillade mella aktuella ålders- eller yrkesgrupper är sigifikat, dvs. statistiskt säkerställ. Ite bara skillader i medelvärde uta äve gruppstorlekara påverkar p- värdet. Det är svårare att få sigifikas vid små gruppstorlekar. Därför blir ebart estaka jämförelser sigifikata blad mä, äve om medelvärdea är lika dem för kvior. Om e grupp är lite (<10) redovisas ite resultate, eftersom alltför små grupper ka ge skebara skillader som egetlige är slumpmässiga. I resultatredovisige framgår 24 vårdcetraler pga. att e vårdfilial samt e vårdcetral (med lågt atal aställda) slagits samma med sia respektive samarbetseheter. Slutlige, i diagramme preseteras mediavärdea för samtliga vårdcetraler, sorterade frå lägsta till högsta värde för respektive idex. Mediae valdes eftersom det är stor skillad i atal medarbetare vid de olika vårdcetralera, samt att mediae är midre käslig för slumpvariatio ä medelvärdet i sådaa fall. Vid tolkige av resultatet bör häsy tas till de stora orgaisatoriska förädrigar som skedde iom Regio Skåe uder de måader som
studie pågick. Hälso- och sjukvårde idelades i tre stora område, där sjukhusvård och primärvård är hopslaga: Skåes Uiversitetssjukvård (Malmö, Lud), Skåevård Sud (Trelleborg, Ägelholm, Ladskroa och Helsigborg) och Skåevård Kryh (Kristiastad, Ystad, Hässleholm). Iom primärvårde hade varje vårdcetral tidigare e verksamhetschef, me efter omorgaisatioe asvarar varje verksamhetschef för två vårdcetraler och det har tillkommit e chefsivå, ehetschef, som u fis på varje vårdcetral. På flera vårdcetraler ifördes också det ya jouralsystemet PMO i ära aslutig till studies geomförade.
Resultat Svarsfrekvese var 84 procet ( = 501). Majoritete av respodetera var kvior ( = 430; 86 %) och de största yrkesgruppe var sköterskor ( = 232; 46 %). De största åldersgruppe var 35-54 år ( = 276; 55 %) och mer ä hälfte av respodetera hade e aställig på 81-100 procet ( = 296; 58 %). E beskrivig av respodetera redovisas i tabell 1. Tabell 1. E beskrivig av respodetera vad gäller kö, ålder, yrke och aställig. procet Kö Kvior 430 86 Mä 68 14 Ålder 34 år och ygre 54 11 35-54 år 276 55 55 år och äldre 170 34 Yrke Läkare 99 20 Sköterskor 232 46 Adm. persoal 83 17 Paramedici 86 17 Aställig 1-50 % 44 9 51-80 % 165 33 81-100 % 288 58 Hälsa - SHIS För e djupare aalys valdes tre tema av positiva påverkasfaktorer ut, vilka hade visat sig vara itressata i relatio till arbetet. Ett av dem var salutogea idikatorer på hälsa (SHIS). De faktorer som visade sig vara mest essetiella för upplevelse av god hälsa var återhämtig, balas mella arbete och privatliv samt idividuella ire upplevelser. Neda preseteras medelvärdea för SHIS i relatio till
ålders- och yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Resultate var ite sigifikata, me visade e tedes till att kvior i de ygre åldersgruppe (ygre ä 35 år) hade ett högre SHIS (tabell 2), vilket äve gällde för yrkesgruppe sköterskor (tabell 3). Tabell 2. Medelvärde för SHIS i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Ygre ä 35 42 72,8 (17,57) 10 66,8 år (15,08) 35-54 år 245 65,1 23 67,4 (19,10) (18,89) 55 år och äldre Totalt 54 71,7 (17,15) 276 65,2 (19,06) 129 66,3 33 67,4 170 66,4 (18,43) (17,20) (18,10) p=0,08 p=0,10 p=0,07 Tabell 3. Medelvärde för SHIS i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 45 64,3 (20,57) 50 68,1 (15,75) 95 66,3 (18,19) Sköterskor 218 68,5 (18,21) * 225 68,2 (18,18) Adm. persoal 78 63,6 (19,81) * 79 63,8 (19,76) Paramedici 75 63,6 (18,02) 10 64,5 (25,11) 85 63,6 (18,80) p=0,08 p=0,78 p=0,13 * < 10
För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade SHIS-värde, preseteras mediae för de olika vårdcetralera eda (figur 1). SHIS-värdea sträckte sig frå 55 till 78. Figur 1. Mediae för SHIS vid vårdcetralera. Balas mella arbete och privatliv Till påståedet Jag är öjd med mi livssituatio är det gäller balase mella arbetet och privatlivet svarade 62 procet av respodetera att de helt, eller ästa helt, istämmer, meda fem procet svarade att de helt, eller ästa helt, tar avståd.
