Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Flens kommun Remissversion 2011-10-07
Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Flen svarar på en del av dem kraven och är den tredje rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året. De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i Sörmland. Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser krävs dock en prioritering av resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större trafikutbud med fler avgångar. Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober 2012. Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik. Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att effektivisera trafiken saknas för enskild kommun. Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet. Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka 4 500 hållplatser och en inventering av våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya lagstiftningen. Resultaten närmar sig. Oktober 2011 För Länstrafiken Sörmland Helena Ekroth Områdeschef
Sammanfattning Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inklusive skolbusstrafik. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Flens kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet, som tagits fram av konsultföretaget DanielssonDosk AB på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. Goda kommunikationer är en nyckelfaktor för Flens kommun. Kommunens geografiska läge mitt i Sörmland innebär att kommunen ligger inom pendlingsavstånd till flera viktiga arbetsmarknader. Tågtrafiken är navet i Flens kollektivtrafik men även busstrafiken har en viktig roll att fylla särskilt genom kommunens flerkärniga struktur där befolkningen i kommunen är utspridd på flera tätorter. Förslagen i denna utredning riktar sig framförallt in på att skapa goda förbindelser inom kommunen med bra anpassning till tågtrafiken, i första hand mot Södertälje och Stockholm. En annan inriktning har varit att förenkla busstrafiken i det starka pendlingsstråket mot Katrineholm samt att underlätta för resande söderut mot Nyköping. Trafiken enligt förslaget kan införas tidigast i augusti 2012. I utredningen föreslås i huvudsak följande åtgärder. Linje 789 ersätts av två lokala linjer o Linje 489 mellan Flen och Sparreholm o Linje 589 mellan Sparreholm och Gnesta En utveckling av den regionala trafiken mellan Flen-Nyköping och Flen-Katrineholm. Utökning av trafiken med förenklad tidtabell för linje 415 (Hälleforsnäs-Flen) och linje 430 (Malmköping-Flen), bättre anslutningar till/från Stockholmstågen Skollinjerna 687 och 688 slås ihop till en linje (Blacksta-Stäringe-Årdala-Flen). En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport för hela länet. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Flen respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna som en konsekvens av utredningens förslag ge en ökad bruttokostnad med ca 4,2 miljoner kr per år. För Flen kommun motsvarar detta ca 1,9 miljoner kr och för landstinget ca 300 000 kr. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Flen en ökad kostnad med ca 4,1 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 4 miljoner kr. I en sådan modell skulle dock Flen exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 6,2 miljoner kr för Flens kommun Utifrån Flens perspektiv bedöms inte förslaget få några negativa konsekvenser för dagens resenärer. Den största förändringen är delningen av linje 789 i Sparreholm. Då några genomgående turer behålls, är det ytterst få som idag reser på sträckan som kommer att påverkas. Boende i Sparreholm får däremot utökade möjligheter att pendla mot Södertälje och Stockholm genom bättre förbindelser västerut mot Gnesta. I övrigt handlar det om marginella justeringar, fler turer per dag och förenklade tidtabeller.
INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte... 9 Kommunens önskemål... 9 Kommunbeskrivning... 10 Befolkning... 10 Befolkningens åldersstruktur... 13 Sysselsättning och utbildning... 14 Arbetspendling... 15 Skolor och utbildningspendling... 17 Infrastruktur... 17 Framtida utveckling... 17 Kollektivtrafik och resande... 19 Linjenätsbeskrivning... 19 Busstrafik... 19 Tågtrafik... 21 Trafikekonomi... 22 Utredningens trafikförslag... 24 Trafikförslag per linje... 24 Linje 789... 25 Linje 760... 25 Linje 780... 25 Linje 415 och 430... 26 600-linjer... 26 Övrigt... 26 Konsekvensanalys... 27 För kommun och landsting... 27 För resenär... 28 Slutsats... 29 Fortsatt arbete... 29 Bilaga1 Pendlingsmatris Flen kommun... 31 Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag... 33 Bilaga 3 Biljettstatistik per linje... 39
