BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN
INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet kan tänkas öka... 3 Åldersstrukturen påverkas av stora födelsekullar... 4 METODBESKRIVNING... 6 In- och utflyttning... 6 Födsel och död... 6 Osäkerhetsfaktorer i prognoser... 6 Befolkningsprognos 2017-2026 Karlstads kommun, kommunledningskontoret Frågor om prognosen besvaras av Mona Stensmar Petersen, tel 054-540 10 28, mona.petersen@karlstad.se. Mer statistik finns på karlstad.se/statistik. 2
BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 UTVECKLINGEN DEN SENASTE TIOÅRSPERIODEN Befolkningen i Karlstads kommun har den senaste tioårsperioden ökat med drygt 6 500 personer, vilket motsvarar 7,8 procent. Det innebär att vi ligger lite lägre än riket som helhet som har haft en befolkningsökning på 8,8 procent från år 2007 till 2016. Av jämförelsekommunerna är det Gävle som ligger i samma ökningstakt som Karlstad. Luleå och Sundsvall ligger lite lägre med en ökning på fyra respektive fem procent och Kalmar och Jönköping lite högre med drygt åtta respektive nio procent. Allra störst ökning av jämförelsekommunerna den senaste tioårsperioden har Växjö haft, 12,5 procent. Därefter kommer Örebro och Linköping med en ökning på 12,4 respektive 11,0 procent. BOENDETÄTHET OCH BYGGANDEBEHOV Karlstads befolkningsprognos tar till viss del sin utgångspunkt från Statistiska centralbyråns prognos för riket. Framtida antaganden om födslar och dödsfall följer rikets beräknade förändringstakt men ligger på Karlstads nivå baserat på tidigare år. Andra prognosberäkningar som ligger till grund för denna prognos är bland annat bostadsbyggandet. Även om vi i Karlstad inte kan se ett linjärt samband mellan bostadsbyggande och folkökning så är ett högt bostadsbyggande ändå en viktig parameter att ta hänsyn till, särskilt när den avviker från den tidigare normala lite lägre nivån. När det byggs fler lägenheter glesas boendetätheten ut ur det befintliga beståndet men samtidigt flyttar det in en del nya invånare från andra kommuner. Utifrån kommunens bostadsbestånd och befolkningssiffror för 31 december 2016, uppgår boendetätheten till 1,89 invånare per bostad. Med detta grovt schabloniserade mått kan man på ett förenklat sätt räkna ut behovet av bostadsbyggande. En befolkningsökning på cirka en procent per år, skulle i så fall kräva omkring 500 nya bostäder per år om man vill behålla samma boendetäthet. Dock är verkligheten inte så enkel. Vi i Karlstad har en stor andel enpersonshushåll vilket gör att boendetätheten blir lägre bara av den faktorn. I dagsläget ligger prognosen för den framtida bostadsproduktion betydligt över 500 bostäder per år vilket skulle kunna innebära att inflyttningen blir ännu högre, eller att boendetätheten blir ännu lägre, eller att vi får ett överskott på bostäder. En osäkerhetsfaktor att förhålla sig till är det mörkertal som finns bland bosatta som inte är folkbokförda i kommunen. Det gäller till exempel en viss andel av alla studenter men även flyktingar som inte blivit kommunplacerade i Karlstad utan flyttat in hos vänner och bekanta här ändå. INFLYTTNINGEN FRÅN ÖVRIGA LÄNET KAN TÄNKAS ÖKA Karlstads kommun har inte tagit emot så många flyktingar i förhållande till sin folkmängd jämfört med många andra kommuner, både i Sverige i stort men även bland mindre kommuner inom länet. Det som kan hända är att de mindre kommunernas asylsökande i viss mån flyttar vidare till Karlstad när och om de får uppehållstillstånd, permanent eller tillfälligt. Dessa flyttningar är svåra att förutse. Asylsökande som har fått uppehållstillstånd blir folkbokförda där de befinner sig. Om de sedan bestämmer sig för att flytta till en annan ort i länet till exempel, räknas de som inflyttare från det egna länet i statistiken och inte från utlandet. Mer om hur framtagandet av prognosen gått till finns under kapitlet Metodbeskrivning. Utifrån denna prognos beräknas folkmängden i Karlstads kommun öka med knappt 9 500 personer den kommande tioårsperioden. Det är cirka 3 000 fler än det faktiska utfallet den senaste tioårsperioden. Det kan tyckas vara mycket för att vara Karlstad men de närmaste åren tror vi dock att stort bostadsbyggande och fler med uppehållstillstånd gör att befolkningsutvecklingen ligger på en något högre nivå. 3
