Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Vingåkers kommun. Remissversion

Transkript

1 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Vingåkers kommun Remissversion

2

3 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Vingåker, svarar på en del av de kraven och är den femte rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året. De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i Sörmland. Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser krävs dock en prioritering av resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större trafikutbud med fler avgångar. Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik. Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att effektivisera trafiken saknas för enskild kommun. Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet. Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka hållplatser och en inventering av våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya lagstiftningen. Resultaten närmar sig Oktober 2011 För Länstrafiken Sörmland Helena Ekroth Områdeschef

4

5 Sammanfattning Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inklusive skolbusstrafik. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Vingåkers kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet, som tagits fram av konsultföretaget DanielssonDosk AB på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. Kollektivtrafiken i Vingåkers kommun är förhållandevis effektivt planerad. Det finns också en god samordning mellan skolans start- och sluttider och kollektivtrafikens tidtabell. Skoltiderna i kommunen har också anpassats utifrån gymnasieskolorna i Katrineholm. Det ska också påpekas att andelen resenärer som inte är skolelever är låg. Det finns därför en potential att öka resandet i bland annat gruppen arbetspendlare. En åtgärd för detta har i detta förslag varit att utöka antalet turer i det pendlingsstarka stråket Vingåker Katrineholm. Det bör också finnas en potential att genom förbättrad trafik till/från Odensbacken och därifrån vidare mot Örebro kunna attrahera fler invånare till bland annat Läppe. Något som också är en målsättning i Vingåkers kommuns översiktsplan. Trafiken enligt förslaget kan införas tidigast i augusti I utredningen föreslås i huvudsak följande åtgärder. Linje 730: En utökning av antalet turer mellan Vingåker och Katrineholm. Linjen körs uteslutande via Hackstarondellen i Vingåker. Linje 722: Trafiken på sträckan Vingåker-Läppe-Odensbacken ersätts av linje 403 som körs från Vingåker (med Länstrafikens Sörmlands bussar). Linjen anpassas som idag mot linje 721 i Odensbacken för vidare resa mot Örebro. Linje 404 körs endast mellan Vingåker och Kalkbrottsvillorna. Linjen går uteslutande via Sjöäng och Rörvik Linje 402 Högsjö-Vingåker föreslås få ett utökat utbud En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport för hela länet. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Vingåker respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna, som följer enbart som en konsekvens av utredningens förslag, öka med ca 1,5 miljoner kr per år (brutto). För Vingåkers kommun motsvarar detta ca kr och för landstinget ca 1 miljon. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Vingåkers kommun en ökad kostnad med ca 1,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en ökad kostnad med ca kr. I en sådan modell skulle dock Vingåker exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara drygt 3 miljoner kr för Vingåkers kommun. Trafikförslaget bedöms inte få några markanta negativa konsekvenser för befintliga resenärer utan i huvudsak innebär utredningens förslag fler turer per dag, i synnerhet i stråket Vingåker- Läppe - Odensbacken (och vidare mot Örebro).

6

7 INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte... 9 Kommunbeskrivning Befolkning Befolkningens åldersstruktur Sysselsättning och utbildning Arbetspendling Infrastruktur Framtida bebyggelse- och befolkningsutveckling Skolor och utbildningspendling Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Busstrafik Trafikekonomi Utredningens trafikförslag Trafikförslag per linje Linje 730 Vingåker Katrineholm Linje 403/Linje Linje Övriga lokala linjer Konsekvensanalys För kommun och landsting För resenär Slutsats Fortsatt arbete Bilaga 1 Pendlingsmatris Vingåkers kommun Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Bilaga 3 Biljettstatistik per linje... 37

8

9 Inledning Bakgrund Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år I utredningen föreslås en ny fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får Landstinget ökade kostnader medan vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22 % av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Vingåkers kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet: Namn Organisation Funktion Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef Ante Lövgren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Matthias Pfeil Länstrafiken/Regionförbundet Statistik och underlag Anders Ågren Vingåkers kommun (kontaktperson) Planeringssekreterare Syfte Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Vingåkers kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. 9

10 Kommunbeskrivning Befolkning Den 31/ hade Vingåkers kommun invånare (SCB 2011). Knappt hälften bor i centralorten, övriga i betydligt mindre tätorter eller på landsbygden. Framför allt kommunens västra del är glest befolkad. Översiktskarta Vingåkers kommun 10

