Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling FÖR LILLA AKADEMIENS GRUNDSKOLA OCH FRITIDSVERKSAMHET, GYMNASIUM OCH PRE-COLLEGE Beslutad på studiedag med personalen 2017-01-30 1. Ma l På Lilla Akademien ska varje individ känna sig trygg, sedd och accepterad för den hen är. Alla ska känna sig välkomna och respekterade och bemöta varandra på ett ansvarsfullt sätt. Diskriminering, kra nkande behandling eller trakasserier fa r inte fo rekomma. 2. Syfte Va r likabehandlingsplan syftar till att - fra mja personers lika ra ttigheter oavsett ko n, ko nso verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillho righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder (fysiska, medicinska, psykiska eller kognitiva), sexuell la ggning eller a lder - fo rebygga och fo rhindra trakasserier och annan kra nkande behandling. 3. Va rdegrund och fo rha llningssa tt Musikskolan Lilla Akademiens va rdegrund vilar pa begreppen trygghet, tillit, respekt och ansvar. Vi va rderar kunskap, kreativitet och kvalitet i undervisningen och vill ge eleverna en unik utbildning och inspiration till ett livsla ngt musicerande. Vi vill att va r skola skall ka nnetecknas av arbetsro och lugn, samt respekt fo r ma nniskors olikheter. Va r skola a r en relativt liten skola och det ger oss mo jlighet att se och bekra fta ba de elever och vuxna dagligen. Alla elever pa skolan a r alla vuxnas ansvar. Vi vill ge fo rutsa ttningar fo r goda mo ten mellan ma nniskor, ba de i och utanfo r skolan, mellan ba de elever och vuxna. Samarbete ger en helhetssyn pa elevernas konstna rliga och personliga utveckling och varje elevs kunskapsutveckling. Att skapa ett gott arbetsklimat a r grunden fo r skolans verksamhet, där varje elev ska ges mo jlighet att utvecklas pa ba sta sa tt. 4. Delaktighet Fo rega ende a rs plan utva rderas av personalen pa stormo te samt vid arbetslagsmo ten. Den utvärderas också av elevra d och/eller klassra d och alla elever fa r svara pa fra gor i en trivselenka t. Utvärderingar och trivselenkäter ligger till grund fo r en ny plan. Planen faststa lls pa personalmöte och presenteras för eleverna pa klassra den. Va rdnadshavare tar del av planen via mail. 1

5. Fra mjande och fo rebyggande insatser FO R HELA SKOLAN Mål: Att fortsätta med och förbättra det arbete vi gör för att skapa ett gott arbetsklimat, som en del av skolans förebyggande arbete. Att alla vuxna på skolan ska vara goda förebilder i hela verksamheten. Insats: Vi ingriper direkt da vi ser att na gon far illa. Vi ingriper direkt da na gon upptra der ola mpligt. Vi utreder konflikter mellan elever eller mellan la rare och elev sa snart vi fa r ka nnedom om dem. Vi har klassra d, skolkonferens och elevra d pa vilka eleverna får möjlighet att diskutera sta mningen i klassen och pa skolan. Vi arbetar fo r att skolan ska ha en positiv och trygg miljo. Samtal om elevernas trivsel tas upp pa utvecklingssamtalen som genomfo rs tva ggr/la sa r. Vi uppmanar va rdnadshavarna att vara observanta pa hur deras barn ma r samt meddela skolan om de fa r veta att na gon elev a r utsatt. All personal ma ste ka nna till att rektor och mentor/klassfo resta ndare ska informeras om det har fo rekommit diskriminering eller kra nkande behandling mot en elev. Under kommande läsår fortsa tter vi va rt arbete med att fo rba ttra arbetet enligt insatserna ovan sa att alla vuxna pa skolan ingriper vid regelbrott och stra var efter att vara goda fo rebilder i hela verksamheten. Va r ma lsa ttning a r att alla, vuxna sa va l som elever, ska arbeta fo r att skapa ett gott arbetsklimat som pra glas av trygghet, tillit, respekt och ansvar. Vi vill att alla ska vara medvetna om att vi tillsammans skapar varandras arbetsmiljo och att alla har ett ansvar. Mål: Att alla elever ska ha en musikalisk tillhörighet och att det är tydligt hur varje elevs musikaliska studieväg ser ut. Bakgrund: Elever och vårdnadshavare har vid utvärdering av Likabehandlingsplanen och vid andra tillfällen uttryckt frågor om skolans musikundervisning. Frågorna handlar bland annat om syftet med olika konserter, rutiner för hur elever anmäls till konserter och elevernas deltagande i olika ensembler och orkestrar. Insats: 1. Vi ska förtydliga syftet med skolans olika konserter och rutiner för hur och av vem elever anmäls till konserter. Detta ska tydliggöras i ett skrivet dokument. 2. Instrumentlärarna har det största ansvaret för att deras elever har ett bra upplägg för sin musikaliska utveckling. Det finns omkring sjuttio instrumentlärare på Lilla Akademien och flera av dem är relativt nya i verksamheten. Vi ska gå ut med information och tala med alla instrumentlärare om vilka rutiner de behöver känna till och följa, för att deras elever ska vara inkluderade i konserter, ensembler och orkestrar. Alla skolans instrumentlärare ska känna till syftet med de olika delarna av 2