Inledning Bakgrund Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands 270 000 invånare samt för resenärer som reser till länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år 2020. I utredningen föreslås en ny fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får Landstinget ökade kostnader medan kommunerna påverkas olika där vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22 % av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Flens kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet. Namn Organisation Funktion Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef Ante Lövgren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Matthias Pfeil Flens kommun/regionförbundet Planeringssekreterare, Statistik och underlag Syfte Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Flens kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. Kommunens önskemål Flens kommun har efterfrågat en utveckling av den lokala kollektivtrafiken inom kommunen som på ett bättre sätt knyter ihop kommunens tätorter. Dessutom strävar kommunen efter förbättrade anslutningar med buss till och från tågen i Flen, främst Stockholmstågen. Kommunen har även uttryckt önskemål om att återinföra sjukreselinjen Pulsen som gick mellan Vingåker och Eskilstuna via Katrineholm, Flen och Malmköping. 9
Kommunbeskrivning Befolkning Den 31/12-2010 hade Flens kommun 16 028 invånare. Flens kommun är en flerkärnig kommun där bara drygt en tredjedel av kommunens befolkning bor i centralorten. Ytterligare en tredjedel av befolkningen bor i andra tätorter varav de största är Malmköping och Hälleforsnäs som båda har över 1 500 invånare. Övrig befolkning, drygt 4000 personer, bor utanför tätorterna.kommunens södra och nordliga delar är glest befolkade. Översiktskarta Flens kommun 10
Befolkning i Flens kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB) Folkmängden i kommunen har minskat stadigt under 2000-talet, bortsett från tillfälliga uppgångar 2002, 2003 och 2009. Alla tätorter förutom centralorten har haft en negativ befolkningsutveckling de senaste 10 åren. Befolkningsminskningen kan förklaras med ett födelseunderskott och inrikes flyttningsunderskott. Invandringen från utlandet har stor betydelse och dämpar befolkningsminskningen. Invandringen är framför allt riktad till centralorten där man har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren. När det gäller inrikes flyttningar så är grannkommunerna Katrineholm och Eskilstuna av störst betydelse (utflyttningar dominerar). Även Stockholm har betydelse, men här går flyttströmmen från och till Flens kommun nästan jämt upp. 11
1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Personer Befolkningsutveckling i Flens kommun sedan 1968 (Källa: SCB 2010) Tätort Folkmängd 31/12-2010 Förändring sedan 2000 Bettna 383-40 Flen 6 211 + 52 Hälleforsnäs 1 561-180 Skebokvarn 194-36 Orrhammar 287-37 Sparreholm 734-120 Malmköping 1 973-76 Mellösa 534-17 Befolkningsutveckling i tätorterna 2000-2010 (Källa: Flens kommun för 2010 års siffror, SCB för siffrorna 2000) 300 200 100 0-100 -200 Födelseöverskott -300 Födelseöverskott och flyttningsöverskott i Flens kommun sedan 1968 (Källa: SCB) Flyttningsöverskott 12
Flyttningsöverskott Utlandet Stockholm Nyköping Katrineholm Eskilstuna 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200 Årligt flyttningsöverskott Flens kommun, medeltal 2005-2009 (Källa: SCB 2010) Befolkningens åldersstruktur Med en medelålder på 44,4 år (SCB 2009) har Flens kommun länets näst äldsta befolkning. Andelen 20-40 åringar av den totala befolkningen är också betydligt lägre än genomsnittssiffran för riket. I åldrarna 55 år och uppåt är däremot andelen genomgående högre jämfört med motsvarande siffra för hela landet, det gäller framför allt åldersgruppen 60-70 år. Åldersfördelningen är typisk för många av landets mindre kommuner. Befolkningens åldersstruktur i Flens kommun, Södermanland och hela landet (Källa: SCB 2009) 13
