Värt att veta om antibiotikaresistens

Transkript

1 Värt att veta om antibiotikaresistens Här publiceras vanliga frågor och svar om antibiotikaresistens. All fakta är framtagen av sakkunniga experter på de myndigheter och organisationer som tillsammans arbetar mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Det är den senaste kunskapen inom en mängd områden. Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner hos människor och djur. Bakterieinfektioner kan utvecklas på olika sätt. Lindriga infektioner läker utan antibiotikabehandling medan andra kan leda till komplikationer eller i värsta fall ha dödlig utgång. Antibiotika fungerar genom att störa viktiga funktioner hos bakterierna, eller döda dem. I dagligt tal kallas ofta antibiotika för penicillin men det är bara ett av flera sorters antibiotika. Många vanliga infektioner, till exempel förkylningar, orsakas av virus och mot virusinfektioner fungerar inte antibiotika. Vad är antibiotikaresistens? Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Bakterier kan utveckla motståndskraft, resistens, mot läkemedlet. Resistens är bakteriernas naturliga sätt att anpassa sig för att överleva och alltså en egenskap som bakterierna kan utveckla. Ju mer antibiotika vi använder desto snabbare ökar resistensen. Varför är antibiotikaresistens ett problem? Infektioner som orsakas av resistenta bakterier blir svårare att behandla. Idag är antibiotikaresistens ett växande folkhälsoproblem. I vissa länder finns idag bakterier som är motståndskraftiga mot nästan alla antibiotika. I Sverige har vi hittills varit relativt förskonade jämfört med många länder i världen, men det är ett växande bekymmer även här. Hur sprids antibiotikaresistens? Antibiotikaresistenta bakterier sprids på samma sätt som andra bakterier. Det innebär att de kan överföras mellan människor, djur, livsmedel och i vår miljö. Spridningen sker globalt genom resande och handel. Spridning av antibiotikaresistens sker också genom att bakterier kan byta resistens med varandra. På så vis kan resistens överföras mellan bakteriestammar och även mellan olika bakteriearter. Ju mer antibiotika vi använder desto snabbare ökar resistensen. Vad får antibiotikaresistens för konsekvenser? Om sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika ökar risken för att en infektion tar längre tid att behandla eller att behandlingen misslyckas. Då kan patienten i värsta fall dö av infektionen. Vår moderna avancerade sjukvård är beroende av att antibiotika fungerar mot infektioner i samband med exempelvis operationer, intensivvård eller cellgiftsbehandlingar. Även inom veterinärmedicinen behövs antibiotika för att kunna bota sjuka djur. När antalet komplikationer vid infektioner ökar, medför det också kostnader för samhället. Vilka konsekvenser av antibiotikaresistens finns redan nu i Sverige? Sverige har ur ett internationellt perspektiv en låg antibiotikaförbrukning och ett relativt gynnsamt resistensläge både bland människor och djur. Men även här ökar de resistenta bakterierna och orsakar problem. Ett exempel är att en del patienter med urinvägsinfektion kan behöva få antibiotika intravenöst när olika antibiotika i tablettform inte fungerar. Patienten vårdas då på sjukhus för att få behandlingen. Ett annat exempel är att resistenta bakterier bland annat har spridits på avdelningar som vårdar för tidigt födda barn, vilket har lett till att barn har avlidit. Förutom ett stort lidande för drabbade och anhöriga, innebär utvecklingen ökade kostnader för samhället.