11 Antal invånare Befolkning i Vingåkers kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB) Befolkningsutvecklingen var stabil eller periodvis positiv på 70- och 80-talet. Sedan 90-talet minskar dock folkmängden i kommunen och uppgången i början av 2000-talet var bara av tillfällig karaktär. Samtliga tätorter har tappat invånare jämfört med år Befolkningsutveckling i Vingåkers kommun sedan 1968 (Källa: SCB 2010) 11

12 Flyttningsöverskott Utlandet Stockholm Norrköping Örebro Katrineholm Personer Tätort Folkmängd 31/ Förändring sedan 2000 Baggetorp Högsjö Marmorbyn Vingåker Befolkningsutveckling i tätorterna (Källa: Vingåkers kommun för 2009 års siffror, SCB för siffrorna 2000) Minskningen av antalet invånare kan förklaras både med ett födelseunderskott och också ett flyttningsunderskott. Befolkningsminskningen dämpas av invandringen från utlandet. När det gäller inrikes flyttningar är inte helt oväntat Mälardalen inkl. Örebro och Östergötland av störst betydelse. Gentemot de flesta kommuner har man ett flyttningsunderskott, men gentemot Stockholm var nettot svagt positivt under perioden Födelseöverskott Flyttningsöverskott -200 Födelseöverskott och flyttningsöverskott i Vingåkers kommun sedan 1968 (Källa: SCB 2010) Årligt flyttningsöverskott Vingåkers kommun (medeltal ) (Källa: SCB 2010) 12

13 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ år Andel av befolkning i % Befolkningens åldersstruktur Beträffande åldersstrukturen har Vingåkers kommun i likhet med många andra mindre kommuner utanför storstadsområdena - en högre andel äldre personer jämfört med riket, i Vingåker gäller detta framför allt åldrarna år. Iögonfallande är också den låga andelen unga vuxna mellan 20 och 35 år. Befolkningen i Vingåkers kommun har därmed en hög genomsnittsålder (43,6 år jämfört med 41,0 år för riket)(scb 2010) Vingåker Riket Södermanland Ålder i 1-årsklasser Befolkningens åldersstruktur i Vingåkers kommun, länet och riket (Källa: SCB 2011) Sysselsättning och utbildning De största arbetsgivarna är kommunen (725 anställda), Voith Papers Fabrics (275 anställda), landstinget (175 anställda)och Clear Edge Sweden (125 anställda) (samtliga uppgifter SCB 2008). Vingåkers FactoryOutlet med 75 anställda har lyft centralortens betydelse som handelsort och även som besöksmål. Dominerande näringsgrenar är Vård och omsorg (23,5 % av förvärvsarbetande dagbefolkning = ett värde över rikets genomsnitt), tillverkning och utvinning (20,2 %, över rikets genomsnitt) samt Handel och kommunikation (14,5 %, under rikets genomsnitt). 13

14 Antal förvärvsarbetande 2008 (dagbefolkning) per 250-metersruta i Vingåkers kommun (Källa: SCB) Nyckeltal sysselsättning och utbildning (Källa: SCB) Vingåkers kommun Riket Medelinkomst 2009 (20-64 år) kr kr Andel sysselsatta 2009 (20-64 år) 75,3 % 74,6 % Andel med förgymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 22,1 % 14,0 % Andel med gymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 57,5 % 47,3 % Andel med eftergymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 19,0 % 35,8 % 14

15 Arbetspendling Vingåker är en kommun med nettoutpendling. I särklass störst betydelse för både in- och utpendlingen har grannkommunen Katrineholm. Därefter följer med Örebro, Finspång (endast inpendling) och Stockholm kommuner utanför det egna länet. År 2009 pendlade totalt 970 personer bosatta utanför Vingåkers kommun till ett arbete i Vingåkers kommun (inpendling). Motsvarande siffra för utpendlingen är personer. Kommun Inpendling Utpendling Katrineholm Finspång 149 Örebro Stockholm 74 Eskilstuna 53 Arbetspendling från och till Vingåkers kommun (Källa: SCB) Nyckeltal pendling 2009 Inpendling 970 Utpendling Nettopendling 603 Pendlingsberoende 2 43,2 % Källa: SCB 1 Endast pendlingsströmmar med minst 50 pendlare redovisas 2 Andel utpendlare av förvärvsarbetande befolkning (20-64 år) som bor i Vingåkers kommun 15