Sysselsättning och utbildning Den största arbetsgivaren är Flens kommun med närmare 1 500 anställda. Därefter följer Volvo Parts och Unilever Production med 225 anställda var. Ytterligare två arbetsgivare har fler än ett 100 anställda, statliga Migrationsverket och Södermanlands län landsting med 125 anställda var. Samtliga större arbetsgivare är placerade i centralorten. För övrigt präglas kommunens näringsliv av småföretag.tillverkning och utvinning är den dominerande näringsgrenen i kommunen (24,5 % av förvärvsarbetande dagbefolkning = ett värde klart över rikets genomsnitt). Också Vård och Omsorg (19,1 %, över rikets genomsnitt) samt Handel och kommunikation (13,2 %, under rikets genomsnitt) är av större betydelse (samtliga uppgifter SCB 2008). Antal förvärvsarbetande 2008 (dagbefolkning) per 250-metersruta i Flens kommun (Källa: SCB) Flens kommun Riket Medelinkomst 2009 (20-64 år) 233 296 kr 260 508 kr Andel sysselsatta 2009 (20-64 år) 71,6 % 74,6 % Andel med förgymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 20,6 % 14,0 % Andel med gymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 55,3 % 47,3 % Andel med eftergymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 21,7 % 35,8 % Nyckeltal sysselsättning och utbildning (Källa: SCB) 14
Arbetspendling Flens kommun är en kommun med nettoutpendling. Utpendlingen har ökat sedan millennieskiftet, bl.a. till följd av strukturomvandlingen i näringslivet. Av störst betydelse för arbetspendlingen är grannkommunerna Katrineholm och Eskilstuna, men även Stockholms län och då framför allt gällande utpendlingen. År 2009 pendlade totalt 1 467 personer bosatta utanför Flens kommun till ett arbete i Flens kommun (inpendling). Motsvarande siffra för utpendlingen är 2 270 personer. Av den förvärvsarbetande befolkningen i kommunen har knappt 37 % sin arbetsplats utanför kommungränsen. Kommun Inpendling Utpendling Katrineholm 544 467 Eskilstuna 294 515 Nyköping 174 247 Stockholm 319 Södertälje 127 Strängnäs 81 Arbetspendling från och till Flens kommun 2009 1 (Källa: SCB) Nyckeltal pendling 2009 Inpendling 1457 Utpendling 2270 Nettopendling 813 Pendlingsberoende 2 36,6 % Nyckeltal pendling 2009 (Källa: SCB 2009) 1 Endast pendlingsströmmar med minst 70 pendlare redovisas 2 Andel utpendlare av förvärvsarbetande befolkning (20-64 år) som bor i Flens kommun 15
Ackumulerade pendlingsflöden Flens kommun (SCB 2006) 3 3 Siffrorna anger antal personer som kan antas arbetspendla på respektive länk. Exempelvis omfattar siffran 90 mellan Flen och Vadsbropendlingen mellan tätorten Flen och orten Vadsbro, men också mellan tätorterna Flen och Bettna samt mellan tätorterna Flen och Nyköping. För siffror per relation hänvisas till tabell i bilaga.
Skolor och utbildningspendling I kommunen finns nio kommunala grundskolor och två friskolor. Av de kommunala skolorna finns fyra i Flen varav en 6-9. I Hälleforsnäs finns två skolor varav en F-9 och en särskola. Skolor finns även i Mellösa (F-5), Malmköping (F-9), Sparreholm (F-6) och Bettna (F-5). Dunkers friskola (F-6) ligger i norra kommundelen mellan Malmköping och Strängnäs och i centralorten finns Flens kristna friskola i Flen (F-9). Rätt till skolskjuts gäller för barn i förskoleklass och elever i år 1-3 med minst 2 km skolväg och elever i år 4-9 med minst 3 km skolväg. Rätt till skolskjuts gäller endast till anvisad skola. För gymnasieelever vid Prins Wilhelm får elever med minst 5 km skolväg busskort vilket gäller inom den allmänna (tidtabellagda) kollektivtrafiken. 320 elever läser på gymnasieskolor i andra kommuner vilka tilldelas busskort av kommunen. Infrastruktur Flens kommun ligger mitt i länet och även centralt i Mälardalen. Orten Flen är en gammal järnvägsknut där Västra stambanan korsar TGOJ-banan. Det medför bra förbindelser i såväl östvästlig riktning (Hallsberg- Stockholm genom Sörmlandspilen) som nord-sydlig riktning (Norrköping-Eskilstuna genom UVEN) och flera större städer som Stockholm, Eskilstuna eller Norrköping nås inom en timme. UVEN-tågen stannar också i Hälleforsnäs i norra delen av kommunen. Södra delen av TGOJ-banan mellan Flen och Oxelösund trafikeras idag bara av godståg, utredningar om ett eventuellt återupptagande av persontrafik pågår. Väginfrastrukturen präglas av tre riksvägar som löper genom kommunen: väg 55 Norrköping-Uppsala (Mälardiagonalen) väg 53 Oxelösund-Nyköping-Eskilstuna väg 57 Katrineholm-Järna Riksväg 52 Nyköping-Örebro tangerar kommunen i söder (vid Bettna). Förutom riksvägarna har även länsväg 221 Flen-Bettna större betydelse. Från de större orterna nås motorvägarna E4 och E20 enklast via väg 55. Framtida utveckling Enligt kommunens befolkningsprognos kommer antalet invånare att minska även framöver. Jämfört med idag kommer bara populationen 65 år och äldre att öka, nämligen med ca 15 % till 2019. Antalet personer mellan 20 64 år (förvärvsarbetande) kommer samtidigt att minska med drygt 8 %. Också antalet barn i åldern mellan 1-10 år förväntas minska med ca 6 %, men här finns det en större osäkerhet bl.a. p.g.a. invandringen som har stor betydelse för framför allt Flens tätort. År 2019 beräknas hela kommunen ha ca 15 700 invånare, en minskning med närmare 3 % jämfört med 2009.På tätortsnivå sträcker sig prognosen endast till år 2016. Samtliga tätorter förutom Malmköping och Mellösa, förväntas minska sin folkmängd. I Hälleforsnäs och Sparreholm förväntas befolkningsminskningen vara över 10 %. År 2012 15 900 2014 15 790 2016 15 750 2018 15 710 2020 15 700 Folkmängd Flens kommun (prognos) Prognostiserad befolkningsutveckling i Flens kommun till 2020 (Källa: Flens kommun) 17
Enligt Regionförbundets arbete med kommunala treårsplaner planerar Flens kommun att under 2011/12 ett nytt bostadsområde i Mellösa, där den första utbyggnadsetappen omfattar 23 småhus. Området ärbelägeti anslutning till bron över Mellösasjön i samhällets sydöstligaste del. Kommunen planerar också att under 2012 påbörja utbyggnad av gator och VA inom Malmakvarnsområdet nordost om Malmköping. Området rymmer totalt cirka 140 bostäder och utbyggnadstakten kommer att styras av efterfrågan. 18
Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Busstrafik Regionala busslinjer finns mellan Flen och Katrineholm (linje 780 via Valla och Sköldinge), Flen och Gnesta (linje 789 via bland annat Sparreholm) samt Flen och Nyköping (linje 760 via Bettna). I östra kommundelen har Malmköping och Sparreholm regional trafik till Eskilstuna och Nyköping genom linje 701/801. För Flens kommun är linje 780 dels att ses som ett komplement till tåget för arbetspendling till/från Katrineholm, dels som gymnasiependlingslinje. 30 procent av påstigningarna inom Flens kommun sker med någon form av skolkort. Något fler påstigningar, knappt 35 procent, görs med pendlarkort eller pendlarpluskort. När det gäller linje 789 tyder resandestatistik för linjen på att resandet över kommungränsen är marginellt och består då främst av gymnasieelever från Gnesta kommun som läser vid gymnasieskolorna i Flen eller Katrineholm. I övrigt sker resandet i första hand inom respektive kommun. Linjen har dock även en viss betydelse som anslutning i Gnesta till Gnestapendeln eller Sörmlandspilen för boende i Sparreholm. Inom Flens kommun fungerar linjen i första hand som skol- och arbetspendlingslinje. Resandet för den del av linjen som ligger inom Flens kommun är dock betydligt mindre i omfattning än för Gnestadelen. Ungefär 75 procent av påstigningarna på linjen sker i Gnesta kommun. Även linje 760 har merparten av resandet utanför kommunen. Även om pendlingen mellan Flen och Nyköping är begränsad i omfattning fyller linjen fyller en viktig funktion för Flens kommun. Dels som länk till viktiga samhällsfunktioner såsom sjukvård i Nyköping men också för gymnasieelever i Flen som läser i Nyköping. Särskilt stor betydelse har linjen för pendlingen mellan Bettna och Nyköping. Linjen fyller också en lokal funktion inom Flens kommun för resor mellan Bettna respektive Vadsbro och Flen. Linje 701 och 801 (expressbussvariant) har framförallt ett omfattande resande mellan Malmköping och Eskilstuna. Det finns även en del skolresande mellan Sparreholm och Malmköping. Däremot är resandet på delsträckan Sparreholm och Nyköping mindre omfattande. Bland de lokala linjerna, som i första hand körs inom kommunen, är linje 415 (Flen-Mellösa- Hälleforsnäs) och 430 (Flen-Malmköping) de viktigaste linjerna sett utifrån antal resenärer. En stor orsak är givetvis att de fyller en viktig funktion för skolelever. Särskilt på linje 430 sker dock en majoritet av resorna med andra färdbevis än skolkort. Linje 337 mellan Malmköping och Strängnäs är en lokal linje som framförallt är av vikt för elever som valt att läsa vid gymnasieskolorna i Strängnäs. Övriga lokala linjer har ett begränsat resande och fungerar i stort sett enbart som skolskjutslinjer. 19