2 Kommer det nya antibiotika? Läkemedelsindustrins utveckling av antibiotika har stannat av de senaste 30 åren. Även om det finns några nya preparat på gång, tar det lång tid innan de är färdiga att användas. Här behövs mer forskning och utveckling. Det är särskilt ont om nya antibiotika mot infektioner orsakade av tarmbakterier som blivit resistenta. Vad gör man i världen för att motverka antibiotikaresistens? Antibiotikaresistens är ett globalt problem. Därför arbetar länder och internationella aktörer tillsammans för att hitta hållbara lösningar. Några exempel på sådana initiativ är att Världshälsoorganisationen, WHO, under 2015 antog en global handlingsplan för medlemsstaternas arbete mot antibiotikaresistens. Enligt planen har alla länder nu åtagit sig att genomföra insatser i sina länder, inom alla sektorer i samhället. Medlemsländerna i Världshälsoförsamlingen för djur (OIE) och i FN:s livsmedelsorganisation FAO har också antagit resolutioner kring arbete mot resistens. Ytterligare ett globalt uppdrag är det internationella samarbetet Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance (JPIAMR) där 19 länder under ledning av Sverige tillsammans stödjer forskning kring utveckling av antibiotika, diagnostik och metoder för att minska antibiotikaresistens. I Sverige har även det internationella nätverket React sitt Europakontor. De arbetar tillsammans med många aktörer i olika länder för att motverka antibiotikaresistens. React har bland annat samlat praktiska råd och erfarenheter från olika länder om hur man kan arbeta mot antibiotikaresistens Vilka insatser görs i Sverige för att motverka antibiotikaresistens? I Sverige samarbetar aktörer som verkar inom sjukvården, djurhållningen och den yttre miljön, till exempel genom en nationell samverkansgrupp mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Många organisationer arbetar också med frågan i sitt dagliga arbete. Det svenska arbetet för att bromsa resistensutvecklingen fokuserar sedan många år dels på att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning, dels på att främja att antibiotika används på rätt sätt till både människor och djur. Friska människor och friska djur behöver inte antibiotika. Genom att förebygga smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Andra viktiga förebyggande åtgärder för att minska infektionstrycket inkluderar vaccinationer samt en bra djurhållning. Hur används antibiotika i hälso- och sjukvården? Antibiotika används för att behandla och i vissa fall förebygga infektioner som orsakas av bakterier. Tack vare antibiotika kan sjukdomar som tidigare var dödliga botas. Vår moderna avancerade sjukvård är också beroende av att antibiotika fungerar mot infektioner i samband med exempelvis operationer, intensivvård eller cellgiftsbehandlingar. En stor del av antibiotika förskrivs dock utan att vara till nytta för patienten. Exempel är vid virusinfektioner då antibiotika inte fungerar eller vid lindriga självläkande bakterieinfektioner. I Sverige är antibiotikaanvändningen totalt sett låg jämfört med andra länder. Samtidigt är förbrukningen hos människor oförklarligt hög i vissa områden, som i Stockholmsregionen och i Skåne. Vad kan jag tänka på i förkylningstider för att bidra till att skydda antibiotikan? Luftvägsinfektioner och förkylningar som många drabbas av under hösten och vintern orsakas oftast av virus. Då fungerar inte antibiotika. Den person som är frisk i övrigt klarar att läka många av dessa infektioner på egen hand. Hos 1177 Vårdguiden finns råd om hur man kan ta hand om sin luftvägsinfektion, Tänk på att:

3 Antibiotika är bara effektiva mot infektioner av bakterier de kan inte hjälpa dig att bli frisk från virusinfektioner som vanliga förkylningar eller influensa. Vid många infektioner som kan orsakas av bakterier behövs inte heller antibiotika. Exempel är lindrig eller måttlig öroninflammation, bihåleinflammation, halsfluss och luftrörskatarr, då antibiotika har inga eller blygsamma effekter. Vid lunginflammation däremot har antibiotika avgörande effekt och kan vara livräddande. Är du förkyld kan du pröva att lindra symtomen. Ta smärtstillande och febernedsättande medel vid behov. Har du snuva och nästäppa kan avsvällande nässprayer lindra besvären. Hostmedicin kan prövas men har oftast tveksam effekt. När du är orolig för en infektion kan du kontakta 1177 Vårdguiden för rådgivning. Om du pratar med din läkare bedömer hen om antibiotika gör nytta i just ditt fall. Du kan minska risken att bli smittad eller att smitta andra genom att hålla en god handhygien. Är du förkyld, se till att nysa och hosta i armvecket och använd pappersnäsdukar för engångsbruk. Hur påverkar antibiotikabehandling kroppens goda bakterier? Varje vuxen människa bär på 1½ 2 kg bakterier varav de flesta gör nytta. De har många funktioner, bland annat att bryta ner olika näringsämnen som kolhydrater, men också att skapa en ogynnsam miljö för sjukdomsframkallande bakterier. Under en antibiotikabehandling påverkas inte bara den oönskade infektionen utan även många av de nyttiga bakterierna som finns i tarmkanalen och på andra ställen i kroppen som på huden och i våra luftvägar. Det kan ta lång tid innan denna flora normaliseras efter en antibiotikakur. Det är ett av skälen till att onödig antibiotikabehandling bör undvikas. Vad innebär det att vara bärare av resistenta bakterier? Från födseln och hela livet igenom bär vi alla på bakterier på huden, i våra luftvägar och i tarmen. Dessa bakterier utgör vår så kallade normalflora och gör mycket nytta. Om resistenta bakterier kommer in i normalfloran behöver bäraren inte bli sjuk av dem, men kan däremot sprida resistenta bakterier vidare. Om de resistenta bakterierna senare orsakar en infektion hos bäraren kan infektionen bli svårare att behandla med antibiotika. Räcker tvål och vatten vid handtvätt? En god handhygien är den bästa och enklaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Tvål och vatten räcker bra för det mesta. Det är dock viktigt att tänka på att alla delar av handen behöver tvål, att tvålen ska sköljas av ordentligt och att händerna ska torkas torra efter handtvätten. Genom att tvätta händerna på detta sätt kan bakterier och virus som hamnat på händerna gnuggas och sköljas bort. Handdesinfektion kan ibland vara bra att använda som komplement till exempel om det inte finns tillgång till tvål och vatten där man befinner sig eller om det pågår en smittspridning i den miljö man befinner sig i. I mitt arbete har jag ofta nära kontakt med andra människor. Vilket ansvar har min arbetsgivare för att minska risk för smitta? Det beror på vilken typ av arbete du har. Din arbetsgivare ansvarar alltid för att göra en bedömning av smittriskerna på en arbetsplats och ge förutsättningar för att hålla en god hygien, till exempel möjlighet till handtvätt. Om du arbetar med vård och omsorg, t.ex. inom förskolan eller äldreomsorgen, ska arbetsgivaren se till att det finns kompetens för att göra en bedömning av smittrisker. Om rätt kompetens inte finns inom verksamheten ska arbetsgivaren skaffa den utifrån, t.ex. genom företagshälsovården. Läs mer om hur det går att förebygga smittrisker i arbetsmiljön på Arbetsmiljöverkets webbplats

