Innehållsförteckning

Årsredovisning 2008

Innehållsförteckning Organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommunens vision 4-5 Organisation 6 Förvaltningsberättelse Året i sammanfattning 7 Sammanfattande finansiell analys 8 Femårsöversikt 9 Driftsredovisning 10 Investeringsredovisning 11 Personalredovisning 12-14 Folkhälsa 15 Miljö 16 Sandvikens Kommun Finansiell analys 17-23 Redovisningsmodell 24 Redovisningsprinciper 25-26 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 27-29 Noter 30-36 Kommunfullmäktige 37 Kommunstyrelse 38 Kommungemensam verksamhet 39-40 Kunskapsnämnd 41-43 Äldreomsorgsnämnd 44-45 Individ- och familjeomsorgsnämnd 46-47 Handikappomsorgsnämnd 48-49 Kultur- och fritidsnämnd 50-51 Bygg- och miljönämnd 52-53 Tillväxtnämnd 54-55 Ledning- & service 56-58 Gemensam finansiering 59-60 Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning 61-62 Redovisningsprinciper 63 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 64-66 Noter 67-70 Bolagen i kommunkoncernen 71-74 Revisionsberättelse 75

Organisation och övergripande kommentar 3 Kommunstyrelsens ordförande 2008 blev ett år med fortsatt positiv utveckling för Sandvikens kommun vad av ser folkmängd och ekonomiskt resultat. Under året har dock SANDVIK meddelat att man varslat 900 personer inom affärs området SMT, Stålbolaget. En särskild organisation med kommunen som lokal samordnare har att arbeta med effekterna av varslen. Utöver SANDVIK har ett flertal mindre företag varslat för att anpassa sin organisation till rådande efterfrågan. Förändringarna på arbetsmarknaden får återverkningar på bostadsefterfrågan. Sandvikenhus AB har färdigställt lägenheterna på Kanalgränd och samtliga blev omgående uthyrda. En nödvändig stadsdelsförnyelse har påbörjats bland annat i Björksätra. Sandvikens Energi AB har för 2008 redovisat ett starkt ekonomiskt resultat. Bra vattenflöde i Jädraån samt höga elpriser har inneburit att bolagets kraftpro duktion gått över förväntan. Det skall också noteras att Sandnet, kommunens bredbandssatsning, haft en bra utveckling. Sandvikens Energi medverkar också i ett intressant projekt rörande elbilar. Högbo Bruk AB redovisar ett svagare ekonomiskt resultat för år 2008 än tidigare år. Det beror främst på höga kostnader för konstsnöspåret och icke försålda tomter. Konstsnöspåret har samtidigt lockat många åkare och är som aktivitet uppskattat och måste ur det perspektivet ses som lyckat. Arbete måste nu inriktas på att få intäkter på aktiviteten som täcker kostnaderna för densamma. Göransson Arena tar form och skall invigas våren 2009. Jernvallen Drift AB, bolaget som skall ansvara för driften av hela Jernvallen, har haft mycket att planera för inför övertagandet av verksamhet från Sandvikens kommun och den nya arenan. Intresset för arenan är stort och ett antal evenemang är redan bokade. För nämnder och förvaltningar, innebar 2008 en ny organisation. Sandvikens kommun har övergått till en mer traditionell organisation där nämnderna har det ekonomiska ansvaret för sin verksamhet. Kommunstyrelsen har dock alltjämt det övergripande ansvaret. Kommunstyrelsen har under 2008 ägnat åtskillig tid åt att ta fram en ny vision för Sandviken VISION 2025. Det har varit en framgång och många medborgare har lämnat förslag och synpunkter. Under året har skolan granskats av skolverket. Resultatet har inneburit viss kritik men också påvisat mycket positiva saker, som hög utbildningsnivå bland personalen, god personaltäthet samt bra kompetensutveckling. Det gäller nu att ta fasta på granskningens resultat och med detta som underlag fortsätta att utveckla skolan. Äldreomsorgen har fått viss kritik vad avser bristen på platser i särskilt boende. Här kommer åtgärder att vidtagas. Under året har flera förvaltningschefer och verkställande direktörer lämnat sina befattningar och gått i pension. Kompetens och erfarenhet försvinner. Nya chefer innebär dock nya tankar, idéer och initiativ, vilket kan få en positiv återverkan i verksamheterna. Med den situation som råder på arbetsmarknaden med finanskris och lågkonjunktur, kommer de närmaste åren att bli krävande. Sandvikens kommun får räkna med avsevärt lägre tillväxt, ökad arbetslöshet och därmed lägre skatteintäkter. Kommunens ekonomi skall, trots detta, vara i balans vilket kommer att ställa stora krav på såväl förtroendevalda som anställda. Det kommer att krävas ett tydligt ledarskap, nytänkande och omprövning. Peter Kärnström