ÅLDERSSTRUKTUREN PÅVERKAS AV STORA FÖDELSEKULLAR Historiskt sett föddes det många barn under 1940-talet, 1960-talet och åren runt 1990. Under 1930-talet, 1950-talet samt åren runt 1980 och 2000 var födelsetalen istället betydligt lägre. Dessa variationer i födelsekullarnas storlek präglar befolkningens åldersfördelning. Antalet födda barn förväntas öka varefter alltfler nittiotalister kommer upp i de barnafödande åldrarna. Under några år har den yngre pensionärsgruppen, 65 79-åringar, ökat och beräknas komma att fortsätta att öka så länge de stora kullarna födda mellan 1945-1954 befinner sig i dessa åldrar. Lite längre fram i tiden hamnar de i gruppen 80 år och äldre. I den här prognosen beräknas befolkningen i Karlstads kommun öka med drygt 900 personer per år. Det skulle innebära en årlig ökning på cirka 1 procent, vilket vi även har som målsättning. Karlstads kommun beräknas ha över 91 000 invånare redan i år, 2017, och passera 100 000 invånare om elva år, 2027. I genomsnitt beräknas det födas mellan 1 100-1 200 barn per år samtidigt som det beräknas dö 860-890 personer, vilket medför ett födelseöverskott på 200-300 personer. Antalet inflyttade till kommunen beräknas bli i 5 600-5 700 per år samtidigt som cirka 5 000 flyttar ut, vilket ger ett årligt flyttnetto på 600-700 personer. Tabell 1 nedan visar det beräknade antalet personer för olika åldersgrupper och tabell 2 visar ökningen mellan åren och den totala förändringen fram till 2026. Den största befolkningsökningen procentuellt sett beräknas ske i åldersgruppen 80 år och äldre, en ökning på 31,1 procent år 2026. I åldersgruppen 13-15 år förväntas ökningen bli 28,8 procent. Åldersgruppen 19-24 år ligger ungefär på samma nivå om tio år som idag men varierar en hel del under perioden genom att först minska och sedan öka igen. TABELL 1 BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSTADS KOMMUN 2017-2026 I OLIKA ÅLDERSGRUPPER (FAKTISKT ANTAL FÖR 2016 SAMT BERÄKNADE AVRUNDADE VÄRDEN FÖR PROGNOSÅREN) År 0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80- år Summa 2016 1 013 4 985 3 881 2 730 2 552 2 633 8 747 23 738 21 789 13 135 4 995 90 198 2017 1 065 5 030 3 915 2 890 2 600 2 640 8 590 24 070 21 890 13 400 5 020 91 110 2018 1 100 5 070 4 065 2 910 2 765 2 640 8 410 24 420 22 010 13 585 5 080 92 055 2019 1 135 5 205 4 075 2 985 2 850 2 715 8 325 24 715 22 165 13 710 5 160 93 035 2020 1 165 5 345 4 090 3 035 3 010 2 760 8 295 24 995 22 265 13 854 5 235 94 040 2021 1 190 5 480 4 140 3 120 3 030 2 925 8 230 25 245 22 255 14 075 5 325 95 015 2022 1 200 5 650 4 125 3 195 3 100 3 005 8 260 25 450 22 355 14 110 5 500 95 950 2023 1 210 5 785 4 225 3 170 3 150 3 165 8 285 25 685 22 375 14 115 5 725 96 885 2024 1 210 5 890 4 325 3 200 3 235 3 185 8 425 25 850 22 465 14 040 5 995 97 820 2025 1 205 5 960 4 430 3 195 3 310 3 255 8 565 26 010 22 635 13 915 6 260 98 740 2026 1 200 6 000 4 580 3 240 3 290 3 305 8 760 26 115 22 815 13 800 6 550 99 650 TABELL 2 ÅRSVIS FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN ENLIGT PROGNOS 2017-2026 (AVRUNDADE VÄRDEN FÖR PROGNOSÅREN) År 0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80- år Summa 2016 1 013 4 985 3 881 2 730 2 552 2 633 8 747 23 738 21 789 13 135 4 995 90 198 2017 55 45 35 160 50 5-155 330 100 265 25 915 2018 35 40 150 20 165 0-180 355 120 185 60 945 2019 35 140 10 75 85 70-85 295 155 130 80 975 2020 30 135 15 50 160 50-30 280 100 145 75 1 005 2021 25 140 55 90 20 165-65 250-10 220 90 975 2022 15 170-20 70 70 80 30 205 100 35 175 935 2023 5 130 100-20 50 160 25 235 20 5 225 935 2024 0 105 100 30 85 20 145 165 90-80 270 935 2025-5 70 105-5 70 70 135 160 170-120 265 920 2026-5 40 145 50-20 50 195 105 175-115 290 910 Förändring 190 1 015 695 520 735 670 15 2 380 1 020 670 1 555 9 450 Förändr % 18,8 20,4 17,9 19,0 28,8 25,4 0,2 10,0 4,7 5,1 31,1 10,5 4
