Likabehandlingsplan. Läsåret Tanumskolan år 3-6. Tanumskolan år

Transkript

1 Likabehandlingsplan Läsåret Tanumskolan år 3-6 1

2 Innehållsförteckning Till dig som elev... 3 Till dig som fo ra lder... 3 Planens syfte... 3 Ansvarsfo rdelning... 4 Samverkan och delaktighet... 4 Sa sa ger lagen... 5 Begrepp och definitioner... 5 Diskriminering... 5 Direkt diskriminering... 5 Indirekt diskriminering... 6 Diskrimineringsgrunderna... 6 Mobbning... 7 Likabehandling... 7 Utvärdering av föregående års likabehandlingsarbete, läsåret 2015/ Främjande insatser... 8 Delaktighet Ansvar... 8 Trygghet... 8 Alla likas värde... 8 Trygghetsråd... 8 Planen för kränkande behandling... 8 Förebyggande insatser... 8 Slutsatser från analys av kartläggningen Målsättning och vision inför läsåret 2016/ Främjande arbete:... 9 Förebyggande arbete: Åtgärdande arbete vid incidenter: Elev/elever Elev/personal Ordningsregler på Tanumskolan Likabehandlingsarbetet under läsåret

3 Till dig som elev Va r ambition a r att alla elever pa Tanumskolan skall trivas, vara trygga och ka nna samho righet med varandra och skolans personal. Det a r några av de viktigaste förutsättningarna fo r att en det ska kunna ske en god inla rning. Om du ka nner dig kra nkt, utsatt för diskriminering eller trakasserier ska du omedelbart kontakta en vuxen som du ka nner fo rtroende fo r. Det ga ller ocksa om du känner någon elev som är utsatt. Till dig som fo ra lder Du kan fo rva nta dig att personal arbetar fo r att ditt barn skall ka nna trygghet i skolan. Om du trots allt misstänker att ditt eller något annat barn utsätts fo r kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier kontakta skolans personal. Det a r sva rt att ta till sig att ens eget barn kränker, diskriminerar eller trakasserar andra, men om det a r sa ma ste du go ra något a t det. Om du missta nker att ditt eller något annat barn kränker andra eller utsätter andra fo r diskriminering eller trakasserier bör du som fo ra lder att göra helt klart fo r barnet att du inte accepterar det och att du ser mycket allvarligt pa ett sa dant beteende. Planens syfte Alla elever har rätt att bli behandlade lika av sina lärare, skolans övriga personal samt skolans huvudman, Barn och utbildningsnämnden. Ingen elev ska diskrimineras, missgynnas eller behandlas pa ett annat sätt i jämförelse med sina kamrater utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Planen skall beskriva hur skolan arbetar främjande fo r att skapa en trygg skolmiljo och hur skolan arbetar förebyggande genom att kartlägga och avvärja risker. Det a tgärdande arbetet inleds om någon elev upplever sig vara kränkt, diskriminerad eller trakasserad, da skall denna elev och dennes föräldrar veta vem man skall vända sig till. Planen a r ocksa till fo r att rektor och personal skall ha tydliga riktlinjer fo r hur man skall agera om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier uppstår. Huvudman a r ytterst ansvarig fo r att denna plan följs upp och utvärderas årligen. 3