Tabell 3. Adele respodeter som istämmer helt eller ästa helt (5+6 på de sexgradiga skala) med påståedet att vara öjd med balase mella arbete och privatliv i relatio till kö, ålder och yrke % p Kö Kvior 429 62 Mä 68 62 0,95 Ålder 34 år och ygre 53 62 35 54 år 274 61 55 år och äldre 169 64 0,77 Yrke Läkare 96 54 Sköterskor 231 67 Adm. persoal 83 69 Paramedici 86 51 0,01 Upplevelser av arbetet - WEMS Medelvärdet för WEMS i de totala respodetgruppe visade sigifikata skillader vad gäller åldersgrupp, där gruppe ygre ä 35 år hade högst värde. Resultatet idikerade att WEMS-värdet sjök med stigade ålder (tabell 4). Vad gäller yrkesgrupp påvisades iga sigifikata skillader (tabell 5). Tabell 4. Medelvärde för WEMS i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 39 72,2 (11,16) * 48 72,5 (11,07) 35-54 år 227 65,0 (15,89) 22 68,4 (16,10) 250 68,3 (15,85) 55 år och äldre 116 64,6 (16,46) 27 64,3 (15,47) 144 64,4 (16,18) p=0,02 p=0,25 p=0,01 * < 10
Tabell 5. Medelvärde för WEMS i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 42 65,8 (15,98) 42 66,8 (16,00) 84 66,3 (15,90) Sköterskor 205 66,0 (16,08) * 212 65,9 (15,91) Adm. persoal 68 66,5 (13,79) * 69 66,8 (13,91) Paramedici 67 63,1 (16,60) 10 68,6 (14,18) 77 63,8 (16,33) p=0,58 p=0,62 p=0,67 * < 10 Stödjade arbetsförhållade Det fas e skillad i sye på stödjade arbetsförhållade i relatio till ålder, där de ygre åldersgruppe (ygre ä 35 år) hade det högsta värdet, dvs. i högst grad upplevde stöd i arbetet. Samma tedes fas för både mä och kvior (tabell 6). Det fas skillad vad gäller stödjade arbetsförhållade äve i relatio till yrkesgrupp, där de admiistrativa persoale uppvisade ett högre, och paramedicisk persoal ett lägre, värde ä resterade grupper (tabell 7). Tabell 6. Medelvärde för stödjade arbetsförhållade i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 40 75,1 (14,94) 10 80,0 (12,42) 50 76,1 (14,49) 35-54 år 250 67,5 (19,51) 23 71,3 (14,68) 274 67,9 (19,13) 55 år och äldre 126 67,8 (17,75) 32 66,3 (17,86) 159 67,5 (17,67) p=0,05 p=0,07 p=0,01
Tabell 7. Medelvärde för idex för stödjade arbetsförhållade i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 69,8 (18,07) 49 70,8 (16,85) 95 70,3 (17,37) Sköterskor 221 69,5 (18,24) * 228 69, 6 (18,05) Adm. persoal 75 72,0 (16,98) * 76 72,3 (16,98) Paramedici 74 60,8 (20,19) 10 64,9 (16,88) 84 61,3 (19,78) p=0,00 p=0,51 p=0,00 * < 10 För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade upplevelse av stödjade arbetsförhållade på arbetsplatse, preseteras mediae för de olika vårdcetralera i figur 2. Värdea låg på mi 44 och max 85. Figur 2. Mediae för idex för stödjade arbetsförhållade vid vårdcetralera.
