Resevaccina)oner. Smi/skyddsträff 3 oktober 2017 Mar)n Angelin

Transkript

1 Resevaccina)oner Smi/skyddsträff 3 oktober 2017 Mar)n Angelin

2 Upplägg Vaccina)oner i Sverige Stelkramp/diDeri TBE Vaccina)oner för utlandsresa Hepa)t A och B Gula febern Malariaprofylax

3 Stelkramp/diDeri I barnvaccina)onsprogrammet 3 mån, 5 mån, 12 mån, 10 år (-2001) 3 mån, 5 mån, 12 mån, 5-6 år, år (2002-) Vuxna 0, 1, 6-12 mån, 10 år var 20 (30) år

4 Stelkramp Vid exposi)on Om få/ minst 4 doser, senaste < 20 år ej dos Om få/ minst 4 doser, senaste > 20år booster Om få/ 3 doser, senaste <10 år ej dos Om få/ 3 doser, senaste >10 år booster Om få/ 2 doser, senaste <6 mån ej dos Om få/ 2 doser, senaste >6mån vaccin Om få/ 1 dos, vaccin och fortsä/ vaccina)on Om ovaccinerad alt få/ 1 dos och stor exponering Ge immunglobulin Tetagam 250 IE (2ml im) vid såret Vaccin

5 Stelkramp/diDeri Separata grundvaccin finns ej Boostervaccin ok för grundvaccina)on vid brist (Folkhälsomyndigheten) dt booster, Boostrix mfl Kombina)onsvaccin för barn off-label Tetravac Booster inför resa om >20 år

6 Pertussis Booster tex Boostrix, ditekibooster ges i tex USA och England eder 20e grav veckan (före 34e veckan) om inte )digare få/ booster I England minskning av kikhosta hos barn Vaccina)on av familjemedlemmar svårare a/ visa skydd Ingen svensk rekommenda)on

7 TBE i Sverige h/ps://fas)ng.nu/vaccinering/#vem-bor-vaccinera-sig

8 TBE fall i Europa

9 TBE vaccina)on Vaccinen utbytbara (helst samma grunddoser) 1-60 år 3 doser 0, 1-3, 5-12 mån >60 år 4 doser 0, 1, 3, 5-12 mån (även immunsupprimerade) 1a booster eder 3 år sedan vart 5e år Snabbschema 0,7,21 dagar (+ eder 2 mån om >60 år) Behöver ej börja om

10 Risker vid resa RISKER 50% blir sjuka Olyckor (Trafik, drunkning) Kroniska sjukdomar (ffa hjärtkärlsjukdom) Infek)onssjukdomar FÖREBYGGA Förändrat beteende Förebyggande åtgärder

11 Förebyggande Förändrat beteende Riskbeteende Trafikve/, badve/, alkoholve/, sexve/ mm Kunskap Hygienråd, Risker och epidemiologi på resmålet Kan vara svårt a/ påvisa effekt av ex hygienråd Muntlig och skridlig informa)on

12 SkriDliga hälsoråd resa )ll Afrika söder om Sahara Mat och dryck: Kokt, genomstekt eller ugnsbakad mat är betydligt säkrare. Drick mycket - vätska går förlorad i värmen. Tag också extra salt. Kranva/net är oda förorenat Diarré: Trots försik)ghet med mat och dryck är risken för diarré stor. Vik)gt är a/ ersä/a vätskeförlusten Stoppande medicin (Dimor, Immodium) finns recepiri/ på apotek Sök hjälp vid blodiga diarréer eller på annat sä/ svår sjukdom. Malaria: Dödsfall förekommer bland svenska turister, som inte kommer )ll vård i )d. Myggs%& (MyggA) finns på apotek. Impregnerade myggnät finns a/ köpa Olika typer av profylax Hudbesvär: Ta med ludiga kläder, gärna i bomull. Byt kläder oda torka hudveck Negligera inte småsår

13 SkriDliga hälsoråd resa )ll Afrika söder om Sahara Djur: Undvik närkontakt med alla djur. De kan föra med sig sjukdomar som rabies. Om Du misstänker a/ Du blivit smi/ad av rabies, sök läkare omedelbart. Andra risker: Trafik- och drunkningsolyckor är vanligaste orsak )ll dödsfall bland yngre resenärer. Oskyddat sex innebär risk för olika könssjukdomar och i värsta fall HIV-infek)on. Bad i sötva/en bör undvikas. Av samma skäl bör man undvika a/ gå barfota.

14 Infek)onssjukdomar vanlig orsak )ll morbiditet inte mortalitet Diarrésjukdomar 30% Vanliga infek)oner STD Hudinfek)oner LuDvägsinfek)oner Influensa Malaria Tropiska virala infek)oner Dengue, Zika, Chikungunya

15 Virala tropiska infek)oner Denguevirus (159 fall i Sverige 2015, 204 fall 2016) Flavivirus, myggor, influensaliknande bild, trombocytopeni, finprickigt exantem Kan ge svårare sjukdomsbild, ffa vid reexposi)on Ökande förekomst, 100 milj/år infekteras Vaccin på gång Chikungunyavirus Zoonos, myggburen Påminner om Denguevirus Utbro/ i norra Italien 2007, Karibien 2014

16 Zikavirus E/ flavivirus Sprids med myggor Spridning skedde i syd, mellan och (nord) Amerika mo/aglig popula)on, nu mer endemisk situa)on finns även endemiskt i Afrika och Asien Mikrocefali Guillan-Barré ODa lindrig infek)on alt asymtoma)sk

17 Zikavirus Provtagning kan vara aktuellt Vid svår sjukdom Hos gravid Vid aktuell IVF behandling Annars vänta 6 månader

18 Förebyggande medicinska åtgärder Resevaccina)oner Grundvaccina)oner (kolla skyddet för tetanus, dideri, mässling m fl) Hepa)t A Hepa)t B Tyfoidfeber Japansk Encefalit Gula Febern Tuberkulos Meningokock Rabies Polio Kolera Malariaprofylax Kondomer

19 Mässling Ges vid 18 mån, 6-8 år Utbro/ även i Europa Tidigarelägg om <18 mån ålder Om ges från (6) 9-12 mån ge vid 18 mån också Fråga 60-(70)-talister

20 Polio 4 doser i barnvaccina)onsprogrammet 3, 5, 12mån, 5-6 år. Poliospridning i Afghanistan, Pakistan, Nigeria Ge en booster vid >4v resa och >12 mån sedan senaste dosen - Intyg 5e spruta vid resa )ll vissa länder tex Syrien, Madagaskar, Ukraina, Ekvatorialguinea, Laos, Burma, Kamerun, Tchad, Niger, DR Kongo

21 Tuberkulos Vuxna rekommenderas inte vaccina)on Inklusive studenter på vårdutbildningar Fast har kvar a/ det skall övervägas Resa >3mån, arbete i utsa/a miljöer utomlands Rekommenderas )ll barn från riskgrupper Glöm ej vid resa ffa <2 års ålder Revaccina)on rekommenderas ej

22 Vaccina)oner Hepa)tvaccin Hepa)t A, Havrix, Vaqta, (Beriglobin ) 2 doser 0, 6-12 mån Hepa)t B, Engerix-B, HB-VAXPRO 3 doser 0, 1, 6-12mån Kombina)onsvaccin Hepa)t A + B, Twinrix, Ambirix Vaccina)onsschema som hepa)t B 0, (1), 6-12mån En dos är en dos Liberala med kombina)onsvaccin

23 Vaccina)oner Beroende på resmål Gula febern, Stamaril 1 dos Obligatorisk för inresa Livslångt Levande vaccin Äggallergi Ej >60 år (ffa >65år)

24 Gula Febern Epidemisk, vissa specifika områden ODa lindrig, kan ge svår leversjukdom, vaccin finns

25 Bilden hämtad från Yellow_fever/Yellow_Fever.htm rapporterade utbrott riskområde/krav vid inresa från endemiskt område

26 Vaccina)oner Japansk Encefalit, Ixiaro 2 doser 0, 1 mån. Booster 1 år, 10år. Snabbschema finns. Meningokock (A,C,Y,W135), Menveo 1 dos. Booster 5år. Meningokock (B), Bexsero 2 doser, 0, (1) mån. Booster?

27 Japansk Encefalit Myggor Många gånger lindrig/asymtoma)sk. Manifest sjd hög mortalitet med svåra sequele.

28 Japansk encefalit i Asien Källa: Tsai TR, Chang GW, Yu YX. Japanese encephali)is vaccines. In Plotkin SA & Orenstein WA, eds: Vaccines - 3 rd Ed. WB Saunders Inc, Philadelphia PA 1999: Bilden hämtad från :

29 Vaccina)oner Beroende på restyp Tyfoidfeber Inj 1 dos, Typhim Vi alt po 1 dos dag 1, 3, 5, Vivo)f Tuberkulos, BCG 1 dos

30 Vaccina)oner Rabies, Rabies-Imovax 3 doser 0, 1, 4 veckor. Snabbschema finns. All)d 2 doser eder be/. 5 doser om ovaccinerad + immunglobulin. Kolera, Dukoral 2 doser 1 vecka emellan, sista dosen 2v före avresa Mkt ovanlig bland svenska resenärer Vid utbro/ Vissa riskgrupper (ETEC)

31 Rabies 100% mortalitet Vaccin finns all)d postexposi)onsprofylax Få fall bland svenska resenärer Barn riskgrupp Inte klappa hundar!!!

32 Kombinera vaccin Levande ges sam)digt eller med 4 veckors mellanrum E/ levande/arm Vänta 3 månader eder BCG i samma arm Gammaglobulin levande vaccin 3v-3mån Övriga bra a/ kombinera

33 Malaria P. falciparum, 80% av malariadiagnoserna i Sverige ffa smi/ats i Afrika främsta orsaken )ll mortalitet i malaria, )digt insa/ behandling vik)g P. vivax, 80% av de övriga 20% typisk feberkurva oda ej lika allvarliga funnits i Sverige för 100 år sedan P. ovale, P. malariae, P. knowlesi

34 Malariaprofylax Atovakvon/Proguanil (Malarone. Malastad ) Kortare vistelser, dyrare Varje dag Magbiverkan, försik)ghet vid njursvikt Meflokin (Lariam ) Längre vistelser, testa före En gång/vecka CAVE psykiatrisk anamnes, epilepsi

35 Malariaprofylax Klorokinfosfat Mellanamerika En gång/vecka Doxyferm Andrahandsmedel Varje dag

36 Malariaprofylax Vik)gaste infek)onssjukdomen a/ förebygga Ej 100% skydd Högst risk i Västafrika OBS Gambia Flest fall hos återvändare VFR Malarone/Malastad bra vid långa rundresor Thailand odast inget behov Glöm inte myggnätet

37 Resistenta bakterier MRSA (methicillinresistenta stafylokocker) Resistenta stafylokockus aureus Hud/mjukdels/skele}nfek)oner ffa Inte bara på sjukhus utan även i samhället ESBL (Extended Spectrum Beta Lactamases) Resistenta gramnega)va tarmbakterier Urinvägsinfek)oner ffa med eller utan blodförgidning

38 Addi)v risk Kantele et al 2015

39 Hur undvika? Undvik absolut onödig sjukvård Undvik a/ få turistdiarré Använd ej an)bio)ka under resan och ffa inte för mild-må/lig turistdiarré Looperamid går bra men inte i kombina)on med an)bio)ka Addi)v effekt!

40 Riskgrupper Yngre resenärer Äldre resenärer VFR Immunsupprimerade Tarmsjukdom Gravida Små barn

41 Yngre resenärer Yngre tar större risker vid resa Lägre följsamhet )ll malariaprofylax Större sannolikhet a/ hyra moped/motorcykel Större sannolikhet a/ träffa ny sexualpartner under resa Större risk a/ vara med om en trafikolycka Större risk a/ drabbas av rån/överfall

42 Äldre resenärer Svarar sämre på vaccina)on Försik)ghet med gula febern vaccina)on Riskerar a/ bli sjukare vid sjukdom Vanligare med kroniska sjukdomar och läkemedelsbehandling

43 VFR Visi)ng Friends and Rela)ves Söker mer sällan före resa (31% jfr 60%, Van Herck et al 2004) Söker odare kortare )d före avresa Reser ODare )ll landsbygd Bor odare )llsammans med lokalbefolkning och bor som dem Längre resor Ökad förekomst av sjukdom Ex malaria Mindre förekomst av diarrésjukdom Leder et al

44 Immunsupprimerade CAVE levande vacciner Resa eller ej? Immunsvar på icke levande vaccin osäkert Få data finns Heterogen grupp Mer immunsuppression sämre effekt Gärna följa immunsvar Upprepade doser ger serokonversion (Askling) Behöver börja vaccina)on längre )d före resa

45 Immunsupprimerade Par)ellt svar bä/re än inget Cellulärt svar bidrar? Riskerar svårare sjukdom på resa Gammaglobulin istället? Liberalare med ex Dukoral Mer informa)on behövs

46 Riskgrupper forts Tarmsjukdom Resediarré kan utlösa skov Liberalare med Dukoral

47 Riskgrupper forts Gravida Immunsupprimerade Kan ej ta alla vaccin Problem med malariaprofylax Graviditetsproblem Sjukdomar påverkar graviditet Tromboembolism

48 Resurser Välkomna a/ kontakta oss! h/ps:// h/p://rr.reseradet.org fass.se Vaccina)oner och reseprofylax Svensk förening för resemedicin - h/p:// Folkhälsomyndighetens rekommenda)oner om malariaprofylax Kapitel i Läkemedelsboken Reseråd på 1177.se

49 Och missa inte! NECTM i Stockholm (h/ps://mkon.nu/nectm_7) 2-4 Maj 2018

50 Tack för mig!