16 Ackumulerade pendlingsflöden Vingåkers kommun (SCB 2006) 3 3 Siffrorna anger antal personer som kan antas arbetspendla på respektive länk. Exempelvis omfattar siffran 119 mellan Vingåker och Läppependlingen mellan tätorten Vingåker och orten Läppe samt mellan Vingåker och Örebro (antas pendla via Läppe). För siffror per relation hänvisas till tabell i bilaga.

17 Infrastruktur Vägnätet präglas av ett flertal mindre länsvägar. Vägen med störst betydelse är riksväg 52 Nyköping-Katrineholm-Örebro. Västra stambanan sträcker sig genom kommunen och sedan några år tillbaka stannar regionaltågen Hallsberg-Stockholm ( Sörmlandspilen ) återigen i Vingåker. Motorvägarna E4 och E 20 nås enklast via vägarna 52 och 55. Framtida bebyggelse- och befolkningsutveckling Enligt kommunens befolkningsprognos (framtagen av Statisticon 2010) kommer antalet invånare att minska även framöver. År 2019 beräknas hela kommunen ha ca invånare, en minskning med ungefär 6 % jämfört med Jämfört med idag kommer bara populationen 65 år och äldre att öka, nämligen med ca 23 % till Antalet personer mellan år (förvärvsarbetande) kommer samtidigt att minska med ca 12 %. Också antalet barn i åldern mellan 1-10 år förväntas minska med ca 12 %. År Folkmängd (prognos) Prognosticerad befolkningsutveckling i Vingåkers kommun till 2018 (Källa: Vingåkers kommun/statisticon 2010) Kommunfullmäktige i Vingåkers kommun beslutade den 22 november 2010 att anta en ny översiktsplan för Vingåkers kommun. Av översiktsplanen framgår bland annat kommunens syn på behovet av infrastruktursatsningar under de kommande åren. I översiktsplanen framgår att kommunen ser det som angeläget att järnvägssträckan Stockholm Södertälje Flen Katrineholm Vingåker - Hallsberg/Örebro får fler tågstopp i Vingåker. Ett antal investeringar i vägnätet listas i planen som extra angelägna för kommunen: en interregional förbindelse med god standard avseende sträckan Örebro Vingåker Katrineholm Nyköping Oxelösund (Väg 52) förbifart Vingåker mot Forsa (en östra förbifart) genomfarten i Baggetorp förbifart Läppe I översiktsplanen betonas också att kommunen ser orterna Vingåker, Baggetorp, Marmorbyn, Österåker, Läppe, Högsjö och Viala som utvecklingsorter där förutsättningarna för en hållbar bebyggelseutveckling är särskilt goda, bland annat ur kollektivtrafiksynpunkt. Ny bebyggelse på landsbygden ska också koncentreras till stråket mellan Vingåker och Baggetorp. 17

18 Skolor och utbildningspendling I kommunen finns 5 kommunala grundskolor. Tre skolor är lokaliserade i centralorten varav två omfattar förskoleklass (F) till skolår 6 och en 7-9 skola. Övriga två skolor finns i Högsjö och Marmorbyn (båda F-6). I kommunen finns också Österåkers skola (F-6) som sedan 2009 är friskola. Kommunen har ingen egen gymnasieskola utan elever hänvisas till Katrineholm, Flen och Hallsberg med vilka kommunen har avtal. Kommunen tillhandahåller buss- och tågkort för elever som läser vid gymnasieskolorna i dessa kommuner. Antal grundskoleelever med skolskjuts uppgick hösten 2011 till ca 400 varav hälften reste med särskild skolskjuts till och/eller från skolan. Under hösten 2011 fanns drygt 300 gymnasieelever som läste vid gymnasieskola inom länet (i huvudsak Katrineholm) samt knappt 50 som läste i Hallsberg i Örebro län. Till de senare tillhandahåller kommunen TiM-kort och för de inom länet i första hand gymnasiekort som endast gäller på buss. Vingåkers kommun har i stor utsträckning anpassat skolans start- och sluttider för att harmonisera med den allmänna kollektivtrafiken. Tiderna är också anpassade utifrån gymnasieskolorna i Katrineholm vilket innebär att busstrafiken har byggts upp så att den först matar in till Vingåker och därmed kan samma fordon användas för att skjutsa elever till Katrineholm. 18