Idividuella ire upplevelser Resultatet i de totala respodetgruppe visade e sigifikat skillad mella åldersgruppera, där de ygre åldersgruppe (ygre ä 35 år) hade det högsta medelvärdet för idividuella ire upplevelser (tabell 8). Vad gäller skillade mella yrkesgruppera påvisades iga sigifikata resultat (tabell 9). Tabell 8. Medelvärde för idex för idividuella ire upplevelser i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Ygre ä 35 43 84,1 år (12,38) 35-54 år 246 80,4 (15,22) 55 år och 128 78,3 äldre (17,99) * < 10 Mä Totalt * 52 84,0 (12,46) 23 74,5 270 79,9 (16,75) (15,39) 33 76,1 (16,72) p=0,11 p=0,35 p=0,05 162 72,9 (17,66) Tabell 9. Medelvärde för idex för idividuella ire upplevelser i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 79,6 (16,34) 49 76,6 (17,08) 95 78,0 (16,71) Sköterskor 219 81,3 (15,38) * 226 81,2 (15,22) Adm. persoal 80 78,2 (16,42) * 81 78,3 (16,37) Paramedici 72 79,7 (16,86) 10 75,0 (17,01) 82 79,1 (16,84) p=0,48 p=0,86 p=0,30 * < 10
Variatioe mella vårdcetralera gällade idividuella ire upplevelser preseteras i figur 3 geom mediae för de olika vårdcetralera. Spaet gick frå 70 till 90. Figur 3. Mediae för idex för idividuella ire upplevelser vid vårdcetralera. Självbestämmade Resultatet visade ite ågra sigifikata skillader mella åldersgruppera (tabell 10). Dock fas tydliga skillader både i totalgruppe samt blad kvior och mä vad gäller yrkesgruppera, främst förklarat av att de paramediciska persoale hade högst värde (tabell 11).
Tabell 10. Medelvärde för idex för självbestämmade i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 43 57,4 (21,89) 10 62,5 (21,63) 53 58,4 (21,70) 35-54 år 245 53,0 (21,45) 23 58,5 (20,80) 269 53,4 (21,47) 55 år och äldre 129 54,5 (23,85) 32 54,8 (22,95) 162 54,4 (23,64) p=0,46 p=0,60 p=0,32 Tabell 11. Medelvärde för idex för självbestämmade i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 51,0 (20,83) 49 54,1 (21,81) 95 52,6 (21,29) Sköterskor 219 50,5 (21,54) * 226 50,2 (21,56) Adm. persoal 80 52,1 (23,45) * 81 52,5 (23,51) Paramedici 72 68,8 (16,88) 10 75,5 (10,92) 82 69,6 (16,37) p=0,00 p=0,02 p=0,00 * < 10 För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade upplevelse av självbestämmade på arbetet preseteras mediae för vårdcetralera eda (figur 4), med ett lägsta värde på 43 och ett högsta på 75.
Figur 4. Mediae för idex för självbestämmade vid vårdcetralera. Tidsupplevelse Resultatet av tidsupplevelse på arbetet visade iga skillader i relatio till åldersgrupp (tabell 12). Gällade yrkesgrupper påvisades emellertid sigifikata skillader, där admiistrativ persoal och sköterskor visade sig ha högst värde (tabell 13). Tabell 12. Medelvärde för idex för tidsupplevelse i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 43 55,2 (24,01) 10 62,0 (21,33) 53 56,5 (23,48) 35-54 år 247 48,7 (24,84) 23 51,6 (27,13) 271 49,1 (25,03) 55 år och äldre 131 48,5 (24,87) 33 45,9 (30,99) 165 48,0 (26,05) p=0,26 p=0,29 p=0,10
Tabell 13. Medelvärde för idex för tidsupplevelse i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 33,2 (26,87) 50 47,2 (29,81) 96 40,5 (29,15) Sköterskor 221 52,4 (23,77) * 228 52,6 (23,79) Adm. persoal 81 53,3 (24,62) * 82 53,7 (24,86) Paramedici 73 45,6 (22,69) 10 59,3 (18,18) 83 47,2 (22,55) p=0,00 p=0,27 p=0,00 * < 10 Variatioe mella vårdcetralera gällade tidsupplevelse preseteras i figur 5 geom mediae för de olika vårdcetralera. Majoritete av vårdcetralera hade ett värde mella 37 och 63, med ett avvikade värde på 80. Figur 5. Mediae för idex för tidsupplevelse vid vårdcetralera.
Ledarskap Det fas sigifikata skillader vad gäller sye på ledarskap, både i relatio till åldersgrupp och till yrkesgrupp. De ygre åldersgruppe (ygre ä 35 år) hade det högsta värdet och upplevde därmed ledares förmågor som mer positiva ä de resterade två åldersgruppera (tabell 14). Blad yrkesgruppera hade läkare det högsta värdet (tabell 15). Tabell 14. Medelvärde för idex för ledarskap i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Ygre ä 35 43 74,8 år (17,85) 35-54 år 243 66,7 (23,95) 55 år och 127 67,0 äldre (21,62) * < 10 Mä Totalt * 52 76,2 (17,23) 23 71,0 267 67,1 (23,81) (23,88) 31 73,2 (21,73) p=0,09 p=0,39 p=0,03 159 68,1 (21,72) Tabell 15. Medelvärde för idex för ledarskap i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 45 77,7 (19,67) 47 75,1 (22,82) 92 76,4 (21,26) Sköterskor 217 66,5 (22,46) * 224 66,4 (22,23) Adm. persoal 80 70,8 (21,28) * 81 70,9 (21,17) Paramedici 72 61,7 (24,87) 10 70,7 (19,99) 82 62,8 (24,40) p=0,00 p=0,78 p=0,00 * < 10
För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade ledarskap, preseteras mediae för vårdcetralera eda (figur 6). Med ett lägsta värde på 33 och ett högsta värde på 90, var variatioe mella vårdcetralera de största som uppmättes för ågot idex. Figur 6. Mediae för idex för ledarskap vid vårdcetralera. Egeskaper som präglar arbetsplatse Skillader mella åldersgruppera, såväl som skillader mella yrkesgruppera, föll ut sigifikat i relatio till egeskaper som präglar arbetsplatse. De respodeter som var ygre ä 35 år visade sig ha det högsta värdet, dvs. i högst grad upplevde att arbetsplatse präglas av positiva egeskaper (tabell 16), meda de paramediciska persoale utmärkte sig geom ett lägre värde ä resterade yrkesgrupper (tabell 17).
