Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 2 februari 1998

Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 2 februari 1998 Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande (t o m punkt 9) Lennart Bergström Frans Lettenström Berner Lindström Kerstin Malmqvist Sigvard Nilsson (ordförande fr o m punkt 10) Staffan Sarbäck Arne Sundström Sven Tafvelin Barbro Thomas Per Wernheim Öriga närvarande: Jan Engvald Lennart Forsberg Johan Sandfeldt Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Anmält förhinder: - 1. Godkännande av dagordning Styrelsen beslöt godkänna förslaget till dagordning med tillägg av ett par övriga frågor gällande organisationer som vill anslutas till SUNET

respektive information om KBs Kulturarw3-projekt. Dessutom senarelades diskussionen om SUNET next generation av hänsyn till de medverkande i utredningsgruppen. 2. Uppdrag att justera protokoll Till att justera protokollet från dagens sammanträde utsågs Per Wernheim. 3. Telenordia-avtalet om uppringd anslutning för studerande Hans Wallberg rapporterade från ett uppföljningsmöte med Telenordia, som avser att dra igång marknadsföringsinsatser. Hittills har man haft svårt att nå ut med information om avtalet till de studerande. På sina håll motarbetas Telenordia av lokala aktörer som prismässigt men inte i fråga om kvalitet och nationell täckning erbjuder hård konkurrens. Vad de studerande bör upplysas om är bl a att endast abonnemanget via Telenordia ger möjlighet att utnyttja BIBSAMs avtal om fri sökning i databaser. Önskemålet från del studerande att kunna använda sin Telenordia-brevlåda också när de är inloggade via högskolans nät och Internetförbindelse planerar Telenordia att lösa inom en månad (utökning med IMAP-protokollet). Serverutrymme finns med 5 Mbyte per person. De studerande som har dator men inte modem skulle också gärna på ett enkelt sätt vilja få tag i ett sådant, och Telenordia planerar därför att även lansera en paketlösning där modem ingår. Styrelsen ansåg att en möjlighet att köpa modem tillsammans med abonnemanget skulle vara en förbättring och att annonsering i kårtidningar, affischer på platser där studenter samlas, direktreklam samt TV-reklam skulle göra erbjudande mer känt. Det skulle troligen också vara effektivt att skaffa en lokal studentkontakt som kan marknadsföra tjänsten bland de studerande. Hans åtog sig att vidarebefordra dessa råd till Telenordia. 4. Uppringd Internettjänst för anställda I enlighet med beslutet vid föregående sammanträde har Statskontoret kontaktats i frågan och har därvid gett klartecken för den planerade upphandlingen. Inte heller utbildningsdepartementet har haft något att invända och enligt kontakter med skattemyndigheterna är det inte särskilt sannolikt att tillgången till en Internettjänst för tjänstebruk skulle bli föremål för förmånsbeskattning.

Styrelsen beslöt därför att ge klartecken till en upphandling, varvid brevlåda och web-utrymme inte bör ingå (tillhandahålls redan av arbetsgivaren, och tjänsten är endast för tjänstebruk). De högskoleenheter som upphandlingen bör gälla är enligt styrelsen samtliga högskolor med examensrätt enligt högskoleförordningen. Leveransavtal bör tecknas mellan universitet/högskola och den leverantör som väljs - med möjlighet för den högskola som så önskar att delegera avtalsslutandet till institutionsnivån. Slutligen ställdes frågan om användning av 020-nummer skulle vara lämplig eller om kravet bör vara att 020-nummer inte skall användas. Styrelsen ansåg att 020-nummer inte är lämpligt. 5. Internettjänsten för bibliotek - lägesrapport Även introduktionen av denna tjänst rapporterades gå en aning trögt, och kommunerna har i vissa fall misstolkat förutsättningarna för avtalet vilket lett till diskussioner som skapat tveksamhet. Att även kommunförbundet gått ut med en tolkning av avtalet mellan SUNET och Telia Publicom kan ha bidragit till en del av missuppfattningarna. Utbildningsdepartementet har också fått många frågor och synpunkter med anledning av statens erbjudande till kommunerna och kommer eventuellt att gå ut med förklarande information. SUNET försöker nu genom konferenser för kommunernas IT-ansvariga i slutet av april mjuka upp en del av det motstånd som finns i vissa kommuner mot tanken att biblioteksverksamheten genom statens erbjudande skulle kunna få en Internet-anslutning som är betydligt bättre än den som kommunen hittills ansett tillräcklig för hela den kommunala verksamheten. Styrelsen ansåg att biblioteken bör utnyttjas mer inom distansundervisning och för den tredje uppgiften. Det borde också vara möjligt att locka mer med tjänster. Exempelvis skulle biblioteken kunna tillhandahålla sökning i Nationalencyklopedin. 6. Årsredovisning för SUNET En ny, förkortad version av förslaget till årsredovisning för SUNET lades fram vid sammanträdet. Styrelsen ansåg att en del av det som strukits är så väsentligt att det bör finnas med och uppdrog åt Olle Thylander att föra fram styrelsens synpunkter i samband med den slutliga redigeringen av redovisningen, som skall ingå i den samlade årsredovisningen för Högskoleverket.

