Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Eskilstuna kommun. Remissversion

Transkript

1 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Eskilstuna kommun Remissversion

2

3 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Eskilstuna,svarar på en del av dem kraven och är den nionde rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året. De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i Sörmland. Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser krävs dock en prioritering av resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större trafikutbud med fler avgångar. Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik. Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att effektivisera trafiken saknas för enskild kommun. Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet. Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka hållplatser och en inventering av våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya lagstiftningen. Resultaten närmar sig November 2011 För Länstrafiken Sörmland Helena Ekroth Områdeschef

4

5 Sammanfattning Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. Eskilstuna är en tillväxtkommun vars befolkning ökar för varje år. Såväl in- som utpendlingen från Västerås och Stockholms län är omfattande varför tågtrafiken har stor strategisk betydelse för kommunen. Vad gäller busstrafiken dominerar stadstrafiken med nästan 90 % av bussresandet i kommunen. Eskilstuna kommun har tillsammans med Länstrafiken under flera år arbetat med ett nytt linjenät för stadstrafiken. Det nya linjenätet kommer att sjösättas i december I arbetet med att förnya och utveckla stadstrafiken har även den lokala landsbygdstrafiken ingått. Denna trafik har i stort sett varit orörd i dess linjeutbud och sträckning under många år. Eftersom den lokala landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun generellt har varit relativt svag resandemässigt, har trafiken drabbats hårt när elevkullarna har minskat de senaste åren vilket medfört att antalet turer minskat på flertalet linjer. Föratt möta den negativa spiralen för den lokala landsbygdstrafiken har huvudstråken Ärla-Hällberga, Västermo, Sundbyholm och Hållsta- Bälgviken inkluderats med den nya stadstrafiken. Turutbudet har i vissa relationer kunnat dubbleras och två nya starka förortslinjer har vuxit fram. Genom den omfattande översyn som redan gjorts inom kommunen kring stadstrafiken och även delar av landsbygdstrafiken har det inte i skrivande stund, strax innan denna trafik ska införas, bedömts vara lämpligt att initiera ytterligare förändringsarbete. Kommunen påverkas dock genom angränsande kommuners översynsarbete. I första hand handlar det om att utveckla resandet i det pendlingsintensiva stråket Strängnäs Eskilstuna där busstrafiken fyller en viktig roll som komplement till tåget som också underlättar för pendlare till/från de östra delarna av Eskilstuna, framförallt Mälarsjukhuset. En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Eskilstuna respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna, enbart som en konsekvens av utredningens förslag, öka med ca 4,2 miljoner kr per år (brutto). För Eskilstuna motsvarar detta 3,2 miljoner och för landstinget i stort sett oförändrad kostnad. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Eskilstuna en ökad kostnad med ca 5,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 4,9 miljoner kr. I en sådan modell skulle dock Eskilstuna exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 10,7 miljoner kr.

6

7 INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte... 9 Kommunbeskrivning Befolkning Befolkningens åldersstruktur Sysselsättning och utbildning Arbetspendling Infrastruktur Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling Skolor och utbildningspendling Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Buss Tågtrafik Trafikekonomi Utredningens trafikförslag Trafikförslag per sträcka Eskilstuna - Katrineholm Eskilstuna Kjula - Strängnäs Eskilstuna Nyköping Konsekvensanalys För kommun och landsting För resenär Slutsats Fortsatt arbete Bilaga 1 Pendlingsmatris Eskilstuna kommun Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Bilaga 3 - Biljettstatistik per linje... 34

8

9 Inledning Bakgrund Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år I utredningen föreslås en ny fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får Landstinget ökade kostnader medan vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22 % av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Eskilstuna kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet. Namn Organisation Funktion Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef Joakim Rosvall Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Eskilstuna Marika Norrberg Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Strängnäs Ante Lövgren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Katrineholm Matthias Pfeil Regionförbundet Statistik och underlag Peter Dädeby Eskilstuna kommun (kontaktperson) Kollektivtrafiksamordnare Syfte Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Eskilstuna kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. 9

10 Kommunbeskrivning Befolkning Den 31/ hade Eskilstuna kommun invånare (SCB 2011) och är därmed länets största kommun. Ca. 80 % av befolkningen bor i centralorten eller i tätorter direkt utanför centralorten (Hällbybrunn, Skogstorp, Torshälla samt Borsökna). Till skillnad från norra delen är kommunens södra del tämligen glest befolkad. Översiktskarta Eskilstuna kommun 10

