Antibiotikafrågor bortom båset

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Antibiotikafrågor bortom båset"

Stefan Johansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Chrisna Greko, SVA, Sida 1 av 5 Anbioka botar bakteriesjukdomar och är livräddande läkemedel för människor och djur. Bakterier kan bli motståndskraiga, resistenta, mot anbioka och då fungerar inte läkemedlet. Problemaken med anbio- karesistenta bakterier ökar snabbt runt om i världen. Frågorna får allt mer medial och polisk uppmärksamhet, inte bara i Sverige. I slutet av september 2016 ska anbiokaresistens diskuteras på e högnivåmöte i FN. Förekomst av anbiokaresistens påverkas av hur mycket anbioka som används i en viss populaon, men också av alla de faktorer som påverkar spridning. Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, mellan djur och mellan djur och människor. Genom handel och resande sprids också bakterierna mellan länder. Arbete för a motverka resistens måste därför ske i alla sektorer, och i alla länder. Runmässig användning måste avskaffas, och behovet av anbioka minskas genom a sjukdom förebyggs. Anbioka i rent llväxtökande sye förbjöds i Sverige 1986, och inom EU I många andra länder är sådan användning forarande llåten. Stasken över försäljning av anbioka för djur inom EU och EEA visar på stora skillnader. Sverige, Norge och Island redovisar de lägsta siffrorna. Den sammantagna siffran 2013 för alla länder som rapporterar data ll Europeiska läkemedelsmyndigheten var 149 mg per skaad kilo levandevikt djur. Motsvarande siffra för Sverige var 13 mg per kilo levandevikt. Mået är trubbigt, men det råder ingen tvekan om a skillnaderna mellan länder är stora. Idag arbetar flera länder inom EU systemaskt för a minska användningen av anbioka inom djurhållningen. Allt fler länder har system där användningen redovisas på gårdsnivå. I ll exempel Nederländerna används stasken för benchmarking, och gårdar med hög användning (röd zon) får särskild rådgivning om åtgärder. Systemet har ha effekt, både användning av anbioka och anbiokaresistens minskar. Men det är inte bara inom EU som anbiokafrågor diskuteras. Vita huset i USA har antagit en handlingsplan och mot slutet av 2016 införs krav på veterinärt intyg vid inköp av anbioka. Utvecklingen drivs också på av konsumentkrav och snabbmatskedjor och handel llhandahåller produkter där kontrollerad anbiokaanvändning ingår i cerfieringar. Världshälsoorganisaonen (WHO) har i samarbete med Världshälsoorganisaonen för djurhälsa (OIE) och FN:s livsmedelsorganisaon FAO antagit en handlingsplan, och alla länder uppmanas a anta en naonell handlingsplan senast En hel del händer alltså på det internaonella planet. Men för en verklig, uthållig förändring så krävs mer än planer, poliska beslut och skärpta regelverk. Vad gäller djurhållning så är det arbetet i vardagen på varje enskild gård som avgör. Användningen av anbioka ll djur i Sverige är internaonellt se låg, och anbiokaresistensläget är gynnsamt. Det goda läget är resultatet av många års arbete med fokus på a förebygga sjuklighet. Nära samverkan mellan lantbrukare, rådgivare och akademi gör a kunskap kommer ll användning i prak- ken. Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

2 Chrisna Greko, SVA, Sida 2 av 5 E coli 32 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 Växa Sverige

3 Chrisna Greko, SVA, Sida 3 av 5 Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

4 Chrisna Greko, SVA, Sida 4 av 5 34 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2016 Växa Sverige

5 Chrisna Greko, SVA, Sida 5 av 5 Staphylococcus aureus! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

Relevanta dokument

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.