Resa och an*bio*karesistens. Svensk förening för resemedicin Föreläsning årsmöte Mar*n Angelin

Relevanta dokument
Rådgivning och reserisker. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Antibiotikaresistens

Infektioner hos äldre

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Resevaccina)oner. Smi/skyddsträff 3 oktober 2017 Mar)n Angelin

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikafrågor bortom båset

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus

MRSA. Information till patienter och närstående

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

MRB Multiresistenta bakterier

ESBL. Information till patienter och närstående

Antibiotikaförskrivning och resistens. Strama Stockholm Annika Hahlin

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

Bli en antibiotikasmart vårdcentral!

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Vårdhygien -Resultat i Västerbotten och läkarens roll

Multiresistenta bakterier

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Multiresistenta bakterier

Screening för antibiotikaresistenta bakterier. Rapport från en arbetsgrupp med representanter från smittskydd och vårdhygien

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Riskgrupper. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin, Helena Palmgren

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Pneumokockvaccination. Christer Mehle Infektionskliniken, NUS

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Dagens föreläsning. An*bio*ka - basala och kliniska aspekter. Historia

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

MRSA. Information till patienter och närstående

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Resistensläge i öppenvård:

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

Basala hygienrutiner

Resistensläge i öppenvård:

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Handhygienens betydelse

MRSA i Östergötland 2018

Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE

Rådgivningssjuksköterskor

MRSA. Information till patienter och närstående

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

MRSA. Information till patienter och närstående

Behandling av bakteriella infektioner i en värld av ökande resistens

Handhygienens betydelse

Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Nya virus och pandemiska hot. Mia Brytting, Folkhälsomyndigheten

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

MRB. MAS-dagen 14 december 2015

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Influensasäsongen och kommande säsong

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

MRSA. Information till patienter och närstående

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Transkript:

Resa och an*bio*karesistens Svensk förening för resemedicin Föreläsning årsmöte 170329 Mar*n Angelin

Fall 1 Mar*n 49 år skall resa med hela släkten och fira sin 50-årsdag i Goa i Indien. Har högt blodtryck och kostbehandlad diabetes. Hört al många blir magsjuka i Indien. När han reste *ll Kenya för många år sedan fick han el litet recept på an*bio*ka som han kunde ta vid turistdiarré. Hade stor nyla av dela då och önskar el nyl recept inför resan. Vad säger du?

Vem skall få an*bio*karecept för turistdiarré? Övervägas vid: Immunsupprimerad resenär? Resenär med inflammatorisk tarmsjukdom? Resenär med insulinbehandlad diabetes? Resenär med njursvikt? Resa *ll del av landet långt från sjukvård? Äldre resenär? Små barn? De som ber om det?

An*bio*karesistens MRSA Me*cillin Resistenta Staphylococcus Aureus ESBL Extended Spectrum Beta-Lactamases CPE Carbapenemase Producing Enterobacteriaceae med flera

ESBL Fler bakterier än celler Tarmfloran stor och vik*g Tarmbakterier kan orsaka infek*oner Till exempel urinvägsinfek*oner Gramnega*va tarmbakterier med förvärvad resistens mot vanligaste använda an*bio*ka E. Coli vanligaste orsaken *ll dessa infek*oner

Konsekvenser Infek*oner med ESBL bakterier Förlänger *d *ll korrekt behandling Förlänger sjukhusvården Ökar kostnaderna Ökad dödlighet

Riskfaktorer för infek*on med ESBL bakterier Tidigare sjukhusvård Tidigare an*bio*kaanvändning Äldreboende Ökande ålder Kroniska sjukdomar Kön Interna>onellt resande ffa >ll Asien

Global förekomst 2010 Woerther et al 2013

Typ av resa Sjukvårdskontakt hög risk ffa intensivvård CAVE medicinsk turism!!! MRSA vanlig orsak *ll hudinfek*oner i många länder Först sjukhusassocierat men nu ute i samhället ESBL stora problemet

Sjukvårdspersonal utomlands Finns risk för MRSA kolonisering Ej sel ökad risk för ESBL kolonisering Studie på vårdstudenter på klinisk prak*k

ESBL koloniseringsgrad Studier på kolonisa*on i avföringsodlingar 18-26% (24% i svensk studie från 2010) Prospek*va studier på resenärer 21-47% (35% i vår studie, 7% före resa) Endast enstaka CPE

Riskfaktorer för kolonisa*on Resmål Sydasien ( 2/3), Sydostasien, Ostasien, Mellanöstern och Nordafrika Turistdiarré An*bio*kaanvändning Ex. kinoloner, betalaktaman*bio*ka Kolonisa*onsbarriären