19 Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Busstrafik Busslinjenätet Sörmland delas upp i landsbygdstrafik och stadstrafik varav Vingåkers kommun endast omfattas av den förra typen. Landsbygdstrafiken delas i sin tur upp i regionala stomlinjer och lokal landsbygdstrafik. I Vingåkers kommun finns en regional stomlinje, linje 730 till/från Katrineholm. Lokal landsbygdstrafik körs i första hand inom kommunen men det finns även lokala linjer som går över kommungränsen. Exempel är linje 401 till Hävla i Finspångs kommun och Länstrafiken Örebros linje 722 till Örebro (via Läppe). Flera linjer i den lokala landsbygdstrafiken är helt anpassad utifrån skolans start- och sluttider. Särskilt gäller det de linjer som har linjenummer i 600-serien vilka endast går under skoldagar. Generellt är trafiken i hög grad integrerad med kollektivtrafiken i Katrineholms kommun. Bland annat styrs flera avgångar av Duveholmsgymnasiet i Katrineholm. De viktigaste linjerna, sett till antal resenärer, är linje 730 (Katrineholm-Vingåker) och 402 (Högsjö-Vingåker). Dessa är också de enda linjerna som har ett utmärkande antal betalande resenärer. I övrigt är det tydligt att kollektivtrafikresandet i kommunen, åtminstone när det handlar om busstrafik, i huvudsak omfattar skolelever. Totalt sker nästan två av tre påstigningar i kommunen med skolkort. Linjenät, regionala (blå färg) och lokala linjer (grön samt röd färg) i Vingåkers kommun 19

20 Påstigande per zon (taxezon) i Vingåkers kommun Påstigande per år, 2010 jämfört med 2007 (Endast påstigande inom Vingåkers kommun) 20

21 Påstigande per färdbevistyp(endast påstigande inom Vingåkers kommun) Påstigande per vardag, fördelat efter linje och färdbevistyp (Endast påstigande inom Vingåkers kommun) 21

22 Trafikekonomi Den rena produktionskostnaden för trafiken med mest beröring på Vingåker, enligt nuvarande trafikavtal, uppgår till knappt 16 miljoner kr per år. Intäkterna går för närvarande inte att på ett säkert sett koppla till enskilda linjer men beräknat utifrån den genomsnittliga intäktsgraden i Sörmland (ca 44 %) skulle nettokostnaden för trafiken uppgå till ca 9 miljoner kr per år. I tabellen nedan ingår inte Länstrafiken Örebros linje 722 mellan Vingåker och Odensbacken. Länstrafikens Sörmland andel av kostnaden för denna linje beräknas för 2012 preliminärt uppgå till ca kr (brutto). Linje Antal turer/dag Antal Fordon Antal km Antal timmar Produktionskostnad per år , , , , , , , , , , ,6 Summa ,9 Uppskattade produktionskostnader per linje (2010) Landstingets eller de enskilda kommunernas kostnader för kollektivtrafiken är dock inte detsamma som produktionskostnaden. Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer: Trafikform Omfattar linje Andel finansierad av Landstinget Andel finansierad av kommun Stomtrafik på järnväg Sörmlandspilen 50 % 50 % Stomtrafik på väg % 25 % Lokal linjetrafik på väg 401, 402, 403, 40 % 60 % 4 404, 405, 600- linjer, 722 Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet mätt i turlistetid för respektive trafikform. 4 Kommunernas andel fördelas utifrån trafikproduktion mätt i turlistetid inom respektive kommun 22