4 Ansvarsfo rdelning Huvudmannen har det yttersta ansvaret fo r att planen mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier årligen upprättas, efterlevs och utvärderas. Rektorn ansvarar ocksa fo r att personalen kontinuerligt utbildas fo r att aktivt kunna arbeta mot kra nkande behandling. Vidare ansvarar rektor fo r att all personal som arbetar pa skolan får ta del av planen mot diskriminering och kra nkande behandling och att den blir känd av alla föräldrar och elever. Elever har ett stort ansvar för att alla i skolan ska trivas. Elever skall använda ett va rdat spra k och umgås pa ett trevligt sätt. Elever skall ta del av skolans värdegrund och handla utifra n den. Alla skolans elever skall visa varandra ha nsyn och respekt. Skolans personal har ansvar att ingripa när de ser elever som bråkar eller använder nedlåtande kommentarer, miner eller liknande. Skolans personal har också ansvar att samtala med elever om trivsel och trygghet samt ingripa vid incidenter. Föräldrar har ett stort ansvar. Om hemmet tar klart avsta nd fra n kra nkande behandling fa r detta en positiv inverkan pa barnen. Diskutera med ditt barn. A r någon i klassen utsatt? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om mobbning. Vi kan hja lpas a t att skapa en skola da r alla trivs och har det bra. Samverkan och delaktighet Skolan har trivsel- och ordningsregler som vi tillsammans har arbetat fram i klassråd och elevråd. Vi vill genom våra regler skapa gemensamma fo rha llningssa tt som blir synliga i verksamheten, inte bara i text utan ocksa i handling. Personalen och föräldrarna a r delaktiga i framtagandet av planen via det systematiska kvalitetsarbetet som sker årsvis. Skolans elevhälsa är involverad i arbetet med planen utifra n sin samlade kompetens. Planen finns som ett levande dokument och genomsyrar samtliga av skolans verksamheter. Den ligger till grund fo r gemensamma aktiviteter och diskussioner i elevhälsa, på personalmo ten och fo ra ldramo ten. Planen finns ocksa tillgänglig på skolans hemsida. 4

5 Sa sa ger lagen Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en årlig plan mot kränkande behandling enligt 6 kap i skollagen. DO, diskrimineringsombudsmannen, har tillsyn över diskrimineringslagen och BEO, barn och elevombudet, har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling (2010:800). På Tanumskolan har vi valt att sammanföra båda dessa planer till en Tanumskolans likabehandlingsplan. Enligt läroplanen för grundskolan och fritidshemmet ska alla som arbetar i skolan aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper (SKOLFS 2010:37) Diskrimineringslagen fo rbjuder diskriminering av elever pa grund av kön, ko nso verskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell la ggning samt a lder. Lagen sa ger ocksa att skolan ska arbeta främjande och fo rebyggande fo r att diskriminering inte ska uppsta. Skollagens kapitel 3 talar om kra nkande behandling som ocksa a r fo rbjudet. Skolan måste arbeta främjande och fo rebyggande a ven mot detta. Om en elev upplever att han/ hon blir kra nkt i skolan, kan han/hon va nda sig till BEO, Barn- och elevombudet, som kan hja lpa eleven. Om en elev upplever sig utsatt för diskriminering kan denne vända sig till diskrimineringsombudsmannen. I skolans läroplan Lgr 11 (2011) står skrivet att skolan ma ste motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kra nkande behandling. Ingen ska utsa ttas fo r det i skolan. Det a r skolans uppgift att bemo ta fra mlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Begrepp och definitioner Diskriminering Diskriminering innebar att en elev missgynnas direkt eller indirekt, av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten a r det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sa mre a n någon annan. Fo r att det ska röra sig om diskriminering ska det ha med någon av diskrimineringsgrunderna att go ra. 5

6 Indirekt diskriminering Man kan ocksa i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, sa kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev av ska l som har samband med en viss diskrimineringsgrund, sa vida besta mmelse, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Diskrimineringsgrunderna De sju diskrimineringsgrunderna a r ko n, ko nso verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillho righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Ko nso verskridande identitet eller uttryck betyder att na gon inte identifierar sig med sin biologiska ko nstillho righet som kvinna eller man eller genom sin kla dsel eller pa annat sa tt ger uttryck fo r att tillho ra ett annat ko n. Etnisk tillho righet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfa rg eller annat liknande fo rha llande. Funktionshinder definieras som varaktiga fysiska, psykiska eller bega vningsma ssiga begra nsningar av en persons funktionsfo rma ga. Nedsa ttning kan vara ett resultat av en skada/sjukdom, vara medfo dd eller kan fo rva ntas uppsta senare. Sexuell la ggning utga r ifra n om man identifierar sig som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell la ggning. Trakasserier är ett uppträdande mellan elever som kränker na gons va rdighet och som har samband med na gon av diskrimineringsgrunderna Om na gon ur personalen utsa tter en elev fo r trakasserier benämns det som diskriminering. Med kra nkande behandling menas ett upptra dande som utan samband med någon diskrimineringsgrund kränker en elevs va rdighet. Trakasserier och kra nkande behandling kan utfo ras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera De kan vara synliga och handfasta, likava l som dolda och subtila. De kan utfo ras direkt, men a ven via mobil och internet. Trakasserier och kra nkande behandling kan uttryckas genom nedsa ttande tilltal, ryktesspridning, fo rlo jligande eller fysiskt va ld. Det kan a ven handla om att frysa ut na gon eller hota na gon. De kan a ga rum vid enstaka tillfa llen eller vara systematiska och a terkommande. 6