11 Befolkning i Eskilstuna kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB)

12 Eskilstuna kommun hade en negativ befolkningsutveckling under i princip hela 70- och 80-talet. På 90-talet var utvecklingen blandad men sedan millenieskiftet har antalet invånare ökat mycket kraftigt. Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun sedan 1968 (Källa: SCB 2010) Tätort Folkmängd Förändring 31/ sedan 2001 Kjulaås Ärla Alberga Hällbybrunn Tumbo Kvicksund Hållsta Eskilstuna Bälgviken Skogstorp Sundbyholm 401 i.u. Hällberga Torshälla Västra Borsökna Torshälla huvud Befolkningsutveckling i tätorterna (Källa: Eskilstuna kommun) 12

13 Den kraftigt ökade folkmängden den senaste tiden beror främst på inflyttning från utlandet (invandringen), men kommunen gynnas också av inflyttning från mindre kommuner i det egna länet såsom Flen. Under perioden har flyttnettot däremot varit negativt gentemot Västerås och Stockholm. Födelsenettot har de senaste åren bidragit till den positiva utvecklingen. Födelseöverskott och flyttningsöverskott i Eskilstuna kommun sedan 1968 (Källa: SCB) Årligt flyttningsöverskott Eskilstuna kommun, medeltal (Källa: SCB 2010) 13

14 Befolkningens åldersstruktur Befolkningens åldersstruktur i Eskilstuna kommun är mycket lik den för riket. Jämfört med länet innebär det framför allt en högre andel unga vuxna (20-30 år) och en lägre andel personer i åldern mellan 55 och 65 år. Befolkningens åldersstruktur i Eskilstuna kommun, länet och hela landet (Källa: SCB 2011) Sysselsättning och utbildning Den största arbetsgivaren är Eskilstuna kommun med drygt anställda. Andra arbetsgivare med mycket stor betydelse är Landstinget (3 225 anställda), Volvo Construction Equipment AB (1 675 anställda), Hennes & Mauritz Sverige AB (425 anställda) samt Skogaholm Bageri AB (425 anställda) (samtliga uppgifter SCB 2010). De flesta arbetsplatserna finns i centralorten, men även i Torshälla och Hällbybrunn finns många arbetstillfällen. Eskilstuna är en stad med starka industritraditioner, främst kopplat till fordonsindustri. Trots att många arbetsplatser inom industrin har försvunnit är Tillverkning och utvinning fortfarande en betydelsefull näringsgren i kommunen (17,5 % av förvärvsarbetande dagbefolkning = ett värde över rikets genomsnitt). Dominerande näringsgren i kommunen är däremot Vård och omsorg (19,6 %, över rikets genomsnitt). Också Handel och kommunikation (16,1 %, under rikets genomsnitt), finansiell verksamhet och företagstjänster (12,6 %, under rikets genomsnitt) samt Utbildning och forskning (10,4 %, något under rikets genomsnitt) är av större betydelse. Nyckeltal sysselsättning och utbildning (Källa: SCB) Eskilstuna kommun Riket Medelinkomst 2009 (20-64 år) kr kr Andel sysselsatta 2009 (20-64 år) 70,0 % 74,6 % Andel med förgymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 16,8 % 14,0 % Andel med gymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 50,6 % 47,3 % Andel med eftergymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 30,7 % 35,8 % 14