23 Vingåkers kommuns andel av underskottet för länets kollektivtrafik beräknas för 2012 uppgå till 7,2 miljoner kr. Av detta är ca 3,6 miljoner kr kostnader för tågtrafik. Den regionala busstrafiken (stomtrafik på väg) står för knappt kr. Den lokala busstrafiken antas omfatta knappt 3 miljoner kr. Konsortialavtalets utformning innebär att hur enskilda kommuners kostnad för trafiken utvecklas beror mer på hur mycket andra kommuner satsar eller inte satsar på sin kollektivtrafik snarare än hur kostnadseffektiv trafiken inom den egna kommunen är. Kostnaden för särskilda skolskjutsar uppgick till ca 3,2 miljoner kr årligen. Kostnad för kort som gäller i den allmänna kollektivtrafiken uppgick hösten 2011 till ca 2,3 miljoner varav ca kr avser TiM-kort. Totalt kan kostnaden för kommunens skolskjutsverksamhet därmed beräknas uppgå till ca 7,8 miljoner kr årligen. 23

24 Utredningens trafikförslag Utredningen föreslår: Linje 730: En utökning av antalet turer mellan Vingåker och Katrineholm. Linjen körs uteslutande via Hackstarondellen i Vingåker. Linje 722: Trafiken på sträckan Vingåker-Läppe-Odensbacken ersätts av linje 403 som körs från Vingåker (med Länstrafikens Sörmlands bussar). Linjen anpassas som idag mot linje 721 i Odensbacken för vidare resa mot Örebro. Linje 404 körs endast mellan Vingåker och Kalkbrottsvillorna. Linjen går uteslutande via Sjöäng och Rörvik Linje 402 Högsjö-Vingåker föreslås få ett utökat utbud Att möjligheten till anropsstyrd landsbygdstrafik utreds vidare under 2012 (gemensamt med hela länet) Trafikförslag per linje 403 Läppe Rörvik Äsköping Odensbacken Kalkbrottsvillorna Österåker 402 Marmorbyn Vingåker K-holm 730 Högsjö Baggetorp Hävla 401 Princip, förslag till linjenät Vingåkers kommun 24

25 Linje 730 Vingåker Katrineholm Linje 730 körs mellan Vingåker och Katrineholm. Linjen trafikförsörjer även Baggetorp (knappt 500 invånare) som ligger i Vingåkers kommun men där en stor del av arbetspendlingen går till Katrineholm. Linjen fyller också en viktig funktion för gymnasieelever från Vingåker som läser vid gymnasiet i Katrineholm. I Vingåker har linjen två olika körvägar, via Slottet och via Hacksta. Dessutom utför linjen vissa lokala uppdrag i Vingåker där vissa avgångar förlängs från järnvägsstationen till Vannala i de södra delarna av tätorten. Utöver linje 730 trafikeras även sträckan av Sörmlandspilen med 11 avgångar per vardag. Även om det finns tågtrafik på sträckan är bedömningen att regional busstrafik är motiverad genom den omfattande skol- och arbetspendlingen på sträckan. Tidtabellen bör dock förenklas och göras mer enhetlig. Linjen föreslås också att uteslutande köras via Hackstarondellen och vända vid järnvägsstationen. Utbudet föreslås motsvara två avgångar per timme i rusningstid och en tur i timmen övrig tid vilket innebär en utökning av antalet avgångar jämfört med idag. Linje 403/Linje 722 Sträckan Vingåker-Läppe och vidare mot Odensbacken trafikeras idag genom linje 722 som körs av Länstrafiken Örebro (via depån i Odensbacken). Mellan Läppe och Vingåker finns även linje 403 som endast har en tur på morgonen samt enstaka anropsstyrda helgturer. Utredningens förslag är att linje 403 ersätter linje 722 på sträckan Vingåker-Läppe-Odensbacken. Därmed skulle Länstrafiken Sörmland och depån i Vingåker ansvara för trafiken på linjen. I Örebro län kan några turer på linje 722 komplettera men då endast mellan Hampetorp och Odensbacken. På så sätt kan utbudet utökas från Vingåker och Läppe. Det blir också fler förbindelser mot Örebro genom att samtliga avgångar samplaneras med linje 721 mellan Odensbacken och Örebro. Att föra över ansvaret för trafiken från Örebro till Sörmlands län kräver fortsatt diskussion mellan länen. Länstrafiken Örebro ställer sig dock positiva till förslaget. Linje 402 Linje 402 är den viktigaste lokala linjen i Vingåkers kommun. Resandet är relativt omfattande och det görs även en hel del pendlingsresor. Linjen är dessutom en viktig förbindelse mot tågen på Sörmlandspilen samt linje 730 för boende i Högsjö. Utredningens förslag är att trafiken på linjen utökas något samt att tidtabellen förenklas. Linjen anpassas precis som idag för möjlighet till byte mot linje 730 och tåg. I och med att linje 730 föreslås vända vid järnvägsstationen kommer linjen också vara den huvudsakliga trafikförsörjningen för området söder om järnvägen i Vingåker (Vannala). Övriga lokala linjer Övriga linjer bibehålls i stort sett som idag. Linje 673 försvinner och trafiken blir istället en del av linje 674 och 676. Vingåkers kommun har efterfrågat anropsstyrd landsbygdstrafik i kommunen. Utifrån denna översyn finns det möjlighet att exempelvis ha ett eller par mindre fordon för någon av 600- linjerna som sedan kan meranvändas på dagen för anropsstyrd trafik av servicekaraktär. Alternativt är att använda sig av kompletteringstrafiken i kommunen. Länstrafiken avser att under 2012 se över hur just kompletteringstrafiken kan utvecklas. Exakt hur anropsstyrd trafik kan utformas i Vingåker kommer därför att behandlas i ett senare skede. 25