Tabell 16. Medelvärde för idex för egeskaper som präglar arbetsplatse i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Ygre ä 35 år 43 76,9 (17,51) 35-54 år 246 68,1 (21,74) 55 år och 125 68,9 äldre (20,52) * < 10 Mä Totalt * 51 77,6 (16,41) 23 69,2 270 68,2 (19,25) (21,49) 32 67,8 158 68,7 (19,26) (20,15) p=0,04 p=0,18 p=0,01 Tabell 17. Medelvärde för idex för egeskaper som präglar arbetsplatse i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 70,1 (19,35) 48 68,7 (18,55) 94 69,4 (18,86) Sköterskor 218 70,2 (21,88) * 225 70,3 (21,62) Adm. persoal 79 72,7 (18,46) * 80 72,9 (18,48) Paramedici 71 62,1 (21,31) * 80 63,2 (21,50) p=0,01 p=0,56 p=0,02 * < 10 För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade egeskaper som präglar arbetsplatse preseteras mediae för de olika vårdcetralera i figur 7. Diagrammet visar e stor variatio med värde frå 38 till 92.
Figur 7. Mediae för egeskaper som präglar arbetsplatse vid vårdcetralera. Feedback Feedback var det adra temat kopplat till positiva arbetsfaktorer i de djupare aalyse, där de tre viktigaste faktorera som var relaterade till upplevelse av feedback var att ha e tillgäglig chef, att käa att ma uppfyller sitt asvar på jobbet, samt att bli sedd och hörd av sia arbetskamrater. Resultatet vid jämförelse av medelvärde för idex för feedback i relatio till åldersgrupp och yrkesgrupp föll ut sigifikat. De ygsta åldersgruppe (ygre ä 35 år) hade högst värde och upplevde därmed e större grad av feedback ä de adra åldersgruppera (tabell 18). Vad gäller de olika yrkesgruppera påvisade de paramediciska persoale det lägsta värdet i upplevelse av feedback; ett värde som utmärkte sig i jämförelse med övriga yrkesgrupper (tabell 19).
Tabell 18. Medelvärde för idex för feedback i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 42 71,3 (16,36) 10 74,0 (15,85) 52 71,8 (16,15) 35-54 år 250 61,0 (23,17) 24 68,9 (19,23) 275 61,7 (22,89) 55 år och äldre 130 65,1 (21,83) 31 63,7 (22,83) 163 64,9 (21,94) p=0,01 p=0,35 p=0,01 Tabell 19. Medelvärde för idex för feedback i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 45 66,4 (20,45) 49 67,8 (18,82) 94 67,1 (19,52) Sköterskor 223 64,0 (22,57) * 229 64,2 (22,40) Adm. persoal 79 68,5 (20,89) * 81 68,8 (20,81) Paramedici 75 54,6 (22,56) 11 61,2 (29,94) 86 55,4 (23,53) p=0,00 p=0,63 p=0,00 * < 10 Variatioe mella vårdcetralera gällade upplevelse av feedback preseteras i figur 8 geom mediae för de olika vårdcetralera. Vårdcetralera ligger i spaet 40-80.
Figur 8. Mediae för idex för feedback vid vårdcetralera. Upplevelse av feedback frå patieter (ej redovisat i tabell eller diagram) visade sig vara geerellt högt för alla ålders- och yrkesgrupper. Reflektio Det fas e sigifikat skillad mella åldersgruppera, såväl som yrkesgruppera, i hur ma upplevde möjlighete till reflektio. Åldersgruppe ygre ä 35 år hade det högsta värdet (tabell 20), meda paramedicisk persoal var de yrkesgrupp som hade högst värde (tabell 21).