4 Organisation och övergripande kommentar Kommunens vision Kommunens vision Sandvikens kommuns vision 2015, fastställdes av kommunfullmäktige 2004, 17. En ny vision för Sandvikens kommun, Vision 2025, kommer att fastställas av kommunfullmäktige under våren 2009. Vackrare, trivsammare, tryggare, aktivare Boende och livsmiljö De natursköna områdena i Sandviken runt Storsjön, Öjaren och det öppna jordbrukslandskapet utvecklas för fast boende och fritidsboende. Allmänhetens tillgång till naturmiljöerna stärks och utvecklas. Kommunens tio tätorter förnyas och förskönas med spännande arkitektur och genomtänkta lösningar. Befintliga miljöer rustas varsamt och förnyas samtidigt som tidigare epokers olika byggnadsstilar tas tillvara. Vissa områden glesas ut med parkområden kombinerat med nytänkande ombyggnationer. Sandvikens centrum förtätas med nya bostäder. Bredband är tillgängligt i alla delar av kommunen. Det är liv och rörelse i Sandvikens centrum där nya intressanta butiker etablerar sig runt det medeltida torg som uppstått vid knuten, stadshuset och runt baptistkyrkan och där torghandeln är livlig. Kanalen är rensad och breddad med en vattenspegel in i den blomsterprydda stadsparken som med sitt kafé lockar många besökare. Det är tryggt för människor i alla åldrar att bo i Sandviken. Sandviken är ett mångkulturellt samhälle. Kultur- och fritidsutbudet är stort och lockande och har sin grund i det aktiva föreningslivet. Sandviken bygger vidare på sin starka musiktradition med bland andra Symfoniorkestern, Sandviken Big Band, Back Beat Bolaget och en rad rock/popband som föregångare. Parkrock, Bangen, Kammarmusikfestivalen och Drömfesten utvecklas till festivaler av nationellt intresse. Under hela året anordnas mängder av kulturaktiviteter och evenemang. Sandviken är en framgångsrik idrottskommun och ledande i landet inom bandyn. Jernvallen är en ännu attraktivare tävlings och träningsanläggning. Fotbollen upplever på nytt en storhetstid. Jernvallen är kommunens största fritidsgård vilket stärks av idrottsprofilen på flera skolor. Kultur- och naturmiljöerna i Högbo och Gysinge utvecklas för evenemang och det rörliga friluftslivet liksom skidåkning och sommaraktiviteter i Kungsberg. Snabbare, närmare, enklare, bekvämare Kommunikationer Snabba och täta direkttågförbindelser och motorväg ända från Stockholm gör Sandviken mycket tillgängligt och innebär en kraftig regionförstoring. Arbets- och studiependling mot Stockholm-Uppsala och mot Falun-Borlänge är mycket vanligt. Sandviken är en del av Mälardalsregionen. Klokare, kunnigare, kreativare Kunskapstillväxt Välutbildade och engagerade lärare förverkligar kommunens skolplan. Framgångsrik metodutveckling med flexibelt lärande, språkutveckling och internationalisering gör att alla barn tidigt lär sig läsa, skriva och räkna. IT är en självklar del av lärandet. Göranssonska skolan är ett av landets bästa tekniska gymnasier och dess arbetssätt är förebild för flera utbildningar. Vissa program är utvecklade i nära samarbete med näringslivet. Högskoleutbildningar inom teknikområdet är etablerade i Sandbacka Park i samverkan med näringslivet. I Sandvikens skolor råder jämställdhet och elevdemokrati och det arbetas aktivt med dessa frågor. Föräldrarnas medverkan är en viktig resurs. Alla skolor har egna styrelser. Många skolor har utvecklat egna profilområden som exempelvis kultur, ekologi och idrott. Kulturskolan har en stark ställning och är integrerad i hela skolsystemet. Starkare, hållbarare, stabilare Näringslivsutveckling Företagsklimatet i Sandviken är mycket gott. Kommunen är känd för att aktivt stödja befintliga och nyetablerade företag i deras strävan att utvecklas och skapa nya arbetstillfällen som är attraktiva för både män och kvinnor. Planprocessen är mycket snabb och flexibel och kan enkelt anpassas till företagens olika behov. Arbete pågår ständigt med att försöka hitta nya företagsmöjligheter i befintliga tillgångar och strukturer och skapa kännedom om detta hos tänkbara entreprenörer. Växande branscher identifieras och särskilda resurser avsätts för att Sandviken skall få del av denna tillväxt. Nätverk mellan företag och institutioner initieras och uppmuntras. Arbetslösheten i Sandviken är mycket låg.

Organisation och övergripande kommentar Kommunens vision 5 Sandbacka Park är ett dynamiskt, expansivt nav varifrån framtidens produkter och tjänster inom nischområdena utvecklas i världsledande klass. Det finns kreativa miljöer uppbyggda av en blandning av stora och små företag, utbildningar samt forsknings- och utvecklingsinriktade organisationer. Öppnare, tillgängligare, rakare Demokrati och dialog Sandvikens kommun präglas av öppenhet och delaktighet. Kommunmedlemmarna möter de förtroendevalda i en kontinuerlig dialog på många olika arenor. Kommunfullmäktige har utvecklat sina mötesformer och är forum för en livlig politisk debatt som engagerar många. Informationsteknik (IT) är ett viktigt verktyg i kontakten mellan kommunen och dess medlemmar. Kommunens verksamheter styrs i hög grad av brukarnas aktiva medverkan och brukarstyrelser finns för de flesta enheter. Utvärdering av verksamheten är den viktigaste aktiviteten. Jämställdhet Jämställdhet prioriteras i Sandviken och kvinnor och män ges samma förutsättningar i all kommunal verksamhet. Orättvisor mellan kvinnor och män motarbetas aktivt. Alltfler män finns inom kvinnodominerade yrken liksom alltfler kvinnor inom mansdominerade yrken. I de politiska församlingarna råder en jämn fördelning mellan kvinnor och män.

6 Organisation och övergripande kommentar Organisation Organisation Kommunen Överförmyndarnämnd Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Bygg- och miljönämnden Tillväxtnämnden Kunskapsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Äldreomsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Handikappomsorgsnämnden Bygg-och miljöförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Kunskapsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Tillväxtförvaltningen Äldreomsorgsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Handikappomsorgsförvaltningen Personalkontoret Tekniska kontoret Kommunkansliet Inköpskontoret Ekonomikontoret Servicekontoret IT-kontoret Informationskontoret Kommunkoncernen Gästrike Räddningstjänstförbund 27% 24% Gästrike Återvinnare X-trafik AB 7% Kommunfullmäktige 7% Regionförbundet Gävleborg Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri 100% 9% Sandvik Utbildning AB 100% Sandvikens Stadshus AB 100% 100% 100% 100% Högbo Bruks AB Sandviken Energi AB Jernvallen Drift AB Sandvikenhus AB 100% 100% 1% 99% Sandviken Energi Elnät AB Bångbro Kraft AB Knuten Fastigheter AB

Förvaltningsberättelse Året i sammanfattning 7 Året i sammanfattning 2008 har i mångt och mycket präglats av det som hänt i omvärlden med finanskris och lågkonjunktur. Detta har fått direkt genomslag i Sandvikens kommun och är ett tydligt bevis på kommunens internationella beroende i och med att SAND- VIK dominerar arbetsmarknaden. 2008 slutade med ett resultat på 4,9 mkr. Verk samheterna visar dock ett sammanlagt resultat på -19,7 mkr, vilket är ett problem om kommunen även i fortsättningen skall kunna klara kravet på en ekonomi i balans. I likhet med tidigare år har kommunstyrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt den ekonomiska situationen. Trots detta har de stora verksamheterna, vilka svarar för mer än halva budgeten, samtliga prognostiska underskott under året utan att komma till rätta med problemen. Från och med den 1 januari 2008 har kommunen en ny organisation där nämnderna har det ekonomiska ansvaret för sin verksamhet och en egen förvaltning till sitt förfogande. Budgetprocessen har varit föremål för utveckling, vilket bland annat inneburit att de ekonomiska ramarna fastställdes av fullmäktige redan under våren. Detta har i sig skapat bättre förutsättningar för arbetet hos nämnder och styrelse. Elevunderlaget i skolan minskar, vilket kräver översyn av organisationen. Under 2008 har beslut fattats om avveckling av högstadiet vid Norrsätraskolan. Kommunen har inte längre monopol på gymnasieutbildning. Här finns idag en påtaglig konkurrens från friskolor och andra kommuners utbildningsutbud. Detta måste leda till extra övervägande och analyser vad gäller kommunens egen gymnasieverksamhet. Inom äldreomsorgen har under året tillskapts fler platser i serviceboende, vilket varit nöd vändigt då kön varit oacceptabelt lång. Handikappomsorgen har genomfört en mängd förändringar i verksamheten. Nya boendeplatser har tillskapats och samtliga såväl nya som redan befintliga boenden har omstrukturerats mot vad man omnämner profilboende. större omfattning. Näringslivsrådets verksamhet fortgår och utvecklas. Kommunen tar aktiv del i projektet Triple Steelix med inriktning på bland annat utveckling för de mindre verkstadsföretagen. Industriområdet vid Tuna är färdigställt för etableringar. Sandbacka Park etapp V är klar och uthyrd. I teknikparken finns idag drygt 50 företag med mer än totalt 800 anställda. Kommunen har under året inlett förhandlingar angående försäljning av fastig hetsbeståndet i Gysinge. Under året har ett antal nya förvaltningschefer rekryterats, samtidigt som kommunstyrelsen startat arbetet med att rekrytera ny kommundirektör. Sjukfrånvaron fortsätter att minska inom i stort sett samtliga verksamheter. Kommunstyrelsen har under 2008 haft ett omfattande arbete med VISION 2025. Arbetet har innefattat en väl utvecklad dialog med medborgarna, vilket resulterat i att ett mycket stort antal synpunkter och förslag inkommit. Kommunens verksamhet har, som tidigare angivits, påverkats av rådande utveck ling i omvärlden med finanskris och lågkonjunktur. Hur länge denna situation kommer att vara, är svårt att förutse. Helt klart är dock att utvecklingen så småningom kommer att vända. Sandvikens kommun skall, när uppgången kommer, kunna erbjuda företag i kommunen en kom petent arbetskraft. Detta förutsätter insatser för kompetensutveckling. Kommunen står väl rustad för en uppgång med planlagd mark på flera attraktiva ställen Säljan, Norra IP och Västanåsen. Etapp II på Kanalgränd, med byggnation av lägenheter, är ett angeläget projekt. Uppgången kommer att ställa krav på investeringar i infrastruktur, vilket i sin tur kräver att kommunen lyckas med att ha en balanserad ekonomi under de närmaste åren. Detta kommer att ställa stora krav på utveckling och nytänkande. Kultur- och fritid har under året förberett överlämnandet av verksamhet till Jernvallen Drift AB, som från och med den 1 januari 2009 skall driva verksamheten inkluderande Göransson Arena. I Björksätra invigdes under sommaren BJ Arena, vilket ger friidrotten en stor möjlighet att utvecklas. Ett utredningsarbete pågår för att förse kulturskolan med nya lokaler. Tillväxtnämndens verksamhet har påverkats av förändringarna på arbetsmark naden. Vuxenutbildning efterfrågas i