26 Konsekvensanalys För kommun och landsting En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport för hela länet. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Vingåker respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna, som följer enbart som en konsekvens av utredningens förslag,öka med ca 1,5 miljoner kr per år (brutto) Linje Förändring bruttokostnad (mkr) 401 0, , , , , , , , ,0 Summa 1,5 Preliminär beräkning av ekonomiska konsekvenser (miljoner kr/år) utifrån utredningens förslag. Endast jämförelse mellan förslaget och dagens situation för de linjer som omfattas av större förändringar. Siffrorna avser bruttokostnader. Totalt innebär detta att produktionskostnaden, utan hänsyn tagen till fördelningseffekter 5, skulle öka mest för landstinget medan Vingåkers kommun endast får en något mindre kostnadsökning. För Vingåkers kommun motsvarar detta ca kr och för landstinget ca 1 miljon. Att Vingåkers och landstingets sammanlagda ökade kostnad är större än den totala kostnadsökningen beror på att en del av trafiken berör Örebro län. De förändringar som föreslås i och med att linje 403 tar över den länsgränsöverskridande trafiken från linje 722 innebär en viss överflyttning av kostnaderna mellan länen då Sörmland beräknas stå för en större del av produktionen för trafiken än idag (45 % istället för 25 %). Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Vingåkers kommun en ökad kostnad med ca 1,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en ökad kostnad med ca kr. I en sådan modell skulle dock Vingåker exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara drygt 3 miljoner kr för Vingåkers kommun. Vingåkers kommuns kostnader för särskilda skolskjutsar bedöms endast påverkas marginellt. För resenär Trafikförslaget bedöms inte få några markanta negativa konsekvenser. Jämfört med dagens trafik är det en sträcka, väg 214 mellan Rörvik och Läppe som blir utan trafik. Detta berör dock endast en befintlig hållplats, Läppe hamn, i östra delarna av Läppe. Avståndet från denna hållplats till närmsta trafikerade hållplats i trafikförslaget är ca 900 meter. 5 Med fördelningseffekter avses kommunens andel av den totala trafikproduktionen i länet 26

27 I övrigt innebär utredningens förslag fler turer per dag. I synnerhet i stråket Vingåker-Läppe och vidare mot Odensbacken. Företrädare för kommunens Barn- och Utbildningsförvaltning betonar dock vikten av att trafiken även i fortsättningen ansluter skolorna i Vingåker på ett trafiksäkert sätt. Linje 730 föreslås i förslaget endast trafikera Vingåker via Storgatan och järnvägsstationen. De yngre skoleleverna skulle därmed inte kunna nyttja linje 730 för att ta sig till/från skolan. En lösning på detta kommer att hanteras i samband med att trafiken planeras mer i detalj. Sträcka Antal enkelturer 2011 Antal enkelturer i förslag Vingåker - Högsjö Vingåker - Läppe 9 20 Vingåker - Odensbacken 6 20 Vingåker - Katrineholm Antal bussavgångar per sträcka (båda riktningar) i nuvarande tidtabell respektive utredningsförslag (endast direktförbindelser) 27