Tabell 20. Medelvärde för idex för reflektio i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Ygre ä 35 år 43 78,0 (16,23) 35-54 år 246 72,4 (16,10) 55 år och 130 71,0 äldre (15,81) Mä Totalt 10 76,7 (9,03) 53 77,7 (15,07) 24 69,2 271 72,1 (19,44) (16,38) 33 72,9 164 71,3 (18,40) (16,30) p=0,05 p=0,51 p=0,04 Tabell 21. Medelvärde för idex för reflektio i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 71,0 (20,00) 50 72,0 (17,46) 96 71,5 (18,62) Sköterskor 221 73,5 (15,03) * 228 73,3 (14,97) Adm. persoal 79 67,5 (17,16) * 80 67,7 (17,11) Paramedici 74 75,4 (15,52) 11 73,9 (21,80) 85 75,2 (16,32) p=0,01 p=0,90 p=0,02 * < 10 För att visa variatioe mella vårdcetralera vad gäller reflektio, preseteras mediae för vårdcetralera i figur 9. Vårdcetralera hade e förhålladevis jäm fördelig med värde frå 67 till 87.
Figur 9. Mediae för idex för reflektio vid vårdcetralera. Återhämtig E sigifikat skillad mella åldersgruppera påvisades, då de äldsta gruppe (55 år och äldre) upplevde e högre grad av återhämtig ä de ygre åldersgruppera (tabell 22), meda mellagruppe (35-54 år) låg lägst. Blad kviora fas det e skillad i upplevelse av återhämtig relaterat till yrkesgrupp. Gruppe sköterskor hade det högsta värdet meda läkara hade det lägsta (tabell 23).
Tabell 22. Medelvärde för idex för återhämig i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 42 58,6 (21,02) 16 56,5 (25,39) 52 58,2 (21,67) 35-54 år 247 54,4 (21,37) 23 57,4 (21,15) 271 54,6 (21,29) 55 år och äldre 131 60,3 (20,62) 34 60,6 (20,84) 166 60,3 (20,54) p=0,03 p=0,80 p=0,02 Tabell 23. Medelvärde för idex för återhämtig i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 48,5 (22,63) 51 60,9 (20,63) 97 55,0 (22,37) Sköterskor 221 58,4 (20,77) * 228 58,3 (20,59) Adm. persoal 78 57,1 (21,79) * 79 57,3 (21,75) Paramedici 75 55,9 (20,36) 10 49,5 (26,29) 85 55,1 (21,06) p=0,04 p=0,37 p=0,49 * < 10 För att visa variatioe mella vårdcetralera gällade upplevelse av återhämtig, preseteras mediae för de olika vårdcetralera i figur 10. Vårdcetralera hade värde mella 50 och 70.
Figur 10. Mediae för idex för återhämtig vid vårdcetralera. Till påståedet Jag upplever att jag får återhämtig uder arbetstid svarade 18 procet att de helt, eller ästa helt istämmer, meda 38 procet svarade att de helt, eller ästa helt, tar avståd. Arbetet som eergigivare Det tredje och sista temat som valdes till de djupare aalyse var idex för eergi, till vilket återhämtig, egeskaper som präglar arbetsplatse, relatioe med arbetskamratera och balas mella arbete och privatliv visade sig vara sigifikat relaterade. Resultatet vid jämförelse av medelvärde för idex för eergi påvisade sigifikata resultat i relatio till åldersgrupp. I de totala gruppe upplevde medarbetara som var ygre ä 35 år i högre grad arbetet som e eergigivare ä vad de äldre gjorde (tabell 24). Motsvarade gällde för gruppe sköterskor och admiistrativ persoal, vilka också hade de högsta värdea (tabell 25).
Tabell 24. Medelvärde för idex för eergi i relatio till åldersgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Åldersgrupp Kvior Mä Totalt Ygre ä 35 år 42 65,6 (17,91) 10 63,3 (13,43) 52 65,1 (17,04) 35-54 år 247 57,9 (20,18) 23 55,1 (23,63) 271 57,7 (20,43) 55 år och äldre 130 59,2 (18,37) 34 51,2 (18,69) 165 57,5 (18,63) p=0,07 p=0,24 p=0,03 Tabell 25. Medelvärde för idex för eergi i relatio till yrkesgrupp, uppdelat på kvior, mä samt totalt. Yrkesgrupp Kvior Mä Totalt Läkare 46 56,5 (20,45) 51 52,3 (20,02) 97 54,3 (20,23) Sköterskor 220 61,0 (19,16) * 227 61,0 (18,90) Adm. persoal 79 59,5 (19,47) * 80 59,7 (19,41) Paramedici 75 54,2 (19,74) 10 58,7 (24,10) 85 54,7 (20,19) p=0,06 p=0,44 p=0,01 * < 10 Variatioe mella vårdcetralera vad gäller arbetet som eergigivare preseteras eda (figur 11) geom mediae för de olika vårdcetralera, med värde frå 47 till 73.