8 Förvaltningsberättelse Sammanfattande finanisell analys Sammanfattande finansiell analys Sandvikens kommun redovisade ett årsresultat på 4,9 mkr, vilket är högre än föregående års resultat på 3,1 mkr. Resultatet ligger strax under det finansiella målet som för år 2008 sattes till 5,0 mkr. Resultatet ökade det egna kapitalet med 0,6 procent, vilket är lägre än inflationen för året. Årets investeringar uppgick till 101,1 mkr, av vilka 88,5 procent kunde finansieras med egna medel. Soliditeten ökade med 0,5 procentenheter till 44,4 procent. För att beskriva ekonomin i Sandvikens kommun används ett antal tabeller och mått. För varje tabell redovisas läge och trend, enligt förklaringen nedan. Ett utförligare resonemang finns i avsnittet Finansiell analys. Risk Kontroll De nyckeltal som illustrerar risk och kontroll i kommunen befinner sig på en bra nivå, med undantag för pensionsskulden. Sandvikens kommun har en skuld för pensioner intjänade före 1998 som uppgår till 873,2 mkr. Detta ställer under kommande år krav på att det finns tillräckligt med likvida medel för att klara av utbetalningarna samt på att kostnaderna för dessa pensioner kan täckas. Kommunens likviditet är god och aktuella borgensåtaganden bedöms inte behöva infrias. Budgetföljsamheten har varit god de senaste åren. Ett trendbrott år 2006 var att verksamheterna redovisade ett underskott på -16,3 mkr. Även under 2008 redovisades ett underskott på -19,7. Prognossäkerheten har trots detta för verksamheterna förbättrats under 2000-talet, och får nu betraktas som god, vilket gör att kontrollen av kommunens ekonomi förbättras. Slutsatsen av ovanstående resonemang blir att kontrollen av ekonomin är god samtidigt som det finns en risk i form av stora framtida pensionsutbetalningar. Läge Bra Ok Har brister Trend Har förbättrats Oförändrad Har försämrats Likviditet Borgensåtagand Pensionsskuld Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Resultat Kapacitet Även om vissa av de nyckeltal som illustrerar kommunens resultat och kapacitet förbättrades något under 2008 och läget fortfarande befinner sig i kategorierna Ok/Bra för majoriteten av nyckeltalen, finns ändå anledning att vidta åtgärder för att förstärka ekonomin för kommunen under kommande år. Intäkterna ökade mer än kostnaderna, vilket har medfört ett bättre resultat jämfört med föregående år. Investeringarna har inte kunnat finansieras helt med egna medel. Självfinansieringsgraden på 88,5 procent är dock högre jämfört med föregående år på 10,9 procent. Soliditeten har förbättrats med marginella 0,5 procent, men är negativ om hela pensionsskulden räknas in. Skuldsättningsgraden har minskat med motsvarande 0,5 procent. Kommunalskatten är oförändrad och bland de lägsta i länet. Utveckling av intäkter och kostnader Olika posters andel av skatteintäkter Investeringsvolym Självfinansieringsgrad av investeringar Årets resultat Soliditet Skuldsättningsgrad Kommunalskatt Balanskravet och god ekonomisk hushållning I lagstiftningen om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting sägs att: Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste tre åren. Dessutom uttalas krav på god ekonomisk hushållning. För att säkra det egna kapitalet krävs att kommunen redovisar positiva resultat. Kravet på att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna under ett år brukar benämnas balanskravet. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Dessutom kan synnerliga skäl anföras för att i vissa fall justera balanskravsresultatet. Sandvikens kommuns resultat enligt resultaträkningen uppgår till 4,9 mkr. Därefter har detta justerats för reavinster, vilket ger ett balanskravsresultat på -0,4 mkr. För 2008 har det inte skett någon förändring i antagande om livslängd avseende beräkning av pensionsavsättning och därmed inga ökade kostnader jämfört med 2007 (1,9 mkr). Denna post kan enligt Sveriges kommuner och landsting utgöra så kallat synnerliga skäl för att inte reglera det underskott som uppstår till följd av posten. Därmed återstår ett underskott på -0,4 mkr att återställa under de närmaste tre åren. Sandvikens kommun avser att återställa detta under år 2009 genom det för året budgeterade överskottet på 15,0 mkr. Kommunen har sedan år 2005 anvisat en del av årets resultat till att bygga upp en reserv för att möta framtida pensionskostnader. Den ackumulerade reserven uppgår till 11,5 mkr. Det innebär att om kommunen i framtiden skulle redovisa ett negativt resultat till följd av höga pensionskostnader kan kommunen avräkna denna reserv vid avstämning mot balanskravet.