Addi*v risk Kantele et al 2015

Riskfaktorer forts Ökande ålder (>65 år) Tarmsjukdom Viss föda Gatumat, råa grönsaker, glass och bakverk, all inclusive Längre resor VFR resenärer

Vad är riskerna då? Kolonisa*on ej detsamma som infek*on

Vad är riskerna då? Små risker? Många blir snabbt nega*va i screening Median kolonisa*on en månad Ener 6 månader liknande nivåer Få fall i uppföljning av resenärer

Vad är riskerna då? Små risker? forts Verkar vara mindre sjukdomsframkallande bakterietyper Propor*onen av tarmfloran bälre kopplat *ll infek*on, bärarskap och geografi

Vad är riskerna då? Dock En del blir bärare länge Tydlig riskfaktor vid klinisk sjukdom Spridning inom familjer dokumenterad (12%) Stadigt ökande förekomst även i Sverige

Hur undvika? Undvik absolut onödig sjukvård Undvik al få turistdiarré Använd ej an*bio*ka under resan och ffa inte för mild-mållig turistdiarré Looperamid går bra men inte i kombina*on med an*bio*ka Addi*v effekt!

Hur undvika? Förebyggande åtgärder i övrigt svåra al bevisa Sedvanliga hygienråd Handhygien!!

Intresserade?

Fall 2 Mar*n 30 år skall resa *ll Tanzania på el projektarbete under läkarutbildningen. Han kommer al vistas 3 månader i landet mestadels i en stad (Mwanza) vid Viktoriasjön men även resa runt i landet. Behandlas med Imurel för en Mb Crohn. Hans gastroenterolog har sagt åt honom al uppsöka resemedicinsk exper*s i god *d före avresan och al han kanske skall ha med sig an*bio*ka för turistdiarré på resan. Vad säger du?

Fall 3 Mar*n 25 år har behandlats för akut leukemi som innefalade en stamcellstransplanta*on som genomfördes för 2 år sedan. Har forrarande inte återfål el helt normalt immunförsvar enligt remissen från ansvarig hematolog. Skall nu göra en rundresa i Asien i 3 månader. I remissen ställs frågan om behov av al förse Mar*n med recept på an*bio*ka för turistdiarré. Vad säger du?

Vem skall få an*bio*karecept för turistdiarré? Övervägas vid: Immunsupprimerad resenär? Resenär med inflammatorisk tarmsjukdom? Resenär med diabetes? Resenär med njursvikt? Resa *ll del av landet långt från sjukvård? Äldre resenär? Små barn?

Informa*on *ll resenärer 1177.se Västra Götaland hlps://www.1177.se/vastra-gotaland/fakta-och-rad/ Mer-om/Fa-inte-med-dig-an*bio*karesistentabakterier-fran-resan/ VästerboLen hlps://www.1177.se/vasterbolen/tema/ Vaccina*oner/Allmanna-reserad/An*bio*ka-pautlandsresan/

Rapporteras i media hlp://www.forskning.se/2016/12/21/tur-ochretur-med-resistenta-bakterier-i-bagaget/ hlp://sverigesradio.se/sida/ar*kel.aspx? programid=406&ar*kel=6396597 hlp://www.svt.se/nyheter/vetenskap/saskyddar-du-dig-pa-resan-1 hlp://www.anonbladet.se/ledare/ ledarkronika/evafranchell/ar*cle20817656.ab

Läs*ps i urval Arcilla MS et al.import and spread of extended-spectrum β-lactamase-producing Enterobacteriaceae by interna*onal travellers (COMBAT study): a prospec*ve, mul*centre cohort study. Lancet Infect Dis. 2017 Jan;17(1):78-85. doi: 10.1016/ S1473-3099(16)30319-X. Epub 2016 Oct 14. Kantele A et al. An*microbials increase travelers' risk of coloniza*on by extendedspectrum betalactamase-producing Enterobacteriaceae. Clin Infect Dis. 2015 Mar 15;60(6):837-46. doi: 10.1093/cid/ciu957. Epub 2015 Jan 21. Ruppé E et al. High Rate of Acquisi*on but Short Dura*on of Carriage of Mul*drug- Resistant Enterobacteriaceae Aner Travel to the Tropics. Clin Infect Dis. 2015 Aug 15;61(4):593-600. doi: 10.1093/cid/civ333. Epub 2015 Apr 22. Ostholm-Balkhed A et al. Travel-associated faecal coloniza*on with ESBLproducing Enterobacteriaceae: incidence and risk factors. J An*microb Chemother. 2013 Sep;68(9):2144-53. doi: 10.1093/jac/dkt167. Epub 2013 May 14.

Tack för mig!