Dagens linjenät (buss) i Flens kommun uppdelat på regionala linjer (blå färg), lokala linjer (grön färg) och skolskjutslinjer (röd färg). De vita cirklarna avser hållplatser. 20
Påstigande per år, 2010 jämfört med 2007 (Endast påstigande inom Flens kommun) Påstigande per vardag, fördelat efter linje och färdbevistyp (Endast påstigande inom Flens kommun) Tågtrafik Kommunen är väl försörjd med tågtrafik genom SJ:s regionaltågstrafik mellan Uppsala och Norrköping (UVEN) respektive Hallsberg och Stockholm (Sörmlandspilen). UVEN, som även gör uppehåll i Hälleforsnäs förbinder Flen med bland annat Eskilstuna och Västerås samt Katrineholm och Östergötland. Turtätheten är i regel en avgång per timme. Sörmlandspilen förbinder kommunen med de viktiga arbetsmarknaderna i Södertälje och Stockholm. Turtätheten på Sörmlandspilen motsvarar ungefär en tur per timme i högtrafik medan det är glesare trafik 21
mitt på dagen. Mellan Katrineholm och Flen körs de båda trafiksystemen i stort sett i samma tidsläge varför turtätheten på denna sträcka i realiteten motsvarar timmestrafik. Flens kommun genomför årligen egna resanderäkningar vid stationerna i Flen och Hälleforsnäs. Den senaste räkningen som genomfördes i maj 2011 visade ett genomsnitt på ca 1000 på- och avstigande per dag. Resandet mot Södertälje och Stockholm är klart dominerande men antalet resenärer på denna sträcka har minskat de senaste åren, sannolikt på grund av de omfattande kvalitetsproblemeni tågtrafiken. När det gäller resandet mot Eskilstuna är dock trenden att resandet ökar och totalt sker nu var fjärde påstigning vid Flen station i riktning mot Eskilstuna. Noterbart är också att resandet ökar från Hälleforsnäs station. I senaste undersökningen registrerades i snitt ca 180 på- och avstigande per dag vilket måste anses vara relativt bra siffror med tanke på Hälleforsnäs storlek samt att stationen är lokaliserad i utkanten av samhället. Resandet till/från Hälleforsnäs station sker i stort sett helt i riktning mot Eskilstuna. Trafikekonomi Den rena produktionskostnaden för trafiken med mest beröring på Flen, enligt nuvarande trafikavtal, uppgår till ca 42,8 miljoner kr per år. Intäkterna går för närvarande inte att på ett säkert sett koppla till en enskild linje men beräknat utifrån den genomsnittliga intäktsgraden i Sörmland (ca 44 %) skulle nettokostnaden för trafiken uppgå till ca 24 miljoner kr per år. Linje Antal turer/dag Antal Fordon Antal km Antal timmar Produktionskostnad per år (mkr) 337 10 1 115 858 2 427 1,9 415 30 3 131 028 3 748 3,3 430 23 2 95 638 2 246 2,2 687 2 1 6 038 171 0,5 688 2 1 12 199 360 0,6 691 1 1 6 265 139 0,5 701 21 5 605 410 11 902 9,4 801 6 3 217 769 3 839 3,8 760 28 3 374 327 8 279 6,1 780 37 5 296 142 7 328 6,2 789 31 4 415 826 9 142 7,0 Summa 186 26 2 251 998 48 911 39,9 Uppskattade produktionskostnader per linje (2010) 22
Landstingets eller de enskilda kommunernas kostnader för kollektivtrafiken är dock inte detsamma som produktionskostnaden. Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer: Trafikform Omfattar linje Andel finansierad av Landstinget Andel finansierad av kommun Stomtrafik på järnväg Sörmlandspilen, 50 % 50 % UVEN Stomtrafik på väg 701, 760, 780, 789 75 % 25 % Stadstrafik - 22 % 78 % Lokal linjetrafik på väg 337, 415, 430, 40 % 60 % 4 465, 664, 679, 684, 687, 688, 691 Stråksatsningar 801 50 % 50 % Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet mätt i turlistetid för respektive trafikform. Flen kommuns andel av underskottet för länets kollektivtrafik beräknas för 2012 uppgå till drygt 13 miljoner kr. Av detta är knappt hälften, 6,2 miljoner kr kostnader för tågtrafik. Den regionala busstrafiken står för 3,4 miljoner kr (inklusive tillköp och särskild satsning för trafiken på linje 801). Den lokala busstrafiken står för 3,4 miljoner kr per år. Konsortialavtalets utformning innebär att hur enskilda kommuners kostnad för trafiken utvecklas beror mer på hur mycket andra kommuner satsar eller inte satsar på sin kollektivtrafik snarare än hur kostnadseffektiv trafiken inom den egna kommunen är. 4 Kommunernas andel fördelas utifrån trafikproduktion mätt i turlistetid för samtliga lokala linjer inom respektive kommun 23