Förvaltningsberättelse Femårsöversikt 9 Femårsöversikt Kommunen Ekonomi 2008 2007 2006 2005 2004 Verksamhetens nettokostnader (mkr) -1 595,5-1 535,2-1 461,6-1 405,4-1 348,4 Verksamhetens nettokostnader/invånare (kr) -43 263-41 713-39 774-38 305-36 606 Årets resultat (mkr) 4,9 3,1 15,5 16,3 7,3 Årets resultat/invånare (kr) 133 84 422 444 198 Investeringsvolym (mkr) 101,1 161,2 154,7 94,4 85,5 Total pensionsskuld (mkr) 932,4 905,8 809,0 716,8 691,3 Soliditet (%) 44,4 43,9 49,5 51,2 50,9 Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%) -1,5-0,9 3,8 8,6 9,5 Skatteintäkter 2008 2007 2006 2005 2004 Skattesats till kommun (kr) 21,65 21,65 21,65 21,65 21,65 Skattesats till kommun och landsting (kr) 32,32 32,32 32,32 32,00 32,00 Skatteintäkter inklusive statsbidrag (mkr) 1 610,3 1 541,8 1 475,5 1 419,0 1 357,6 Skatteintäkter per invånare (kr) 43 664 41 892 40 152 38 675 36 856 Personal 2008 2007 2006 2005 2004 Antal årsarbetare 3 130 3 185 3 275 3 185 3 110 Antal anställda 3 318 3 375 3 485 3 411 3 332 Personalkostnader exklusive pension (mkr) 1 206,8 1 203,4 1 141,2 1 068,2 1 046,3 Sjukfrånvaro samtliga anställda (%) 7,2 7,9 8,5 9,0 9,1 Befolkning 2008 2007 2006 2005 2004 Antal invånare totalt 36 879 36 804 36 748 36 690 36 835 varav 0-6 år 2 534 2 545 2 493 2 455 2 405 varav 7-17 år 4 698 4 852 4 972 5 054 5 201 varav 18-24 år 3 053 2 831 2 714 2 581 2 487 varav 25-44 år 8 535 8 594 8 678 8 707 8 831 varav 45-64 år 10 366 10 417 10 404 10 488 10 512 varav 65-79 5 483 5 347 5 247 5 136 5 092 varav 80+ 2 210 2 218 2 240 2 269 2 307 Kommunkoncernen Ekonomi 2008 2007 2006 2005 2004 Verksamhetens nettokostnader (mkr) -1 516,8-1 472,6-1 392,7-1 375,3-1 304,8 Årets resultat (mkr) 28,4 13,1 30,8 16,0-3,3 Investeringsvolym (mkr) 292,9 293,0 276,3 314,5 154,1 Soliditet (%) 34,1 34,0 36,9 37,0 36,7 Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%) 8,5 8,3 11,4 13,7 14,0

10 Förvaltningsberättelse Driftsredovisning Driftsredovisning mkr 2008 2007 2006 Kommunfullmäktige 0,1 0,0 1,0 Kommunstyrelse 0,2-0,3 1,1 Facknämnder -1,0 0,0 Summa Politik 0,3-1,3 2,0 Kunskapsnämnd -0,2 Gymnasieskola -6,9-2,2 0,2 Förskola, grundskola -9,6 1,0 1,0 Särskola -1,4-1,6-1,2 Övrig verksamhet 0,3 2,5 1,9 Summa Kunskapsnämnd -17,8-0,4 1,8 Äldreomsorgsnämnd 0,0 Särskilt boende -1,5-6,0-3,8 Ordinärt boende -5,5-7,4-3,2 Dagverksamhet 2,3-0,4 0,2 Övrig verksamhet 1,4 0,8-0,3 Summa Äldreomsorgsnämnd -3,3-13,0-7,1 Individ- och familjeomsorgsnämnd -0,1 Missbruksvård för vuxna -0,9-1,5-5,4 Barn- och ungdomsvård 2,1 1,2-2,7 Övrig verksamhet -4,9 0,4-0,9 Summa Individ- och familjeomsorgsnämnd -3,8 0,1-9,1 Handikappomsorgsnämnd -0,2 LSS, LASS -4,4-4,9-9,4 Övrig verksamhet 1,3-1,7 0,2 Summa Handikappomsorgsnämnd -3,3-6,7-9,2 Kultur- och fritidsnämnd -0,2 Kulturverksamhet 2,8 0,3 0,1 Fritidsverksamhet -2,4 0,5 1,0 Övrig verksamhet 1,0 0,8 0,2 Summa Kultur- och fritidsnämnd 1,2 1,6 1,3 Bygg- och miljönämnd 0,0 Miljö- och hälsoskydd -0,6 0,3 0,0 Övrig verksamhet 0,1 0,7 1,1 Summa Bygg- och miljönämnd -0,5 0,9 1,1 Tillväxtnämnd 0,0 Kommunikation -0,6 1,6 4,5 Företagsutveckling -0,7 0,5-0,5 Kompetensförsörjning 0,6-4,6 0,5 Övrig verksamhet 0,2 0,5-0,3 Summa Tillväxtnämnd -0,5-1,9 4,1 Kommunledningsverksamhet 7,2 10,1-1,2 Teknisk verksamhet 0,0 9,9 0,8 Summa Kommunstyrelsens förvaltning 7,2 20,1-0,4 Ej fördelade upplupna semesterlöner 0,8 1,1-0,7 Summa nämnder -19,7 0,6-16,3 Skatter 1,6-0,3 13,0 Finansiell verksamhet 12,1-1,1 8,6 Pensioner 0,5-3,8 7,2 Övrigt 10,4 7,8 2,8 Summa Gemensam finansiering 24,6 2,6 31,7 Totalt 4,9 3,1 15,5

Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning 11 Investeringsredovisning Investeringvolym Kunskapsnämnd 18,1 45,3 41,0 Äldreomsorgsnämnd 4,0 3,2 0,8 Individ- och familjeomsorgsnämnd 0,5 1,0 0,1 Handikappomsorgsnämnd 0,0 0,9 0,2 Kultur- och fritidsverksnämnd 14,6 8,9 8,3 Bygg- och miljönämnd 0,0 0,1 0,1 Tillväxtnämnd 0,1 0,2 0,1 Kommunlednings-, service- och teknsikverksamhet 63,8 101,6 104,1 Summa 101,1 161,2 154,7 2008 års nettoinvesteringar inom kommunens verksamhet uppgår till totalt 101,1 mkr. Det är en minskning mot föregående år med 60,1 mkr. Investeringsplanen för 2008 uppgick till 119,2 mkr netto En av de stora investeringar som pågått under de senaste åren är om- och tillbyggnationen av Bessemergymnasiet. Under åren har totalt 86,5 mkr, exklusive inventarier, avsatts för ombyggnationen. Vid 2008 års utgång har 83,8 mkr av dessa förbrukats. Etapperna 4 och 5, innehållande utrymmen för ytterligare fyra gymnasieprogram, administration, bibliotek samt hälsa och stöd, slutfördes under 2008. I samband med ombyggnationen har källsorteringen för skolan setts över och utrymme anpassats även för detta ändamål. Byggnationen av Sandbacka Park, etapp 5, har fortsatt under året. Projektet är förskjutet i tid men har i stort sett färdigställts under senare delen av 2008. De första hyresgästerna flyttade in under vårvintern 2008. De övriga hyresgästerna har därefter successivt flyttat in. Hela etapp 5 är nu uthyrd. Byggnationen av Göransson Arena fortskrider. Bygget är försenat i tid och den planerade invigningen under 2008 uppskjuten till våren 2009. Investeringar har gjorts i anslutning till arenan under 2008. Det gäller yttre arbeten såsom lösning av dagvattensbassänger samt föreberedande markarbeten för parkeringsytor. I början av året genomfördes en stor utredning om kost- och matproduktionen inom Sandvikens kommun. Denna resulterade i en omorganisation inom måltidsverksamheten, där bland annat produktionsköken minskades med ett kök, till fyra. Investeringar gjordes under året i verksamheten. I utrustning för mottagningsköken och centralköket vid Murgårdsskolan investerades 2,4 mkr. Investeringen för ombyggnationen av centralköket och mottagningsköken slutade på 3,1 mkr. Kommunen har genom satsningen säkerställt att maten hanteras i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Investeringen bidrar också till högre effektivitet och kvalitet, framförallt när det gäller att klara varmhållningstider och rätt temperatur på maten under hela hanteringskedjan, från tillagning till servering. Inom verksamhetsområdet gator har en investering som räcker över flera år inletts. Kommunen är enligt lag skyldig att tillse att brandvatten finns att tillgå överallt i kommunen. Med anledning av detta har Räddningstjänsten gjort en inventering av kommunens brandposter vilket resulterat i att byte av brandposter utförts för 1,5 mkr. För de kommande tre åren har 1,0 mkr per år avsatts för ändamålet. En annan större investering inom centrala Sandviken är Plangatan, som öppnats för dubbelriktad trafik. Det har avlastat Björkgatan och resulterat i en god genomströmning av trafiken inom området. Energibesparande åtgärder har utförts för cirka 2,5 mkr. I summan ingår bland annat investering av ventilationsaggregat till Murgårdsskolan för 0,8 mkr. Värmeåtervinning i Gullhedsskolan, i Järbo, har utförts för 1,3 mkr. För denna investering fick kommunen ett energibidrag om 0,3 mkr. Totalt har 12 objekt omfattats av energibesparåtgärder under 2008. Beräknad årlig kostnadsbesparing med anledning av de gjorda investeringarna uppgår till cirka 0,4 mkr. Investering i IT-utrustning har gjorts under år 2008 för 7,1 mkr. Datorer, hårdvaror, elektronik samt infrastruktur har införskaffats. Likt tidigare år har reinvesteringar på 1,0 mkr gjorts på parkmark samt utemiljö i anslutning till skolor och förskolor. Under året har lekplatser i Österfärnebo och Gysinge rustats upp. Vid Gullhedsskolan i Järbo och vid Söderskolan har en översyn av utemiljön gjorts. Gullhedsskolan har fått ny utrustning till sin skolgård och vid Söderskolan har ett så kallat utegym, riktat mot högstadieelever, byggts upp.

12 Förvaltningsberättelse Personalredovisning Personalredovisning Personal Sandvikens kommun är en stor arbetsgivare med personalintensiva verksamheter. Personalen har mycket skiftande yrkesroller och arbetsuppgifter. För att möta förändringar och nya behov måste ett förändringsbenäget synsätt och ett kvalitetsmedvetande prägla kommunens personal. Kvinnor; 2 677 Könsfördelning Antal medarbetare Den 31 december 2008 var 3 139 personer tillsvidareanställda och 179 personer externt visstidsanställda 1. Jämfört med 31 december föregående år har antalet anställda minskat. Externt visstidsanställda minskade med 86 personer medan tillsvidareanställda ökade med 33 personer. Ökningen av tillsvidareanställda har främst skett inom vård och omsorg. Män; 462 De arbetsplatser där endast kvinnor eller endast män arbetar var 28 procent vilket är 1,1 procent lägre jämfört med första mätningen i februari 2006. Arbetsplatser med fem eller färre anställda är undantagna. 1400 1200 1000 Antal tillsvidareanställda 1 219 936 Bygg- och miljö Andelen deltidsanställda minskar Heltidsprojektet som genomfördes under 2003 har bidragit till att sänka andelen deltidsanställningar från 28 procent år 2002 till 20 procent år 2008 vilket framgår av diagrammet nedan. 800 Tillväxt Kultur- och fritid Andel deltidsanställda 600 400 200 41 76 92 102 278 398 Individ- och familjeomsorg Kommunstyrelse Handikappomsorg Äldreomsorg Kunskap Procent 30 28 25 20 24 23 22 21 19 20 0 Förvaltningar 15 10 Personalstruktur - tillsvidareanställda 5 Köns- och åldersstruktur Åldersgruppen 40 år och äldre uppgick liksom föregående år till 71 procent. Medelåldern var också oförändrad 46 år. Andelen kvinnor var 85 procent vilket var en ökning med en procent jämfört med tidigare år. Mellan åren 2001 och 2007 har andelen kvinnor varit 84 procent. 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 94,7 procent vilket i princip är samma nivå som föregående år. Av kvinnorna var det 22 procent som arbetade deltid. Motsvarande siffra för männen var sex procent. 1 Tillsvidareanställda är anställda som innehar tjänst som pågår tillsvidare, även tjänstlediga ingår. Extern visstidsanställda är personer med tidsbegränsad anställning med månadslön.

Förvaltningsberättelse Personalredovisning 13 Personalkostnader Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 61,9 procent år 2008. I december 2008 var medellönen, uppräknad till heltid, för tillsvidareanställda 22 606 kr. Kvinnornas medellön var 22 064 kr och männens 25 747 kr. Kvinnornas medellön motsvarade 85,7 procent av männens. Jämfört med år 2007 hade kvinnornas medellön närmat sig männens med 0,8 procent. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under de senaste åren haft en positivt neråtgående trend men är fortfarande på en alltför hög nivå. Sedan år 2003 har sjukfrånvaron minskat med 2 procentenheter. För att åstadkomma en ytterligare sänkning av sjukfrånvaron har det under året, liksom tidigare år, pågått ett aktivt arbetsmiljöarbete utifrån förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande perspektiv. Speciella riktade insatser i samarbete med företagshälsovården har genomförts. Av de tillsvidareanställda var det 32,4 procent som inte hade någon sjukfrånvaro alls under år 2008. Sjukdomsrelaterad frånvaro (%) Mätperiod jan-dec 2008 2007 2006 Samtliga anställda 7,2 7,9 8,5 Kvinnor 7,8 8,5 9,2 Män 4,8 5,5 5,4 29 år och yngre 4,8 5,7 5,5 30-49 år 7,4 8,3 8,9 50 år och äldre 7,6 8,0 8,7 Långtidsfrånvaro mer än 60 dagar 60,1 62,2 67,3 Procent 10 Samtliga anställdas sjukfrånvaro i procent av arbetstid 8 6 4 2 0 9,2 9,1 9,0 Personalrörlighet Den externa personalomsättningen har varit förhållandevis låg under hela 2000-talet. År 2008 uppgick den till 6,6 procent att jämföra med föregående års 5,0 procent. Pensionsavgångar Kommunens pensionsavtal möjliggör för personalen att själva avgöra pensionstillfälle vid åldern 61-67 år. Det är därför svårt att bedöma hur många personer som kommer att avgå på grund av pensionering. Under året har 101 personer slutat på grund av pensionering. År 2009 kommer 60 personer att uppnå åldern 65 år. Fram till år 2018 uppnår 865 personer åldern 65 år. 76 procent av dem arbetar idag inom vård/omsorg och skola/förskola. Uppnår 65 års ålder inom 10 år 8,5 7,9 7,2 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Nämnd Antal Kunskapsnämnd 356 Äldreomsorgsnämnd 236 Kommunledningsverksamhet 93 Handikappomsorgsnämnd 89 Tillväxtnämnd 31 Individ- och familjeomsorgsnämnd 26 Kultur- och fritidsnämnd 25 Bygg- och miljönämnd 9 Totalt 865