28 Slutsats Kollektivtrafiken i Vingåkers kommun är förhållandevis effektivt planerad. Det finns också en god samordning mellan skolans start- och sluttider och kollektivtrafikens tidtabell. Skoltiderna i kommunen har också anpassats utifrån gymnasieskolorna i Katrineholm. Denna utredning omfattar därför endast marginella förändringar. Den åtgärd som mest påverkar kommunen är förslaget att låta trafiken till/från Örebro län (Odensbacken) trafikeras via Länstrafiken Sörmland istället för Länstrafiken Örebro. Det ska också påpekas att andelen resenärer som inte är skolelever är låg. Det finns därför en potential att öka resandet i bland annat gruppen arbetspendlare. En åtgärd för detta har i detta förslag varit att utöka antalet turer i det pendlingsstarka stråket Vingåker Katrineholm. Det bör också finnas en potential att genom förbättrad trafik till/från Odensbacken och därifrån vidare mot Örebro kunna attrahera fler invånare till bland annat Läppe. Något som också är en målsättning i Vingåkers kommuns översiktsplan. Ekonomiskt innebär trafikförslaget en ökad kostnad för Vingåkers kommun. I nuvarande konsortialavtal tillkommer dessutom fördelningseffekter. Det är viktigt att poängtera att om endast enstaka kommuner väljer att utöka kollektivtrafikens utbud (genom att öka antalet kilometer och timmar som trafiken körs), medan övriga kommuner väljer att bibehålla dagens nivå, kan de kommuner som väljer att gå före få en kraftigt utökad kostnad. Det är därför av stor vikt, åtminstone inom nuvarande konsortialavtal, att länets kommuner samtidigt genomför respektive trafikförslag. Ungefärligt antal avgångar per timme (LT-HT): Enstaka turer 0, Lokal linje Regional linje Tåg Äsköping Odensbacken Läppe Österåker Marmorbyn Katrineholm Hallsberg Högsjö Nyköping Vingåker Baggetorp Hävla Princip linjeutbud, framtida kollektivtrafik i Vingåkers kommun 28

29 Fortsatt arbete Trafiken avses kunna införas från och med höstterminstarten Utifrån utredningens förslag önskas ett politiskt principbeslut från Vingåkers kommun under hösten Därefter kan Länstrafiken tillsammans med entreprenören för trafiken, Nobina, planera trafiken i detalj. Det är också viktigt att i god tid inför trafikstart informera om den nya trafiken. Det är också lämpligt att i samband med trafikstart genomföra marknadsföringskampanj riktad till allmänheten, i synnerhet när det gäller linje 403. För linje 403 krävs också fortsatta diskussioner efter årsskiftet mellan de nybildade kollektivtrafikmyndigheterna i respektive län. Åtgärd Tidsplan Ansvariga Beslut Vingåker Höst 2011 Vingåkers kommun Detaljplanering Vinter 2012 Länstrafiken/Nobina Förhandling linje 722 och linje 403 Vinter 2012 Kollektivtrafikmyndigheterna i Örebro och Sörmlands län. Information och marknadsföring Inför trafikstart Länstrafiken, Vingåkers och Katrineholms kommun 29

30 Baggetorp Eskilstuna Finspång kn Flen Högsjö Katrineholm Läppe Marmorbyn Norrköping kn Stockholm kn Södertälje kn Vingåker Örebro kn Österåker Bilaga 1 Pendlingsmatris Vingåkers kommun Pendlingsmatris Vingåkers kommun (SCB 2006) Från ort Till ort endast pendlingsströmmar med minst 10 pendlare redovisas (orter i Södermanland efter tätort, övriga län efter kommun) Baggetorp Finspång kn 28 Högsjö Katrineholm Läppe Marmorbyn Norrköping kn 10 Vingåker Örebro kn Österåker

31 Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i arbetsmaterialet. 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 Bilaga 3 Biljettstatistik per linje Biljettstatistiken avser genomsnitt antal påstigande per avgång under veckorna Statistiken redovisas även per zon (Länstrafikens taxezoner). 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42

43

44 Länstrafiken Sörmland Drottninggatan 27 Tingshusplatsen 2 Box 8013, ÖREBRO Box 88, NYKÖPING Tel: Tel: Fax: Fax: