GFDH Björkens plan för småbarnsfostran



Relevanta dokument
GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran

1. Enhetens verksamhets idé

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

2015 ARBETSPLAN & MÅL

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Planen för småbarnsfostran

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f

Arbetsplan för Pjukala förskola

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Överby daghems. arbetsplan

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

ÖVERBY DAGHEM ARBETSPLAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA. Målsättning och värdegrund

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Verksamhetsplan

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN

VERKSAMHETSPLAN 2016

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Plutos verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Verksamhetsplan Intraprenad Hybo-Ämbarbo Emiliaskolorna 1-12 år Ringblomman pedagogisk omsorg

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

DAGHEMMET FYRKLÖVERN. Arbetsplan för förskolan

Plutos verksamhetsplan

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

IGELKOTTENS Arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN 2016

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

VERKSAMHETSPLAN 2017

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Överby daghems arbetsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

IGELKOTTENS Arbetsplan

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Verksamhetsbeskrivning för Solbergaskolans förskoleklasser

Arbetsplan Violen Ht 2013

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. TELEFONNUMMER GRANENS MOBILTELEFON

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Arbetsplan för Pjukala förskola

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Avdelningen Blåbäret

En bra start i liv e t!

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt!

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN

Logens handlingsplan 2012/2013

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Transkript:

GFDH Björkens plan för småbarnsfostran Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Gruppfamiljedaghemmet Björken 3. Egenvårdarmodellen, fostringsgemenskap samt smågruppsverksamhet 4. Vår värdegrund 5. Principer 6. Språket 7. Barnens sätt att fungera 8. Leken på Björken 9. Inlärningsmiljö 10. Innehållsmässiga inriktningar 11. Barn med special behov 12. Uppdatering av Björkens plan för småbarnsfostran 1

1. Inledning Här är Björkens plan för småbarnsfostran. Den berättar i stora drag om vår verksamhet och värdegrund. 2. Gruppfamiljedaghemmet Björken Björken är ett gruppfamiljedaghem i Helsingfors, Hertonäs, Båtviksporten 3. Vi har plats för 12 barn 0-5 år och i gruppen jobbar en närvårdare och två familjedagvårdare. Vi har öppet mellan 7:30-17:00. Personalens arbetsturer är anpassade till gruppfamiljedaghemmets öppethållningstider och barnens behov av dagvård. Vi har en naturlig och öppen relation till barnen och föräldrarna och använder vår yrkeskunskap till allas förmån. Barnen och föräldrarna skall känna sig välkomna till Björken. Vi vill erbjuda en trygg miljö för våra barn. En trygg miljö betyder för oss att vi har en positiv anda, har regler och gränser som håller. Tar emot barnen och föräldrarna vänligt. Vi dokumenterar verksamheten på Björken och sätter det i en portfolio. Varje barn har en egen mapp, dit vi sätter månadsprogram, teckningar, foton, finurliga berättelser som de glatt oss med och annat roligt. Ett exempel på en rolig historia är Blir din mamma också glad när du städar hemma, frågade ett 3-årigt barn av en av oss vuxna. Till fotografering och videofilmning har i nuläget varje förälder gett sin tillåtelse. Vi ger mycket upplevelser åt barnen, beaktande deras ålder. Vi umgås med barnen i smågrupper, går på utflykter, promenader, bio, bibliotek och besöker olika lekparker. Vi gör också utfärder till olika ställen i Helsingfors, så barnen får bekanta sig med vår hemstad. Efteråt diskuterar vi mycket om vad vi upplevt under färden. Många roliga och knepiga frågor uppstår varje dag på Björken, vilka vi besvarar så gott vi kan. 2