4 Får jag köpa antibiotika på internet? Läkemedelsverket avråder från att beställa antibiotika på nätet utan att först ha besökt läkare och fått recept. Om du tror att du har en bakterieinfektion ska du kontakta läkare. Din läkare gör då en bedömning av vilken behandling du behöver. Visar det sig att du är i behov av antibiotika skriver din läkare ut ett recept på den antibiotika som passar bäst för den bakterie som orsakar just din infektion. Hämta ut ditt läkemedel på ett godkänt apotek. Godkända apotek i Sverige har följande symbol: Om du väljer att hämta ut antibiotika eller andra läkemedel via ett internetapotek, kom ihåg att kontrollera att apoteket bär den EU-gemensamma symbolen som visar att aktören säljer läkemedel lagligt: Hur används antibiotika till djur i Sverige? Friska djur behöver inte antibiotika. I Sverige finns därför en lång tradition av att arbeta förebyggande för att hålla djur friska. Det är en av orsakerna till att Sverige har den lägsta användningen av antibiotika till djur som hålls för livsmedelsproduktion inom EU. Betydligt mindre mängd antibiotika används till djur än till människor i Sverige. Under 2014 använde människor i Sverige cirka 60 ton antibiotika medan endast cirka 10 ton användes för våra djur. Den totala antibiotikaförsäljningen till djur har minskat successivt sedan 1990-talets början. I Sverige får antibiotika endast användas till djur av veterinärmedicinska skäl efter en veterinärs ordination. Användningen styrs av regelverk som bland annat syftar till att minska risken för resistens och att förhindra att livsmedel från djur innehåller läkemedelsrester. Vanliga skäl till att antibiotika används till djur som hålls för livsmedelsproduktion är dels smittsamma diarréer och lunginflammationer hos unga djur, dels juverinflammationer hos vuxna mjölkkor. När det gäller sällskapsdjur som exempelvis hundar är hudinfektioner och urinvägsinfektioner vanliga orsaker. Vad kan jag som hund- och kattägare bidra med för att motverka antibiotikaresistens? Friska djur behöver inte antibiotika. Lär dig mer om hur ditt djur ska skötas så kan du förebygga sjukdomar hos djuret. God boendemiljö, bra skötsel och foder bidrar till god hälsa. Kontakta djursjukvården för rådgivning när ditt djur mår dåligt. Följ veterinärens råd om när antibiotika gör nytta. Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, istället för att använda eller slänga den.