musikundervisningen på Lilla Akademien och ha en medvetenhet om hur den egna undervisningen relaterar till helheten för varje elev. 3. Det finns individuella arbetsplaner i musik för alla elever på Lilla Akademien. Arbetsplanerna ska konkretisera vilka målsättningarna är för varje elev i respektive instrument och de ska stärka varje elevs musikaliska tillhörighet genom att beskriva konsertmedverkan samt ensemble- och orkestermedverkan. Vår målsättning är att alla elever ska ha en individuell arbetsplan i musik från och med läsåret 16/17 och att det är ett levande dokument som fylls på allt eftersom läsåret går. Mål: Att ge personal, elever och vårdnadshavare information om och möjlighet till delaktighet i processen vid ombyggnationen av skolans lokaler, som påbörjas under 2017. Bakgrund: Efter en tids projektering av ombyggnationen av skolans lokaler och skapande av en ny konsertsal på Lilla Akademien kommer ombyggnationen nu att påbörjas under år 2017. Ombyggnationen kommer i olika grad att påverka arbetsmiljön för alla elever och personal på Lilla Akademien. Projektgruppen för ombyggnationen menar att det är viktigt att alla får information om processen och att de som berörs av respektive del av ombyggnationen får möjlighet att inom givna ramar ge förslag och påverka hur arbetsmiljön ska vara i de nya undervisningsrum som skapas. Insats: Projektgruppen på skolan består av skolledningen, Mike Ericson och Mark Tatlow. De kommer löpande att informera personal om byggprocessen på musikkollegium och stormöten. Lärare som direkt berörs av ombyggnationen ska få möjlighet att ge förslag och lämna önskemål om hur respektive klassrum ska utformas. Eleverna ska informeras om byggprocessen på klassråd. Alla på Lilla Akademien ska ges löpande information om byggprocessen i skolledningens månadsbrev. FO R GRUNDSKOLAN Mål: Att eleverna ska känna trygghet och trivsel i korridorer och på toaletterna. Bakgrund: I den senaste trivselenkäten och från elevråden på låg- och mellanstadiet framkom det att flera elever tycker att det är otryggt och otrivsamt i skolans korridorer och på toaletterna. De menar att det inte är estetiskt tilltalande med ljus och färg på dessa platser. Flera elever upplever obehag av dålig lukt och avsaknad av tvål och handdukar på toaletterna. Vi behöver därför arbeta för att skapa en finare miljö i korridorer och fräschare toaletter. Insats: - Fixargruppen målar om toaletter i hus 03. - På mellanstadiet kommer toaletterna att fräschas upp och varje klass att ha sin egen toalett, med egen nyckel. De får möjlighet att sätta sin prägel och skapa egna rutiner för att hålla dessa fina och trevliga. - För att göra det trevligt i korridorerna behöver alla hjälpas åt att påminna varandra om ordningen. Alla elever behöver se till att ta hand om sina egna tillhörigheter, att använda sin krok/skåp för kläder, skor och skolväska. Rutiner för att hålla ordningen skapas av klasserna på klassråden och följs även upp där. - Instrumentförrådet i hus 02 mellanstadiet, kommer att omorganiseras på ett bra sätt av eleverna med hjälp av fixargruppen och klasslärarna. 3

Mål: Att eleverna ska känna trygghet och tillhörighet i sin klass och att det ska vara en tillåtande och konstruktiv stämning i klassrummen, med god arbetsro för inlärning och kunskapsutveckling. Bakgrund: Detta mål har funnits med i vår likabehandlingsplan en tid. Vi har under de senaste åren haft ett särskilt fokus pa att skapa en mer trivsam miljo i klassrummen, bygga tillit och respekt mellan elever och mellan elever och la rare samt arbeta fo r en god studiero. Det har givit gott resultat med bättre studiero och mer tillåtande klimat i klassrummen. Det är ett ständigt pågående arbete och vi behöver även fortsatt ha fokus på arbetsmiljön i klassrummen. Insats: Alla la rare ska alltid stra va efter att det a r goda fo rutsa ttningar fo r inla rning under lektionerna. Pa la rarmo ten fo rs under hela la sa ret pedagogiska diskussioner om hur lektionerna, samarbetet och skolan som helhet fungerar och vad som kan fo rba ttras. A ven eleverna involveras via klassra d och praktiskt arbete i