14 Förvaltningsberättelse Personalredovisning Pensioner Sandvikens kommun har förpliktelser att i framtiden utbetala pension. För att möta dessa utbetalningar har placeringar gjorts. Nedanstående tabell redogör för pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen. Enligt kommunens finanspolicy skall risker minimeras vid alla typer av placeringar. Därför har placeringar skett i värdepapper som garanterar kommunen minst det nominella värdet tillbaka vid förfallotidpunkten. Under året har inga nya placeringar gjorts. Pensionsmedel och pensionsförpliktelser (mkr) 2008 2007 2006 Avsättningar för pensioner 59,2 48,7 35,6 Ansvarsförbindelser 873,2 857,1 773,4 Totala pensionsförpliktelser 932,4 905,8 809,0 Placeringar bokfört värde 46,9 46,7 43,9 Placeringar marknadsvärde 45,6 46,5 50,8 Återlånade medel 886,8 859,3 758,2 Typ av instrument - Aktieindexobligationer 30,0 30,0 20,2 - Nollkupongsobligationer 10,9 10,7 23,7 - Företagsobligationer 6,0 6,0 0,0 Totalt 46,9 46,7 43,9 Avkastning placeringar - Aktieindexobligationer 0,0 3,9 0,0 - Nollkupongsobligationer 0,2 0,2 0,8 - Företagsobligationer 0,3 0,1 0,0 Total avkastning 0,5 4,2 0,8

Förvaltningsberättelse Folkhälsa 15 Folkhälsa I februari 2008 antog kommunfullmäktige en folkhälsoplan utifrån de elva nationella målen. De tre första målen är prioriterade och med lokala mål som alla nämnder skall ha som utgångspunkt i sin verksamhet. Information om folkhälsoplanen och de lokala målen har varit prioriterat under året. Mål 1 Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. En ny vision för Sandviken har arbetats fram genom att engagera medborgarna. Nästan 2 300 röster har kommit in genom svar på webb, bibliotek och via möten med politiker och visionssamordnare. Visionen fastställs under 2009. Information till medborgarna sker alltmer via hemsidan. Ett förslag till ny översiktsplan har kommunicerats med medborgarna via aktiviteter i centrum och via hemsidan. Samverkan och inflytande sker med pensionärs- och handikapporganisationerna och andra föreningar. Närståendeträffar och brukarråd finns i allt fler verksamheter. Inom förskolan har en bred satsning gjorts på att implementera läroplanen för att stärka barnens åsikter och inflytande i vardagen. I grundskolan upplever flickor i åk 3 och 8 ett större inflytande än pojkar vad gäller det vardagliga arbetet och inflytandet via formella kanaler. Skolorna arbetar med genusperspektivet genom temadagar, flick- och pojkgrupper inom idrott och fortbildning av genuspedagoger. 90 procent av gymnasieeleverna har haft utvecklingssamtal. Kostservice inbjuder elevrepresentanter två ggr/termin till möten om skolmatsedeln. Till kommunens synpunktshantering har det under året inkommit 18 synpunkter, vilket är samma som året innan. Allmänhetens frågor i kommunfullmäktige har varit åtta stycken. Inkomna medborgarförslag var tre. Mål 2 Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskilt målområde. I samband med lågkonjunktur och stora varsel har under hösten ett lokalt center för omställnings- och konjunkturinsatser startats med representanter från flera förvaltningar, arbetsförmedling, SANDVIK och de fackliga organisationerna i syfte att underlätta för personer som drabbas av arbetslöshet. Ett särskilt EU-projekt har startat för att göra ungdomar mer anställningsbara. Målet att erbjuda bostäder utifrån individens behov har uppfyllts i allt högre utsträckning. Handikapp- och äldreomsorgsnämnderna har utökat fler boenden med profil, såsom för dementa personer, trygghetsboende, boende för yngre aktiva och för äldre funktionshindrade personer. Brottsförebyggande rådet bedriver ett aktivt preventivt arbete i kommunen i syfte att öka tryggheten och har ett nära samarbete med polisen. Individ- och familjeomsorgsnämnden har bedrivit ett aktivt kvinnofridsarbete i samarbete med kvinnojouren och Brottsofferjouren. Ett arbete har påbörjats för att höja trygghetsfaktorn i Stadsparken genom buskröjning, bättre belysning och mer aktivitet i parken. Vuxenvandringar genomförs under riskhelger i samverkan mellan kommunen, föreningar och föräldrar. Mål 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt och skall därför utgöra ett särskilt målområde. I Sandvikens finns två familjecentraler där kommunen och landstinget samverkar och bedriver föräldrautbildning. Kommunen samverkar med Barn- och ungdomspsykiatrin och Vuxenpsykiatrin i gruppverksamheter för barn. Alla grundskolor har system för att förebygga kränkande behandling. Kamratstödsverksamhet bedrivs på nästan alla skolor. Skolhälsovården bedriver sitt arbete med utredning, stöd och behandling till elever med neuropsykiatriska svårigheter, vilket är unikt. Alla förskolor har dagligen rörelseaktiviteter och medvetenheten om hälsosam kost tas upp vid måltiderna. Grundskolorna bedriver en mängd olika rörelseaktiviteter, aktiva raster och schemalagd rörelse i form av promenader med mera. Temaveckor om friskvård och hälsa förekommer på olika skolor. Satsning på nyttigt utbud i cafeteriorna fortsätter. Kultur- och fritidsnämnden bidrar till att stärka ungdomar via föreningslivet. Kommunen investerar årligen i förnyelse av lekparkerna liksom säkra gång- och cykelvägar. Mål 11 Aktiviteter utifrån det alkohol- och drogpolitiska programmet Kultur- och fritidsnämnden stödjer enbart drogfria verksamheter och arrangemang. Föreningsenheten kräver att föreningar skall arbeta aktivt med olika insatser för att motverka och förhindra missbruk. Inom skolan har många skolledare och lärare deltagit i utbildning om social och emotionell träning, där de lärt sig arbeta förebyggande mot våld, droger och mobbning. Alla enheter inom åk 6-9 arbetar med ett program som syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande. Landstinget gör uppföljningar av elevers drogvanor.