Utredningens trafikförslag Utredningen föreslår att: Linje 789 ersätts av två lokala linjer o Linje 489 mellan Flen och Sparreholm o Linje 589 mellan Sparreholm och Gnesta o Några avgångar, i första hand i anslutning till gymnasiet, föreslås fortsatt vara genomgående (d.v.s. köras hela sträckan). Även dessa turer förutsätts definieras som lokal linjetrafik. En utveckling av den regionala trafiken mellan Flen-Nyköping och Flen-Katrineholm. o Linje 760 föreslås få utökad trafik till en tur i timmen med styv tidtabell under större delen av dagen. Trafiken samordnas med linje 765 (Katrineholm-Nyköping) vilket ger halvtimmestrafik på sträckan Bettna-Nyköping. o Linje 780 föreslås få utökad trafik till två turer i timmen i högtrafiktider och timmestrafik övrig tid. I huvudsak körs trafiken med styv tidtabell. Utökning av trafiken med förenklad tidtabell för linje 415 (Hälleforsnäs-Flen) och linje 430 (Malmköping-Flen), bättre anslutningar till/från Stockholmstågen Skollinjerna 687 och 688 slås ihop till en linje (Blacksta-Stäringe-Årdala-Flen). Trafikförslag per linje E-tuna Hälleforsnäs 415 Malmköping 430 489 589 780 K-holm Flen Gnesta Skebokvarn Sparreholm Bettna 765 760 Översikt, förslag till nytt linjenät (buss) för Flens kommun 701 801 24
Linje 789 Sträckan Flen-Gnesta trafikeras idag av både tåg och buss. Utredningen föreslår att busstrafiken på sträckan ersätts med två lokala linjer som bryts i Sparreholm (med undantag av några enskilda turer som körs hela vägen). Detta grundar sig på att: Baserat på arbetspendling på sträckan bedöms tågtrafik vara tillräckligt när det gäller att täcka resbehovet mellan de båda kommunhuvudorterna. Resandet sker i huvudsak inom respektive kommun Resandeunderlaget skiljer sig åt mellan kommunerna varför det finns ett ojämnt behov av trafikutbud på sträckorna inom Flens kommun respektive Gnesta kommun Trafiken har delvis som uppdrag att fungera som tåganslutning i Flen och Gnesta. Att skapa en tidtabell som passar tågens tider i båda ändarna av linjen har visat sig vara svårt att genomföra. De nya linjerna som skapas är linje 489 mellan Flen och Sparreholm samt linje 589 mellan Sparreholm och Gnesta. Linje 589 får ett utbud motsvarande halvtimmestrafik i högtrafik medan 489 får något färre antal turer. Linjerna föreslås definieras som lokal linjetrafik. Linje 760 Linje 760 mellan Flen och Nyköping föreslås få något utökad trafik jämfört med idag. Förslaget är att trafiken ska motsvara en tur i timmen och köras med styv tidtabell. I kommunöversynen för Nyköping och Katrineholm har det föreslagits att den regionala trafiken mellan Katrineholm och Nyköping ska köras via riksväg 52 istället för som idag via Björkvik via nya linje 765. I Bettna kan därigenom linjerna saxas, d.v.s. att varannan buss från Nyköping går till Flen och varannan till Katrineholm. Något som i praktiken innebär halvtimmestrafik på delsträckan Bettna- Nyköping. När det gäller orterna mellan Flen och Nyköping är förslaget att de trafikeras enligt följande: Vadsbro - Linjen går igenom samhället men här bör på sikt en hållplats anläggas utefter länsväg 221 för att spara körtid. Bettna - Föreslås trafikeras uteslutande via Oppundavägen (gäller även linje 765) med uppehåll vid hållplatserna Strömsborgsvägen och Löta handel Vrena - Trafikeras endast via Riksväg 52 via ny hållplats i höjd med Tärnövägen där GCtunnel finns Stigtomta Trafikeras endast via Riksväg 52 via två-tre nya hållplatser. Totalt bedöms dessa åtgärder innebära en minskad restid Flen-Nyköping på 10-15 minuter jämfört med dagens tidtabell. Linje 780 Relationen Flen och Katrineholm är förhållandevis väl försörjd av tågtrafik. Såväl UVEN som Sörmlandspilen trafikerar sträckan med en tur i timmen. Det totala utbudet motsvarar i realiteten dock inte mer än timmestrafik genom att de båda linjerna för det mesta ligger i ungefär samma tidslägen. Utifrån den omfattande pendlingen på sträckan finns därför behov av kompletterande busstrafik. Bedömningen är att det är nödvändigt att en sådan busstrafik även i fortsättningen trafikförsörjer de mellanliggande samhällena Valla (ca 1 500 invånare) och Sköldinge (ca 600 invånare). Hållplatslägen saknas idag utefter riksväg 55. Särskilt i Sköldinge bör dock ett nytt hållplatsläge kunna anläggas utefter riksvägen i höjd med Kyrkovägen där GC-tunnel redan finns under riksvägen. Däremot bör linjen även fortsättningsvis trafikeras genom Valla. Dels på grund av dess storlek, dels då avståndet mellan bebyggelsen och riksvägen här är längre. 25