5 Undvik att smitta vidare och att själv smittas - ha en god handhygien när du är i kontakt med djurets mat eller om ditt djur har ett sår. Vad kan jag som ägare till hästar eller till djur som hålls för livsmedelsproduktion bidra med för att motverka antibiotikaresistens? Friska djur behöver inte antibiotika. God miljö, bra skötsel och bra utfodring bidrar till god hälsa. Ha en god hygien - tvätta händerna med tvål och vatten, använd rena skor och stövlar, kläder och utrustning i stallet och se till att transportmedel är rena. Håll sjuka eller smittade djur åtskilda från friska djur för att motverka smittspridning. Om du ska köpa in djur, tänk då på att fråga om det finns några sjukdomsproblem i säljarens besättning och fundera på hur du ska agera för att hindra att smitta når din besättning, till exempel genom att isolera inköpta djur en tid. Följ veterinärens råd om när antibiotika behövs eller inte behövs. Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, istället för att använda eller slänga den. Lär dig mer om smittskydd för lantbrukets djur på sajten smittsäkra.se Har du häst läs SVAs checklista: pdf Kan antibiotikaresistenta bakterier spridas via maten? Den viktigaste spridningsvägen är via direkt eller indirekt kontakt mellan infekterade personer eller djur. När det gäller livsmedel kan man smittas av antibiotikaresistenta magsjukebakterier som campylobacter och salmonella. Dessa bakterier behöver ofta inte behandlas med antibiotika men kan vara besvärliga att drabbas av. En nyligen genomförd studie visar att det är låg risk att människor i Sverige idag smittas av resistenta bakterier via maten. För alla bakterier gäller det att man minskar risken att smittas genom att följa Livsmedelsverkets råd om god hygien i köket (se nedan). När man till exempel genomsteker kyckling och köttfärs dör bakterierna oavsett om de är resistenta eller inte. Vilka råd är bra att följa för att undvika att få i sig bakterier via maten? För att undvika att få i dig bakterier följ Livsmedelsverkets vanliga råd om hygien i köket. De viktigaste är: Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött, inklusive kyckling. Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött, inklusive kyckling. Genomstek fågel och köttfärs, smaka inte på rå köttfärs. Skölj grönsaker. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats, Finns det antibiotikarester i kött som säljs i Sverige? Inom EU finns strikta regler för hur mycket rester av antibiotika och andra läkemedel som får finnas i maten. Reglerna säger också att djur som behandlats med antibiotika inte får slaktas och man får inte tillvarata mjölk eller ägg inom ett visst antal dagar efter behandling. På så sätt ser man till att antibiotikaresterna i maten är så små att de inte är en hälsorisk. Tester visar att det kött som säljs i Sverige inte innehåller några eller extremt små mängder antibiotikarester. Det gäller både svenskt och importerat kött.

6 Hur kan utsläpp av antibiotika i miljön bidra till antibiotikaresistens? Den omfattande användningen av antibiotika i världen har lett till en ökning av resistenta bakterier som orsakar svårbehandlade infektioner. När antibiotika också hamnar i miljön, exempelvis i samband med tillverkning av antibiotika eller via läkemedelsrester som blivit kvar i urin och avföring efter antibiotikabehandling, riskerar problemet att ytterligare förvärras. Resistens kan då utvecklas och spridas mellan harmlösa miljöbakterier och sjukdomsframkallande bakterier. I vår yttre miljö finns gott om harmlösa bakterier som kan fungera som en reservoar för resistens. Om dessa bakterier utsätts för antibiotika ökar andelen resistenta bakterier i miljön. Hur kan vi minska utsläppen av antibiotika i miljön? Det är viktigt att produktion av antibiotika inte medför utsläpp som kan innebära risk för att resistens utvecklas. En annan åtgärd är att förbättra reningen av avloppsvatten så att tillflödet av antibiotika till miljön minskas. På individnivå och i hälso- och sjukvården kan alla bidra genom att bara använda antibiotika när det gör nytta. En annan åtgärd som man som patient kan göra för att antibiotika inte ska hamna i miljön är att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apoteket. Vad innebär märkningen antibakteriellt på vissa produkter? En del produkter marknadsförs idag som antibakteriella. Det kan handla om skor, kläder, köksutrustning med mera. EU-regler säger att alla produkter som marknadsförs som antibakteriella ska märkas med namnet på det ämne som ger den påstådda antibakteriella effekten. Behövs antibakteriella ämnen i produkter? I vardagsvaror som kläder, skärbrädor, toalettsitsar behövs oftast inte en antibakteriell behandling för att klara hygienen. Oftast räcker det med tvål och vatten, disk- och tvättmedel för att hålla rent. Fråga i affären vad varan innehåller så att du kan göra ett medvetet val