Figur 11. Mediae för idex för eergi vid vårdcetralera. E djupare aalys gjordes äve kopplat till påståedet Jag upplever att eergi jag får i mitt arbete är större ä de jag gör av med, vilke visade att det fas fyra sigifikata påverkasfaktorer. Dessa var idividuella ire upplevelser, autoomi, egeskaper som präglar arbetsplatse och återhämtig uder arbetstid.
Diskussio Rapporte har si utgågspukt i det salutogea, i de positiva resurser som ka leda till e god hälsa. Det hadlar om att se möjligheter istället för hider, med fokus på arbetet som begripligt, haterbart och meigsfullt. Upplevelse av hälsa De här studie visade att återhämtig, både uder arbetstid och utaför arbetet, hade de starkaste relatioe till SHIS, dvs. de aställdas upplevda hälsa. Olika studier, dock ite tidigare iom primärvårde, har rapporterat om dea läk mella återhämtig och de aställdas fysiska och psykiska hälsa och kostaterar att återhämtig är viktigt för ett friskt och balaserat liv. Jase, Kat och va de Bradt (2002) fa att e av de viktigaste faktorera som påverkar de aställdas välmåede är i vilke utsträckig de har möjlighet att återhämta sig frå stress och utmattig i arbetet. Om återhämtig uder arbetstid är bristfällig, vilket ofta är fallet, är behovet av återhämtig utaför arbetet särskilt ödvädigt (Geurts & Soetag 2006). Ma kofroteras med olika typer av påfrestigar uder hela arbetsdage som alla kräver eergi, fysisk såväl som metal. Vi behöver återhämtig för att kua fylla på med y eergi och vara redo för e y arbetsdag med ya utmaigar (Jase et al. 2003). Att uppleva balas mella arbete och privatliv var e tydlig påverkasfaktor för upplevelse av hälsa i de här studie. Schluter et al. (2011) påvisade att upplevelse av balas i livet är av stor betydelse vad gäller hälsa hos aställda iom hälso- och sjukvård. Samma studie visade att belöige som de aställda får geom sitt arbete övervier de belastig och de stora asträgigar de utsätts för. I e studie blad amerikaska läkare visade sig möjlighete att kua påverka det ega schemat och de ega arbetstide vara två av de mest cetrala prediktorera för upplevelse av balas i livet, såväl som
riske för utbrädhet (Keeto et al. 2007). Kroth, Boverie och Zodlo (2007) udersökte vad framgågsrika chefer gjorde för att skapa e hälsosam arbetsmiljö iom e vårdorgaisatio. Ett av de viktigaste resultate var att e bra chef stödjer, och arbetar för, möjlighete till balas mella arbete och privatliv för de aställda. De sista faktor av betydelse för de aställdas upplevda hälsa (SHIS) i de här studie var idividuella ire upplevelser, som t.ex. att gå till arbetet med glädje och att uppleva arbetet som meigsfullt och utmaade. Atoovsky (1987) mear att ma geom e stark käsla av sammahag, med sia tre delkompoeter begriplighet, haterbarhet och meigsfullhet, också har e hög förmåga att hatera utmaigar. Eligt Världshälsoorgaisatioe (WHO) (1986) ska arbetet vara roligt och stimulerade. Vilka faktorer som krävs för att skapa e hälsosam arbetsmiljö har studerats. De viktigaste faktor var att chefe såg till att arbetsplatse hade e positiv atmosfär som de aställda kude trivas i (Kroth, Boverie & Zodlo 2007). Samma forskare fa också att det är viktigt för de aställda att utföra det arbete de är utbildade för, samt att arbetet är rätt i förhållade till de aställdes förmågor och itresse. Att uppleva arbetet som utmaade och utvecklade visade sig ha e direkt kopplig till hälsotillstådet blad de aställda i de aktuella studie. Detta ka ses som e bekräftelse av flera tidigare studier rörade arbetsglädje, motivatio och positiva resurser (Josephso et al. 2008; Fjell, Alexaderso & Bildt 2008). Ett likade resultat kostaterades av Vije och Auslad (2013), vilka påvisade att käsla av att vara behövd, att vara skicklig iom sitt yrkesområde, samt att vara etusiastisk agåede arbetet var cetrala faktorer vid valet att staa kvar på arbetsplatse. Flera sambad mella salutogea arbetsfaktorer och upplevelse av arbetet som eergigivare framkom i vår studie. Att få återhämtig såväl som att uppleva e balas mella arbete och privatliv visade sig vara ödvädiga faktorer för e hög eergiivå. Brigsé et al. (2012) har beskrivit sambadet mella arbetsliv och privatliv. Sjuksköters-