7. Redovisning av användarenkäten Olle Thylander redovisade översiktligt resultatet av den den enkät till användarorganisationerna som SUNET genomförde i slutet av 1997. Enligt enkätsvaren ligger tyngdpunkten i användningen på world wide web och filöverföring medan SUNET än så länge inte i någon större utsträckning används för videokonferenser och telefoni. Styrelsen noterade att det är och kommer att vara viktigt även i framtiden att transportera data snabbt och tillförlitligt, vilket kräver tillräcklig bandbredd. SUNET har de senaste åren också fokuserat på att vara operatör och har inte lika aktivt fört fram nya tjänster. Enkäten visar dock att utbudet av tjänster är viktigt för användarna. I diskussionen påpekades också att enkäten riskerar att misstolkas när den presenteras för en bred publik som har svårt att urskilja vad som är SUNET och vad som är datakommunikation och datoranvändning överhuvudtaget. Tjänster och tillämpningar som inte använder SUNET i någon större utsträckning kan ändå vara viktiga och angelägna om man ser till den lokala användningen. Det är därför viktigt att varna för övertolkning av enkäten. Som en kommentar till enkätresultatet framhölls också att en del sätt att använda SUNET är strategiskt viktiga utan att användningen är omfattande. Flera av de administrativa system som högskolorna använder är beroende av SUNET för att fungera. Det är viktigt att högskolorna förstår detta. Beroendet av SUNET för att transportera data kommer sannolikt att öka bl a som följd av KBs ansträngningar att förmå forskarna att gå över från att skaffa tidskrifter i pappersform till hög (hanterings)kostnad och i stället använda tidskrifter i elektronisk form. Distansutbildningen kommer att öka i betydelse och har fått en ny resurs genom de bibliotek som nu får Internetanslutning med acceptabel kapacitet. Museerna förväntas göra sina samlingar tillgängliga via SUNET och därmed generera en betydande trafik. Det finns ett stort intresse för telefonifrågorna och här kan man vänta sig att telefonväxlarna på sikt försvinnner och att telefoni över Internet blir en viktig tillämpning. SUNET Forum