klasserna. Dessutom diskuteras kontinuerligt begreppen trygghet, tillit, respekt och ansvar pa klassra d och i andra forum, tillsammans med eleverna. La rarna arbetar fo r att skapa en god la randemiljo, t.ex. genom att snabbt bryta upp grupper som inte fungerar pa ett bra sa tt, skapa fasta placeringar i alla klassrum och va l genomta nkta gruppindelningar vid grupparbeten. Eleverna ska involveras i att skapa en trivsam studiemiljo. FO R GYMNASIET Mål: Att tydligare presentera vårt trygghetsteam och elevhälsoteam för alla på gymnasiet, så att alla vet vilka som ingår i teamen och hur dessa kontaktas. Bakgrund: Vid utva rdering av fo rra a rets likabehandlingsplan framkom det att det finns elever pa gymnasiet som inte vet vilka som inga r i trygghetsteamet och hur de kontaktas. A ven elevha lsoteamet beho ver presenteras tydligare da det a r viktigt att alla ocksa vet vilka som inga r da r och vilket sto d man kan fa fra n elevha lsoteamet. Insats: Representanter fra n trygghetsteam och elevha lsoteam ska tillsammans med biträdande rektor beso ka alla klassra d pa gymnasiet och bera tta om vilka som inga r i respektive team, hur dessa kontaktas och vilket sto d elever kan fa. Mål: Ökad studiero på lektionerna. Att det är en tillåtande och konstruktiv stämning i klassrummen. Att ge stöd till eleverna så att de kan utveckla sin studie- och övningsteknik. Bakgrund: En stor andel av eleverna anser att det a r bristande studiero pa lektionerna, att andra elever stör studieron och att lärare inte i tillräcklig utsträckning ser till att det är studiero på lektionerna. Ma nga elever efterfra gar också hja lp med studie- och o vningsteknik. Insats: La rarna ska alltid stra va efter att det a r goda fo rutsa ttningar fo r inla rning under lektionerna. Eleverna har ett stort ansvar för att det är en god arbetsmiljö i klassrummen. Varje klass ska regelbundet på klassråden diskutera hur arbetsmiljön är i klassrummen och vad som behöver förbättras i respektive klass. Vid behov ska trygghetsteamet kopplas in. Gymnasiets arbetslag ska tillsammans med SYV och rektor diskutera och ge fo rslag pa hur vi kan ge sto d till eleverna vad ga ller studie- och o vningsteknik. 4

6. Rutiner vid misstanke om trakasserier och kra nkande behandling Om det kommer till personalens ka nnedom att en elev har blivit utsatt fo r na gon form av diskriminering, kra nkande behandling eller trakasserier a r personal skyldig att utreda och fo rhindra att det fortsa tter. Detta ga ller kra nkningar fra n sa va l personal som elever. Skolan har ett trygghetsteam som har ett sa rskilt ansvar fo r att utreda och vidta a tga rder om kra nkande behandling fo rekommer. Va r handlingsplan: 1. Insamling av fakta. Den som fa r ka nnedom om att na gon blivit utsatt fo r diskriminering eller kra nkande behandling go r en noggrann kartla ggning fo r vidare a tga rd eller tar omga ende hja lp av annan personal som gör detta. 2. Samtal med den som ka nner sig utsatt och samtal med den/de som har utsatt. 3. Gemensamt samtal med alla inblandade. (Den elev som har blivit utsatt besta mmer sja lv om hen vill vara med). 4. Bero rda va rdnadshavare informeras om vad som intra ffat. 5. Uppfo ljning efter en vecka med alla inblandade samt återkoppling till alla berörda vårdnadshavare. Skulle inte dessa insatser ra cka till ga r vi vidare med: - Samtal med bero rda elever och va rdnadshavare tillsammans. - A rendet fo ljs upp genom samtal sa la nge det finns behov. - A rendet tas eventuellt upp fo r information och diskussion i arbetslaget. - Elevhälsoteamet tar vid behov upp a rendet. - Rektor go r bedo mning om anma lan skall go ras till socialfo rvaltningen, polisen eller arbetsmiljo inspektionen. - Vid behov kan kompetens utanfo r skolan utnyttjas, t ex BUP, socialfo rvaltning. Vid kra nkning av personal kontaktas rektor eller arbetsmiljo ombud. 7. Ansvarsfo rdelning Rektor har ett sa rskilt ansvar fo r att motverka alla former av diskriminering och kra nkande behandling bland elever och ansta llda. All personal ansvarar fo r en god arbetsmiljo. Ma let skall vara att varje elev tar ett personligt ansvar fo r sina studier och sin miljo. Rektor och personal har ansvar fo r eleverna genom skollagen, diskrimineringslagen och arbetsmiljo lagen. Va rdnadshavarna har ansvar fo r sina barn och ungdomar genom fo ra ldrabalken. Diskriminering och kra nkande behandling som sker mellan barn/elever pa deras fritid a r i fo rsta hand ett ansvar fo r va rdnadshavarna att a tga rda. Samverkan mellan skolan och hemmet fo r barn/elevers ba sta a r no dva ndig na r problem uppsta r. 8. Dokumentation Anva nd blanketten Ha ndelserapport. 5