Diagram 1 nedan visar åldersstrukturen för kommunen; antal personer för varje ålder (ettårsklasser) som det såg ut år 2016 (blå staplar) och hur det kan se ut år 2021 (orange linje) samt år 2026 (grå linje). DIAGRAM 1 ÅLDERSSTRUKTUR I KARLSTADS KOMMUN 2016 OCH PROGNOS FÖR 2021 OCH 2026 1800 Utfall 2016 Prognos 2021 Prognos 2026 1600 1400 1200 1000 ANTAL 800 600 400 200 0 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100-w 0 2 4 6 ÅLDER I ETTÅRSKLASSER Diagram 2 nedan visar antalet personer i olika åldersgrupper. För varje åldersgrupp visas utvecklingen under en 20-årsperiod. Den mörka linjen i mitten av varje stapelgrupp visar det faktiska antalet år 2016. De tonade färgerna till vänster om den mörka linjen visar antalet personer historiskt sett för åldersgruppen, varje år från 2007 till 2015, och till höger visas den beräknade utvecklingen för varje år framåt i tiden enligt den senaste befolkningsprognosen 2017-2026. DIAGRAM 2 UTVECKLING FÖR OLIKA ÅLDERSGRUPPER I KARLSTADS KOMMUN FRÅN 2007 TILL 2016 SAMT PROGNOS FÖR 2017-2026 ANTAL 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 0 1-5 6-9 10-12 13-15 16-18 19-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-w ÅLDERSGRUPPER 2025 2026 5
METODBESKRIVNING I princip är det fyra grundläggande faktorer som påverkar hur befolkningen förändras till struktur och antal: inflyttning, utflyttning, födsel och död. Denna prognos utgår från den faktiska befolkningen den 31 december 2016. Därefter görs en framskrivning ett år i taget fram till 2026, samt antaganden om inflyttning, utflyttning, födslar och dödlighet. IN- OCH UTFLYTTNING För det mesta bestäms antalet in- och utflyttare utifrån ett medelvärde av de tre eller fem senaste årens inoch utflyttning. I denna prognos använder vi medelvärdet för de tre senaste åren när det gäller både in- och utflyttningar. Utöver det har vi lagt på ett schablonvärde med 100 extra inflyttare per år de närmaste fyra åren för att öka inflyttningen något mer. Detta för att matcha ett ökat bostadsbyggande och ett ökat mottagande av nyanlända enligt avtal med Migrationsverket. Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom utflyttarrisker (sannolikheten att flytta ut från kommunen för män och kvinnor i olika åldrar under ett år) och appliceras på befolkningen. FÖDSEL OCH DÖD Hur många människor som dör beror på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande åldrar som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. I demografitermer kallas detta åldersspecifika fruktsamhetstal, vilka anger antal födda barn per kvinna i en viss ålder. I prognosen antas dödsriskerna och fruktsamhetstalen ligga på Karlstadsnivå men följa rikets utveckling enligt SCB:s riksprognos. Karlstadsnivån är beräknad utifrån medelvärdet av de fem senaste årens födslar och dödlighet. OSÄKERHETSFAKTORER I PROGNOSER En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns när prognosen tas fram. Har det varit några goda år med hög befolkningstillväxt blir prognosen ofta positivare eftersom antagandena oftast bygger på de tre eller fem senaste årens faktiska utfall. När det varit stora variationer mellan olika år används ofta femårssnitt istället. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, kan det få direkta återverkningar på framförallt flyttmönster och fruktsamhet. Flyttningarna är en av de svåraste komponenterna att prognostisera. Antalet in- och utflyttare påverkas av många faktorer. En faktor är bostadsbyggandet i kommunen. Dock räcker det inte alltid med att det finns en bostad för att flytta. Hur arbetsmarknaden ser ut har också stor betydelse. Som studentort har universitetets utbud och attraktivitet stor betydelse för befolkningsutvecklingen, särskilt i åldersgruppen 19-24 år. Fler eller färre studenter på Karlstads universitet kan få direkt genomslag på kommunens befolkningssiffror eftersom de flesta flyttningarna sker i 20-30 årsåldern. Befolkningsprognosen bör ses som ett av flera verktyg som visar på en möjlig utveckling. Den ska i verksamhetsplaneringen kompletteras med vidare verksamhets- och omvärldsanalys. 6
7
Postadress: Karlstads kommun, kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad. Besöksadress: Tage Erlandergatan 8. Tel: 054-540 00 00. Fax: 054-18 34 06. E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se MAJ 2017