Styrelsens uppfattning är att det för användarna är tjänsterna som är det verkligt intressanta. Det gäller att se hela sammanhanget och SUNET som en del i detta. Tjänsterna bör bli huvudtemat vid nästa SUNET Forum, som bör äga rum hösten 1998. SUNET har ett ansvar att "titta i kristallkulan" och både fundera över framtiden och prova ny teknik. Ett kommande styrelsemöte bör ägnas helt åt framtidsfrågor och förberedas av en framtidsgrupp. Dessförinnan bör man på respektive håll fundera över detta ur ett högskoleperspektiv. Styrelsen beslöt att senare återkomma till ämnet och då bestämma datum för nästa SUNET Forum. 8. Utvecklingsplanen Styrelsen informerades om att utvecklingsplanen för perioden 1999-2001 i en första version underhand överlämnats till utbildningsdepartementet så att behoven kunnat beaktas i budgetarbetet för år 1999. Textändringar är fortfarande möjliga och den definitiva versionen kommer att ingå i det budgetunderlag som Högskoleverket avser att överlämna till regeringen. Styrelsen beslöt godkänna planen och uppdrog åt ordföranden att skriva ett följebrev till departementet. 9. Kvalitetsarbete Något nytt metoddokument har inte tagits fram men de flesta element som bör ingå i ett sådant finns antydda i promemorian Kvalitetsarbete och SUNET. Diskussioner har förts i bl a SUNETs driftgrupp om kvalitetskriterier för olika tjänster och avsikten är att föra in alltmer av kvalitetskrav också i SUNETs avtal om olika tjänster. Ett förslag som fördes fram i styrelsens diskussion och som kommer att övervägas i det fortsatta arbetet är att ställa krav på metadata i det material som registreras i SUNETs www-katalog. 10. SUNET next generation Hans Wallberg, Sven Tafvelin, Johan Sandfeldt och Jan Engvald rapporterade att de tillsammans med Lars Wänglund träffat de leverantörer som bygger egen infrastruktur i Sverige. Ledamöterna i gruppen intygade att de under samtalen med leverantörerna lärt sig mycket om hur de olika företagen bygger sin infrastruktur och vilka möjligheter de har att bygga nät med äkta redundans. Det har varit mycket lärorikt och ger en god grund att stå på när SUNET snart går in i en ny upphandlingsfas och måste formulera krav på det som skall handlas upp.

Styrelsen informerades om att arbetsgruppen inklusive Lars Wänglund bokat in ett möte omedelbart efter sammanträdet för att summera och diskutera de kommande upphandlingskraven, som styrelsen måste få ta ställning till. Att ge någon slags rekommendationer redan vid dagens sammanträde ens i principiella frågor som vilken tyngd kraven på redundans skall ha i förhållande till kapacitetskraven ansåg styrelsen inte möjligt. Klart är emellertid att kravens effekt på kostnadsnivån måste tillmätas mycket stor betydelse. För att inte upphandlingen skall försenas i väntan på styrelsens beslut beslöt styrelsen att hålla ett extra sammanträde måndagen den 2 mars kl 15 med upphandlingen av en ny infrastruktur som enda punkt på dagordningen. 11. Presentation av Internetutredningen Styrelsen beslöt att avvakta med en sådan presentation till ett senare sammanträde. 12 Information om Internetorganisationer för bl a domännamnshanteringen Styrelsen fick en orientering om de olika organisationer som på senare tid bl a byggt upp ett system för domännamnshanteringen i Sverige och medverkat till en ökad säkerhet i den svenska delen av Internet genom att bygga nationella knutpunkter. 13. Sammansättning av SUNETs tekniska referensgrupp Då Lennart Bergström och Kerstin Malmqvist inte hunnit enas om ett förslag återremitterades ärendet som får tas upp igen vid ett senare sammanträde. 14. SUNETs ftp-arkiv Styrelsen ombads ta ställning till ett förslag om nya investeringar i SUNETs ftp-arkiv för att möjliggöra ytterligare tillväxt av arkivet och underlätta den i dag tungrodda backup-tagningen. Förslaget har tidigare diskuterats i den tekniska referensgruppen, som inte haft några invändningar mot den föreslagna tekniska lösningen men ställt sig tvekande till den höga kostnaden för utbyggnaden. Styrelsen gjorde efter diskussion bedömningen att nyttan av arkivet är så stor att investeringen i den föreslagna utrustningen bör komma till stånd, men styrelsen utgår från att detta med en välgjord upphandling kan ske till en kostnad som väsentligt understiger de i underlaget