1. Rektor informeras omga ende vid diskriminering eller kra nkande behandling. Uppgift om anma lare och handla ggare av a rendet noteras. 2. Efter kartla ggning och genomarbetning av a rendet la mnas redogo relse till rektor. Redogo relsen skall inneha lla: - A rendebeskrivning - Uppgift om genomfo rda samtal, fo ra ldrakontakter mm - Behov av elevhälsokonferens - Ev. behov av a tga rdsprogram - Ev. behov av kompetens utanfo r skolan - Ev. anma lan till socialfo rvaltning, polis eller Arbetsmiljo verket - Fo rslag till uppfo ljning 3. Information la mnas till rektor om uppfo ljning av a rendet. 9. Uppfo ljning och utva rdering Verksamheten utva rderas kontinuerligt till exempel vid arbetslagsmo ten, klassra d, elevra d, skolkonferens och vid utvecklingssamtal. En trivselenka t go rs en ga ng per a r. Likabehandlingsplanen ska utva rderas under vårterminen varje läsa r. Utva rderingen sker på stormo te för personalen och musiklärarmöte samt pa klassra d eller under lektionstid i alla klasser. Utifra n resultaten av utva rderingen formuleras nya ma l info r det kommande a ret. Ma len kan formuleras som kortsiktiga och la ngsiktiga ma l. Ma len skall dessutom vara mo jliga att uppna och utva rdera. Utformandet av nya ma l sker i arbetslagen och en ny uppdaterad likabehandlingsplan utformas. Rektor ansvarar fo r att planen uppra ttas. 10. Definitioner och begrepp En person a r skyddad mot diskriminering utifra n de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna a r ko n, ko nso verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillho righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell la ggning och a lder. Diskriminering a r na r skolan pa osakliga grunder behandlar en elev sa mre a n andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna ko n, ko nsidentitet eller ko nsuttryck, etnisk tillho righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsa ttning, sexuell la ggning eller a lder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering inneba r att na gon missgynnas genom att behandlas sa mre a n na gon annan. Fo r att det ska ro ra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med na gon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering sker na r en skola tilla mpar en besta mmelse eller ett fo rfaringssa tt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev pa ett sa tt som har samband med diskrimineringsgrunderna. 6

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett upptra dande som kra nker en elevs va rdighet och som har samband med na gon av diskrimineringsgrunderna. Kra nkande behandling definieras i skollagen som ett upptra dande som kra nker en elevs va rdighet, men som inte har samband med na gon diskrimineringsgrund. Gemensamt fo r trakasserier och kra nkande behandling a r att det handlar om ett upptra dande som kra nker en elevs va rdighet. Det kan ske pa olika sa tt t. ex: - Fysiskt genom slag och knuffar. - Verbalt genom hot och fo rnedrande ord. - Psykosocialt genom utfrysning eller ryktesspridning. - Text- och bildburet genom klotter, brev, lappar, e-post, sms och symboler. - Kra nkande bilder eller meddelanden pa sociala medier. Mobbning. En viss person a r mobbad na r hen upprepade ga nger och under viss tid blir utsatt fo r negativa handlingar eller fo rso k till negativa handlingar fra n en eller flera personer, da r den utsatte hamnar i underla ge. Den utsattes upplevelser skall vara grunden fo r avgo randet om mobbning fo rekommer eller inte. Sexuella trakasserier inneba r ett handlande av sexuell natur som kra nker na gons va rdighet. Sexuella trakasserier beho ver inte ha samband med na gon av diskrimineringsgrunderna. Repressalier. Personalen fa r inte utsa tta en elev fo r straff eller annan form av negativ behandling pa grund av att eleven eller va rdnadshavaren har anma lt skolan fo r diskriminering eller pa talat fo rekomsten av trakasserier eller kra nkande behandling. Det ga ller a ven na r en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som ro r diskriminering, trakasserier eller kra nkande behandling. Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas sa att de har lika ra ttigheter och mo jligheter oavsett na gon av diskrimineringsgrunderna. Det inneba r dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas likadant eftersom alla har olika behov. 7