16 Förvaltningsberättelse Miljö Miljö Lokala miljömål Sandvikens kommun arbetar efter de lokala miljömål som antogs av Kommunfullmäktige maj 2005. De lokala miljömålen bygger på de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit. Energiplan/Klimatstrategi 2007 Ett övergripande dokument som kommunen arbetar aktivt med är den reviderade energiplan/klimatstrategi som antogs av fullmäktige under hösten 2007. Med den nya reviderade energiplanen/klimatstrategin vill kommunen visa att ansvar tas för att kommande generationer ska kunna leva i en fortsatt god miljö. Kommunen tar ett samlat grepp om klimatfrågan genom dokumentet. De mål, åtgärder och strategier som finns med i energiplanen/klimatstrategin följer den inriktning som finns i de lokala miljömålen. Miljöbokslut Varje år upprättar kommunen ett miljöbokslut där arbetet med de lokala miljömålen redovisas. Nytt för 2008 års bokslut är att även åtgärderna från energiplan/klimatstrategi 2007 redovisas. Hur går det med miljö- och energimålen? Av de 43 lokala miljömålen bedöms ungefär hälften kunna nås inom de för de olika målen uppsatta tidsramarna. För att de resterande målen ska kunna nås krävs ytterligare åtgärder och förändringar. Målen måste prioriteras ute i verksamheterna. Vissa av kommunens verksamheter har tagit fram handlingsplaner och genomför åtgärder på verksamhetsnivå. Arbetet kommer att fortsätta under kommande år. Även när det gäller energi/klimatstrategins mål och åtgärder arbetas det aktivt ute i verksamheterna. Det arbetas aktivt med många av målen, men för att vi ska nå hela vägen krävs ett ökat engagemang och medel för att kunna fullfölja alla uppsatta mål. Aktiviteter inom miljöområdet 2008 Under 2008 har många aktiviteter genomförts. En som kan nämnas är den årliga miljökalendern som tas fram. I 2009:års upplaga uppmärksammas vad man som privatperson kan göra inom olika områden för att minska sin miljöpåverkan. För att nå ut i alla verksamheter har kommunen ett antal miljöpiloter. Miljöpiloterna har fått utbildning från kommunen och ska vidarebefordra nyheter och information till sin egen verksamhet. Miljösamordnaren har under 2008 haft träffar för miljöpiloterna där de fått information om vad som händer och där de även ges en chans att diskuterade möjliga problem som de stöter på i sin verksamhet. Kommunen genomför även utåtriktade informationsinsatser gentemot medborgarna. Exempel på detta är den butiksinventering som genomfördes där ekologiska produkter uppmärksammandes. En annan är att Agenda 21 tillsammans med flera lokala aktörer informerade medborgarna på ett lokalt arrangemang i Sandviken. Beslut har tagits för att kommunen ska bli medlem i organisationen Klimatkommunerna. Ett medlemskap passar bra in i kommunens arbete med klimatfrågan, och ger möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra kommuner.

Sandvikens kommun Finansiell analys 17 Finansiell analys Modell för finansiell analys Med början år 2005 använder sig Sandvikens kommun av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. För att beskriva läget och trenden för varje nyckeltal används följande symboler. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens pensionsskuld. Läge Bra Ok Har brister Trend Har förbättrats Oförändrad Har försämrats Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.

18 Sandvikens kommun Finansiell analys Resultat Kapacitet Tabell 1: Utveckling av intäkter och kostnader mkr 2008 2007 2006 2005 2004 Intäkter 423,0 444,0 426,6 400,1 404,1 Kostnader -2 018,5-1 979,3-1 888,2-1 805,5-1 752,5 Nettokostnader -1 595,5-1 535,2-1 461,6-1 405,4-1 348,4 Skatteintäkter 1 610,3 1 541,8 1 475,5 1 419,0 1 357,6 Finansnetto -9,9-3,4 1,7 2,8-1,8 Periodens resultat 4,9 3,1 15,5 16,3 7,3 mkr 1700 1600 1500 1400 1300 Nettokostnads- och skatteutveckling Antal invånare 31/12 36 879 36 804 36 748 36 690 36 835 Nettokostnader/invånare (kr) 43 263 41 713 39 774 38 305 36 606 Skatteintäkter/invånare (kr) 43 664 41 892 40 152 38 675 36 856 Nettokostnader/ invånare 2008 Skatteintäkter/ invånare 2008 Gävleborgs län (kr) Bollnäs 41 773 41 755 Gävle 38 767 40 201 Hofors 44 223 43 670 Hudiksvall 42 230 41 993 Ljusdal 45 208 45 833 Nordanstig 42 666 44 412 Ockelbo 43 626 44 464 Ovanåker 42 846 42 564 Sandviken 41 713 41 892 Söderhamn 44 149 44 725 Källa: SCB, preliminära bokslutsuppgifter 2008 Ett tecken på en sund utveckling av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Nettokostnaderna har i genomsnitt ökat med 58,2 mkr per år den senaste femårsperioden. Motsvarande siffra för skatteintäkterna är 63,1 mkr, om man exkluderar år 2004 då ökningen av skatteintäkter var ovanligt låg, bara 2,2 mkr. Att den genomsnittliga skatteintäktsökningen är något större indikerar att den strukturella utvecklingen på intäkter, kostnader och skatter är i balans, sett över en femårsperiod. Jämfört med föregående år har skatteintäkterna ökat med 68,5 mkr eller 4,4 procent medan verksamhetens nettokostnad ökat med 60,3 mkr eller 3,9 procent. Detta har lett till att resultatet förbättrats något jämfört med föregående år. Det är viktigt att följa upp ökningen i nettokostnader, så att den årliga kostnadsökningen även fortsättningsvis är lägre än ökningen i skatteintäkter. 1200 2004 2005 2006 2007 2008 Skatteintäkter Tabell 2: Olika posters andel av skatteintäkter Nettokostnad + Finansnetto % 2008 2007 2006 2005 2004 Nettokostnad exkl avskrivningar 94,8 95,4 94,8 94,8 94,6 Avskrivningar 4,2 4,1 4,3 4,3 4,7 Finansnetto 0,6 0,2-0,1-0,2 0,1 Totalt 99,6 99,7 98,9 98,8 99,5 Ett ytterligare sätt att belysa strukturen på kommunens intäkter och kostnader är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkterna. Av tabell två framgår att nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 94,8 procent av skatteintäkterna under 2008. Avskrivningarnas andel var 4,2 procent och finansnettot 0,6 procent. Tillsammans utgjorde kostnaderna 99,6 procent av kommunens skatteintäkter. Det innebär att kommunens kostnader är näst intill lika stora som intäkterna. En större marginal bör eftersträvas för att skapa möjlighet att klara av oförutsedda händelser i framtiden. År 2008 har inneburit en mindre sänkning i nettokostnadsandelen. För att stärka ekonomin är det önskvärt att nettokostnadsandelen sjunker ytterligare under kommande år.

Sandvikens kommun Finansiell analys 19 Tabell 3: Investeringsvolym mkr 2008 2007 2006 2005 2004 Investeringsvolym 101,1 161,2 154,7 94,4 85,5 Avskrivningar 68,2 63,9 62,9 60,4 62,0 Avskrivningar relaterat till nettoinvesteringar (%) 67,5 39,7 40,7 64,0 72,5 Tabell 4: Självfinansieringsgrad av investeringar mkr 2008 2007 2006 2005 2004 Medel från den löpande verksamheten 89,3 17,6 33,0 133,2 112,4 Investeringsvolym 101,1 161,2 154,7 94,4 85,5 Självfinansieringsgrad (%) 88,3 10,9 21,3 141,1 131,5 Kommunen har under år 2008 investerat för 101,1 mkr. Föregående års siffra var 161,2 mkr. Det är positivt att investeringsnivån har sjunkit. Ett sätt att mäta storleken på investeringarna är att relatera den till avskrivningarna. Investeringsvolymen har de fem senaste åren i genomsnitt varit 119,4 mkr per år vilket är väsentligt högre än avskrivningarna på 63,5 mkr. Detta åskådliggörs av det sista nyckeltalet i tabellen ovan. En investeringsnivå som kontinuerligt är högre än avskrivningarna kommer på sikt att resultera i att kostnaderna för de årliga avskrivningarna stiger. Det innebär att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet, tas i anspråk för avskrivningar. En annan konsekvens av en hög investeringsvolym är att de finansiella kostnaderna ökar, om investeringarna finansieras genom ökad upplåning. mkr 200 150 100 Investeringar och avskrivningar 86 94 155 161 101 50 62 60 63 64 68 Investeringar 0 Avskrivningar 2004 2005 2006 2007 2008 Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken utsträckning de likvida medel som genereras av den löpande verksamheten räcker till att finansiera genomförda investeringar. Om genererade likvida medel är lika stora som investeringarna för perioden så är självfinansieringsgraden 100 procent. Likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar i form av skattemedel eller betalar leverantörsfakturor. Den löpande verksamheten i kommunen har för år 2008 resulterat i ett nettoinflöde av likvida medel som uppgår till 89,3 mkr, vilket framgår av kassaflödesanalysen. Detta räcker inte helt för att finansiera investeringsvolymen som uppgår till 101,1 mkr, vilket innebär att delar av investeringarna måste finansieras genom upplåning. En stor förbättring i förhållande till åren 2006 och 2007 kan dock konstateras. Det är viktigt att återfå balansen mellan investeringsvolymen och de årliga avskrivningarna. Om låneskulden ökar ytterligare minskar det finansiella handlingsutrymmet inför framtiden. Genererade likvida medel påverkas delvis av storleken på leverantörsskulder och kundfordringar vid årsskiftet. Storleken på dessa poster kan variera vid olika mättillfällen. För att bortse från effekterna av denna variation kan den genomsnittliga självfinansieringsgraden analyseras. Denna uppgår för Sandvikens kommun under åren 2004-2008 till 78,7 procent. De genomsnittligt genererade likvida medlen under dessa år uppgår till 77,1 mkr, vilket alltså är den investeringsnivå som kommunen med sin nuvarande finansiella struktur klarar av. Procent Självfinansieringsgrad 160 140 120 100 80 60 40 20 0 131,5 141,1 88,5 21,3 10,9 2004 2005 2006 2007 2008 Självfinansieringsgrad Glidande medelvärde

20 Sandvikens kommun Finansiell analys Tabell 5: Årets resultat mkr 2008 2007 2006 2005 2004 Årets resultat 4,9 3,1 15,5 16,3 7,3 Årets resultat/eget kapital (%) 0,6 0,4 1,9 2,0 0,9 Årets resultat/skatteintäkter (%) 0,3 0,2 1,1 1,1 0,5 Årets resultat för Sandvikens kommun uppgår till 4,9 mkr. Det innebär att kommunen i stort uppnådde det finansiella målet på 5,0 mkr. Kommunens resultat har varit positiva under den senaste femårsperioden. Måttet årets resultat/ eget kapital kan relateras till inflationen. Om måttet är högre än inflationen innebär det att kommunen har klarat av att inflationsskydda det egna kapitalet. För år 2008 var inflationen, baserat på konsumentprisindex 3,5 procent, och måttet årets resultat/eget kapital 0,6 procent. Detta innebär att det egna kapitalet har urholkats av inflationen. För att inflationsskydda hela det egna kapitalet skulle ett resultat på 29,4 mkr ha krävts. Nyckeltalet har i genomsnitt de fem senaste åren varit 1,2 procent, vilket kan jämföras med en genomsnittlig årlig inflation på 1,6 procent. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter uppgår till 0,3 procent. Tabell 6: Soliditet % 2008 2007 2006 2005 2004 Soliditet 44,4 43,9 49,5 51,2 50,9 Soliditet inkl pensionsskuld -1,5-0,9 3,8 8,6 9,5 Gävleborgs län 2008 2007 2006 2005 2004 Bollnäs 74,9 74,0 73,0 74,0 74,0 Gävle 32,2 34,0 34,0 33,0 33,0 Hofors 62,9 63,0 65,0 64,0 67,0 Hudiksvall 72,7 71,0 74,0 73,0 72,0 Ljusdal 49,9 51,0 52,0 48,0 46,0 Nordanstig 41,5 32,0 28,0 38,0 13,0 Ockelbo 17,3 21,0 24,0 22,0 15,0 Ovanåker 65,9 65,0 66,0 65,0 64,0 Sandviken 44,4 43,9 49,5 51,2 50,9 Söderhamn 28,8 34,0 55,0 52,0 50,0 Källa: SCB, preliminära bokslutsuppgifter 2008 mkr 20,0 15,0 10,0 5,0 7,3 16,3 Årets resultat 15,5 3,1 4,9 Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick år 2008 till 44,4 procent, vilket är en liten ökning med 0,5 procentenheter sedan föregående år. Sandvikens kommun ligger nu under riksgenomsnittet, som är cirka 50 procent, och under länsgenomsnittet som är cirka 49 procent. De pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 873,2 mkr. Om hänsyn tas till denna skuld är soliditeten negativ, -1,5 procent. Detta betyder att den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse har vuxit sig större än det egna kapitalet i kommunen. Om hela pensionsskulden skulle lyftas in i balansräkningen, skulle alltså kommunens egna kapital förbrukas. 0,0 2004 2005 2006 2007 2008 Procent Soliditet 60 50,9 51,2 49,5 43,9 44,4 40 20 0-20 9,5 8,6 3,8-0,9-1,5 2004 2005 2006 2007 2008