uppskattade kostnaderna. Andra kostnader än investeringskostnaderna får regleras i ett kontrakt mellan SUNET och SLU, som är värdmyndighet för arkivet. 15. Internationell orientering a. TERENA Arne Sundström gav en rapport från TERENAs General Assembly i Madrid i oktober 1997 och nämnde bl a att Michael Walsh från Irland valts till ny ordförande och att Israel inte längre är medlem i organisationen. Sammansmältningen av de båda organisationerna EARN och RARE tycks nu ha lyckligt genomförts. Ett arv från EARN är att organisationen har 180 000 ECU i utestående fordringar. Principen om projektfinansiering av tekniska projekt har luckrats upp, och ett generellt stöd för tekniska projekt har återinförts. TERENA driver för närvarande 7 större projekt, bland vilka märks GNRT: Guide to Network Resources and Tools. GNRT finns tillgänglig via TERENAS webserver på http://www.terena.nl/libr/gnrt. Sedan reservkassan tömts har TERENA börjat arbeta med balanserade budgetar, vilket leder till en mindre avgiftshöjning för medlemmarna inklusive SUNET. TERENA står bakom också en viktig service som RIPE NCC och ordnar viktiga konferenser som JENC, Joint European Network Conference. Nästa JENC kommer att äga rum i Dresden i oktober 1998, och JENC 1999 kan komma att arrangeras av Lunds universitet som ett samarrangemang med NORDUnet-konferensen samma år. Det senare förutsätter dock beslut av såväl TERENAs executive committee som NORDUnets styrelse. b. NORDUnet Sven Tafvelin berättade att samtliga nordiska regeringar ställt upp med pengar för projekteringen av NORDUnet II och att en sammandragning närmast planeras på Arlanda i mitten av mars. Från 1999 kommer det att behövas reguljära medel för verksamheten. Sven representerar Sverige också i den kommitté som skall utreda NORDUnets finansiering och som tillsatts med Danmark som pådrivare medan övriga länder inte ser några större fördelar med att göra om finansieringsmodellen.

Hans Wallberg informerade styrelsen om att NORDUnets 155 Mbit/s-förbindelse till USA beräknas vara i gång den 1 mars och att NORDUnet under en övergångstid köper kapacitet från Tele2. Fördröjningen beror på att TeleGlobe haft svårigheter att hitta någon i USA som är beredd att ta emot trafiken från Norden. Inom Norden är läget det att mikrovågslänken Barsebäck-Köpenhamn är uppe men trafiken ännu ej påsläppt. En andra 34 Mbit/s-linje till Finland skall levereras av det svenska företaget Utfors. NORDUnets europaförbindelse till TEN 34 skall uppgraderas från 22 till 34 Mbit/s. I anslutning till rapporten om länken till Danmark informerade Lennart Bergström om ett projekt som möjligen kan vara intressant för NORDUnet: Inom ramen för ett EU-projekt planeras en 155 Mbit/s-förbindelse mellan Östersund och Trondheim c. ENPG Slutligen informerade Hans Wallberg om aktiviteterna inom European Network and Policy Group (ENPG), som bl a går ut på att påverka strukturen i EUs femte ramprogram så att infrastrukturen inte glöms bort. 16. Övriga frågor a.) Arne Sundström överlämnade till Hans Wallberg ett ärende avseende anslutning till SUNET av samlade stiftelser under namnet IK Foundation. b.) Frans Lettenström informerade om två projekt som drivs vid Kungliga biblioteket, nämligen upphandlingen avseende databaser och arkiveringen av svenska web-sidor, det s k Kulturarw3-projektet. Kungliga biblioteket har nu fungerande avtal avseende nationella licenser med bl a Mediearkivet, Affärsdata och Encyclopedia Britannica. Kontroll av IP-nummer sker för att säkerställa att användaren tillhör högskolesektorn. Ett mycket viktigt avtal är också det med ISI, som bl a ger tillgång till olika Science Citation Indexes. För sökningen, som sker i Trondheim, används ett system från BIBSYS. Styrelsen rekommenderade att information om dessa avtal sprids genom Sunetten. Kulturarw3-projektet syftar till att arkivera vårt elektroniska kulturarv (den första generationen web-sidor har redan gått förlorad) på motsvarande

sätt som Kungliga biblioteket sparar allt svenskt tryck genom de s k pliktexemplaren. Av upphovsrättsskäl kan detta material ej göras tillgängligt för visning men väl sparas. Det man sparar är sidor i domänen.se plus material från svenska servrar med adresser av typ.com,.net och.org. Totalt uppgår materialet till 200 Gbyte och 9,5 miljoner URL från 27 000 web-platser. Eftersom metoden kan tillämpas även på internationellt material har KB också engagerat sig i ett SIDA-projekt och arkiverar även material från Centralamerika. Detta material har än så länge en mer blygsam omfattning och uppgår till totalt 3 Gbyte från 1600 web-platser. Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Per Wernheim Anders Flodström ( 1-9) Sigvard Nilsson ( 10-16)