kora som deltog i studie betoade det faktum att e bra dag på arbetet gjorde dem mer förberedda på att hatera olika situatioer hemma och vice versa. Äve idividuella ire upplevelser framträdde som e av de viktigaste faktorera kopplat till e hög eergiivå, tillsammas med egeskaper som präglar arbetsplatse och relatio med arbetskamrater. Det sociala klimatet är grudläggade för att kua skapa e hälsosam arbetsplats (Åkerlid, Larsso & Ljugblad 2013). Schaufeli och Bakker (2004) hävdade att stöd frå arbetskamrater är starkt associerat med egagemag i arbetet, eftersom det leder till mer öjda aställda med högre självuppskattad hälsa. I vår studie påvisades ett sigifikat sambad mella upplevd feedback och att ha e tillgäglig chef, ett resultat som stöds av tidigare studier med salutoge utgågspukt (Kroth, Boverie & Zodlo 2007; Åkerlid, Larsso & Ljugblad 2013). Lidberg et al. (2006) uppgav att positiv feedback är e av de viktigaste hälsofrämjade faktorera. God kommuikatio, vilket ikluderar tillgäglighet, återkommade möte och feedback, me äve förmåga att lyssa på de aställda, visade sig vara viktiga egeskaper för e chef som vill skapa e hälsosam miljö på arbetsplatse. Kroth, Boverie och Zodlo (2007) kostaterade att feedback bör vara uppriktig och kokret samtidigt som de får medarbetara att utvecklas. De aställdas ärvaro på arbetet har visat sig öka om de har förtroede för chefe (Dellve, Skagert & Vilhelmsso 2007). Dessutom fis det e tydlig kopplig mella hälsotillstådet hos de aställda och hur chefe haterar olika arbetsförhållade (Åkerlid, Larsso & Ljugblad 2013). Eligt Åkerlid, Larsso och Ljugblad (2013) fis det, kopplat till chefe, tre kompoeter som defiierar ett positivt arbetsklimat: att få feedback, att delta i viktiga beslut samt möjlighete att få hjälp med att utveckla de ega färdighetera. Dessa delar leder, förutom till ett positivt arbetsklimat, äve till e förbättrad hälsa blad de aställda och att de upplever e högre grad av trivsel i arbetsgruppe.
Förutom att ha e tillgäglig chef visade sig upplevelse av att bli sedd och hörd av arbetskamratera samt att käa att ma uppfyller sitt asvar på jobbet vara viktiga faktorer relaterade till upplevelse av feedback på arbetet i de här studie. Det fis ett positivt sambad mella socialt stöd och medarbetaras hälsa (Lowe, Schelleberg & Shao 2003), me det egativa sambadet, dvs. vad bristade stöd ka leda till, har också redovisats. E studie blad sjuksköterskor iom primärvårde visade t.ex. att de allra tydligaste stressfaktor var brist på stöd, tillsammas med arbetsbelastig och otillräcklig möjlighet för förberedelse iför patietmöte (Lee 2003). Ett likade resultat kostaterades av Josephso et al. (2008), vilka påstod att sjukfråvaro och edsatt hälsostatus hade e kopplig till de aställdas käsla av utaförskap på arbetsplatse. Dessutom har låga ivåer av egagemag i arbetet visat sig ha ett sigifikat sambad med feedback och stöd frå chefe vad gäller de aställdas utförade av sia respektive arbetsuppgifter (Demerouti et al. 2000). Det fas e positiv tred för de ygre åldergruppe (ygre ä 35 år) i upplevelse av hälsa (SHIS). Samma grupp hade iom flera adra område sigifikat högre värde ä resterade åldersgrupper, bl.a. gällade idividuella ire upplevelser, upplevelse av feedback och arbetet som eergigivare. De ygre åldersgruppe har midre erfarehet av arbetet och har förmodlige spederat kortare tid på arbetsplatse, me ser arbetsplatse som mer positiv ä de som är äldre. Vi har ite studerat orsakera till detta, me e möjlig förklarig ka vara att de ygre helt ekelt har mer eergi och därmed har lättare att uppleva arbetet som positivt. Det ka också vara e geeratiosfråga, där gruppe geom si ålder och med e utbildig i förädrig ser aorluda på arbetet och på de faktorer som påverkar hälsotillstådet. Om e arbetsplats är så positiv att de aställda upplever att eergi de får på arbetet är större ä de de gör av med, och om detta dessutom visar sig ha ett sambad med deras upplevda hälsa, då ka vi tala om