15 Antal förvärvsarbetande 2008 (dagbefolkning) per 250-meters ruta i Eskilstuna kommun (Källa: SCB)

16 Arbetspendling Från att vara en kommun med nettoinpendling (fram till slutet av 1990-talet) har Eskilstuna kommun blivit en kommun med nettoutpendling, bl.a. till följd av kraftigt förbättrad infrastruktur (motorväg E 20 och Svealandsbanan) vilket underlättar pendlingen till Stockholmsområdet. Av störst betydelse för arbetspendlingen är Västerås, Strängnäs och Stockholm. Kommun Inpendling Utpendling Västerås Strängnäs Stockholm Flen Kungsör 394 Katrineholm 322 Södertälje 273 Arbetspendling från och till Eskilstuna kommun (Källa: SCB) Nyckeltal pendling 2009 (Källa: SCB) Inpendling Utpendling Nettopendling 555 Pendlingsberoende 2 16,8 % Infrastruktur Eskilstuna kommuns tillgänglighet förbättrades kraftigt på 1990-talet då både Svealandsbanan och motorvägen byggdes ut. Eskilstuna är dessutom en järnvägsknut där Svealandsbanan korsar TGOJ-banan. Detta medför goda förutsättningar för tågtrafik i såväl nord-sydlig som öst-västlig riktning. På Svealandsbanan nås exempelvis Stockholm på ca en timme. Genom TGOJ-banan finns det bytesfria förbindelser till bland annat Västerås i norr (ca 30 min) och Norrköping i söder (knappt två timmar). Den för kommunen viktigaste vägen är motorvägen E20 Göteborg-Örebro-Stockholm. Men också vägarna 53 (Oxelösund-Eskilstuna-Västerås), 56 (Norrköping-Alberga-Gävle) och i viss mån 230 (Eskilstuna-Alberga/väg 56) är av större betydelse. Strax öster om Eskilstuna ligger Eskilstuna flygplats som har betydelse för främst taxi-, transport- och ambulansflyg. Enligt Eskilstuna kommun kommer de närmaste åren stora investeringar att göras för att utveckla Eskilstuna till en av de ledande logistikregionerna i Sverige, bl.a. är flera stora logistikområden planlagda och projekterade. 1 Endast pendlingsströmmar med minst 250 pendlare redovisas 2 Andel utpendlare av förvärvsarbetande befolkning (20-64 år) som bor i Eskilstuna kommun 16

17 Ackumulerade pendlingsflöden Eskilstuna kommun (SCB 2006) 3 3 Siffrorna anger antal personer som kan antas arbetspendla på respektive länk. Exempelvis omfattar siffran 530 mellan Hällberga och Eskilstuna pendlingen mellan tätorten Hällberga och tätorten Eskilstuna, men också pendlingen mellan tätorterna Ärla och Eskilstuna. För siffror per relation hänvisas till tabell i bilaga.

18 Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling Enligt kommunens befolkningsprognos fortsätter den positiva utvecklingen och runt 2020 beräknas kommunen har ca invånare vilket motsvarar en ökning med runt 4 %. Nya bostäder och verksamheter ska utifrån ett hållbarhetsperspektiv i första hand koncentreras till stadens centrala delar, Torshälla och till stadsnära områden med bra förutsättningar för kollektivtrafik och övrig infrastruktur. År Folkmängd (prognos) Prognostiserad befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun till 2024 (Källa: Eskilstuna kommun) Eskilstuna kommer att under 2011 anta en ny översiktsplan tillsammans med en trafikplan och en hastighetsplan. Parallellt med detta pågår framtagandet av en cykelplan, en kollektivtrafikplan samt en fördjupad översiktsplan av Eskilstuna centrum och en fördjupad översiktsplan över Torshälla. Söder om Kjula, i anslutning till flygplatsen, pågår ett planarbete för att möjliggöra omställning till arbetsplatsområde med huvudsaklig inriktning på logistik. Enligt planerna kan de första företagen etableras inom några år. Till 2020 beräknas cirka 1000 personer arbeta inom området och fullt utbyggt kan antalet anställda uppgå till ca Skolor och utbildningspendling I kommunen finns 30 grundskolor varav 27 är kommunala. Alla grund- och gymnasieelever folkbokförda i Eskilstuna kommun erbjuds ett busskort, kallat elevkort, som berättigar till 4 resor/dag utan egen kostnad för eleven, alla dagar i veckan under skolåret. Elevkortet gäller för resor med Länstrafikens bussar inom Eskilstuna kommun. För grundskoleelever erbjuds särskild skolskjuts via egna upphandlade skolbussar alternativt taxi via SAMRES beställningscentral. Följande avståndsregler gäller för att få rätt till särskild skolskjuts (avståndet gäller mellan hemmet och skolan alternativt närmsta hållplats): Förskoleklass- skolår 3 2 km Skolår km vintertid (nov-mars), 4 km sommartid Skolår km vintertid (nov-mars), 6 km sommartid Ca 1000 elever i grundskolan reser med upphandlad skolskjuts i buss medan ca 250 elever (varav ca 140 särskoleelever) reser med upphandlad taxi. 18

19 Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Buss Busslinjenätet Sörmland delas upp i landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken delas i sin tur upp i regionala stomlinjer och lokal landsbygdstrafik. Regionala stomlinjer finns till/från Katrineholm (linje 714 via Äsköping), Nyköping (linje 701/801 via Sparreholm/Malmköping) och Strängnäs (linje 820 via motorvägen samt linje 720 via Kjula/Härad). Lokal landsbygdstrafik trafikera is första hand inom kommunen gjordes totalt nästan 4,8 miljoner påstigningar i Eskilstuna kommun. Stadstrafiken dominerar resandet med nästan 90 % andel av påstigningarna. Resandet i landsbygdstrafiken har generellt minskat de senaste åren. Undantag är bland annat linje 211 mellan Kvicksund och Eskilstuna samt linje 701/801 mot Nyköping. I det senare fallet kan dock en del av resandeökningen sannolikt förklaras av en överflyttning av resenärer mellan Eskilstuna och Malmköping från den nedlagda Pulsen (linje 700). Skolresandet dominerar kraftigt, i synnerhet inom den lokala linjetrafiken. Linjenät, regionala (blå färg) och lokala linjer (grön samt röd färg) i Eskilstuna kommun (oktober 2011) 19

20 Påstigande per år, 2010 jämfört med 2007 (Endast påstigande inom Eskilstuna kommun) Påstigande per vardag, fördelat efter linje och färdbevistyp (exklusive stadstrafik, endast påstigande inom Eskilstuna kommun) 20

21 Ny stads- och förortstrafik i Eskilstuna Eskilstuna kommun har tillsammans med Länstrafiken under flera år arbetat med ett nytt linjenät för stadstrafiken. Det nya linjenätet kommer att sjösättas i december I arbetet med att förnya och utveckla stadstrafiken har även den lokala landsbygdstrafiken ingått. Denna trafik har i stort sett varit orörd i dess linjeutbud och sträckning under många år. Eftersom den lokala landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun generellt har varit relativt svag resandemässigt, har trafiken drabbats hårt när elevkullarna har minskat de senaste åren, vilket medfört att antalet turer minskat på flertalet linjer. För att möta den negativa spiralen för den lokala landsbygdstrafiken har huvudstråken Ärla- Hällberga, Västermo, Sundbyholm och Hållsta-Bälgviken inkluderats med den nya stadstrafiken. Dessa satellitorter har byggts in i den nya Eskilstunatrafiken genom att man slagit ihop ytterområdena Ärla-Hällberga med Alberga-Västermo samt Bälgviken-Hållsta med Sundbyholm till två genomgående linjer som passerar Centrum. Turutbudet har i vissa relationer kunnat dubbleras och två nya starka förortslinjer har vuxit fram. De mindre lokala linjerna är främst styrda till skolans behov och körs främst under skoldagar. Ett arbete pågår tillsammans med Eskilstuna kommun med att belysa vilka av dessa linjer som ska upphandlas direkt av kommunen och vilka som ska köras som linjetrafik. Nytt linjenät Eskilstuna från och med

22 Tågtrafik Eskilstuna är ett viktigt nav för tågtrafik. Österut finns Svealandsbanan mot Strängnäs, Södertälje och Stockholm. Västerut mot Arboga och Kungsör körs trafiken på Svealandsbanan numera genom den s.k. lillpendeln med egna fordon. I nord-sydlig riktning finns den s.k. UVEN med trafik mot Västerås och Flen, Katrineholm och vidare mot Östergötland. Statistik över tågresandet är tyvärr begränsat. Länstrafiken gjorde en resandeundersökning år 2005 som ändå kan ge en viss fingervisning åtminstone i vilka relationer resandet sker till/från Eskilstuna. Totalt gjordes då knappt på- och avstigningar vid Eskilstuna C varav ca två tredjedelar på Svealandsbanan och en tredjedel på UVEN. Särskilt norrut, mot Västerås samt österut, mot Stockholms län och Strängnäs, är resandeströmmarna omfattande. En resandeundersökning pågår under hösten 2011 i hela Mälardalsområdet och kommer redovisas runt årsskiftet. På- eller avstigningsstation för resor till/från Eskilstuna C (Resandeundersökning 2005) Trafikekonomi Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer: Trafikform Andel finansierad av Landstinget Andel finansierad av kommun Stomtrafik på järnväg 50 % 50 % Stomtrafik på väg 75 % 25 % Stadstrafik 22 % 78 % Lokal linjetrafik på väg 40 % 60 % 4 Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet mätt i turlistetid för respektive trafikform. 4 Kommunernas andel fördelas utifrån trafikproduktion mätt i turlistetid inom respektive kommun 22

23 Eskilstuna kommuns andel av underskottet för länets kollektivtrafik beräknas för 2012 uppgå till 66,5 miljoner kr. Av detta är hälften kostnader för stadstrafiken. Tågtrafiken beräknas uppgå till knappt 11 miljoner kr. Den regionala busstrafiken beräknas stå för 2,3 miljoner och den lokala busstrafiken 8,8 miljoner kr. Konsortialavtalets utformning innebär att hur enskilda kommuners kostnad för trafiken utvecklas beror mer på hur mycket andra kommuner satsar eller inte satsar på sin kollektivtrafik snarare än hur kostnadseffektiv trafiken inom den egna kommunen är. Kommunens skolskjutskostnader, d.v.s. kostnaden för busskort till skolelever och taxiskjutsar, uppgår till ca 40 miljoner kr per år. 23

24 Utredningens trafikförslag Trafikförslag per sträcka Som en följd av det omfattande översynsarbete som redan genomförts i Eskilstuna kommun i samband med förändringen av stadstrafiken tas inget särskilt trafikförslag fram inom ramen för denna utredning. Endast konsekvenser från andra kommunöversyner beskrivs därför här. Detta omfattar: Ny lokal linje linje Eskilstuna Näshulta Äsköping som ersätter linje 714. En ny lokal linje Björsund Kjula Eskilstuna för lokal pendling på sträckan då nuvarande linje 720 (Strängnäs Eskilstuna) inte kommer att trafikera Kjula i sitt nya upplägg. Arbetspendlarturer till Eskilstunas nya logistikpark vid trafikplats Kjula intill E20. Lokala turer över kommungränsen till Strängnäs på Lv900 för arbetspendling och skolpendling (linje 201). Eskilstuna - Katrineholm Linje 714 är idag en regional linje som körs mellan Eskilstuna och Katrineholm. Linjen är en av de dyrare i länet delvis beroende på lång körsträcka. Ett problem med linjen är att den generellt inte angör Äsköping (Julita) utan endast hållplats Äsköping vägskäl som ligger ca 3 km från samhället. Orsaken är att man vill undvika skaftkörning (fram och tillbaka efter samma väg) för genomgående resenärer. Resandestatstik indikerar dock att det genomgående resandet mellan kommunerna är begränsat i omfattning (mindre än 5 % av det totala resandet) utan resandet sker till största del lokalt inom respektive kommun. Bedömningen är att för resor mellan Eskilstuna och Katrineholm bör tågtrafiken på UVEN vara tillräcklig för det resandeunderlag som finns på sträckan och att linjen därför i första hand fyller ett lokalt behov inom respektive kommun. Linjen föreslås därför bli delad i två lokala linjer, linje 414 mellan Katrineholm och Äsköping samt linje 214 mellan Äsköping och Eskilstuna. Utbudet på linje 214 blir ungefär motsvarande det trafikutbud som idag finns inom Eskilstuna kommun. Koppling kommer finnas mellan de båda linjerna vilket gör att det fortsatt kommer finnas möjlighet att resa hela vägen (via ett byte i Äsköping). Eskilstuna Kjula - Strängnäs Sträckan Eskilstuna Strängnäs trafikeras förutom med tåg av linje 720 (via gamla E20) och linje 820 via motorvägen. Linje 720 har en körtid på ca 48 minuter medan linje 820 har en körtid på ca 32 minuter centrum till centrum. Bedömningen är att pendlingen på sträckan Eskilstuna- Strängnäs är så pass omfattande att det är motiverat med expressbusstrafik mellan orterna som komplement till tåget. I förslaget i kommunöversyn Strängnäs föreslogs att linje 720 och 820 kombinerades till en linje som trafikerar orterna Kjula och Härad men däremellan körs via motorvägen. Efterhand har dock körvägen via Kjula ifrågasatts av såväl Eskilstuna kommun som landstinget då detta bedöms innebära att linjen blir för långsam och får minskad konkurrenskraft jämfört med bilen. Delen Härad Strängnäs bedöms dock inte påverka restiden i särskilt stor utsträckning. I detaljplaneringen har linjen därför fått ny linjesträckning och körs nu från Eskilstuna till Strängnäs via Mälarsjukhuset, E20 och avfart Härad. Restiden beräknas vara ca 35 minuter centrum till centrum. Utbudet föreslås vara halvtimmestrafik i styv tidtabell under högtrafik och timmestrafik under övrig tid. Av de områden som i förslaget skulle bli utan trafik är det framförallt Barva som idag har ett relativt regelbundet 24

25 resande. Barva trafikförsörjs dock av linje 221 varför det endast rör sig om en kortare sträcka inom Strängnäs kommun som blir utan linjetrafik. Länstrafiken kommer att utreda huruvida de befintliga linjerna 221 eller 621 kan förlängas över kommungränsen för att hantera detta. Kjula föreslås trafikförsörjas av en ny lokal linje linje 208 som delvis även kan köras till/från Björsund. Linjen föreslås få ett utbud motsvarande timmestrafik. Linjen kan också på sikt användas för att trafikförsörja Eskilstuna Logistikpark söder om Kjula. Eskilstuna Nyköping Sträckan Eskilstuna Nyköping trafikeras av såväl linje 701 som 801. Linje 801 är en expressbussvariant med färre uppehåll längs sträckan. Linjerna utreds för närvarande i en särskild utvärdering och eventuellt förslag om förändrad trafikering på sträckan avvaktar denna. Konsekvensanalys För kommun och landsting Även om åtgärderna inom ramen för just denna kommunöversyn är begränsade får förslagen ändå viss påverkan ekonomiskt för Eskilstuna kommun. Särskilt gäller detta åtgärden att ersätta linje 714 med en lokal linje där Eskilstuna får ett större kostnadsansvar. En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv.en preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Eskilstuna och landstinget kan komma att, isolerat, påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas bruttokostnaden, som en konsekvens av utredningens förslag, öka med ca 4,2 miljoner kr per år. Observera att beräkningarna endast ska ses som grova uppskattningar. Linje Förändrad bruttokostnad (miljoner kr) 714-6, , , , , ,5 Summa 4,2 Preliminär beräkning av ekonomiska konsekvenser (miljoner kr/år), enbart utifrån utredningens förslag. Endast jämförelse mellan förslaget och dagens situation för de linjer som omfattas av större förändringar. Siffrorna avser bruttokostnader. Totalt innebär detta att produktionskostnaden, utan hänsyn tagen till fördelningseffekter 6, skulle öka mest för kommunerna medan landstinget får en mindre kostnadsökning. För Eskilstuna kommun motsvarar detta ca 3,2 miljoner kr och för landstinget i stort sett oförändrad kostnad (övriga förändringar avser Katrineholms och Strängnäs kommun). Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Eskilstuna en ökad kostnad med ca 5,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 4,9 miljoner kr. I en sådan 5 All trafik Eskilstuna Strängnäs i förslaget har lagts på linje Med fördelningseffekter avses kommunens andel av den totala trafikproduktionen i länet 25

26 modell skulle dock Eskilstuna exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 10,7 miljoner kr för Eskilstuna kommun. För resenär För Eskilstuna kommun bedöms utredningens förslag endast få begränsade konsekvenser för dagens resenärer. Större förändringar avser linje 714 med förslaget att dela upp linjen i två delar. Resenärer som reser hela sträckan hänvisas till tåg men möjlighet finns även till byte i Äsköping med ca 5 minuters bytestid. Genom förändringen för linje 720 kommer också resmöjligheten Kjula Strängnäs att upphöra utan resenärer måste då resa via Eskilstuna med byte vid Mälarsjukhuset. Något som innebär en restidsökning med ca 20 minuter. Resandet från Kjula mot Strängnäs är dock ytterst begränsat i omfattning där biljettstatistik indikerar att det rör sig om enstaka resor. Sträcka Antal enkelturer 2011 Antal enkelturer i förslag Eskilstuna Strängnäs Eskilstuna Hållsta Eskilstuna Äsköping 5 10 Eskilstuna - Kjula Antal bussavgångar per sträcka (båda riktningar) i nuvarande tidtabell respektive utredningsförslag (endast direktförbindelser) Princip linjeutbud, framtida kollektivtrafik i Eskilstuna kommun 26