3. Egenvårdarmodellen, fostringsgemenskap samt smågruppsverksamhet Vi har daglig kontakt med föräldrarna, berättar om dagens händelser, ärligt hur dagen gått eller om det uppstått några problem. Också med annan dagvårdspersonal och familjedagvårdsledaren har vi kontakt om inte dagligen så minst en gång i veckan. Vi växlar idéer och åsikter med varandra. Vi har föräldramöte varje höst, där vi diskuterar gemensamma regler, går igenom vår målsättning och ger allmän info. Vi påminner om att namnge kläder, ha byteskläder, skilda inne- och utekläder, inneskor mm. Vi har tid för diskussion tillsammans(föräldrar, personal, familjedagvårdsledaren och eventuellt någon inbjuden gäst). Vi delar ut månadsprogram varje månad. I månadsbreven framgår vad vi planerat för den kommande månaden, så som t.ex parkbesök, tema-dagar och veckor, gymnastikdag, cirkus/teater/konsert och barnens födelsedagar samt bokdagar. Vi har också årligen utvecklingssamtal med föräldrarna. Föräldrarna och barnets egenvårdare diskuterar tillsammans om barnet. Föräldrarna får berätta hur barnet är hemma, vi pratar om hur han/hon är på Björken, familjens uppfostringsprinciper och värdegrund, utvecklingen språkligt/motoriskt/socialt etc. Vi informerar också om rådgivningens 4-års granskning av barnet. Vi följer även egenvårdarmodellen. Varje barn har en egenvårdare som i huvudsak ansvarar för barnets och familjens mjuklandning och bär huvudansvaret över sitt egenvårdarbarn under dagvårdstiden. Barnets dagvårdsstart inleds med ett hembesök av egenvårdaren och familjedagvårdsledaren. Idén med hembesöket är att barnet och den blivande vårdaren får bekanta sig med varandra i en för barnet trygg miljö. 3

Smågruppsverksamhet innebär lek och gemensamma stunder då barnen delas in i mindre grupper på daghemmet. Egenvårdaren kan t.ex. gå till biblioteket med sina egenvårdarbarn eller njuta av en åldersindelad pysselstund. Egenvårdaren äter tillsammans med sina egenvårdarbarn. 4. Vår värdegrund Vi värderar trygghet, jämlikhet och goda kompisrelationer. Vi förebygger mobbning genom att ingripa i situationen och genast ta itu med problemet. Vi pratar om känslor och hjälper barnen att finna ord för dem. Vi respekterar varandra och lär barnen att alla är olika. Vi har en öppen relation till föräldrarna och diskuterar barnets och familjens karaktär (sed och vanor). På Björken jobbar vi med Start och Stegvis som är mobbningsförebyggande metoder för barn under skolålder. På ett roligt och språkstimulerande sätt lär sig barnen att namnge och känna igen egna och andras känslor, utveckla sin empatiförmåga och sociala färdigheter. Vi följer strikta regler på Björken för att upprätthålla ordning, trygghet och harmoni. Vi lär barnen att följa regler och fungera i grupp. I vardagliga situationer lär sig barnen bordsskick, artighet, att tacka, att vänta på sin tur osv. Att säga förlåt med känsla och förstå betydelsen av ordet förlåt är också mycket viktigt för oss. Barnen lär sig också att ta hänsyn till varandra. Värdegrund är också att vi ger barnen tid individuellt och diskuterar med dem. Barnen känner sig trygga när vi har tid att lyssna till dem, berömma och tillrättavisa dem, vilket också ökar deras självförtroende. Vi håller barnen i famnen och läser böcker för dem. Att tillsammans göra alldagliga sysslor ger barnen färdigheter för framtiden och den vuxnas närvaro (glädjen av att göra tillsammans). Ordnar leksaker, hjälper till med städningen, hänger upp byk, bakar osv. 5. Principer 4

Till vår viktigaste princip hör att trygga barndomen och låta barnen vara barn. Vi förväntar oss inte att alla skall vara likadana utan respekterar och värdesätter olikheter och individen, oberoende ålder, kön eller utveckling. Det finns också många olika aktiviteter för både flickor och pojkar inne och ute. Vi tycker det är viktigt att komma ihåg att berömma barnen när det gjort något bra, det stärker deras självkänsla, vilket växer med åren. Vi försöker lära barnen att stå på sig och inte ge upp. Det är viktigt i tanke på barnens framtid. 6. Språket Språket är väldigt viktigt. Vi betonar vikten av det svenska språket i vårt dagliga arbete med barnen. Ett rikt språk möjliggör bl.a. goda sociala vanor, kommunikationen till andra barn och oss vuxna, talangen att uttrycka sig och sina känslor och ett brett ordförråd. Här på Björken uppmuntrar vi dagligen barnen till att prata, inte bara i lekar utan också i grupp och samlingar. Vi har en över hundra år gammal nalle, Alfred, som bor hos oss på Björken. Han besöker alla barns och vuxnas familjer turvis. På så sätt får barnen bekanta sig med Alfred och ha honom med i sina vardagliga sysslor i hemmet. De får sedan tillsammans med sina föräldrar skriva ner i Alfreds häfte om alla händelser. När Alfred kommer tillbaka till Björken läser vi ur häftet allt vad han har varit med om. Det här utvecklar barnens språk och fantasi samt ökar känslan av gemenskap i gruppen. Vi rättar barnens grammatik på ett uppmuntrande och positivt sätt, om barnen t.ex. säger vi gådde igår, då upprepar vi det med att säga att jo, ni gick i går. Vi tycker om att läsa och går ofta till biblioteket. Ibland delar vi in barnen i smågrupper för att kunna beakta deras språkliga utvecklingsskede och förståelseförmåga (indelad sagostund) Efteråt diskuterar vi handlingen i böckerna vi läst. Vi läser även ofta på barnens begäran. Vi läser och sjunger dagligen, rim och ramsor läser vi också. Så har vi bokdag en gång i veckan, vilket betyder att barnen turvis hämtar en egen bok hemifrån till Björken. 5

Vi har en språkstödsbarnträdgårdslärare som besöker oss regelbundet och ger oss vuxna många idéer och verktyg för att stöda barnens språkutveckling. Vi har också stöd av boken Språkstrategi i dagvården skriven av Lillemor Gammelgård och i år arbetar vi speciellt med block III i boken som handlar om en språkutvecklande miljö. 7. Barnens sätt att fungera Genom lek, pyssel, spel, gymnastik och vänner utvecklas barnet fysiskt, psykiskt, socialt och motoriskt. Barnen lär sig av leken. I leken uppövas olika färdigheter såsom regler, att komma överens, att lyssna, växelverkan, sinnesfunktionerna(syn, smak, lukt, hörsel och känsel), fantasi och jaguppfattningen. Leken är en social träning. T.ex. val av kompisar, ledare och språk. Leken är det allra viktigaste för ett barn och vi gör vårt yttersta för att stöda en mångsidig lek hos barnen. 8. Leken på Björken Vi har fri lek här på Björken, vilket betyder att barnen får välja sina lekar och lekkamrater under vuxnas övervakning. Vi brukar dela in barnen i mindre grupper för egna lekar. En av barnens favorit lekar är hemleken. Andra populära lekar är roll-lekar, att bygga koja, lego och småbilar. Vi har också ledda lekar där vi vuxna är med. Vi leker i hemleken med barnen, bygger lego eller klossar, spelar olika spel, sandlåds lekar, sånglekar mm. Vi har en inne rutschkana, trampolin, olika gymnastik redskap och bollar. Vi brukar ha inne och ute gymnastik. Inne gymnastiken kan gå ut på en äventyrsbana eller rörelselekar så som t.ex. stol-leken, björnen sover, huvud axlar knä o tå, en elefant, små grodorna osv. Under ute gymnastiken kan vi spela fotboll, tennis, nata och åka skridskor. Vi är mycket utomhus. Leker ute på dagisgården eller går på promenader, i år kommer vi att satsa speciellt på traditionella utelekar. Vi åker regelbundet till olika lekparker i Helsingfors, t.ex. Hagnäs parken, Drakparken, Lampiparken, 6

Rusthållarparken osv. Vi gör också årligen utflykter till bl.a. Sveaborg, Salutorget, Högholmen och Strömmingsmarknaden. 9. Inlärningsmiljö I sovsalen har barnen en möjlighet att leka mer omfattande lekar som får sparas (behöver inte städas undan genast). I stora salen äter vi samt har fri lek och pyssel. Vi har en hemlek, som är avskild med en färggrann skärmvägg. Den är också ypperlig för t.ex. dockteater och kiosklek. Både på för- och eftermiddagen kan vi vistas på gården, var de finns gungor, rutschkana, sandlåda, klätterställning mm. Gården är omringad av staket. Vi pysslar mycket med barnen och strävar till att alla barn skall ha samma möjlighet till pyssel. Vi vuxna kan förbereda pysslet olika mycket beaktande barnets ålder. T.ex. ettåringen kan ha färdigt klippt modell, med en två åring klipper vi med hjälp av en sax där den vuxna och barnet håller tillsammans i saxen, medan en tre åring kanske redan själv kan klippa, det här är också väldigt individuellt, vilket vi också tar hänsyn till. Vi har temamånader som behandlar olika ämnen som t.ex. djur, trafiken, familjen. Pysslet har vi framme en tid här på Björken, sedan får barnen ta hem det. Dans och musik samt sånglekar har vi mycket, barnen tycker om att röra på sig, dessutom är det bra för motoriken och balanssinnet. Instrument är roliga och det stärker rytmsinnet. Vi brukar också sjunga en färgsång där vi lär oss färgerna och veckodagarna. Vi har ett gott samarbete med kulturbyrån. 10. Innehållsmässiga inriktningar Med de upplevelser som vi ger barnen lär de sig konstant någonting nytt. 7

På promenader pratar vi med barnen bl.a. om trafik regler och numrorna på bussar. På det sättet lär de sig trafik, vett och etikett och matematik. När barnen städar upp efter sina lekar kan vi säga t.ex. kan du plocka de där två lego bitarna in i den röda lådan? Vi sjunger också sånger som är matematiskt inriktade. På våra promenader vid stranden och i skogen pratar vi om naturen och djuren och njuter av den vackra miljön. Vi lär barnen att inte skrämma djuren eller skräpa ner i naturen. Vi plockar pyssel material från naturen med barnen så som t.ex. kottar och barr. I vår sånglåda har vi sånger om natur och djur t.ex. björnen sover, bää bää vita lamm, rati riti ralla, ekorre ekorre viftar på sin svans. Vi firar högtider så som Självständighetsdagen med presidentpar (vilket består av två barn) och bal. Vi klär oss festligt, skålar med saft och äter tårta. Runebergsdagen firar vi med att baka tårtor med barnen. Vändagen firar vi olika från år till år med varierande evenemang. Barnen har t.ex. fått bjuda in en vuxen vän på mellanmål, vändagsbio med något annat gruppis. Påsken förbereder vi med påskpyssel, odlar bl.a. påsk gräs samt äter påsklunch. Från Matteus kommer de och berättar om påsken och vi deltar också på påskvandringen ordnad av kyrkan. Första maj firar vi med maskerad, där vi kan klä ut oss till bl.a. olika sagofigurer. Vi festar med mjöd och munkar. Mor- och farsdagen bjuder vi på morgonmål. Då är även mor- och farföräldrar hjärtligt välkomna. Julen förbereder vi med julpyssel, julsånger, jullunch, julvandring och julfest. Dans kring granen vid Matteus kyrkan är en tradition bland östra Helsingfors daghem. Vi lär barnen färger, former och att uppfatta storleksskillnader genom sånger, rim, pyssel och annan pedagogisk verksamhet. Vi pratar med barnen om vad som är rätt och fel. Varför vi inte får göra vissa saker som vi vill. Utan förklarar för barnen varför det finns regler och varför 8

någonting är förbjudet. Här på Björken går vi inomhus, för man kan halka, snubbla eller stöta ihop med någon om man springer. Hittills har vi endast haft barn med kristen tro. Vi har ett gott samarbete med Matteus församling. Om vi fick barn med en annan religion skulle vi respektera detta. Vi skulle diskutera med föräldrarna om vad barnen får delta i. Vi respekterar familjerna och deras livsåskådning eller religion. 11. Barn med specialbehov Vi som vårdare observerar barnet på Björken. Om vi skulle lägga märke till något som barnet skulle behöva extra stöd med så kontaktar vi först föräldrarna, sedan familjedagvårdsledaren och specialbarnträdgårdsläraren. Special barnträdgårdslärarna besöker dagvårdsenheterna regelbundet för att observera verksamheten och barnen. Spec.btgl. vägleder även personalen och ger råd vid behov. Ifall det konstateras något avvikande med barnet ordnas det möte med föräldrarna, personalen och spec.btgl. Vid behov görs en habiliteringsplan med föräldrarna, vårdarna och spec.btgl. Möjlighet med vidare kontakt till olika instanser så som familjerådgivningen, Folkhälsan etc. 12. Uppdatering av Björkens plan för småbarnsfostran Björkens plan för småbarnsfostran uppdateras årligen och vid behov Uppdaterad: 12.06.2013 9

10