Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

Transkript

1 Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön.

2 DE Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har ett bättre djurskydd och är friskare, vilket den mycket låga antibiotikaanvändningen kanske är det bästa beviset på. Detta är i sin tur en följd av effektiv förebyggande djurhälsovård i nära samverkan mellan veterinärer, lantbrukare, branschorganisationer och myndigheter. Med fokus på systematisk kontroll har vi lyckats bekämpa och utrota flera sjukdomar som djur i andra länder drabbas av. Därför vågar jag påstå att svensk djurhållning är bland världens bästa ur både djurens, människornas och miljöns perspektiv. De unika värdena i vår svenska djurhållning hamnar lätt i skymundan när avståndet mellan konsumenten och djuruppfödningen blir allt längre. Vi hoppas här kunna bidra till ökad kunskap om fördelarna med svenskt kött och charkprodukter gjorda på svensk köttråvara för djuren, människorna och vår miljö. Andrea Holmström tf Vd Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var 1986 först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i foder för att djuren ska växa bättre. Inte förrän 26 följde EU efter och t ex i USA används antibiotika fortfarande rutinmässigt i tillväxtstimulerande syfte. Enligt FDA gavs 8 procent av antibiotikan i USA till livsmedelsproducerande djur 29. Inom EU uppskattas att runt hälften av all antibiotika går till djurhållningen. I Sverige gavs däremot bara 16 procent av all antibiotika som används till djur (212). Det låga behovet av antibiotika i Sverige beror främst på att stort fokus ligger på att förebygga sjukdomar hos djuren. Djurskyddslagstiftning, bekämpning av smittsamma sjukdomar samt goda hygien- och smittskyddsrutiner är viktiga hörnstenar i detta arbete. Antibiotikaförsäljning, livsmedelsproducerande djur Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 213 mg/kg skattad kt SE FI DK EI NL PL BE CY ES IT

3 Friska djur är bra för folkhälsan! I Sverige har salmonella hos livsmedelsproducerande djur bekämpats aktivt sedan 195-talet. Idag är förekomsten av salmonella hos svenska djur och i livsmedel mindre än 1 procent, enligt Folkhälsomyndigheten. Detta kan jämföras med den genomsnittliga salmonellaförekomsten i EU:s grisbesättningar som är hela 33 pro-cent! En högre antibiotikaanvändning i andra länder innebär också att salmonella och andra bakterier hos djur och i livsmedel i högre grad är resistenta mot antibiotika. Resistens mot antibiotika, E. coli, nötkreatur Källa: SVA 212. resistens (%) Ampicillin Kinoloner Tetracyklin Sulfonamid n Sverige (kor) n Sverige (kalvar) n Danmark n Nederländerna n Österrike Sjukvården i flera andra EU-länder står idag inför en situation där bakterieinfektioner inte längre kan botas med antibiotika, vilket bedöms orsaka 25 dödsfall årligen inom EU. Det finns ett tydligt samband mellan användningen av antibiotika och förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos livsmedelsproducerande djur*. På senare tid har den antibiotikaresistenta bakterien MRSA av den typ som finns hos lantbruksdjur blivit ett ökande problem i många europeiska länder, hos både djur och människor: I Danmark har förekomsten av MRSA hos slaktgrisar ökat från 44 procent 211 till 77 procent 212. MRSA som anpassats till gris stod för 15 procent av alla MRSA-fall hos människor 212.** Ökad förekomst av MRSA hos nötkreatur och djurägare i Holland.*** MRSA från lantbruksdjur (nötkreatur, grisar, fjäderfä) ett problem för tyska sjukvården.**** Enligt källorna ovan har de typer av MRSA som anpassats till lantbruksdjur även spridits från människa till människa, vilket exempelvis lett till MRSA-utbrott på sjukhus i Tyskland. * Chantziaras I, Boyen F, Callens B, Dewulf J. 214). **danmap.org. *** Graveland H, Wagenaar J A, Bergs K, Heesterbeek H, Heederik D, 211. ****Köck R, Schaumburg F, Mellmann A, Köksal M, Jurke A, Becker K, Friedrich A W, 213).