7 Mobbning Mobbning a r en form av kra nkande behandling eller trakasserier som inneba r en upprepad negativ handling na r na gon eller na gra medvetet och med avsikt tillfogar eller fo rso ker tillfoga en annan skada eller obehag. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas sa att de har lika ra ttigheter och mo jligheter oavsett diskrimineringsgrunderna. Det inneba r dock inte alltid att alla elever behandlas lika, se begreppet indirekt diskriminering och uttrycket Lika a r olika. 7

8 Utvärdering av föregående års likabehandlingsarbete, läsåret 2015/2016 Främjande insatser Delaktighet Ansvar Skolan De gemensamma aktiviteter vi genomfört med alla årskurser 3-6, har vi upplevt varit gynnsamma och positiva för eleverna. Eleverna har visat ett större ansvar. Särskolan har inte varit delaktiga i den övriga gemenskapen år 3-6 i den utsträckning vi önskar. De har dock varit delaktiga i de gemensamma aktiviteter vi haft samt måndagsmorgonens informationsmöte. Fritidshemmet Fritidshemmet upplever att de har haft svårighet att planera sin verksamhet då de har använts i skolverksamheten. Det krävs tid och planering för att bedriva en målstyrd verksamhet. Trygghet Höstens trivsel och trygghetsenkät visade lägre värde för år 3 och 6. Ny skola med nya skolkamrater för år 3 och för de äldre eleverna tillkom ny lärare vilket kan vara en av orsakerna. Ett aktivt arbete för att stärka den sociala gemenskapen och ökat antal rastvärdar påbörjades. En stor skillnad på elevernas välmående från höst till vår kunde ses. Sociala mål leder till bättre resultat då tryggheten ökar. Alla likas värde På vår skola upplever vi att det finns en öppenhet och acceptans till våra olikheter utifrån etnicitet, kön och intresse. Trygghetsråd Alla klasser hade representanter i trygghetsrådet. Planen för kränkande behandling Elevenkäten visade att få kände till likabehandlingsplanen vilket kan bero på att vi kallade den för Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen finns på skolans hemsida, Unikum och synlig i varje klassrum. Förebyggande insatser Buss och rastvärdar har funnits. Elevenkäten visade att eleverna inte alltid uppfattade vem det var som var buss- och rastvärd. Detta måste bli tydligare för eleverna, genom att bussvakten bär en reflexväst. En annan brist är när ordinarie personal är frånvarande och vikarier inte fått rätt information om buss- och rastsvärdar. Elevhälsa och Trygghetsråd har haft regelbundna möten. 8

9 Årskurs 6 Trygghetsrådsrepresentanter har fått utbildning Fortbildning i värdegrundsfrågor har ej erbjudits. Aktiviteter som ska stärka elevens/gruppens trivsel, trygghet, självkänsla har genomförts. Skolans riskområden har kartlagts genom trivselenkäter, utvecklingssamtal, genomgång av incidentrapporter, samtal i elevhälsan, samtal med elever, vårdnadshavare samt personal Slutsatser från analys av kartläggningen. Samverkan skola och fritidshem måste öka för att ta vara på varandras kompetenser, t.ex. erbjuda rastaktiviteter med fritidshemspersonalen. Trygghetsrådet behöver ha bestämda mötestider i kalendariet och vi behöver utveckla tydligare mål där vi synliggör syfte, innehåll och hur vi arbetar. Ett gemensamt arbete som gäller alla såväl elever som personal. Kartläggningen visar också att en del elever upplever att lärare skiljer på killar och tjejer vid tillsägelser. Målsättning och vision inför läsåret 2016/17 Skolans likabehandlingsarbete handlar om att utgå från de mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention samt diskrimineringslag, skollag och läroplan. Tanumskolan ska vara en skola som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga på skolan. Tanumskolans vision är att alla ska uppleva och utveckla nyfikenhet, engagemang, trygghet och tolerans i sitt arbete och i sin arbetsmiljö. Främjande arbete: Under året kommer skolan att arbeta fram en vision som överensstämmer med kommunens vision. Alla elever och personal ska arbeta med språkets betydelse och vikten av att ha ett vårdat språk. Ett gott bemötande och respekt för varandra. Elevernas närvaro/frånvaro följs upp dagligen. 9