begreppet hälsoskapade arbetsplats, vilket är e utvecklig av de uvarade hälsofrämjade arbetsplatse. E djupare aalys av materialet visade geom e logistisk regressiosmodell att det fas fyra sigifikata påverkasfaktorer kopplat till påståedet Jag upplever att eergi jag får i mitt arbete är större ä de jag gör av med. Dessa var idividuella ire upplevelser, autoomi, egeskaper som präglar arbetsplatse och återhämtig uder arbetstid. Edast 15 procet av respodetera i de aktuella studie istämde helt, eller ästa helt, i det ova ämda påståedet om eergi på arbetet. Lidberg et al. (2006) fa att käsla av att vara återhämtad och full av eergi var de två mest framträdade faktorera för att upprätthålla arbetsförmåga. Ämesområdet regeerativt arbete, dvs. arbete som har förmåga att återskapa mäiskas resurser, är fortfarade äst itill outforskat. Reflektio över de ega prestatioe efter e arbetsdag, tillsammas med förmåga att koppla bort arbetet då ma är ledig, har visats vara betydelsefulla för upplevelse av tillfredsställelse och välmåede (Brigsé et al. 2012). Det behövs mer kuskap om vilka faktorer som påverkar de aställdas upplevda eergiivå i relatio till deras hälsa. Framtida möjligheter Utöver det traditioella att leta efter tecke på sjukdom och ohälsa, och agera utifrå det, bör vi som ett viktigt komplemet äve studera i vilke omfattig mäiskor är friska och har e god hälsa. Geom att ta reda på vilka faktorer som påverkar oss positivt är det möjligt att arbeta vidare med dem och stärka dem ytterligare. Upplevelse av eergi på arbetet visade sig vara e viktig faktor för att må bra, me hur får ma eergi på arbetet? Det är faktiskt möjligt att gå hem frå arbetet med mer eergi ä vad ma hade är ma kom dit. Målet är att skapa e miljö som stärker hälsa hos medarbetara istället för att bryta ed de. Geom goda och positiva omstädigheter ka arbetet bli e hälsoskapade area.
De uika resultate frå de aktuella studie för varje eskild vårdcetral redovisas persolige av forskargruppe för samtliga 26 vårdcetraler. Det är stor variatio mella de deltagade vårdcetralera i de olika variablera, vilket gör det extra viktigt att varje vårdcetral hittar sitt eget sätt att aväda resultate. Vad är reda bra och vad ka ma lära av det? E väl etablerad och välfugerade vårdcetral med höga värde i ekäte ka t.ex. välja att vid arbetsplatsträffar beta av de olika ekätområdea och diskutera varför värdea var höga, och hur de kuskape ka utyttjas i framtida arbetsmiljöarbete. På så sätt ka e reda positiv arbetsmiljö stärkas ytterligare. Det som är midre bra, hur ka det förbättras? E vårdcetral där vissa problem, som visade sig påverka de aställdas hälsa, uppmärksammades geom ekäte ka istället välja att arbeta vidare med just de områdea. Om varje vårdcetral asvarar för att förstärka de positiva faktorera fis goda möjligheter för medarbetara att å e god hälsa. Vad är påverkbart på de ega vårdcetrale? Var fis förbättrigspotetial som ite kostar ågot extra? Det är viktigt att kua arbeta med geerellt salutoget arbete utifrå det övergripade resultatet, och ite bara utgå frå de idividuella resultate. Därigeom går det att skapa e stödjade miljö med iriktig på återhämtig, feedback, meigsfullhet och utmaig i arbetssituatioe samt uderlätta för e bra balas mella arbete och övrig tid. Dock krävs ett idividuellt iriktat arbete där metode för itervetio bör apassas till lokala förutsättigar och prioriterigar utifrå varje eskild vårdcetral. Exempel på arbetssätt ka vara diskussiosforum och dialog i grupper med midre arbetsgrupper för specifika område, samt regelbuda återkoppligar vid arbetsplatsträffar. Byggsteara i det fortsatta arbetsmiljöarbetet bör vara kommuikatio, medvetehet, delaktighet och glädje. Medarbetara bör arbeta vidare tillsammas för att å de mål och visioer som de ega vårdcetrale står för, och sträva efter att skapa e pågåede process som ka hållas levade.