27 Slutsats Eskilstuna är en tillväxtkommun vars befolkning ökar för varje år. Såväl in- som utpendlingen från Västerås och Stockholms län är omfattande varför tågtrafiken har stor strategisk betydelse för kommunen. Vad gäller busstrafiken ligger mycket av fokus kring stadstrafiken som står för nästan 90 % av resandet i kommunen. Genom den omfattande översyn som redan gjorts inom kommunen kring stadstrafiken och även delar av landsbygdstrafiken har det inte i skrivande stund, strax innan denna trafik ska införas, bedömts vara lämpligt att initiera ytterligare förändringsarbete. Kommunen påverkas dock genom angränsande kommuners översynsarbete. I första hand handlar det om att utveckla resandet i det pendlingsintensiva stråket Strängnäs Eskilstuna där busstrafiken fyller en viktig roll som komplement till tåget som också underlättar för pendlare till/från de östra delarna av Eskilstuna, framförallt Mälarsjukhuset. Fortsatt arbete Målsättningen är att det trafikförslag som tagits fram inom ramen för kommunöversynsarbetet införs i samband med höstterminsstarten Utifrån utredningens förslag önskas därför ett politiskt principbeslut från berörda kommuner under hösten Därefter kan Länstrafiken tillsammans med respektive entreprenör planera trafiken i detalj. Det är också lämpligt att i samband med trafikstart genomföra en bredare marknadsföringskampanj riktad till allmänheten. Åtgärd Tidsplan Ansvariga Beslut Eskilstuna Höst 2011 Eskilstuna kommun Detaljplanering Vinter 2012 Länstrafiken/entreprenör Information och marknadsföring Inför trafikstart Länstrafiken, Eskilstuna kommun 27

28 Alberga Arboga kn Borsökna Botkyrka kn Danderyd kn Enköping kn Eskilstuna Flen Hallstahammar kn Haninge kn Huddinge kn Hållsta Hällberga Hällbybrunn Hälleforsnäs Järfälla kn Katrineholm Kjulaås Kungsör kn Kvicksund Köping kn Linköping kn Malmköping Mariefred Mellösa Nacka kn Norrköping kn Nyköping Sala kn Sigtuna kn Skogstorp Sollentuna kn Solna kn Stockholm kn Strängnäs Sundbyberg kn Sundbyholm Södertälje kn Torshälla Tumbo Täby kn Uppsala kn Västerås kn Åkers styckebruk Ärla Örebro kn Bilaga 1 Pendlingsmatris Eskilstuna kommun Till ort Från ort Alberga 99 Arboga kn Arnö 10 Björsund 19 Borsökna Botkyrka kn 28 Bälgviken 74 Danderyd kn 10 Enköping kn 34 Eskilstuna Flen 75 Hallstaham. kn Haninge kn Huddinge kn 33 Hållsta Hällberga Hällbybrunn Hälleforsnäs 108 Härad 48 Järfälla kn 18 Katrineholm 168 Kjulaås Kungsör kn Kvicksund Köping kn Lindesberg kn 15 Linköping kn 29 Malmköping 105

29 Alberga Arboga kn Borsökna Botkyrka kn Danderyd kn Enköping kn Eskilstuna Flen Hallstahammar kn Haninge kn Huddinge kn Hållsta Hällberga Hällbybrunn Hälleforsnäs Järfälla kn Katrineholm Kjulaås Kungsör kn Kvicksund Köping kn Linköping kn Malmköping Mariefred Mellösa Nacka kn Norrköping kn Nyköping Sala kn Sigtuna kn Skogstorp Sollentuna kn Solna kn Stockholm kn Strängnäs Sundbyberg kn Sundbyholm Södertälje kn Torshälla Tumbo Täby kn Uppsala kn Västerås kn Åkers styckebruk Ärla Örebro kn Till ort Från ort Mariefred 48 Mellösa 12 Merlänna 17 Nacka kn 24 Norrköping kn 42 Nykvarn kn 12 Nyköping 83 Näshulta 28 Oxelösund 12 Sala kn 16 Sigtuna kn Skogstorp Sollentuna kn 13 Solna kn 38 Sparreholm 20 Stallarholmen 39 Stigtomta 13 Stockholm kn Strängnäs Sundbyberg kn Sundbyholm Suraham. knn 26 Södertälje kn 63 Torshälla Tumbo Täby kn 13 Uppsala kn 66 Valla 11 Vingåker 11 Västerås kn Åkers st. 33 Ärla

30 Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i arbetsmaterialet. Endast linjer som omfattas av denna kommunöversyn inkluderas här. Linje 720 Eskilstuna Härad Strängnäs 30

31 Linje 208 (Björsund) Kjula - Eskilstuna Linje 208 Eskilstuna Kjula (Björsund) 31