10 Elever och lärare har utformat ordningsregler och som därefter beslutats av rektor. Bestämda tider för Klassråd och Trygghetsråd. Friluftsdagar och andra aktivitetsdagar är tillgängliga för alla elever. Arbetslagen har regelbunden elevuppföljning och lokala elevhälsan träffas måndagar. Kompetensutveckling kommer att ske för personalen utifrån behov. Genomföra aktiviteter med syfta att stärka elevens/gruppens trivsel, trygghet, självkänsla och samhörighet enligt. Exempel på detta är skoljoggen och Värdegrundskonsert i samverkan med musikskolan. Skyddsrond genomförs årligen på skolan då elevskyddsombud från högstadiet medverkar, rektor ansvarig. Skolsköterska har hälsosamtal med elever. Enkäter om trygghet och trivsel genomförs i alla klasser under höstterminen, rektor ansvarig. Skolinspektionens enkät genomförs för år 5 rektor ansvarig. Förebyggande arbete: Rastvärdar, lunchvärdar och bussvärdar ska vara schemalagda. Bussvärdar har reflexvästar. Undervisande lärare eller ansvarig pedagog ansvarar för gruppindelningar i olika ämnen fungerar och förändras vid behov. Ha fungerande och tydliga lås på skolans toaletter, samt könsneutrala toaletter, vaktmästare ansvarig. Information ska ges god tid inför friluftsdagar och andra aktivitetsdagar. Möta upp de elever som man vet har behov av extra trygghet eller annan typ stöd, mentor ansvarig. Genomföra aktiviteter med syfte att stärka elevens/gruppens trivsel, trygghet, självkänsla och samhörighet, Trygghetsråd, mentor och arbetslag. Nätfältare besöker skolan och informerar elever och personal om nätsäkerhet. Rektor ansvarig. 10

11 Åtgärdande arbete vid incidenter: Elev/elever Om det uppstår en incident mellan elev/elev eller elev/elever eller om en elev utsätts fo r diskriminering, trakasserier eller kra nkande behandling följs nedanstående: 1. Den skolpersonal som upptäcker eller fa r kännedom om en incident skall genast ingripa. Da den akuta situationen a tga rdas av den som upptäcker incidenten skriver denne därefter en incidentrapport och lämnar till rektor. Elev/elevers mentor informeras. Rektor beslutar om vem som utreder incidenten, detta kan ske i samråd med elevhälsa. Gäller ärendet kränkande behandling anmäler rektor skyndsamt till huvudman enligt skollag (2010:800) 2. Den som utreder incidenten, mentor, talar med de som varit involverade i incidenten fo r att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Denne tar även kontakt med elevens vårdnadshavare. I de fall då det förekommit kränkningar informeras eleverna om att det ej fa r förekomma och att skolan kommer att vidta a tgärder fo r att kränkningar ska upphöra. Om flera elever är involverade i incidenten talar de vuxna med eleverna en och en. Tid för uppföljningssamtal bestäms. Uppföljning dokumenteras och rektor hålls fortlöpande informerad. Rektor dokumenterar anteckningen tillsammans med incidentrapporten. 3. Rektor redogör för incidenten på nästkommande elevhälsa. Är det ett kränkningsärende dokumenteras detta i PMO 4. I de fall då kränkningar inte uppgör kallar rektor elev och vårdnadshavare till möte och en handlingsplan/ett åtgärdsprogram upprättas. 5. I de fall då disciplinära åtgärder är nödvändiga beslutas de utifrån skollagen. I de fall då elev och vårdnadshavare inte känner att de är nöjda med handläggning av ärendet. kan ärendet anmälas till Skolinspektionen. 11