4 Världens tuffaste djurskyddsbestämmelser? Svensk djurskyddslagstiftning bygger på att djuren ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Detta innebär exempelvis att grisar ges ordentligt med strö, att kor går på bete sommartid och att våra lantbruksdjur har större ytor att röra sig på jämfört med i övriga EU. Vi tillåter max åtta timmars transport till slakt, medan EU-regler medger 14 timmar, vilket kan förlängas med ytterligare 14 timmar om djuren får en timmes vila för att vattnas. Och så vidare! Exempel på skillnader i djurskyddslagstiftning mellan olika EU-länder: GRIS Sverige Danmark Tyskland Svanskupering Förbjudet. Ej rutinmässigt, förebyggande åtgärder ska vidtas. Ej rutinmässigt, förebyggande åtgärder ska vidtas. Andel svanskuperade grisar %. 98 %. 98 %. Fixering av suggor/gyltor Förbjudet. Fixering tillåten ca 16 dgr/år. Fixering tillåten ca 16 dgr/år. Krav på strö Ja. Nej. Nej. NÖT Sverige Danmark Irland Kastrering Utföres av veterinär, bedövningskrav. Bedövningskrav. Ej krav på bedövning före 6 månaders ålder. Bete Beteskrav för alla djur utom kalvar under 6 mån, samt tjurar. Beteskrav för kvigor som hålls uppbundna eller på spaltgolv. Inget beteskrav (men bete är vanligt). Slakt utan bedövning Förbjudet, dispenser medges ej. Förbjudet sedan februari 214. Dispenser medges, ca 6 % av nötkreaturen 26. FÅR Sverige Tyskland Irland Utrymme 1,2 1,7 m2/tacka. 1 1,4 m2/tacka. Kastrering Mycket ovanligt. Utföres av veterinär, bedövningskrav. Ej krav på bedövning före 4 veckors ålder. Får ske till och med 7 dagars ålder. Svanskupering Ej tillåtet. Tillåtet. Får ske med gummiring utan bedövning före 8 dagars ålder. Får ske till och med 7 dagars ålder. Slakt utan bedövning Förbjudet, dispenser medges ej. Dispenser sällsynta, ca,2 % av lammen 27. Dispenser medges, ca 34 % av lammen 26. Mer information samt källor finner du på

5 ...svensk produktion av kött mjölk och ägg ger upphov till mindre växthusgasutsläpp än andra EU-länders produktion Källa: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara 25, av Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Svensk djurhållning är bättre för miljön och klimatet! Den goda djurhälsan i Sverige innebär ett bättre resursutnyttjande. Friska djur växer bättre, vilket är bra för miljön och klimatet. Sjuklighet innebär nämligen inte bara att djuren lider. Det medför också försämrad foderomvandling, vilket leder till en ökad foderåtgång och därmed större miljöpåverkan för livsmedel som produceras av djur med hög sjuklighet. Foderomvandlingsförmåga, gris MJ/kg tillväxt USA 2 TYSKLAND 15 NEDERLÄNDERNA 1 DANMARK SVERIGE Lägst energiåtgång, högst daglig tillväxt utan tillväxthormon! 5 Daglig tillväxt g/dag Källa: Interpig, grisars tillväxt i genomsnitt Observera att den amerikanska produktionen bygger på användning av tillväxthormon och tillväxtstimulerande antibiotika.

6 Svensk djurhållning ger oss öppna landskap! Svenskt jordbruk arbetar under strängare regler för hur mycket näring som får tillföras odlingsmarkerna jämfört med andra länder i vår närhet. Utlakning av näringsämnen från åkermark leder till övergödning av sjöar och vattendrag. Tack vare djurhållningen har vi hagmarker, åkermark för foderproduktion och därmed våra vackra öppna landskap. Betande djur är en förutsättning för att upprätthålla en rik biologisk mångfald kg kväve/ha n Medelläckage kg kväve/ha n Överskott kg kväve/ha Sverige Danmark Källa: Andersson H, 28: Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen. Välj svenskt när du köper kött och chark för din egen skull och för kommande generationer. Du kan alltid vara säker på att svenskt kött är schysst kött!