Det har även framförts önskemål att linjen ska angöra Kronfågels fabrik utanför Valla. Avståndet från närmsta hållplats är idag ca 800 meter. Länstrafikens bedömning är att det inte går att motivera att linjen avviker från ordinarie körväg. Istället kan trafiksäkerheten vid hållplatsen Gunnarsdal förbättras samtidigt som gångstråk från hållplatsen till Kronfågels anläggning kan iordningställas. Linjen förslås ha ett utbud motsvarande två turer i timmen under högtrafikperioder. Linje 415 och 430 Linje 415 är den lokala linje i Flens kommun som har flest resenärer idag. Dagens utbud föreslåsbibehållas men tidtabellen förenklas med i stort sett styv tidtabell. De enstaka turer som idag går via Orrhammar till Hälleforsnäs föreslås ersättas av särskild skolskjuts. Linje 430 föreslås få några extra turer, framförallt dagtid. Även här föreslås tidtabellen förenklas med i stort sett styv tidtabell. Passning till tågavgångar i Flen prioriteras framför passning till/från linje 701/801 i Malmköping. 600-linjer Linje 687 och 688 föreslås slås ihop till en linje. Även om linjen delvis körs på vägar som inte är lämpliga att köra med större fordon har linjen ett resandeunderlag som motiverar att trafiken även fortsättningsvis körs med normal buss. Trafiken kan utan större konsekvenser för dagens resenärer utgå från Vadsbro och därefter köras västerut till Stäringe och sedan norrut till Flen (och vice versa under eftermiddagen). Övrigt Flens kommun har efterfrågat ett återinförande av sjukreselinjen Pulsen. Då den påverkar så stor del av länet och delvis är en annan typ av trafik föreslås en särskild utredning av detta genomföras under 2012 på uppdrag av Landstinget. På linje 337 föreslogs i kommunöversyn att avgången 08:30 från Strängnäs resecentrum vänder i Länna istället för som idag Malmköping. Antalet påstigande från Malmköping och till kommungränsen uppgår här i snitt till en person per avgång. 26
Konsekvensanalys För kommun och landsting En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Flen respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna som en konsekvens av utredningens förslag ge en ökad bruttokostnad med ca 4,2 miljoner kr per år. Kostnadsökningen är relativt jämnt fördelad mellan de regionala linjerna 760, 780 och de lokala linjerna 489/589 som beräknas ge en ökad produktionskostnad på omkring 1,5 miljoner kr vardera. Linje 415 och 430 beräknas ge en mindre kostnadsökning med 200 000 respektive 400 000 kr per år medan hopslagningen av linjerna 687/688 beräknas ge en besparing på drygt en halv miljon kr per år. Linje Förändring Bruttokostnad (mkr) 415 0,2 430 0,4 687/688-0,5 489 3,0 589 5 5,3 789 6-6,9 760 7 1,5 780 8 1,4 Summa 4,4 Preliminär beräkning av ekonomiska konsekvenser (miljoner kr/år) utifrån utredningens förslag. Endast jämförelse mellan förslaget och dagens situation för de linjer som omfattas av större förändringar. Siffrorna avser bruttokostnader. Genom att dagens regionala linje 789 görs om till två lokala linjer så övergår en större del av kostnaden från landstinget till Flens kommun (och Gnesta kommun). Totalt innebär detta att produktionskostnaden, utan hänsyn tagen till fördelningseffekter 9, skulle öka mest för kommunerna medan landstinget endast får en marginell kostnadsökning. För Flen kommun motsvarar detta ca 1,9 miljoner kr och för landstinget ca 300 000 kr. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Flen en ökad kostnad med ca 4,1 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 4 miljoner kr. I en sådan modell skulle dock Flen exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 6,2 miljoner kr för Flens kommun. Förslaget bedöms inte innebära något förändrat behov för kommunen avseende särskilda skolskjutsar. 5 Lokal linje. Av kommunernas andel beräknas 20 % omfatta Flens kommun och 80 % Gnesta kommun 6 Regional linje. Linjen ersätts i utredningsförslaget helt av linje 489 och 589. 7 Regional linje. Av kommunernas andel beräknas 50 % omfatta Flens och 50 % Nyköpings kommun 8 Regional linje. Av kommunernas andel beräknas 25 % omfatta Flens och 75 % Katrineholms kommun 9 Med fördelningseffekter avses kommunens andel av den totala trafikproduktionen i länet 27
För resenär Utifrån Flens perspektiv bedöms inte förslaget få några negativa konsekvenser för dagens resenärer. Den största förändringen är delningen av linje 789 i Sparreholm. Då några genomgående turer behålls, är det ytterst få som idag reser på sträckan som kommer att påverkas. Boende i Sparreholm får däremot utökade möjligheter att pendla mot Södertälje och Stockholm genom bättre förbindelser västerut mot Gnesta. Samtidigt går det att skapa bättre kopplingar för exempelvis boende i Skebokvarn till/från tågets avgångar i Flen. Även Hälleforsnäs, Malmköping och Bettna ska genom trafikförslaget få bättre tåganslutningar. I övrigt handlar det om marginella justeringar, fler turer per dag och förenklade tidtabeller. Ungefärligt antal avgångar per timme: Enstaka turer 0,5-1 1-2 2-4 Lokal linje Regional linje Tåg Eskilstuna Strängnäs Hälleforsnäs Malmköping Mellösa Katrineholm Valla Sköldinge Nyköping Flen Skebokvarn Sparreholm Gnesta Bettna Nyköping Framtida kollektivtrafik i Flens kommun, princip för utbud 28
Slutsats Goda kommunikationer är en nyckelfaktor för Flens kommun. Kommunens geografiska läge mitt i Sörmland innebär att kommunen ligger inom pendlingsavstånd till flera viktiga arbetsmarknader.tågtrafiken är navet i Flens kollektivtrafik men även busstrafiken har en viktig roll att fylla särskilt genom kommunens flerkärniga struktur där befolkningen i kommunen är utspridd på flera tätorter. Förslagen i denna utredning riktar sig framförallt in på att skapa goda förbindelser inom kommunen med bra anpassning till tågtrafiken, i första hand mot Södertälje och Stockholm. En annan inriktning har varit att förenkla busstrafiken i det starka pendlingsstråket mot Katrineholm samt att underlätta för resande söderut mot Nyköping. Totalt sett är det inte några radikala förändringar som har föreslagits utan förslagen handlar främst om att förenkla tidtabellerna genom att i större utsträckning ha styv tidtabell (avgång vid samma minuttal oavsett tid på dygnet) samt förkorta restiderna. Fortsatt arbete Trafiken enligt förslaget kan införas tidigast till hösten 2012. Beroende på övriga kommuner kan ett tidtabellskifte vara aktuellt i samband med skolstarten i augusti 2012. I annat fall ligger det ordinarie tidtabellskiftet i december. Utifrån utredningens förslag önskas ett politiskt principbeslut från Flens kommun under hösten 2011. Därefter kan Länstrafiken tillsammans med entreprenören för trafiken, Nobina, planera trafiken i detalj. Åtgärd Tidsplan Ansvariga Beslut om utredning Höst 2011 Flens kommun Detaljplanering Vinter 2012 Länstrafiken/Nobina Information och Inför trafikstart Länstrafiken, Flens kommun. marknadsföring 29
30
Bettna Eskilstuna Flen Gnesta Hälleforsnäs Katrineholm Malmköping Mellösa Norrköping Nyköping Skebokvarn Sköldinge Sparreholm Stjärnhov Stockholm kn Strängnäs Södertälje kn Vadsbro Valla Vingåker Vrena Örebro kn Bilaga1 Pendlingsmatris Flen kommun Pendlingsmatris Flens kommun (relationer med minst 10 pendlare) Från ort Till ort (SCB 2006) Bettna 18 13 40 Eskilstuna 82 13 20 17 Flen 75 36 165 44 47 22 110 14 35 Hälleforsnäs 108 169 26 14 28 Katrineholm 202 Malmköping 105 146 14 20 13 33 23 17 Mellösa 12 92 18 16 18 Norrköping 37 Nyköping 29 18 Skebokvarn 51 12 Sköldinge 57 Sparreholm 20 89 11 28 10 20 Stjärnhov 10 Stockholm kn 35 Vadsbro 25 Valla 54 Vingåker 12 Vrena 16 Örebro kn 11 31
32
Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i arbetsmaterialet. Exakt när trafiken ska börja köras på morgonen och sluta på kvällen samt hur helgtrafiken ska utformas är också en fråga som behöver diskuteras vidare med berörda ägare. 33
34
35
36
37
38
Bilaga 3 Biljettstatistik per linje Biljettstatistiken avser genomsnitt antal påstigande per avgång under veckorna 38-41 2010. Statistiken redovisas även per zon (Länstrafikens taxezoner). 39
40
41
42
43
44
45
46
Länstrafiken Sörmland Drottninggatan 27 Tingshusplatsen 2 Box 8013, 700 08 ÖREBRO Box 88, 611 23 NYKÖPING Tel: 019-602 39 00 Tel: 0155-20 20 50 Fax: 019-10 06 08 Fax: 0155-20 20 51 www.lanstrafiken.se