12 Elev/personal Om en elev utsa tts fo r diskriminering, trakasserier eller någon form av kra nkande behandling av en vuxen följs nedansta ende plan: 1. Ha ndelsen anmäls till rektor. I det fall det är en kränkning anmäler rektor incidenten till huvudman enligt skollagen (2010:800). 2. Vårdnadshavare och/eller mentor informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och fo ljer upp ärendet i vissa fall i samråd med elevhälsa. Dokumentering go rs i PMO 4. Rektor fo ljer upp ärendet med eleven och elevens vårdnadshavare. 5. Rektor följer upp ärendet med den personal som kra nkt eleven i vissa fall är personalens fackliga representant eller personalkontor involverade. I de fall då elev och vårdnadshavare inte känner att de är nöjda med handläggning av ärendet, kan ärendet anmälas till Skolinspektionen. Blankett som används vid incidentrapport finns i Fronter. 12

13 Ordningsregler på Tanumskolan 3-6 På varje skola skall det finnas ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro och trivsel i skolan. De ska bidra till att skolan blir trygg och stimulerande. Kraven på att skolan skall agera om en elev trakasseras har skärpts. Detta har skett genom diskrimineringslagen(2008:567) och skollagen, kap 14a Åtgärder mot kränkande behandling. Ordningsreglerna utgör ramarna för de regler som läraren tillsammans med eleverna diskuterar och utvecklar för arbetet och samvaron i klassen. Skolans ordningsregler får inte användas för att inskränka yttrandefriheten eller tryckfriheten om det inte är kränkande. På vår skola har vi följande ordningsregler: Jag visar respekt mot mina skolkamrater och alla vuxna på skolan. Jag är rädd om vår skola och det material som tillhör skolan. Jag kommer i tid till lektionerna och fritidshemmet. Jag är inom skolans område på skoltid eller fritidstid. Mobiltelefoner är avstängda under skoltid. Utvärderas under oktober/november. Vad kan skolan göra om elever inte följer ordningsreglerna? Om en elev stör undervisningen har läraren rätt att skicka ut eleven från klassrummet. Vid oanmäld frånvaro tar skolan kontakt med elevens vårdnadshavare Läraren får vid bråk hålla fast och sära på elever om det inte går att samtala med dem enligt den så kallade nödvärnsrätten. Lärare får omhänderta störande föremål (Skollagen 5 kap. 22 ) Den elev som förstör något kan bli skyldig att ersätta skadan. (Skadeståndslagen 2 kap. 1-4 ) Förstörd eller borttappad Ipad ersätts och krossat glas ersätts med 500 kr. Om en elev bryter mot ordningsreglerna måste samtal föras på olika nivåer beroende på hur allvarligt det är. Under vissa omständigheter kan elev bli avstängd från skolan medan utredning sker. (Skollagen (2010:800) 5 kap.5-16 ) I särskilda fall kan en eller flera elever flyttas från skolan till en annan. 13

14 Likabehandlingsarbetet under läsåret Rektor ansvarar för att likabehandlingsarbetet kartläggs under våren inför upprättande av efterföljande läsårs likabehandlingsplan. Rektor är ansvarig för att utse vem som är delaktig i arbetet. Under hela läsåret är främjande och förebyggande likabehandlingsarbete en stående punkt på elevhälsans veckomöte, där tas också varje rapporterad incident upp. Arbetslagen tar upp incidenter på sina arbetslagsmöten. Januari/februari Analys av Trygghetsenkät och planering av utvecklingsområden. Arbetslagen ansvariga April/Maj Hälsoenkät genomförs av skolsköterska för elever i år Elever och personal får komma med synpunkter på trivsel- och ordningsregler. Lämnas till rektor. Trivseldag, där skolgård fixas och städas. Arrangeras av Trygghetsrådet Augusti/September Likabehandlingsplan upprättas, rektor ansvarig. Rektor informerar elever om likabehandlingsarbetet vid skolstart. Likabehandlingsplanen gås igenom med elever på klassråd. Rektor informerar vårdnadshavare om likabehandlingsarbetet på föräldramöte och på Unikum. Föräldrarådet deltar i upprättandet av Likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans hemsida, i Fronter samt i Unikum. Rektor ansvarig Oktober-november Trivsel- och trygghets- enkät genomförs, rektor ansvarig. 14